Enskilda näringsidkare en inkomstöversikt

Transkript

1 Enskilda näringsidkare en inkomstöversikt 2003 Statistik ur SCB:s Företagsregister och Individdatabas (FRIDA) Befolknings- och välfärdsstatistik

2

3 Enskilda näringsidkare en inkomstöversikt 2003 Statistik ur SCB:s Företagsregister och Individdatabas (FRIDA) Statistiska centralbyrån 2005

4 Sole proprietors an income summary 2003 Statistics from the Firm Register and Individuals Database (FRIDA) at Statistics Sweden Statistics Sweden 2005 Producent Producer Statistiska centralbyrån, Enheten för skatter, förmögenhet och utgifter Örebro Förfrågningar: Lovisa Sköld, Inquiries Camilla Palm, Omslag: Ateljén, SCB Om du citerar ur denna publikation, var god uppge: Källa: SCB, Enskilda näringsidkare Statistiska centralbyrån Enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk är det förbjudet att helt eller delvis mångfaldiga innehållet i denna publikation utan medgivande från Statistiska centralbyrån ISBN: X Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro

5 Enskilda näringsidkare år 2003 Förord Förord FRIDA, företagsregister och individdatabas, har funnits sedan 1997 då ett samarbete mellan SCB och Finansdepartementet inleddes för att utveckla en mikrobaserad databas för olika företagsformer. Sedan 2003 är FRIDA inte längre en uppdragsbaserad produkt utan finansieras via anslagsmedel. I år är första gången en publikation från SCB baserad på data från FRIDA ges ut. Rapportens syfte är att ge en översikt av enskilda näringsidkares inkomster under inkomståret Förhoppningen med denna rapport är också att väcka läsarnas intresse för vad databasen FRIDA kan användas till. Rapporten har sammanställts av Lovisa Sköld och Camilla Palm. Statistiska centralbyrån i Örebro juni 2005 Berndt Öhman Avdelningschef Anna Björk Enhetschef SCB tackar Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer kan SCB tillhandahålla tillförlitlig och aktuell statistik som tillgodoser samhällets informationsbehov Statistiska centralbyrån 3

6 4 Statistiska centralbyrån

7 Enskilda näringsidkare år 2003 Innehåll Innehåll A separate text in English is provided at the end of the publication, on page 39. Sammanfattning...7 Resultat...8 Deklarerade överskott av näringsverksamhet...9 Deklarerade underskott av näringsverksamhet...9 Enskilda näringsidkares totala arbetsinkomst...10 Utnyttjande av skattelättnader...10 Tabeller...13 Tabell 1 Enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat överskott, ålder och kön, inkomståret Siffror i procent Tabell 2 Antal enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat överskott, ålder och kön, inkomståret Tabell 3 Enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat underskott, ålder och kön, inkomståret Siffror i procent Tabell 4 Antal enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat underskott, ålder och kön, inkomståret Tabell 5 Enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat överskott, utbildningsnivå och kön, inkomståret Siffror i procent Tabell 6 Antal enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat överskott, utbildningsnivå och kön, inkomståret Tabell 7 Enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat underskott, utbildningsnivå och kön, inkomståret Siffror i procent Tabell 8 Antal enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat underskott, utbildningsnivå och kön, inkomståret Tabell 9 Enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat överskott, födelseland och kön, inkomståret Siffror i procent Tabell 10 Antal enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat överskott, födelseland och kön, inkomståret Tabell 11 Enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat underskott, födelseland och kön, inkomståret Siffror i procent Tabell 12 Antal enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat underskott, födelseland och kön, inkomståret Statistiska centralbyrån 5

8 Innehåll Enskilda näringsidkare år 2003 Tabell 13 Enskilda näringsidkare efter ålder, kön och hur stor procent av den totala arbetsinkomsten som utgörs av överskott av enskild näringsverksamhet, inkomståret Siffror i procent Tabell 14 Antal enskilda näringsidkare grupperade efter ålder, kön och hur stor procent av den totala arbetsinkomsten som utgörs av överskott av enskild näringsverksamhet, inkomståret Tabell 15 Enskilda näringsidkare med underskott av enskild näringsverksamhet efter arbetsinkomstens storlek, ålder och kön, inkomståret Siffror i procent Tabell 16 Antal enskilda näringsidkare med underskott av enskild näringsverksamhet grupperade efter arbetsinkomstens storlek, ålder och kön, inkomståret Tabell 17 Enskilda näringsidkare efter födelseland, kön och hur stor procent av den totala arbetsinkomsten som utgörs av överskott av enskild näringsverksamhet, inkomståret Siffror i procent Tabell 18 Antal enskilda näringsidkare grupperade efter födelseland, kön och hur stor procent av den totala arbetsinkomsten som utgörs av överskott av enskild näringsverksamhet, inkomståret Tabell 19 Enskilda näringsidkare med underskott av enskild näringsverksamhet efter arbetsinkomstens storlek, födelseland och kön, inkomståret Siffror i procent Tabell 20 Antal enskilda näringsidkare med deklarerat underskott grupperade efter arbetsinkomstens storlek, födelseland och kön, inkomståret Fakta om statistiken...33 Detta omfattar statistiken...33 Definitioner och förklaringar Så görs statistiken...36 Statistikens tillförlitlighet...37 In English...39 Summary...39 List of tables...40 List of terms Statistiska centralbyrån

