Protokoll Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott onsdagen den 27 augusti 2008

Transkript

1 BUN Protokoll Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott onsdagen den 27 augusti 2008 Ärenden: Au 52. Yttrande, ansökan om godkännande och rätt till bidrag, Närskolan AB. SV :1181 Au 53. Yttrande, ansökan om godkännande och rätt till bidrag, Närskolan AB. SV :1185 Au 54. Yttrande, ansökan om utökning, Guteskolan AB. SV :1599 Au 55. Au 56. Au 57. Ansökan om skolbarnsomsorg i Fardhem, Atheneskolan AB Ansökan om enskild verksamhet i Endre/Follingbo Remiss, en samlad utbildningsorganisation för ungdomar och vuxna Au 58. Remiss, PM ang barnomsorgspeng och allmän förskola även för treåringar (Ds 2008:56) Au 59. Remiss, Förslag till folkhälsopolitiskt program för Gotlands kommun Au 60. Au 61. Au 62. Au 63. Au 64. Ansökan från Gotlands kommun om s k spetsutbildning Reviderad taxa, Kulturskolan Ekonomisk lägesrapport Policy för lägerskola och skolresor inom Särskolan Konkurrenskomplettering vid antagning till komvux Au 65. Kursutbud för Komvux egenverksamhet och externa verksamhet våren 2009 Au 66. Au 67. Au 68. Au 69. Au 70. Alternativa lösningar för förskolans lokaler Skolbarnsomsorgen i Tingstäde/Stenkyrkaområdet Lokaler för förskolan Misteln Principer för fördelning av Gotlands kommuns Samfond för premier Rapporter

2 GOTLANDS KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden Arbetsutskottet Sammanträdesrummet, BUF, Söderväg, Visby onsdag 27 augusti 2008 kl m c s m s Lena Celion, ordf Anders Larsson, 1:e v ordf Aino Friberg-Hansson, tjg ersättare Eva Lindström, tjg ersättare Hanna Nyman Peter Molin, skoldirektör; Per Westholm, sekreterare Under 52-66: För- och grundskolechef Mats Hanell Under 52-69: För- och grundskolechef Bisse Carlsson Under 52-62: Ekonomichef Elisabeth Österdahl Under 56-65: Gymnasiechef Alf Nilsson / Aino Friberg-Hansson / BUF, Söderväg / Per Westholm / / Lena Celion / / Aino Friberg-Hansson /

3 Au 52 Ansökan från Närskolan AB om godkännande av förskoleklass och fristående grundskola. SV :1181 Dnr 2008/ Närskolan AB har hos Skolverket ansökt om godkännande av förskoleklass och fristående grundskola i Gotlands kommun fr o m läsåret 2009/2010. Ansökan avser förskoleklass och skolår 1-6 med allmän inriktning med estetisk profil. Skolans geografiska läge är inte angivet, men elevupptagningsområdet berör enligt ansökan Solklintskolan, Tingstäde Skola och Lärbro skola. Skolan beräknas ha 56 elever när skolan är fullt utbyggd. Skolverket har berett Gotlands kommun tillfälle att yttra sig över ansökan i enlighet med 1 kap. 2 och 1 a kap. 2 förordningen (1996:1206) om fristående skolor. Yttrandet skall vara Skolverket tillhanda senast den 15 september Skoldirektör Peter Molin i yttrande bl a följande: I förarbetena till lagen anges bland annat att det kan anses vara försvårande att en kommunal skola som upphör omedelbart ersätts av en friskola. Om sökande beviljas godkännande och bidrag uppstår en överkapacitet i förhållande till beslutet om en ny skolorganisation. Det kan i sin tur leda till att skolverksamheten i kommunen kommer att bedrivas med lågt kapacitetnyttjande och därmed mindre effektivt. Resultatet kan i stället bli att en eller flera närliggande skolor kommer att påverkas negativt alternativt behöver upphöra. I första hand påverkas i så fall Stenkyrka skola, Fole skola, samt troligen även Lärbro skola och Solklintsskolan i Slite. Beroende på var skolan kommer att lokaliseras kan även Romaskolan komma att påverkas. Samtidigt som den kommunala skolorganisationen bantats pågår om och tillbyggnad av Stenkyrka skola, Fole skola, Solklintsskolan och Romaskolan i huvudsak för att organisera skolverksamheten i enlighet med BUN:s beslut om den nya organisationen. Gotlands kommuns beslut om förändrad skolorganisation Som en del av det samlade projektet Skola Gotland 2008 har en omfattande översyn av skolorganisationen för grundskolan genomförts. En översyn har gjorts med utgångspunkt från den goda lärmiljön, den fysiska och psykosociala arbetsmiljön för barn, elever och vuxna i skolan. I översynen ingick att komma fram till bästa möjliga förutsättningar för verksamheten, antal elever, lärare per skolenhet samt vilka ekonomiska resurser som måste finnas för att de pedagogiska och elevsociala resurserna blir tillräckliga för att ge en kvalitativt bra och likvärdig verksamhet över hela kommunen Skoldirektören föreslår BUN att avstyrka godkännande och rätt till bidrag till Närskolan AB för drift av förskoleklass och fristående grundskola, Skolverkets dnr :1181. Om BUN istället beslutar att tillstyrka ansökan och om Skolverket beslutar om godkännande och rätt till bidrag föreslår skoldirektören att BUN ger förvaltningen i uppdrag att se över och föreslå anpassning av skolorganisationen på norra Gotland, samt att redovisa förslag till finansiering av eventuell ytterligare etablering av friskola Arbetsutskottets beslut 1. Förvaltningen ges i uppdrag att justera och komplettera yttrandet utifrån arbetsutskottets diskussion 2. Ärendet skall behandlas vid BUN-sammanträdet

