Ekologisk budget för Växjö kommunkoncern 2004

Transkript

1 Resursutnyttjande inom naturliga gränser Europeiskt ecobudget pilot projekt för kommuner som arbetar för lokal hållbarhet Ekologisk budget för Växjö kommunkoncern 2004 Ett projekt som genomförs med finansiellt bidrag som demonstrationsprojekt inom LIFE-Environment.

2 Miljöledningssystemet ecobudget Sedan 2002 arbetar Växjö kommun med att införa miljöledningssystemet ecobudget. ecobudget är den kommunala ledningens system för att styra och leda miljöarbetet. Det är ett system för att kontrollera att den miljöpåverkan som uppkommer från organisationens dagliga aktiviteter hanteras på ett miljömässigt bra sätt. Det är också ett system för att säkerställa att kommunen når sina antagna miljömål. I praktiken handlar arbetet med miljöledningssystemet mycket om att lägga fast ansvar och rutiner samt att samla in statistik. ecobudget använder sig av strukturer och rutiner från ekonomisystemet vilket innebär att miljöarbetet planeras i budgeten och att det följs upp i delårsbokslut och bokslut. Växjö kommuns första ekologiska budget (för budgetår 2003) antogs som en enhet av kommunfullmäktige den 27 mars Det ekologiska bokslutet för 2003 kommer att presenteras i samband med det finansiella bokslutet. I samband med internbudget 2004 har nämnder och bolag antagit en ekologisk budget med 2004 års mål för miljöarbetet. De har här sammanställts till Växjö kommuns ekologiska koncernbudget för Målsättningen är att den ekologiska budgeten för 2005 ska ingå i Växjö kommuns koncernbudget som antas i juni Ekologisk koncernbudget för 2004 Sammanlagt omfattar den ekologiska budgeten sex områden: klimatstabilitet, hög miljömedvetenhet, frisk luft, levande vatten, god bebyggd miljö och biologisk mångfald (se bilaga för närmare beskrivning). För att kunna sätta mål och mäta utvecklingen representerar 18 indikatorer de valda områdena. De indikatorer som väljs inom miljöledningssystemet ska vara direkt kopplade till miljöområdets styrande dokument. De ska också vara av central betydelse. I Växjö kommuns fall används miljöledningssystemet till att följa upp mål i Agenda 21-strategin, att stödja arbete i enlighet med miljöpolicyn och att göra en kommunal insats för de regionala miljömålen. För att en indikator ska kunna tas med i Växjö kommuns budget krävs att det finns mål eller att mål ska kunna sättas, att det finns statistik eller att möjlighet finns att samla in statistik. Indikatorerna måste också vara tydliga, lätta att förstå samt kunna visa trender. Genom att studera indikatorns utveckling ska vi kunna säga något om utvecklingen på det valda miljöområdet. En kommun kan naturligtvis ta fram en mängd indikatorer. Tanken bakom att presentera 18 indikatorer är att bevara överskådligheten och koncentrera sig på det som är viktigt. De områden som redan i början av projektet hade klara och tydliga mål har indikatorer av central betydelse. Inom de områden där detta inte har varit möjligt har de näst bästa indikatorerna tagits fram. I de flesta fall beror val av indikator på tillgång av statistik. De 18 indikatorer som anges bör vara kommunfullmäktiges centrala miljömål och som sådana bör de vara vägledande för andra arbeten som tex ttransportstrategi och översiktsplanearbete. Av förklarliga skäl kan de inte vara fullödiga för alla verksamheter. Bolag och förvaltningar 1