9 Enskilda näringsidkare år 2003 Sammanfattning Sammanfattning En sammanställning av de deklarationsblanketter för enskilda näringsidkare avseende inkomstår 2003 som ingick i företagsregister och individdatabasen FRIDA visar att män överlag redovisade större överskott av sin enskilda näringsverksamhet än kvinnor. Omkring tio procent av männen redovisade ett överskott större än kr, medan ca fem procent av kvinnorna deklarerade ett överskott i samma storleksklass. Detsamma gällde de som deklarerat ett underskott på mer än kr, omkring tio procent av männen och fem procent av kvinnorna. Enskilda näringsidkare år, oavsett kön, var den åldersgrupp som i störst utsträckning deklarerade överskott på mer än kr. Andel kvinnor med eftergymnasial utbildning som redovisade ett överskott på mer än kr var större jämfört med de med lägre utbildningsnivå, omkring tio respektive fyra procent. Bland männen var andelen som redovisade mer än kr i överskott lika stor, omkring tio procent, oavsett utbildningsnivå. Vidare visar resultaten att vid en jämförelse mellan svensk- och utrikes födda näringsidkare redovisade en större andel av de svenskfödda, oavsett kön, överskott på mindre än kr. Drygt 60 procent av de enskilda näringsidkare som redovisade överskott av näringsverksamhet, hade arbetsinkomst från annat än sin näringsverksamhet. Av kvinnorna hade drygt 30 procent överskott av näringsverksamheten som enda arbetsinkomst medan motsvarande siffra för männen var ungefär 40 procent. Bland både utrikes födda kvinnor och män kom den största delen av arbetsinkomsten från näringsverksamheten. Ungefär 50 procent av utrikes födda kvinnor hade överskott av näringsverksamhet som enda arbetsinkomst. Motsvarande siffra bland männen var 55 procent. Bland de som deklarerade ett underskott av näringsverksamhet hade de flesta en arbetsinkomst från annat håll. Det var dock ca tio procent som inte hade någon annan arbetsinkomst eller pension. Personer födda utanför Sverige hade lägre arbetsinkomst vid sidan av underskottet av näringsverksamhet än personer födda i Sverige. Statistiska centralbyrån 7

10 Resultat Enskilda näringsidkare år 2003 Resultat Resultaten är baserade på data från företagsregistret och individdatabasen FRIDA. I huvudsak bygger FRIDA på information från deklarationsblanketter inskickade av företag eller företagare till Skatteverket. Undersökningspopulationen som består av enskilda näringsidkare har delats upp efter bakgrundsvariablerna kön, ålder, utbildning och födelseland (svensk- respektive utrikes född) för att se vilka skillnader som fanns vad gäller överskott respektive underskott av den enskilda näringsverksamheten under inkomståret Dessutom har näringsverksamhetens andel av den totala arbetsinkomsten undersökts. Även här har populationen beskrivits med hjälp av bakgrundsvariabler. Diagram 1 Antal deklarationsblanketter, för olika juridiska former, varifrån urvalen i databasen FRIDA dragits, inkomståret 2003 Antal Aktiebolag Enskilda Handelsbolag Ekonom iska näringsidkare föreningar Fotnot: Frida består utöver dessa fyra företagsformer även av en restgrupp där främst samfällighetsföreningar, understödsföreningar och arbetslöshetskassor ingår. Diagrammet visar antalet deklarationsblanketter som kommer in till SCB från Skatteverket och varifrån urvalen i FRIDA dras. För inkomståret 2003 inkom deklarationsblanketter avseende enskild näringsverksamhet och det var därmed den klart mest förekommande företagsformen. Den näst vanligaste företagsformen var aktiebolag följt av handelsbolag och ekonomiska föreningar I fortsättningen avser resultatredovisningen endast enskilda näringsidkare. 8 Statistiska centralbyrån

11 Enskilda näringsidkare år 2003 Resultat Deklarerade överskott av näringsverksamhet Resultaten visar att män överlag redovisade större överskott av enskild näringsverksamhet än kvinnor. Omkring tio procent av männen redovisade ett överskott större än kr medan ca fem procent av kvinnorna deklarerade ett överskott i samma storleksklass. Drygt en tredjedel av männen redovisade ett överskott på mindre än kr medan motsvarande andel för kvinnorna var nästan hälften. Vidare visar resultaten att vid en jämförelse mellan svensk- och utrikes födda näringsidkare redovisade en större andel av de svenskfödda, oavsett kön, överskott på mindre än kr. Större andel av de utrikes födda näringsidkarna redovisade överskott i intervallet kr än vad de svenskfödda gjorde. Överskott på mer än kr var ungefär lika vanligt förekommande för både svensk- och utrikes födda. Dock gällde detta en större andel män än kvinnor. Både män och kvinnor över 64 år redovisade i större omfattning överskott på mindre än kr än yngre näringsidkare. En större andel av näringsidkarna mellan 35 och 49 år, oavsett kön, deklarerade överskott på mer än kr jämfört med de övriga åldersgrupperna. Andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning som redovisade ett överskott på mer än kr var större jämfört med de med högst gymnasial utbildning, omkring tio respektive fyra procent. I övrigt fanns det inga stora skillnader mellan vad kvinnor med olika utbildningsnivå redovisade i överskott. Bland männen var andelen som redovisade mer än kr i överskott lika stor, omkring tio procent, oavsett utbildningsnivå. Däremot var det större andel av de med eftergymnasial utbildning som deklarerade överskott på mindre än kr än de med lägre utbildningsnivå. Deklarerade underskott av näringsverksamhet Bland de enskilda näringsidkare som redovisade ett underskott deklarerade männen större underskott än kvinnorna. Nästan tio procent av männen redovisade ett underskott på mer än kr medan motsvarande siffra för kvinnorna var omkring fem procent. Det fanns inga stora skillnader mellan svensk- och utrikes födda näringsidkare vad gällde storleken på de redovisade underskotten. De utrikes födda redovisade dock underskott i intervallet kr i något större utsträckning än de svenskfödda. Underskott uppdelade efter ålder och kön visar att både män och kvinnor mellan 18 och 34 år i mindre omfattning redovisade underskott på mer än kr än vad de äldre näringsidkarna gjorde. Män med eftergymnasial utbildning deklarerade i större utsträckning ett underskott på mindre än kr jämfört med de med högst gymnasial utbildning. Bland kvinnorna fanns inga stora skillnader mellan de olika utbildningsnivåerna och storleken på det redovisade underskottet. Statistiska centralbyrån 9