4 Au 53 Ansökan från Närskolan AB om godkännande av förskoleklass och fristående grundskola. SV :1185 Dnr 2008/ Närskolan AB har hos Skolverket ansökt om godkännande av förskoleklass och fristående grundskola i Gotlands kommun fr o m läsåret 2009/2010. Ansökan avser förskoleklass och skolår 1-6 med allmän inriktning med estetisk profil. Skolans geografiska läge är inte angivet, men elevupptagningsområdet berör enligt ansökan Högbyskolan, Stånga skola och Havdhems skola. Skolan beräknas ha 56 elever när skolan är fullt utbyggd. Skolverket har berett Gotlands kommun tillfälle att yttra sig över ansökan i enlighet med 1 kap. 2 och 1 a kap. 2 förordningen (1996:1206) om fristående skolor. Yttrandet skall vara Skolverket tillhanda senast den 15 september Skoldirektör Peter Molin anför i yttrande bl a följande: I förarbetena till lagen anges bland annat att det kan anses vara försvårande att en kommunal skola som upphör omedelbart ersätts av en friskola. Om sökande beviljas godkännande och bidrag uppstår en överkapacitet i förhållande till beslutet om en ny skolorganisation. Det kan i sin tur leda till att skolverksamheten i kommunen kommer att bedrivas med lågt kapacitetsnyttjande och därmed mindre effektivt. Resultatet kan i stället bli att en eller flera närliggande skolor kommer att påverkas negativt alternativt behöver upphöra. I första hand påverkas i så fall Stånga skola, Högbyskolan, Havdhem skola samt på sikt även Öja skola i Burgsvik. Beroende på var i området lämplig skollokal anordnas för verksamheten kan även Klinteskolan komma att påverkas. Skulle så ske blir det svårare att erbjuda en god geografisk spridning av skolenheterna i kommunen. Gotlands kommuns beslut om förändrad skolorganisation Som en del av det samlade projektet Skola Gotland 2008 har en omfattande översyn av skolorganisationen för grundskolan genomförts. En översyn har gjorts med utgångspunkt från den goda lärmiljön, den fysiska och psykosociala arbetsmiljön för barn, elever och vuxna i skolan. I översynen ingick att komma fram till bästa möjliga förutsättningar för verksamheten, antal elever, lärare per skolenhet samt vilka ekonomiska resurser som måste finnas för att de pedagogiska och elevsociala resurserna blir tillräckliga för att ge en kvalitativt bra och likvärdig verksamhet över hela kommunen. Skoldirektören föreslår BUN att avstyrka godkännande och rätt till bidrag till Närskolan AB för drift av förskoleklass och fristående grundskola, Skolverkets dnr :1185. Om BUN istället beslutar att tillstyrka ansökan och om Skolverket beslutar om godkännande och rätt till bidrag föreslår skoldirektören att BUN ger förvaltningen i uppdrag att se över och föreslå anpassning av skolorganisationen på norra Gotland, samt att redovisa förslag till finansiering av eventuell ytterligare etablering av friskola Arbetsutskottets beslut 1. Förvaltningen ges i uppdrag att justera och komplettera yttrandet utifrån arbetsutskottets diskussion 2. Ärendet skall behandlas vid BUN-sammanträdet