3 uppmuntras att komplettera de centrala miljömålen med egna verksamhetsanpassade miljömål års indikatorer är desamma som för Målsättningen inom ecobudget-projektet har varit att slutföra ett helt ekologiskt budgetår för att samla kunskap och erfarenheter innan innehållet revideras. Barnsjukdomar från 2003 års budget kan därför återfinnas i budgeten för Till exempel är detaljeringsgraden för indikatorerna mycket olika. Fossila koldioxidutsläpp per invånare samsas med inköp av ekologisk mjölk och planterade gatuträd. Detta är ett resultat av existerande statistik och mål i kommunen. Samtliga indikatorer är därför inte på rätt nivå för beslut i Växjö kommuns budget för 2005 utan passar bättre på nämndsnivå. Fortsatt utveckling av indikatorerna är nödvändig för att de i framtiden ska kunna styra och leda miljöarbetet. Kommentar till den ekologiska budgeten för 2004 Det är intressant att notera att socialnämnden räknar med att nå sitt långsiktiga mål inom koldioxidutsläpp från transporter och service redan under 2004 samt att Hyresbostäder i Växjö AB räknar med att sluta använda olja under Man kan också notera att miljöarbete är en långsam process som inte möjliggör ambitiösa målsättningar om inte extra resurser finns för att finansiera åtgärder. Hyresbostäder i Växjö AB, Miljö- och hälsoskyddsnämnden samt Vidéum har fått korrigera sina långsiktiga mål för koldioxidutsläpp från transporter och service på grund av expansion och utökad verksamhet. Dessa korrigeringar har varit nödvändiga för att skapa realistiska, men utmanande mål i en förändrad verksamhet. Kommunfullmäktiges beslut att avbryta biogasprojektet i dess dåvarande form påverkar bla tekniska nämndens möjligheter att uppnå flera långsiktiga mål, tex koldioxidutsläpp från transporter och service, hushållsavfall till deponering och förbränning samt biologisk behandling av avfall. Såsom budgeten ser ut idag uppvisar den vissa brister i målformulering. Först och främst gäller detta naturligtvis områden där inte statistik har funnits som underlag för målsättning, tex miljömedvetenhet i samband med inköp, men också levande vatten där målet hade kunnat detaljeras ytterligare. Den ekologiska budgeten har i varje nämnd och bolag kompletterats med handlingsplaner med planerade åtgärder för att uppnå målen. Kvaliteten på dessa är dock varierande. Politikernas viktiga roll Miljöledningssystemet är ett politiskt redskap för att se till att den inriktning och de mål som beslutats i de styrande dokumenten nås. Långsiktig är det därför politikernas uppgift att i måldokumenten för miljöarbetet, t ex vid uppdatering av energiplan, transportstrategi, miljöpolicy och Agenda 21-strategi, efterfråga och lägga fast tydliga, mätbara mål som är möjliga att följa upp med miljöledningssystemet. 2

4 Under året sammanfaller politikernas roll för det finansiella och det ekologiska ledningssystemen. Den ekologiska budgeten och det ekologiska bokslutet förbereds på tjänstemannanivå. Förslaget till ekologisk budget ska sedan upp till varje nämnd och bolagsstyrelse där politikerna ska diskutera om årets delmål för att nå de långsiktiga målen är realistiska och tillräckligt ambitiösa. I det ekologiska bokslutet följs beslutade budgetmål upp. Viktigt att notera är att den ekologiska budgeten och bokslutet enligt miljöledningssystemet ska tas av kommunfullmäktige. Summering Syftet med miljöledningssystemet är som nämnts att följa upp kommunens miljöpolicy och att målen i Agenda 21-strategin nås. Såsom Växjö kommuns ekologiska koncernbudget för 2004 ser ut är den inte en ren uppföljning av miljöpolicy och Agenda 21-strategin eftersom den är kompletterad med viktiga områden som inte ingår i dokumenten. Målsättningen är att kompletterade områden ska införlivas i uppdateringen av Agenda 21-strategin och att vi framöver ska få ett miljöledningssystem som bara följer upp mål antagna i andra styrande dokument. ecobudget kräver indikatorer som kan mätas, som man kan sätta mål på, som är tydliga och visar trender i miljöarbetet. Vårt arbete med ledningssystemet ger oss därför kunskap i hur de gällande måldokumenten kan förbättras. Tanken är att den politiska nivåns insyn i och styrning av miljöfrågor ska stärkas genom att nämnder, bolag och kommunfullmäktige årligen beslutar om målnivåer och följa upp resultaten. Växjö kommuns ekologiska budget för 2004 bör bedömas utifrån att den är organisationens andra ekologiska budget som gjorts före resultatet av den första. Att utveckla ett ekologiskt redovisningssystem i Växjö kommun, som har ett omfattande miljöarbete, tar tid. Stora svenska företag menar att det tar ungefär 5 år att skapa egna erfarenheter och få miljöledningsrutinerna att fungera. Det är därför viktigt att ha tålamod med sin egen process. Projektgruppen upplever dock att medvetande- och kunskapsnivån vad det gäller miljöledningssystemet har höjts under På sikt kan ett miljöledningssystem ge stora miljövinster genom att kommunen får bättre kontroll över de områden och mål som prioriterats i politiska beslut samt genom att följa upp målen med hjälp av statistik. Därmed kan man också se om miljöarbetet har någon effekt. Mer information Mer information finns att få i Miljöledningssystemet ecobudget Rapport från fas 1, utarbetning av ekologisk budget för Växjö kommunkoncern, april-december 2002 och på Växjö kommuns hemsida. Projektrapporten för fas 2 är under bearbetning och beräknas bli färdig under mars månad. 3