12 Resultat Enskilda näringsidkare år 2003 Enskilda näringsidkares totala arbetsinkomst Drygt 60 procent av de enskilda näringsidkare som redovisade överskott av näringsverksamhet, hade arbetsinkomst från annat håll än sin näringsverksamhet. Av kvinnorna hade drygt 30 procent överskottet från näringsverksamheten som enda arbetsinkomst medan motsvarande siffra för männen var ungefär 40 procent. Oavsett ålder och födelseland återfanns kvinnorna i större utsträckning än männen, i de intervall där överskottet utgör en mindre del av arbetsinkomsten. Stigande ålder innebar att fler hade arbetsinkomst enbart från näringsverksamheten. Det gällde för både kvinnor och män. Bland både utrikes födda kvinnor och män kom största delen av arbetsinkomsten från näringsverksamheten. Ungefär 50 procent av utrikes födda kvinnor hade överskott av näringsverksamhet som enda arbetsinkomst. Motsvarande siffra för inrikes födda kvinnor var omkring 30 procent. Bland de som deklarerade ett underskott av näringsverksamhet hade de flesta en arbetsinkomst från annat håll. Männens arbetsinkomst var större än kvinnornas. Mer än hälften av männen hade en arbetsinkomst på mer än kr från annat håll än näringsverksamheten medan motsvarande siffra för kvinnorna var knappt 30 procent. Knappt 50 procent av kvinnorna tjänade mellan och kr. Motsvarande siffra för männen i samma intervall var ca 30 procent. Ingen hänsyn har tagits till underskottets storlek. Personer i åldersgruppen år hade generellt sett en lägre arbetsinkomst än de äldre näringsidkarna. Av de som redovisade ett underskott var det ca tio procent som inte hade inkomst från annat håll, dvs. inte pension eller arbetsinkomst. Inga tydliga skillnader fanns mellan varken kön eller ålder. Personer födda utanför Sverige hade lägre arbetsinkomst vid sidan av näringsverksamheten än personer födda i Sverige. Utnyttjande av skattelättnader För att skattereglerna ska vara likvärdiga mellan enskild näringsverksamhet och små aktiebolag har bland annat möjligheten till räntefördelning och expansionsfond införts. Avsättning till periodiseringsfond har införts för att en utjämning av resultatet ska kunna göras mellan olika år och på så sätt ge en jämnare beskattning (se Skatteverkets Skatteregler för enskilda näringsidkare för mer utförlig beskrivning). Se definitioner och förklaringar på sidan 33 för närmare beskrivning av de olika avsättningsmöjligheterna. 10 Statistiska centralbyrån

13 Enskilda näringsidkare år 2003 Resultat Diagram 2 Utnyttjandet av positiv räntefördelning i miljoner kronor, inkomståret 2003 Miljoner kr ± 99 ± 332 ± 276 ± 755 ± 302 ± 834 Kvinnor Män Samtliga Utnyttjar räntefördelning Har möjlighet att utnyttja räntefördelning Fotnot: Siffrorna ovanför staplarna avser 95 procentiga konfidensintervall. Både kvinnor och män utnyttjade knappt en tredjedel av det totala utrymmet som fanns för positiv räntefördelning. Summan av näringsidkarnas möjliga belopp att sätta av var omkring 16,5 miljarder kronor, av dessa utnyttjades cirka 4,5 miljarder. Diagram 3 Utnyttjandet av expansionsfond i miljoner kronor, inkomståret 2003 Miljoner kr ± ± ± 57 ± 205 ± 163 ± 177 Kvinnor Män Samtliga Utnyttjar exp.fond Har möjlighet att utnyttja exp.fond Fotnot: Siffrorna ovanför staplarna avser 95 procentiga konfidensintervall. Diagram 3 visar att både kvinnor och män utnyttjade en dryg tiondel av det möjliga utrymmet för avsättning till expansionsfond. Av de omkring 11 miljarder kronor som det fanns möjlighet att sätta av så utnyttjades cirka 1,3 miljarder. Statistiska centralbyrån 11

14 Resultat Enskilda näringsidkare år 2003 Diagram 4 Utnyttjandet av periodiseringsfond i miljoner kronor, inkomståret 2003 Miljoner kr ± ± ± 167 ± 221 ± ± 107 Kvinnor Män Samtliga Utnyttjar per.fond Har möjlighet att utnyttja per.fond Fotnot: Siffrorna ovanför staplarna avser 95 procentiga konfidensintervall. Kvinnorna utnyttjade drygt en tredjedel av det sammanlagda utrymmet för avsättning till periodiseringsfond. Bland männen var denna siffra något högre. Totalt fanns möjlighet att sätta av omkring 12 miljarder kronor till periodiseringsfond, av detta utnyttjades cirka 4,5 miljarder. 12 Statistiska centralbyrån

15 Enskilda näringsidkare år 2003 Tabeller Tabeller * mycket osäker skattning * very uncertain estimation Tabell 1 Enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat överskott, ålder och kön, inkomståret Siffror i procent Sole proprietors by reported surplus, age and gender, 2003 income year. Figures in per cent Kön år år år 65- år Kronor Procent Felmarginal Procent Felmarginal Procent Felmarginal Procent Felmarginal Kvinnor ,7 ± 3,7 40,6 ± 2,2 45,0 ± 2,2 70,2 ± 3, ,1 ± 3,6 29,1 ± 2,0 29,0 ± 2,0 22,9 ± 3, ,1 ± 3,1 24,0 ± 1,9 18,5 ± 1,8 6,2 ± 1, ,2 ± 1,3 6,4 ± 1,1 7,5 ± 1,2 0,6 ± 0,6 Män ,4 ± 2,4 28,1 ± 1,5 32,0 ± 1,5 62,5 ± 2, ,0 ± 2,4 26,9 ± 1,5 26,2 ± 1,4 25,3 ± 2, ,3 ± 2,3 33,3 ± 1,6 29,9 ± 1,5 9,1 ± 1, ,3 ± 1,3 11,8 ± 1,1 11,9 ± 1,0 3,2 ± 1,0 Samtliga ,8 ± 2,1 32,4 ± 1,3 36,2 ± 1,3 64,9 ± 2, ,3 ± 2,0 27,6 ± 1,2 27,1 ± 1,2 24,6 ± 1, ,9 ± 1,9 30,1 ± 1,2 26,2 ± 1,2 8,2 ± 1, ,0 ± 1,0 9,9 ± 0,8 10,5 ± 0,8 2,4 ± 0,7 Statistiska centralbyrån 13