5 Au 54 Ansökan från Guteskolan AB om utökning av redan godkänd fristående grundskola. SV :1599 Dnr 2008/ Guteskolan AB har hos Skolverket ansökt om godkännande av förskoleklass och fristående grundskola i Gotlands kommun fr o m läsåret 2009/2010. Skolan har tidigare erhållit tillstånd för 140 elever i skolåren 6-9. Den nu aktuella ansökan avser en utökning med ytterligare 120 elever i förskoleklass och skolår 1-6. Fullt utbyggd omfattar skolan således 260 elever. Skolverket har berett Gotlands kommun tillfälle att yttra sig över ansökan i enlighet med 1 kap. 2 och 1 a kap. 2 förordningen (1996:1206) om fristående skolor. Yttrandet skall vara Skolverket tillhanda senast den 15 september Skoldirektör Peter Molin anför i yttrande bl a följande: Konsekvenser för övriga skolenheter om tillstånd och bidrag beviljas Upptagningsområdet för Guteskolans verksamhet bedöms i första hand beröra Visby området med randsocknar. Om sökande beviljas godkännande och bidrag uppstår en överkapacitet i förhållande till beslutet om en ny skolorganisation. Det kan i sin tur leda till att skolverksamheten i kommunen kommer att bedrivas med lågt kapacitetsnyttjande och därmed mindre effektivt. Om skolenheterna blir fler uppstår ett utökat behov av regionalt stöd. Resurser som tas från övriga skolenheter för att ge som stöd till de minsta enheterna. I praktiken kommer i så fall elevbidraget att fortsätta att tunnas ut då det i stället i allt högre grad kommer att gå till lokalkostnader. Resultatet kan i stället bli att en eller flera närliggande skolor kommer att behöva upphöra. Skulle så ske blir det svårare att erbjuda en god geografisk spridning av skolenheterna i Visby och i kommunen i stort. Gotlands kommuns beslut om förändrad skolorganisation Som en del av det samlade projektet Skola Gotland 2008 har en omfattande översyn av skolorganisationen för grundskolan genomförts. En översyn har gjorts med utgångspunkt från den goda lärmiljön, den fysiska och psykosociala arbetsmiljön för barn, elever och vuxna i skolan. I översynen ingick att komma fram till bästa möjliga förutsättningar för verksamheten, antal elever, lärare per skolenhet samt vilka ekonomiska resurser som måste finnas för att de pedagogiska och elevsociala resurserna blir tillräckliga för att ge en kvalitativt bra och likvärdig verksamhet över hela kommunen. Arbetsutskottets beslut 1. Förvaltningen ges i uppdrag att justera och komplettera yttrandet utifrån arbetsutskottets diskussion 2. Ärendet skall behandlas vid BUN-sammanträdet

6 Au 55 Ansökan om skolbarnsomsorg vid Atheneskolan i Fardhem Dnr 2008/ Atheneskolan AB ansöker genom rektor Gerhard Österlin om tillstånd och bidrag för drift av enskilt fritidshem i anslutning till friskolan Athene i Fardhem. Atheneskolan AB har fått skolverkets tillstånd att bedriva friskola i Fardhem. Ansökan görs för att skolan skall kunna erbjuda skolans elever från 6 till och med 12 års ålder plats i fritidshem i skolans lokaler. 1. BUN godkänner att Atheneskolan AB får tillstånd och bidrag för drift av fritidshem vid Atheneskolan Fardhem under förutsättning att de aktuella lokalerna erhåller byggnadslov för fritidshemsverksamhet och att verksamheten bedrivs i enlighet med bestämmelserna i skollagen kap 2 a. och LPO Förvaltningen ges i uppdrag att upprätta vederbörligt samverkansavtal för enskilt fritidshem för barn i ålder 6-12 år. Au 56 Ansökan om enskild verksamhet i i Endre/Follingbo Dnr 2008/ Läraren Johanna Sönnergren har i skrivelse ansökt om tillstånd och bidrag för drift av en förskoleavdelning i Endre eller Follingbo. Den sökande är utbildad lärare med inriktning på förskola och de lägre åldrarna i grundskolan, och har varit lärare i tre år. Hon arbetar för närvarande som förskollärare på förskolan Solstenen i Endre. Planerings-/och försörjningschef Freddy Sirland anför i yttrande bl a följande: Av ansökan framgår att verksamheten skall bedrivas i enlighet med skollagens bestämmelser och i enlighet med läroplanen, Lpfö 98. Verksamheten inriktas mot motion och rörelse samt planeras för att kosten tillagas på förskolan. Av ansökan framgår vidare att personal planeras anställas i förhållande till barngruppens storlek dock minst två förskollärare utöver övrig personal på avdelningen. I upptagningsområdet Endre/Follingbo med intilliggande socknar finns en efterfrågan av plats. I Endre har därför tillfälliga lokaler i bygdegården anordnats under våren samt har flera föräldrar erbjudits plats i annan förskoleverksamhet företrädesvis i Visbyområdet. Inför hösten kommer en anpassning av delar av skolans lokaler för en verksamhet inriktad på de barn som inte kunnat erbjudas plats i förskolan Solstenens två avdelningar. Med anledning situationen får det anses vara lämpligt att BUN tillstyrker ansökan som ger möjlighet till ytterligare platser i förskola i området... Planerings-/och försörjningschef Freddy Sirland tillstyrker ansökan. 1. BUN godkänner att Johanna Sönnergren får tillstånd och bidrag för drift av en förskoleavdelning i Endre/Follingbo-området under förutsättning att lämplig lokal beviljas byggnadslov för förskoleverksamhet och att verksamheten bedrivs i enlighet med bestämmelserna i skollagen kap 2a och Lpfö Förvaltningen ges i uppdrag att upprätta vederbörligt samverkansavtal för enskild förskola för barn i åldern 1-5 år, innefattande allmän förskola.