5 Klimatstabilitet 1993 Fossila koldioxidutsläpp för kommunen som geografiskt område värde 2002 kg CO 2 /inv/år Kommunstyrelsen

6 Klimatstabilitet 1999 värde 2002 Fossila koldioxidutsläpp från transporter och ton CO 2 /år service i kommunal organisation 3 Byggnadsnämnden Fritidsnämnden Gymnasienämnden Hyresbostäder Kommunstyrelsen Kulturnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Omsorgsnämnden Skol- och barnomsorgsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden VEAB Vidéum Vidingehem Växjöhem VöFAB Korrigering av koldioxidresultat för 2002 gentemot antagen budget/internbudget. 2 Tidigare år har kultur- och fritidsnämnden redovisat koldioxidstatistik tillsammans. Från och med 2004 är statistiken uppdelad. Referensvärde och föregående är uppskattningar på tidigare fördelning. I jämförelse med tidigare års värden kan vissa differenser som beror på avrundning förekomma. 3 Hyresbostäder, Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Vidéum har korrigerat de långsiktiga målen pga expansion och utökad verksamhet. 5

7 Klimatstabilitet 1999 värde 2002 Oljeanvändning i kommunal verksamhet 5,6 m Byggnadsnämnden Fritidsnämnden Gymnasienämnden Hyresbostäder Kommunstyrelsen Kulturnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Omsorgsnämnden Skol- och barnomsorgsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden VEAB Vidéum Vidingehem Växjöhem VöFAB Socialnämnden har tecknat nyttjandeavtal av Torpet Sjöliden. 5 Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Vidéum och VEAB har muntligen kompletterat de antagna internbudgeterna med målet för oljeanvändningen 6 Korrigering av koldioxidresultat för 2002 gentemot antagen budget/internbudget. 6

8 Hög miljömedvetenhet Antal Grön flagg skolor Antal (st) Skol- och barnomsorgsnämnden 1 (2001) värde Miljökompetensutveckling i den egna - organisationen Kommunstyrelsen - - (2003) Utarbeta plan för kommunkoncernen Genomför planen Inköp av ekologisk dryckesmjölk Andel av totala inköp av dryckesmjölk (%) (2000) Gymnasienämnden Skol- och barnomsorgsnämnden (2001) - 40 Inköp av ekologiska livsmedel Andel av totalt (2003) inköpta livsmedel från huvudleverantör (%) Gymnasienämnden - - Samla statistik Öka Omsorgsnämnden - - Samla statistik (kaffe, havregryn) Öka 7 Skol- och barnomsorgsnämnden har inte specificerat målet för

9 Frisk luft 1998 Utsläpp av VOC från trafik (inkl. ton/år avdunstning) och uppvärmning för värde 1998 kommunen som geografiskt område Kommunstyrelsen Beslutade mål och åtgärder för att minska utsläppen Minska utsläppen Utsläpp av NOx från trafik och ton/år arbetsmaskiner för kommunen som geografiskt område Kommunstyrelsen Beslutade mål och åtgärder för att minska utsläppen Minska utsläppen 8

10 Levande vatten 1997 värde 2002 Fosfor i Södra Bergundasjön µg/l årsmedel Tekniska nämnden Bibehålla en nedåtgående trend beräknat på treårsmedelvärden Komma ner på en acceptabel näringsnivå 9

11 God bebyggd miljö Hushållsavfall till deponering och kg/inv/år förbränning Tekniska nämnden 239 (2000) Biologisk behandling av hushållsavfall kg/inv/år Tekniska nämnden 1 (2000) Gatuträd antal träd Tekniska nämnden 3183 (1997) Kollektiv stadstrafik Antal enkelresor med kollektiv busstrafik/år Kommunstyrelsen (2000) Kollektiv landsbygdstrafik Antal enkelresor med kollektiv landsbygdstrafik/år Kommunstyrelsen (2000) Cykeltrafik i Växjö stad Antal cykelpassager Kommunstyrelsen värde Saknas 8 (2005) 1 Saknas 8 (2005) () ökning () ökning () ökning ökning 8 Det långsiktiga målet har tagits bort pga kommunfullmäktiges beslut att avsluta biogasprojektet. 9 Korrigering av årsveckodygnstrafiken för 2002 gentemot kommunstyrelsens antagna internbudget. 10

12 Hög biologisk mångfald Skyddad kommunägd mark Andel av kommunägd totalareal (%) Kommunstyrelsen 9% (1995) Hävdad kommunägd betesmark i Växjö tätort Andel av kommunägd total betesmarksareal (%) Kommunstyrelsen 59% värde 21% (2001) 59% 22% 25% (2005) 70% 75% (2005) 11