16 Tabeller Enskilda näringsidkare år 2003 Tabell 2 Antal enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat överskott, ålder och kön, inkomståret 2003 Number of sole proprietors by reported surplus, age and gender, 2003 income year Kön år år år 65- år Kronor Antal Felmarginal Antal Felmarginal Antal Felmarginal Antal Felmarginal Kvinnor ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± 78 Män ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± 277 Samtliga ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± Statistiska centralbyrån

17 Enskilda näringsidkare år 2003 Tabeller Tabell 3 Enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat underskott, ålder och kön, inkomståret Siffror i procent Sole proprietors by reported deficit, age and gender, 2003 income year. Figures in per cent Kön år år år 65- år Kronor Procent Felmarginal Procent Felmarginal Procent Felmarginal Procent Felmarginal Kvinnor ,2 ± 4,8 50,5 ± 2,8 51,6 ± 2,4 60,4 ± 3, ,7 ± 4,5 32,4 ± 2,6 29,5 ± 2,2 26,1 ± 2, ,0 ± 2,6 12,4 ± 1,8 12,7 ± 1,6 8,7 ± 1, ,2 ± 1,7 4,7 ± 1,2 6,2 ± 1,2 4,9 ± 1,4 Män ,2 ± 3,4 42,9 ± 2,0 40,7 ± 1,7 44,5 ± 2, ,1 ± 3,2 33,1 ± 1,9 31,6 ± 1,6 33,7 ± 2, ,3 ± 2,2 15,8 ± 1,5 16,8 ± 1,3 14,2 ± 1, ,5 ± 1,4 8,2 ± 1,1 10,9 ± 1,1 7,6 ± 1,1 Samtliga ,8 ± 2,8 45,6 ± 1,7 44,5 ± 1,5 49,4 ± 1, ,9 ± 2,6 32,9 ± 1,6 30,9 ± 1,4 31,4 ± 1, ,2 ± 1,8 14,6 ± 1,2 15,4 ± 1,1 12,5 ± 1, ,1 ± 1,1 7,0 ± 0,9 9,3 ± 0,9 6,7 ± 0,9 Statistiska centralbyrån 15

18 Tabeller Enskilda näringsidkare år 2003 Tabell 4 Antal enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat underskott, ålder och kön, inkomståret 2003 Number of sole proprietors by reported deficit, age and gender, 2003 income year Kön år år år 65- år Kronor Antal Felmarginal Antal Felmarginal Antal Felmarginal Antal Felmarginal Kvinnor ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± 258 Män ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± 490 Samtliga ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± Statistiska centralbyrån

19 Enskilda näringsidkare år 2003 Tabeller Tabell 5 Enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat överskott, utbildningsnivå och kön, inkomståret Siffror i procent Sole proprietors by reported surplus, educational level and gender, 2003 income year. Figures in per cent Kön Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Kronor Procent Felmarginal Procent Felmarginal Procent Felmarginal Kvinnor ,0 ± 3,4 41,9 ± 2,0 47,4 ± 2, ,9 ± 3,1 30,6 ± 1,9 26,8 ± 2, ,8 ± 2,7 23,5 ± 1,7 16,4 ± 1, ,3 ± 1,3 4,0 ± 0,8 9,4 ± 1,4 Män ,7 ± 1,8 30,1 ± 1,3 41,1 ± 2, ,0 ± 1,7 26,8 ± 1,3 27,1 ± 1, ,5 ± 1,8 33,2 ± 1,4 21,1 ± 1, ,8 ± 1,2 10,0 ± 0,9 10,7 ± 1,2 Samtliga ,2 ± 1,6 34,0 ± 1,1 43,8 ± 1, ,5 ± 1,5 28,0 ± 1,1 27,0 ± 1, ,3 ± 1,5 30,0 ± 1,1 19,1 ± 1, ,1 ± 1,0 8,0 ± 0,7 10,2 ± 0,9 Statistiska centralbyrån 17

20 Tabeller Enskilda näringsidkare år 2003 Tabell 6 Antal enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat överskott, utbildningsnivå och kön, inkomståret 2003 Number of sole proprietors by reported surplus, educational level and gender, 2003 income year Kön Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Kronor Antal Felmarginal Antal Felmarginal Antal Felmarginal Kvinnor ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± 502 Män ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± 635 Samtliga ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± Statistiska centralbyrån

21 Enskilda näringsidkare år 2003 Tabeller Tabell 7 Enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat underskott, utbildningsnivå och kön, inkomståret Siffror i procent Sole proprietors by reported deficit, educational level and gender, 2003 income year. Figures in per cent Kön Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Kronor Procent Felmarginal Procent Felmarginal Procent Felmarginal Kvinnor ,4 ± 3,8 52,9 ± 2,3 53,5 ± 2, ,0 ± 3,4 30,6 ± 2,2 29,9 ± 2, ,7 ± 2,6 11,9 ± 1,5 10,4 ± 1, ,9 ± 1,8 4,7 ± 1,0 6,3 ± 1,2 Män ,0 ± 2,1 41,1 ± 1,7 49,5 ± 2, ,8 ± 2,0 34,0 ± 1,6 28,6 ± 2, ,8 ± 1,6 15,8 ± 1,2 13,7 ± 1, ,5 ± 1,2 9,1 ± 1,0 8,2 ± 1,2 Samtliga ,1 ± 1,9 45,2 ± 1,4 51,2 ± 1, ,2 ± 1,8 32,8 ± 1,3 29,1 ± 1, ,1 ± 1,4 14,4 ± 1,0 12,3 ± 1, ,6 ± 1,1 7,6 ± 0,7 7,4 ± 0,9 Statistiska centralbyrån 19

22 Tabeller Enskilda näringsidkare år 2003 Tabell 8 Antal enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat underskott, utbildningsnivå och kön, inkomståret 2003 Number of sole proprietors by reported deficit, educational level and gender, 2003 income year Kön Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Kronor Antal Felmarginal Antal Felmarginal Antal Felmarginal Kvinnor ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± 379 Män ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± 510 Samtliga ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± Statistiska centralbyrån