7 Au 57 Remiss, en samlad utbildningsorganisation för ungdomar och vuxna Dnr KS 2007/ ; Bakgrund De nuvarande utbildningsorganisationerna inriktade på ungdomar och vuxna, gymnasieskola, folkhögskola, komvux, Lövsta (gymnasie-, vuxenutbildning, landsbygdsutveckling, lärcentra), har delvis ett likartat och konkurrerande utbud. I ett läge då reformer betonar vikten av att luckrar upp gränserna mellan gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsliv, antalet studerande minskar och resurserna krymper krävs gemensamma lösningar och strukturella förändringar för att öka utbildningsnivån på Gotland. Ledningskontoret föreslår med utgångspunkt i en utredning att en samlad utbildningsorganisation med gymnasieskola, folkhögskola, komvux, Lövsta (gymnasie-, vuxenutbildning, landsbygdsutveckling, lärcentra) tillskapas. Verksamheten föreslås organiseras i en ny nämnd, t ex Ungdoms- och vuxenutbildningsnämnden. Vinsterna har identifieras som ökad bredd och kvalitet, förbättrad tillgänglighet, ökad effektivitet, ökad flexibilitet, samt möjligheter till kompetensförsörjning och utveckling. Den föreslagna organisationen beräknas omfatta en nettobudget på drygt 300 mkr, medan BUNs budget minskar till ca 900 mkr. Antalet medarbetare skulle omfatta ca 500 resp ca Inför kommunstyrelsens behandling har förslaget översänts till BUN och Folhögskolestyrelsen för yttrande. Yttrandet ska vara ledningskontoret tillhanda senast den 16 september Skoldirektör Peter Molin anför i förslag till yttrande bl a följande: Utbildning är en av de viktigaste tillväxtfrågorna för Gotland och det livslånga lärandet är en viktig del i detta. För att få till stånd goda lärmiljöer, med de inte oväsentliga resurser kommunen trots allt ändå förfogar över, behöver vi samordna detta arbete internt och med andra utbildningsanordnare och arbetslivet. Samtidigt måste kommunen också skapa en organisation som tillmötesgår följande krav: o övergång mellan grundskola och gymnasieskola måste säkras o integration med EUs program för livslångt lärande måste säkras o ökad benchmarking med andra huvudmän o fördjupat samarbete med andra utbildningsanordnare och arbetslivet o samverkan för att skapa goda lärmiljöer Förslaget till samlad organisation, förvaltningens synpunkter Det är av stor vikt att kunna säkra ett brett utbildningsutbud på Gotland i det framtida gymnasiet på Gotland, inte minst med tanke på den kommande Gymnasiereformen och de krympande elevtalen. BUN delar uppfattningen att en samlad organisation för gymnasieskola och vuxenutbildning innehåller ett antal möjligheter till effektivisering och bättre resursutnyttjande, såsom påpekats i underlagen. Att kunna utnyttja kommunens gemensamma resurser inom området utbildning av vuxna är både naturligt och nödvändigt. Huvuddelen av de pedagogiska, organisatoriska och resursbesparande fördelarna i att bilda en gemensam organisation är fullt möjliga att åstadkomma inom ramen för nuvarande gymnasie/vuxenutbildningsorganisation inom BUF. Det kan ske genom att Folkhögskolan tillförs BUFs ansvarsområde som ytterligare ett rektorsområde. Naturbruksprogrammet på Lövsta kan på ett naturligt sätt tillföras de övriga gymnasieprogrammen inom förvaltningen. Lövsta har en viktig roll som aktör för landsbygdsutveckling. Frågan om denna uppgift skall återfinnas inom ramen för en utbildningsorganisation eller i ett sammanhang kring en organisation för regional utveckling behöver ytterligare diskuteras. På samma sätt bör den framtida rollen och tillhörigheten för Lärcentra, som idag främst riktar sitt stöd mot högskolestudier, diskuteras. Av rektorernas separata yttranden framgår också synpunkter på att en samlad organisation för gymnasieskola och vuxenutbildning skulle kunna innebära ett mer renodlat verksamhetsområde med inriktning på Gy/vux-frågor, och i sin tur ökad politisk kompetens och därmed en kraftfullare politisk styrning, något som kan medföra att kommunen på ett bättre sätt kan genomföra den kommande Gymnasiereform. Skiljevägen kan ligga just här - våra politikers önskemål om styrning av verksamheten. I det fall en egen nämnd tillskapas för ungdoms- och vuxenutbildning, innebär det också en egen turordningskrets. Den "strömning" av personal mellan grundskola och gymnasie/vux och vice versa som sker idag, kommer att begränsas om inte det nuvarande regelverket ändras.

8 Vidare bör också inledningsvis nuvarande Resursavdelning inom BUF svara för skolhälsovård och kuratorsverksamheten för en ev samlad organisation. På sikt bör man utreda om det är en lämplig anordning, eller om delar av verksamheten skall föras över, köpas eller direktanställas av rektorerna. Med hänvisning till ovanstående föreligger olika alternativ till beslut att ta ställning till: o Skall vuxenutbildningen på Gotland skall organiseras under en eller två politiska nämnder? o Skall vuxenutbildningen på Gotland skall organiseras under ett eller två förvaltningskontor? Arbetsutskottets beslut 1. Förvaltningen ges i uppdrag att justera och komplettera yttrandet utifrån arbetsutskottets diskussion 2. Ärendet skall behandlas vid BUN-sammanträdet