13 Bilaga: Natur- och miljöresurser Klimatstabilitet Klimatförändringar till följd av utsläpp av växthusgaser är ett globalt miljöproblem, som kräver åtgärder på alla nivåer, inte minst regionalt och lokalt. Växjö kommun har höga ambitioner när det gäller att vara en föregångare i lokalt klimatarbete. Mål och statistik finns. Hög miljömedvetenhet (inköp och kompetenshöjning) Ekologisk produktion bidrar till minskat nyttjande av kemiska bekämpningsmedel och andra naturfrämmande ämnen samt antas bidra positivt till den biologiska mångfalden med avseende på såväl flora som fauna. Att prioritera inköp av ekologiska produkter bidrar till jordbrukets omställning samt har även en miljömedvetenhetseffekt bland de som nyttjar produkten. Oberoende av arbetsområde är kunskap den viktigaste källan till utveckling, så även inom miljöområdet. Att höja medvetenheten om dagens miljöproblem och vad varje enskild individ och organisation kan göra för att arbeta för en hållbar utveckling är ytterst väsentlig i varje miljöledningssystem. Indikatorerna för denna resurs behöver utvecklas, t ex är brist på statistik ett problemområde. Frisk luft Frisk luft är en betydande faktor för människors, djurs och växters hälsa. Luftföroreningar som partiklar och flyktiga organiska kolväten (VOC) orsakar främst luftvägsrelaterade hälsoproblem av både lindrigare och allvarligare karaktär. I Växjö kommun har vi potential att minska utsläppen av kväveoxider (NOx) från trafik och arbetsfordon, liksom utsläppen av flyktiga organiska kolväten från småskalig uppvärmning och trafik. Mål finns ännu inte antagna, men utveckling pågår. Levande vatten Det dominerande övergödningsproblemet är nedfallet av luftburna kväveföreningar i form av kväveoxider som kommer från trafik och uppvärmning (se Frisk luft ovan) och ammoniumväte. Näringsläckaget från åkermarken bidrar med ett stort tillskott av övergödande ämnen, men även reningsverk och dagvattenutsläpp från staden bidrar. Sjöarna är ett viktigt inslag i Växjö kommun. Dess kvalitet och status är viktig både för kommuninvånare samt växt och djurliv. Tydliga mål för vattenkvaliteten i Växjösjöarna saknas. God bebyggd miljö (kollektivtrafik, grönytor, avfall) En god kollektivtrafik stärker strukturen i de mindre orterna och på landsbygden. Inom de större orterna är det viktigt att minska trafikarbetet genom att skapa ett miljöanpassat kollektivtrafiksystem och en fungerande cykelstruktur samt att påverka invånarna att utnyttja dessa. Ny statistik finns på cykelområdet. I staden innebär god bebyggd miljö att sträva efter ett sammanhållet stadsbyggande samt att bevara och utveckla grönytorna. Ett sammanhållet stadsbyggande minskar ianspråktagandet av mark som bl a är viktigt för jord- och skogsbruket samt minskar onödiga resor inom 12

14 staden. Grönytor och tätortsnära skogar ökar invånarnas välbefinnande genom möjlighet till friluftsliv och rekreation. Indikatorerna behöver utvecklas. Vårt samhälle omsätter en stor mängd material till bl a varor. Material som förr eller senare blir till avfall. Den totala mängden avfall från vårt samhälle ökar hela tiden. Genom att utveckla avfallshanteringen kan avfallet komma till nytta som nytt material eller som energi. Ett exempel på hur avfallshanteringen utvecklats är att Växjö kommun sedan 2001 förbränner allt hushållsavfall hos Ljungby energi. Avfallet nyttjas därmed som fjärrvärme istället för att som tidigare läggas på deponi. Statistik finns. Nya mål behöver formuleras. Biologisk mångfald De naturliga skogsekosystemen är starkt påverkade av människors brukande och existerar idag endast som fragment. För att förbättra situationen krävs en kombination av god naturhänsyn i det brukade skogslandskapet samt att vissa hela skogsområden av varierande storlek antingen sköts enbart med avseende på dess naturvärden eller lämnas orörda. Växjö kommuns markägande har flera ändamål, dels för kommande exploatering för bebyggelse, dels för natur- och rekreationsändamål. Drygt hälften av landets idag hotade organismer är knutna till det varierande odlingslandskapet. För att ett rikt odlingslandskap ska kunna bibehållas krävs fortsatt god skötsel genom att åkern odlas och hagmarken betas med lämpliga djur. Statistik finns. Både val av indikator och målformulering kan utvecklas. 13