23 Enskilda näringsidkare år 2003 Tabeller Tabell 9 Enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat överskott, födelseland och kön, inkomståret Siffror i procent Sole proprietors by reported surplus, country of birth and gender, 2003 income year. Figures in per cent Kön Utrikes födda Inrikes födda Samtliga Kronor Procent Felmarginal Procent Felmarginal Procent Felmarginal Kvinnor ,3 ± 4,0 47,7 ± 1,5 46,4 ± 1, ,7 ± 4,0 27,7 ± 1,3 28,5 ± 1, ,5 ± 3,6 19,1 ± 1,1 19,5 ± 1, ,4 ± 2,1 5,0 ± 0,6 5,2 ± 0, ,2 ± 0,4 * 0,5 ± 0,2 0,5 ± 0,2 Män ,2 ± 2,6 36,4 ± 1,0 35,0 ± 0, ,3 ± 2,9 26,0 ± 0,9 26,8 ± 0, ,0 ± 2,9 27,4 ± 0,9 28,1 ± 0, ,1 ± 1,7 9,4 ± 0,6 9,3 ± 0, ,4 ± 0,4 * 0,8 ± 0,2 0,8 ± 0,2 Samtliga ,3 ± 2,2 40,1 ± 0,9 38,8 ± 0, ,8 ± 2,4 26,6 ± 0,8 27,4 ± 0, ,1 ± 2,3 24,7 ± 0,7 25,2 ± 0, ,5 ± 1,4 7,9 ± 0,5 7,9 ± 0, ,3 ± 0,3 * 0,7 ± 0,2 0,7 ± 0,1 Statistiska centralbyrån 21

24 Tabeller Enskilda näringsidkare år 2003 Tabell 10 Antal enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat överskott, födelseland och kön, inkomståret 2003 Number of sole proprietors by reported surplus, country of birth and gender, 2003 income year Kön Utrikes födda Inrikes födda Samtliga Kronor Antal Felmarginal Antal Felmarginal Antal Felmarginal Kvinnor ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± 39 * 447 ± ± 194 Män ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± 361 Samtliga ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± Statistiska centralbyrån

25 Enskilda näringsidkare år 2003 Tabeller Tabell 11 Enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat underskott, födelseland och kön, inkomståret Siffror i procent Sole proprietors by reported deficit, country of birth and gender, 2003 income year. Figures in per cent Kön Utrikes födda Inrikes födda Samtliga Kronor Procent Felmarginal Procent Felmarginal Procent Felmarginal Kvinnor ,8 ± 6,3 54,2 ± 1,5 53,9 ± 1, ,1 ± 5,8 29,6 ± 1,4 29,7 ± 1, ,0 ± 4,4 11,1 ± 1,0 11,3 ± 0, ,9 ± 2,5 3,4 ± 0,6 3,4 ± 0, ,2 ± 1,9 1,7 ± 0,4 1,8 ± 0,4 Män ,1 ± 4,8 43,4 ± 1,1 43,3 ± 1, ,6 ± 4,5 32,8 ± 1,0 32,7 ± 1, ,3 ± 3,9 15,1 ± 0,8 15,3 ± 0, ,8 ± 2,2 6,1 ± 0,5 6,1 ± 0, ,3 ± 1,1 2,6 ± 0,4 2,6 ± 0,4 Samtliga ,9 ± 3,9 47,0 ± 0,9 46,9 ± 0, ,4 ± 3,6 31,7 ± 0,9 31,7 ± 0, ,0 ± 2,9 13,8 ± 0,6 14,0 ± 0, ,1 ± 1,7 5,2 ± 0,4 5,2 ± 0, ,6 ± 1,0 2,3 ± 0,3 2,3 ± 0,3 Statistiska centralbyrån 23

26 Tabeller Enskilda näringsidkare år 2003 Tabell 12 Antal enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat underskott, födelseland och kön, inkomståret 2003 Number of sole proprietors by reported deficit, country of birth and gender, 2003 income year Kön Utrikes födda Inrikes födda Samtliga Kronor Antal Felmarginal Antal Felmarginal Antal Felmarginal Kvinnor ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± 331 Män ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± 591 Samtliga ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± Statistiska centralbyrån

27 Enskilda näringsidkare år 2003 Tabeller Tabell 13 Enskilda näringsidkare 1 efter ålder, kön och hur stor procent av den totala arbetsinkomsten som utgörs av överskott av enskild näringsverksamhet, inkomståret Siffror i procent Sole proprietors by age, gender and the reported surplus share of the total income from work, 2003 income year. Figures in per cent Kön år år år Procent Procent Felmarginal Procent Felmarginal Procent Felmarginal Kvinnor ,3 ± 3,6 43,0 ± 2,3 40,1 ± 2, ,4 ± 2,5 7,9 ± 1,2 6,8 ± 1, ,9 ± 1,9 5,8 ± 1,1 4,4 ± 1, ,8 ± 2,8 14,5 ± 1,6 8,6 ± 1, ,6 ± 3,4 28,9 ± 2,1 39,6 ± 2,4 Män ,2 ± 2,4 32,1 ± 1,6 31,1 ± 1, ,8 ± 1,4 6,6 ± 0,8 5,3 ± 0, ,7 ± 1,4 4,3 ± 0,7 3,5 ± 0, ,9 ± 2,0 20,2 ± 1,4 13,2 ± 1, ,4 ± 2,4 36,8 ± 1,6 46,9 ± 1,7 Samtliga ,5 ± 2,0 35,9 ± 1,3 34,0 ± 1, ,6 ± 1,3 7,0 ± 0,7 5,8 ± 0, ,4 ± 1,1 4,8 ± 0,6 3,8 ± 0, ,9 ± 1,6 18,3 ± 1,1 11,8 ± 0, ,5 ± 2,0 34,1 ± 1,3 44,6 ± 1,4 1 I tabellen ingår enskilda näringsidkare i åldrarna 18 tom 64, som inte har pension. Statistiska centralbyrån 25

28 Tabeller Enskilda näringsidkare år 2003 Tabell 14 Antal enskilda näringsidkare 1 grupperade efter ålder, kön och hur stor procent av den totala arbetsinkomsten som utgörs av överskott av enskild näringsverksamhet, inkomståret 2003 Numbers of sole proprietors by age, gender and the reported surplus share of the total income from work, 2003 income year Kön år år år Procent Antal Felmarginal Antal Felmarginal Antal Felmarginal Kvinnor ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± 942 Män ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± Samtliga ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± I tabellen ingår enskilda näringsidkare i åldrarna 18 tom 64, som inte har pension. 26 Statistiska centralbyrån