9 Au 58 Remiss, PM ang barnomsorgspeng och allmän förskola även för treåringar (Ds 2008:56) Dnr KS 2008/ ; BUN 2008/ Regeringen föreslår genom Utbildningsdepartementet införande av barnomsorgspeng och allmän förskola för treåringar (Barnomsorgspeng och allmän förskola även för treåringar (Ds 2008:56). Enligt PM:n skall kommuner bli skyldiga att lämna bidrag till enskild förskoleverksamhet och skolbarnomsorg även när den enskilda verksamheten bedrivs i andra former än som förskola eller fritidshem. Dessutom blir kommunerna skyldiga att anordna allmän förskola även för treåringar. Ersättningen som ska följa med barnen, oavsett vilken verksamhet föräldrarna väljer för barnomsorgen, kallas barnomsorgspeng. Syftet med förslaget är att öka såväl föräldrarnas valfrihet som mångfalden. Barnomsorgspengen innebär en utvidgad etableringsfrihet för annan pedagogisk verksamhet, exempelvis familjedaghem och flerfamiljslösningar. För att bidrag ska ges måste verksamheten uppfylla krav på kvalitet och öppenhet. Bidrag ska ges även för dagbarnvårdarens egna barn i familjedaghem, men inte för fler egna barn än det antal barn som har tagits emot från andra familjer. I dag gäller kommunernas skyldighet att anordna allmän förskola för barn från och med höstterminen det år barnet fyller fyra år. Förslaget är att detta ändras till höstterminen det år barnet fyller tre år. Den allmänna förskolan ska omfatta minst 525 timmar om året och vara avgiftsfri. Utbildningsdepartementet har berett Gotlands kommun att lämna synpunkter på rubr PM, och kommunstyrelsen hade översänt remissen till BUN för yttrande. Yttrande skall vara kommunstyrelsen tillhanda senast För- och grundskolechef Mats Hanell anför i förslag till yttrande bl a följande: Barn- och utbildningsnämnden i Gotlands kommun är positiva till förslaget om att erbjuda samtliga barn som fyllt tre år allmän kostnadsfri förskola. Vidare ser vi positivt på att föreslagna reformer skall kompenseras ekonomiskt via ökat statsbidrag och förutsätter att denna kompensation kommer att täcka minskade intäkter samt ökade kostnader. Däremot ser vi en del svårigheter kring administration/tillsyn för de verksamheter propositionen föreslår etableringsrätt för. Vi är också tveksamma till begreppet annan pedagogisk verksamhet. Plats i annan kommun Barn- och utbildningsnämnden i Gotlands kommun ställer sig positiv till promemorians förslag om att inrätta ett interkommunalt ersättningssystem motsvarande det som idag gäller i t ex grundskolan. Samtidigt ser vi en risk i att detta, liksom förslaget att kunna dela barnomsorgsbidraget i två skilda verksamheter ställer krav på ökad kommunal administration. Kommunens informationsskyldighet Barn- och utbildningsnämnden i Gotlands kommun ställer sig positiv till ökat kommunalt informationsansvar, som dessutom delfinansieras genom statsbidrag. Vi ser det som naturligt att detta informationsansvar också innebär att tydligt informera om de kvalitetsskillnader i verksamhetsformer som kommer att finnas mellan förskola/skolbarnsomsorg jämfört med annan pedagogisk verksamhet. Allmän förskola för 3-åringar Barn- och utbildningsnämnden i Gotlands kommun ställer sig positiv till förslaget om en allmän förskola från det att barnet fyllt 3 år. Redan idag finns ca 94% av kommunens treåringar i förskola. Vi förutsätter att de ekonomiska konsekvenser som beskrivs i promemorian innebär att kommunen kompenseras fullt ut för det intäktsbortfall som uppstår när en stor del av dessa barns vistelsetid i förskola blir kostnadsfri Arbetsutskottets ordf yrkade att förvaltningens förslag till yttrande skall justeras och kompletteras utifrån arbetsutskottets diskussion. Ledamoten Hanna Nyman yrkade bifall till förvaltningens förslag till yttrande. Arbetsutskottets beslut 1. Förvaltningen ges i uppdrag att justera och komplettera yttrandet utifrån arbetsutskottets diskussion 2. Ärendet skall behandlas vid BUN-sammanträdet

10 Au 59 Remiss, Förslag till folkhälsopolitiskt program för Gotlands kommun Dnr 2008/ Folkhälsoenheten har utarbetat förslag till folkhälsopolitiskt program för Gotlands kommun Utgångspunkten för förslaget har varit kommunens tidigare folkhälsopolitiska program. Revisionsarbetet har inkluderat samtal med förvaltningsledningar, enkäter till föreningar och företag, lokalt genomförd konferens på temat folkhälsa och tillväxt, material från arbetet med Vision 2025 och ett visionssamråd om folkhälsa. Dessutom har resultat från lokal folkhälsorapportering beträffande vuxna, barn och unga beaktats. Förslaget har remitterats till en rad myndigheter och organisationer, däribland BUN, för yttrande. Svar på remissen skall vara Folkhälsoenheten tillhanda senast den 12 september Utvecklingschef Karin Nyström anför i förslag till yttrande bl a följande: Barn- och utbildningsförvaltningen anser att programmet innehåller goda mål, bra strategier och lämpliga insatser för att uppnå en god folkhälsa på Gotland. Källhänvisningar Programmet borde förses med källhänvisningar och fotnoter där det framgår vilka forskningsrapporter som ligger tillgrund för olika påståenden. När det gäller själva sakinnehållet i stort finns inga invändningar från BUF. Uppföljning av föreslagna åtgärder i programmet Varje berörd nämnd bör få i uppdrag att göra egna handlingsplaner utifrån programmet, när det är fastställt i KS/KF, med regelbundna tidsatta uppföljningar. Arbetsutskottets beslut 1. Förvaltningen ges i uppdrag att justera och komplettera yttrandet utifrån arbetsutskottets diskussion 2. Ärendet skall behandlas vid BUN-sammanträdet Au 60 Inrättande av försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Dnr 2008/ I en promemoria daterad från Utbildningsdepartementet lämnas förslag till en förordning om en försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasiala spetsutbildningar i matematik, naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen. Försöksverksamheten föreslås omfatta utbildningar som påbörjas under perioden 1 juli juni Utbildningen, som inrättas som specialutformade program, bör kunna förenas med studier vid universitet och högskola i kurser inom spetsutbildningens ämnesområde. Vid intagning till spetsutbildningarna ska huvudmannen kunna tillämpa prov som kompletterande urvalskriterier utöver betyg. Försöksverksamheten får högst omfatta 20 utbildningar i landet, spridda över riket, och högst 30 elever per utbildning och intagningsomgång. Skolverket beslutar om riksrekrytering för spetsutbildningar i gymnasieskolan och om att fristående skolor ska få delta i försöksverksamheten. Gymnasiechef Alf Nilsson föreslår att förvaltningen ges i uppdrag att undersöka förutsättningarna för Gotlands kommun (BUF) att delta i försöksverksamheten. Ledamoten Hanna Nyman yrkade att Gotlands kommun skall avstå från att ansöka om att få delta i försöksverksamheten. Arbetsutskottets beslut Förvaltningen ges i uppdrag att undersöka förutsättningarna för Gotlands kommun (BUF) att delta i försöksverksamheten. Ärendet skall behandlas vid BUN-sammanträdet

11 Au 61 Reviderad taxa, Kulturskolan Dnr 2008/ Kulturskolechef Winni Sandström har i skrivelse föreslagit att Kulturskolans avgifter justeras med hänsyn till ökade kostnader och till att taxan inte förändrats sedan Förslaget har diskuterats i Kulturskolans Samverkansgrupp och kollegium. Kommunala taxor skall beslutas av kommunfullmäktige. Barn- och utbildningsnämnden behandlade ärendet och beslöt då att ge förvaltningen i uppdrag att utreda alternativa förslag till taxeändringar och/eller andra förändringar ifråga om Kulturskolans organisation och utbud, samt att ärendet skall behandlas vid BUNs sammanträde (BUN 2008/32). Kulturskolechef Winni Sandström anför i skrivelse bl a: Vt 08 föreslog undertecknad att avgifterna på Kulturskolan skulle höjas fr.o.m. ht 08. Anledningen var och är att kunna behålla det utbud vi har idag. Taxan har inte höjts sedan 2005, och Kulturskolan har heller inte fått större ekonomiska resurser. Det taxeförslag som redan lagts känns fortfarande helt adekvat och angeläget... BUN anhåller att kommunfullmäktige fastställer följande taxa att gälla fr o m : AKTIVITET FRÅN TILL 1-x antal elever på min elev på 30 min elev på 40 min och/eller *vuxen 30 min Vuxengrupp/instrument All förekommande dans/barn o ungdom * 500/ Vuxengrupp/dans ** Teater Vuxengrupp/teater (finns inte idag) Ensemble/köravgift för de som inte deltar i verksamheten ovan b/u Vuxengrupp/kör Projekt/tillfälligt utbud/kortkurser (ger möjlighet att prova nytt) Instrumenthyra Hyra av steppskor

12 Au 62 Ekonomisk lägesrapport Skoldirektören och ekonomichefen lämnade ekonomisk lägesrapport och informerade om prognosen för 2008 års resultat. Prognosen pekar mot ett underskott för år 2008 om ca 8 mkr. Underskottet är huvudsakligen orsakat av en ökad efterfrågan jämfört med budget inom förskolan (ca 6 mkr). En annan utgiftspost som stigit mer än budget är livsmedelskostnaderna (ca 1,25 mkr). Votering Arbetsutskottets ordförande Lena Celion yrkade att förvaltningen ges i uppdrag att lämna förslag till omdisponeringar inom förvaltningen i syfte att uppnå nollresultat år Ledamoten Hanna Nyman yrkade att BUN hos kommunstyrelsen skall anhålla om tilläggsanslag om sammanlagt 7,25 mkr, avseende ökad produktion inom förskoleverksamheten och fördyrade livsmedelskostnader. Sedan votering begärts enades arbetsutskottet om följande voteringsproposition: Den som vill stödja Lena Celions yrkande röstar Ja, den som vill stödja Hanna Nymans yrkande röstar Nej. Vinner Ja har arbetsutskottet beslutat stödja Lena Celions yrkande.vid omröstningen röstade tre ledamöter Ja, medan två ledamöter röstade Nej. Anders Larsson, Eva Lindström och Lena Celion röstade Ja. Hanna Nyman och Aino Friberg-Hansson röstade Nej. Förvaltningen ges i uppdrag att lämna förslag till omdisponeringar inom förvaltningen i syfte att uppnå nollresultat år 2008 Au 63 Policy för lägerskola och skolresor inom Särskolan Dnr 2008/ Elevskyddsombuden J Andersson och M Kristiansson vid Särvux har i skrivelse till Särskolechef Håkan Edlund anfört följande: Anledningen till att vi skriver detta brev är meddelandet från BUN Policy för lägerskola (skolresa), grundskolan. Vi är vuxna personer med egen ekonomi och vi kan bestämma själva om och när vi kan betala till olika aktiviteter. Eftersom vi är en vuxenskola tycker vi inte att BUN:s regler ska gälla oss. Särvux undantas från BUNs riktlinjer ang avgifter vid lägerskola och skolresor