29 Enskilda näringsidkare år 2003 Tabeller Tabell 15 Enskilda näringsidkare 1 med underskott av enskild näringsverksamhet efter arbetsinkomstens storlek, ålder och kön, inkomståret Siffror i procent Sole proprietors with an reported deficit by the income from work, age and gender, 2003 income year. Figures in per cent Kön år år år Kronor Procent Felmarginal Procent Felmarginal Procent Felmarginal Kvinnor 0 10,7 ± 2,9 8,7 ± 1,6 11,2 ± 1, ,6 ± 2,7 6,0 ± 1,4 2,7 ± 0, ,8 ± 3,7 9,6 ± 1,7 5,4 ± 1, ,9 ± 4,8 48,9 ± 2,9 47,4 ± 2, ,1 ± 3,1 26,9 ± 2,5 33,3 ± 2,6 Män 0 9,7 ± 2,0 7,5 ± 1,1 9,7 ± 1, ,7 ± 1,7 2,7 ± 0,7 3,2 ± 0, ,2 ± 2,2 4,1 ± 0,8 4,2 ± 0, ,7 ± 3,2 29,7 ± 1,9 28,1 ± 1, ,8 ± 3,4 56,0 ± 2,1 54,7 ± 2,0 Samtliga 0 10,0 ± 1,7 7,9 ± 0,9 10,3 ± 1, ,3 ± 1,4 3,8 ± 0,7 3,0 ± 0, ,4 ± 1,9 6,0 ± 0,8 4,6 ± 0, ,4 ± 2,7 36,3 ± 1,6 34,5 ± 1, ,9 ± 2,6 45,9 ± 1,7 47,6 ± 1,6 1 I tabellen ingår enskilda näringsidkare i åldrarna 18 tom 64, som inte har pension. Statistiska centralbyrån 27

30 Tabeller Enskilda näringsidkare år 2003 Tabell 16 Antal enskilda näringsidkare 1 med underskott av enskild näringsverksamhet grupperade efter arbetsinkomstens storlek, ålder och kön, inkomståret 2003 Numbers of sole proprietors with an reported deficit by the income from work, age and gender, 2003 income year Kön år år år Kronor Antal Felmarginal Antal Felmarginal Antal Felmarginal Kvinnor ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± 779 Män ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± Samtliga ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± I tabellen ingår enskilda näringsidkare i åldrarna 18 tom 64, som inte har pension. 28 Statistiska centralbyrån

31 Enskilda näringsidkare år 2003 Tabeller Tabell 17 Enskilda näringsidkare 1 efter födelseland, kön och hur stor procent av den totala arbetsinkomsten som utgörs av överskott av enskild näringsverksamhet, inkomståret Siffror i procent Sole proprietors by country of birth, gender and the reported surplus share of the total income from work, 2003 income year. Figures in per cent Kön Utrikes födda Inrikes födda Samtliga Procent Procent Felmarginal Procent Felmarginal Procent Felmarginal Kvinnor ,7 ± 3,8 43,3 ± 1,6 41,1 ± 1, ,2 ± 2,3 8,2 ± 0,9 8,1 ± 0, ,2 ± 2,1 5,3 ± 0,7 5,4 ± 0, ,4 ± 2,8 12,6 ± 1,1 12,5 ± 1, ,6 ± 4,5 30,5 ± 1,5 32,9 ± 1,5 Män ,9 ± 2,4 33,7 ± 1,1 31,9 ± 1, ,6 ± 1,5 6,5 ± 0,6 6,4 ± 0, ,7 ± 1,5 4,4 ± 0,5 4,6 ± 0, ,1 ± 2,4 17,2 ± 0,9 17,1 ± 0, ,7 ± 3,2 38,1 ± 1,1 40,0 ± 1,1 Samtliga ,5 ± 2,1 36,8 ± 0,9 34,9 ± 0, ,2 ± 1,3 7,0 ± 0,5 6,9 ± 0, ,9 ± 1,2 4,7 ± 0,4 4,9 ± 0, ,5 ± 1,8 15,7 ± 0,7 15,6 ± 0, ,0 ± 2,6 35,7 ± 0,9 37,7 ± 0,9 1 I tabellen ingår enskilda näringsidkare över 18 år, som inte har pension. Statistiska centralbyrån 29

32 Tabeller Enskilda näringsidkare år 2003 Tabell 18 Antal enskilda näringsidkare 1 grupperade efter födelseland, kön och hur stor procent av den totala arbetsinkomsten som utgörs av överskott av enskild näringsverksamhet, inkomståret 2003 Numbers of sole proprietors by country of birth, gender and the reported surplus share of the total income from work, 2003 income year Kön Utrikes födda Inrikes födda Samtliga Procent Antal Felmarginal Antal Felmarginal Antal Felmarginal Kvinnor ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± Män ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± Samtliga ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± I tabellen ingår enskilda näringsidkare över 18 år, som inte har pension. 30 Statistiska centralbyrån

33 Enskilda näringsidkare år 2003 Tabeller Tabell 19 Enskilda näringsidkare 1 med underskott av enskild näringsverksamhet efter arbetsinkomstens storlek, födelseland och kön, inkomståret Siffror i procent Sole proprietors with an reported deficit by the income from work, country of birth and gender, 2003 income year. Figures in per cent Kön Utrikes födda Inrikes födda Samtliga Kronor Procent Felmarginal Procent Felmarginal Procent Felmarginal Kvinnor 0 9,1 ± 4,2 8,7 ± 1,1 10,1 ± 1, ,4 ± 5,1 4,6 ± 0,8 4,9 ± 0, ,1 ± 6,6 8,7 ± 1,1 9,1 ± 1, ,9 ± 5,3 49,7 ± 1,9 48,4 ± 1, ,5 ± 6,7 28,3 ± 1,7 27,5 ± 1,6 Män 0 10,1 ± 3,5 7,9 ± 0,6 9,0 ± 0, ,2 ± 3,2 3,6 ± 0,4 3,5 ± 0, ,7 ± 4,0 6,3 ± 0,5 5,4 ± 0, ,6 ± 5,2 36,4 ± 1,1 28,9 ± 1, ,4 ± 5,2 45,7 ± 1,1 53,3 ± 1,3 Samtliga 0 9,7 ± 2,7 7,5 ± 0,7 9,3 ± 0, ,1 ± 2,8 3,1 ± 0,5 4,0 ± 0, ,6 ± 3,6 5,1 ± 0,6 6,6 ± 0, ,9 ± 3,9 29,7 ± 1,2 35,5 ± 1, ,7 ± 4,2 54,6 ± 1,4 44,6 ± 1,1 1 I tabellen ingår enskilda näringsidkare över 18 år, som inte har pension. Statistiska centralbyrån 31