13 Au 64 Konkurrenskomplettering vid antagning till komvux Dnr 2008/ Rektor Jan Boström, Komvux föreslår i skrivelse att antagningsreglerna vid komvux ändras enligt följande: Den som har betyget Godkänt i en kurs, och söker till gymnasial vuxenutbildning för att höja sitt betyg, skall inte ha rätt att delta i utbildning. Från och med vårterminen 2009 hänvisas i stället till prövning. Rektor Jan Boström anför vidare: Motivet till denna ändring av antagningsregler till kommunal vuxenutbildning på Gotland grundar sig på att det årligen är 15-20% av de sökande som kommer direkt från gymnasieskolan eller tidigare läst sökt kurs inom vuxenutbildningen med lägst betyget Godkänt. I merparten av fastlandskommunerna har denna regel gällt under många år. I några kommuner har man medgivit omläsning av kurs tidigast tre år efter att kursen lästs, detta för att begränsa omläsning direkt efter avslutade gymnasiestudier. Nya regler för antagning till högskolan fr o m hösten Ett annat motiv är att det blir svårare att bli antagen till högskolan för dem som konkurrenskompletterar från och med antagningen till högskolan höstterminen Fr o m hösten 2010 delas de sökande, som söker på grundval av betyg, in i olika kvotgrupper vid urvalet till högskolan. Grupp 1 kallas direktgruppen och där hamnar de med slutbetyg från gymnasieskolan eller med slutbetyg från komvux. Grupp 2 är en kompletteringsgrupp där alla hamnar som har kompletterat på komvux för att få behörighet eller högre betyg och de som har gjort en prövning i gymnasieskolan. (Källa: Nya antagningsregler till högskolan 2010, HSV) Vilka konsekvenser får detta? Det blir viktigt för gymnasieeleverna att välja rätt program och kurser från början. De som till exempel har läst in behörighet på komvux kan få det svårare att bli antagna till högskolan. De hamnar då i kompletteringsgruppen som är mindre fördelaktig än de som konkurrerar i direktgruppen. Det straffar sig att läsa in ämnen i efterhand. (Källa: Nya antagningsregler till högskolan 2010, HSV) Vad säger skollagen? Det finns inte något i lagstiftningen som stödjer rätten till konkurrenskomplettering. I förordningen om kommunal vuxenutbildning 3 kap 2 står: För att vara behörig att tas emot till en kurs inom gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning skall sökande dels sakna eller ha brister i sådana kunskaper som kursen avser att ge, dels ha förutsättning att följa utbildningen. Med brister avses att den sökande inte har kunskaper som motsvarar de mål som skall ha uppnåtts efter avslutad kurs, vilket motsvarar kriterierna för betyget Godkänt. Rektor Jan Boström har i skrivelse lämnat alternativa förslag till principer för elevernas rätt till konkurrenskomplettering av betyg. --- Votering Arbetsutskottets ordförande Lena Celion yrkade att BUN skall fastställa följande principer för elevernas rätt till konkurrenskomplettering av betyg: 1. Sökande till kommunal vuxenutbildning som tidigare läst sökt utbildning/kurs och där erhållit lägst betyget Godkänt skall ej ges rätt att delta i sökt utbildning förrän tidigast tre år efter det att kursen lästes på gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. Sökande med betyget MVG i sökt utbildning/kurs äger aldrig rätt att läsa utbildningen/kursen vid fler tillfällen. 2. Sökande som önskar höja sitt betyg hänvisas till prövning i kursen enligt de regler som anges i Förordning om kommunal vuxenutbildning 4 kap 16. Ledamoten Hanna Nyman yrkade att nuvarande principer för elevernas rätt till konkurrenskomplettering av betyg skall gälla även fortsättningsvis. Sedan votering begärts enades arbetsutskottet om följande voteringsproposition: Den som vill stödja Lena Celions yrkande röstar Ja, den som vill stödja Hanna Nymans yrkande röstar Nej. Vinner Ja har arbetsutskottet beslutat stödja Lena Celions yrkande.vid omröstningen röstade tre ledamöter Ja, medan två ledamöter röstade Nej. Anders Larsson, Eva Lindström och Lena Celion röstade Ja. Hanna Nyman och Aino Friberg-Hansson röstade Nej.