34 Tabeller Enskilda näringsidkare år 2003 Tabell 20 Antal enskilda näringsidkare 1 med deklarerat underskott grupperade efter arbetsinkomstens storlek, födelseland och kön, inkomståret 2003 Numbers of sole proprietors with an reported deficit by the income from work, country of birth and gender, 2003 income year Kön Utrikes födda Inrikes födda Samtliga Kronor Antal Felmarginal Antal Felmarginal Antal Felmarginal Kvinnor ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± Män ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± Samtliga ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± I tabellen ingår enskilda näringsidkare över 18 år, som inte har pension. 32 Statistiska centralbyrån

35 Enskilda näringsidkare år 2003 Fakta om statistiken Fakta om statistiken FRIDA, företagsregister och individdatabas, har funnits sedan 1997 då ett samarbete mellan SCB och Finansdepartementet inleddes för att utveckla en mikrobaserad databas för olika företagsformer. Sedan 2003 är FRIDA inte längre en uppdragsbaserad produkt utan finansieras via anslagsmedel. Detta omfattar statistiken Huvudsyftet med denna rapport är att presentera beskrivande inkomststatistik om enskilda näringsidkare framtagen ur databasen FRIDA I rapporten redovisas de enskilda näringsidkarnas överskott respektive underskott, avsättning till fonder såsom periodiseringsfond och expansionsmedelsfond samt räntefördelning. Vidare redovisas hur stor del av näringsidkarens arbetsinkomst som utgörs av inkomsten från den enskilda näringsverksamheten samt hur stor arbetsinkomst de näringsidkare utan överskott av näringsverksamhet har. Redovisningar görs efter kön, ålder, födelseland och utbildning. Vid redovisningen av överskott respektive underskott finns ingen avsikt att beskriva individernas ekonomiska standard. Utöver de inkomster som beskrivs i rapporten finns fler såsom kapitalinkomster och bidrag som inte redovisas. I denna rapport finns ingen statistik för personer under 18 år med. I tabeller som innehåller arbetsinkomst finns inte de enskilda näringsidkare med pension redovisade. I de tabeller där arbetsinkomsten sätts i relation till ålder finns inte heller personer över 64 år med. Anledningen till detta är att gruppen 65 år och äldre som inte har pension är för liten för att några siffror ska kunna redovisas. För samtliga företagsformer redovisas antal inlämnade deklarationsblanketter per företagsform, se diagram 1. Denna statistik bygger på totalmaterialet som levereras från Skatteverket till skillnad från statistiken om de enskilda näringsidkarna som bygger på urvalet i FRIDA. Definitioner och förklaringar Enskild näringsidkare Enskild näringsidkare är den som deklarerat för enskild näringsverksamhet på blankett N1, N2, N1A eller N2A. Personer som deklarerat på blankett N3A, som delägare i handelsbolag, finns inte med (mer än i de fall de deklarerat både enskild näringsverksamhet och som delägare i handelsbolag). Ingen skillnad görs om näringsverksamheten är passiv eller aktiv. Överskott Överskottet är hämtat från uppgifterna överskott av aktiv näringsverksamhet samt överskott av passiv näringsverksamhet på självdeklarationen. Observera att det endast är enskild näringsverksamhet som avses och inte handelsbolagsdelägare. Statistiska centralbyrån 33

36 Fakta om statistiken Enskilda näringsidkare år 2003 Underskott Underskottet är hämtat från uppgifterna underskott av aktiv näringsverksamhet samt underskott av passiv näringsverksamhet på självdeklarationen. Observera att det endast är enskild näringsverksamhet som avses och inte handelsbolagsdelägare. Förgymnasial utbildning Utbildning på grundskolenivå. Gymnasial utbildning Utbildning som bygger på genomgången grundskoleutbildning. Eftergymnasial utbildning Om samma förkunskapskrav gäller för en viss utbildning som för universitets- och högskoleutbildning klassificeras den som eftergymnasial. Det krävs minst 20 högskole- eller universitetspoäng i ett och samma ämne för att utbildningen ska klassas som eftergymnasial. Utrikes födda Personer födda utanför Sverige, oavsett land och vistelsetid i Sverige. Inrikes födda Personer som är födda i Sverige. Arbetsinkomst Summan av löneinkomst, sjukpenning, föräldrapenning och dagpenning vid utbildning samt tjänstgöring (repetitionsutbildning) inom totalförsvaret ingår i arbetsinkomsten. Där ingår också överskott av enskild näringsverksamhet och av handelsbolag samt inkomster, från t.ex. hobby, som individen själv ska betala egenavgifter för. Löneinkomsten är summan av löneutbetalningar under året. I begreppet lön ingår även skattepliktiga förmåner och traktamenten som redovisas under lön i taxeringen. Taxeringsenhet/taxeringshushåll Ett taxeringshushåll är gifta/sammanboende, ensamstående kvinnor och ensamstående män. Som sammanboende räknas ogifta par med gemensamma barn. Som ensamstående räknas ogifta par utan gemensamma barn. Utnyttjandegrad Med utnyttjandegrad menas i vilken utsträckning den enskilda näringsidkaren utnyttjat respektive fond i förhållande till hur mycket de skulle kunna sätta av om de satt av maxbeloppet. Positiv räntefördelning Positiv räntefördelning innebär att en del av överskottet i den enskilda näringsverksamheten flyttas från beskattning i näringsverksamheten till beskattning i kapital. För att göra positiv räntefördelning krävs att det finns ett positivt kapitalunderlag i verksamheten, efter vissa justeringar, över kronor vid förra räkenskapsårets slut (se Skatteverkets Skatteregler för enskilda näringsidkare för mer utförlig beskrivning). 34 Statistiska centralbyrån

37 Enskilda näringsidkare år 2003 Fakta om statistiken Expansionsfond Expansionsfond ger enskilda näringsidkare samma möjlighet som ägare av aktiebolag att utöka verksamheten med medel som bara beskattas med bolagsskatt, dvs. 28 procent. Resten av inkomstskatten samt socialavgifter betalas när expansionsfonden återförs. För att få sätta av till expansionsfond krävs ett tillräckligt stort positivt kapital i verksamheten efter en del justeringar (se Skatteverkets Skatteregler för enskilda näringsidkare för mer utförlig beskrivning). Det finns ingen tidsgräns för när ett belopp senast ska återföras. Periodiseringsfond Reglerna om periodiseringsfond betyder att beskattningen av inkomsten i näringsverksamheten kan skjutas upp till ett senare år, en form av skattekredit. Periodiseringsfond kan också användas till att jämna ut resultatet mellan olika år och på så sätt ge en jämnare beskattning. Det belopp som satts av behöver inte sättas in på något konto utan kan användas fritt. Avsatt belopp får vara högst 30 procent av inkomsten i näringsverksamheten efter vissa justeringar (se Skatteverkets Skatteregler för enskilda näringsidkare för mer utförlig beskrivning). Beloppet måste återföras till beskattning senast sjätte året efter det år det sattes av. Hela beloppet eller delar av det kan återföras tidigare. Kluster (enskilda näringsidkare) För att göra det möjligt att samgranska deklarationsblanketter med gemensam redovisning har kluster av flera blanketter bildats. För att bilda kluster används i första hand uppgiftslämnarens personnummer. Denna uppgift skall lämnas om verksamheten bedrivs tillsammans med någon annan. Ett kluster innehåller alltså deklarationsblanketter för alla personer som på något sätt kan kopplas samman med hjälp av detta begrepp. Därefter har även alla som ingår i samma taxeringshushåll hänförts till samma kluster. Eftersom inte alla har fyllt i personnumret har även kluster bildats genom ihopkoppling av alla blanketter med samma värde i kod 798 resultat efter skattemässiga avskrivningar och övriga justeringar och där de ingående blanketternas värde i den enskildes andel av resultatet (kod 799) summerar till beloppet i kod 798. Standardiserade räkenskapsutdrag (SRU) Med SRU avses ett enhetligt uppgiftslämnande för den som redovisar inkomst av näringsverksamhet. Uppgifterna om näringsverksamhet ska för varje sådan lämnas på ett särskilt schema som utgör en del av deklarationsblanketten. De poster som ingår i schemat utgör ett utdrag ur företagets räkenskaper och avser uppgifter om varje slag av intäkter, kostnader, bokslutsdispositioner, skatter och skattemässiga avsättningar samt tillgångar, skulder, avsättningar, obeskattade reserver och eget kapital. Statistiska centralbyrån 35

38 Fakta om statistiken Enskilda näringsidkare år 2003 Så görs statistiken Målpopulationen i FRIDA är alla företag och företagare som är skyldiga att betala skatt i Sverige. Urvalsramen består av de företag och företagare som har lämnat in deklarationsuppgifter vid den tidpunkt då SCB får registret från Skatteverket. Urval görs för respektive företagsform: aktiebolag och finansiella bolag, ekonomiska föreningar, enskilda näringsidkare, handelsbolag samt en restgrupp med företag som har lämnat in inkomstuppgifter på samma deklarationsblankett som aktiebolag och ekonomiska föreningar men vars juridiska form är skild från dessa. FRIDA består alltså av fem urval. I rapporten är det gruppen enskilda näringsidkare som presenteras. Det finns fem olika deklarationsblanketter för enskilda näringsidkare. Av dessa har det bildats kluster för att kunna samgranska dem med gemensam redovisning. Urvalet har sedan dragits som ett obundet slumpmässigt urval (OSU) bland klustren. År 2003 fanns det drygt kluster och bland dessa har ett urval på dragits. När alla blanketter för respektive kluster kopplats på innehåller urvalet drygt deklarationsblanketter. Antalet individer är knappt SRU-uppgifterna från deklarationsblanketterna körs igenom ett gransknings- och rättningsprogram (utformat i SAS) som kontrollerar och justerar, i de fall det är aktuellt, uppgifterna lämnade på blanketterna. Om felaktigheterna på blanketterna är för stora eller inte går att rätta underkänns blanketten och utgör bortfall. Därmed kan en eller flera blanketter underkännas i ett och samma kluster. För att kompensera för de blanketter som underkänns har en efterstratifiering gjorts. Stratifieringen har beräknats efter antal personer i klustret och vikten har bestämts utifrån detta. Fyra stratum och fyra vikter har skapats för enskilda näringsidkare. SRU-uppgifterna kompletteras med inkomst- och taxeringsuppgifter. Även bakgrundsvariabler kopplas på. Uppgifterna hämtas från olika register inom SCB. I tabellerna finns 95 procentiga konfidensintervall redovisade. I beräkningarna av konfidensintervallen har det gjorts ett antagande om att populationen är normalfördelad. Siffrorna som visar utnyttjandegraden av räntefördelning, periodiseringssamt expansionsfond (diagram 2-4) har räknats fram genom summering av de enskilda näringsidkarnas avsatta belopp i respektive fond. Dessa siffror har sedan jämförts med det totalbelopp som hade kunnat sättas av ifall alla hade utnyttjat respektive fond maximalt utifrån de förutsättningar var och en hade med hänsyn till de regler angående belopp och procentsatser som gällde år Totalt överskott och underskott har räknats fram genom summering av variablerna överskott respektive underskott av aktiv och passiv näringsverksamhet för enskilda näringsidkare. Dessa summeringar har gjorts på individnivå. 36 Statistiska centralbyrån