14 BUN fastställer följande principer för elevernas rätt till konkurrenskomplettering av betyg. 1. Sökande till kommunal vuxenutbildning som tidigare läst sökt utbildning/kurs och där erhållit lägst betyget Godkänd skall ej ges rätt att delta i sökt utbildning förrän tidigast tre år efter det att kursen lästes på gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. Sökande med betyget MVG i sökt utbildning/kurs äger aldrig rätt att läsa utbildningen/kursen vid fler tillfällen. 2. Sökande som önskar höja sitt betyg hänvisas till prövning i kursen enligt de regler som anges i Förordning om kommunal vuxenutbildning 4 kap 16.

15 Au 65 Kursutbud för Komvux egenverksamhet och externa verksamhet våren 2009 Dnr 2008/ Gymnasiechef Alf Nilsson har i skrivelse lämnat förslag till kursutbud vid komvux våren I en kommentar till förslaget anförs bl a följande: Kommunen är skyldig att anordna grundläggande vux och SFI. För närvarande finns ingen skyldighet att anordna egna gymnasiala kurser, men kommunen är skyldig att betala interkommunal ersättning, i de fall särskilda skäl föreligger, om kommuninnevånare söker kurser i annan kommun. Till våren 2009 föreslås kursutbudet inom den grundläggande vuxenutbildningen omfatta samtliga kurser som anges i förordningen om kommunal vuxenutbildning 1 kap, 16. Under förutsättning att vi får ett tillräckligt antal sökande till kurser utöver kärnämnena kommer dessa kurser att starta. Antalet invandare har ökat med ca 20 % på ett år, hösten 2008 är 100 heltidsstuderande inskrivna på SFI. Utvecklingen inom invandrarundervisning kommer även att påverka antalet kursdeltagare på grundläggande vux, men även inom något år även på gymnasial vuxenutbildning. Under de senaste åren har andelen distansstuderande ökat, även i kurser som erbjuds som klassrumsundervisning. Den vanligaste orsaken till valet av denna studieform är att den studerande vill kombinera arbete med studier eller är tillfälligt bosatt i annan kommun. Distansstudier kräver stor självdisciplin och studievana, vilket inte alla studerande har. Komvux föreslås därför erbjuda ett väl avvägt utbud klassrumskurser som i första hand är kärnämnen och behörighetsgivande kurser, men även ett urval av de meritkurser som kommer att gälla för antagning till högskolan fr. o. m hösten Utöver klassrumsundervisning föreslås att det även erbjuds distanskurser, dels egenutvecklade behörighetskurser s k Närdistanskurser och dels kurser som upphandlads av utbildningsföretag s k Fjärrdistanskurser. Under de senaste 10 åren har Komvux erbjudit ett antal lärarledda datakurser som alltid varit fulltecknade. I vårens utbud föreslås att sådana kurser skall finnas med för att täcka ett behov som finns utöver det rent högskolemeriterande utbudet. Kursutbudet har anpassats till minskad tillströmning och minskat antal lärartjänster. Totalt minskar Komvux antal lärartjänster till 2009 med sju personer (6,4 tjänster) jämfört med Komvux egenverksamhet Följande kurser skall erbjudas vid Komvux egenverksamhet våren 2009: Kurs GRUNDLÄGGANDE VUX Antal platser Engelska 30 Matematik 30 Svenska 30 Svenska som andra språk 60 Samhällskunskap 30 Religionskunskap 30 Historia 30 Kemi 20 Fysik 20 Biologi 20 Hem o. Konumentkunskap 30 Geografi 30

16 GYMNASIAL VUX Datorkunskap 24 Engelska A 32 Engelska B 32 Engelska C, närdistans 30 Filosofi A 32 Filosofi B 32 Fysik B 32 Historia A, närdistans 30 Litterär gestaltning 30 Litteratur o. Litteraturvetenskap 30 Matematik A 32 Matematik B 32 Matematik C 32 Naturkunskap A 30 Psykologi A 32 Religion A 32 Religion B 32 Svenska som andra språk A 30 Svenska som andra språk B 30 Samhällskunskap A, Piren 15 Samhällskunskap A 32 Samhällskunskap A, närdistans 30 Svenska A, Piren 15 Svenska A 32 Svenska B 32 Svenska C, närdistans 30 Webdesign 24 SFI (Kurs A-D) Komvux externa verksamhet Komvux externa verksamhet skall inriktas mot att omfatta följande kurser: Ant stud. Poäng Distansutbildningar allm. ämnen och vårdämnen Trädgård (Lövsta) Lantbrukets ekonomi (Lövsta) Fårkurs Lövsta Biodling Lövsta Omvårdnad pers.ass (Lernia/Elfrida) Ekonomiska utbildningar. Lernia/Richard Steffen Orienteringskurser (olika inriktningar) Validering Vård Samt tidigare startade utbildningar som fortsätter vt 2009: Elektrikerutbildning (Lernia) Omvårdnadsutbildning (Elfrida Andreé) Lantbruksutbildning Lövsta

17 Au 66 Alternativa lösningar för förskolans lokaler Dnr 2006/ BUN begärde i samband med budgetarbetet för 2009 med flerårsplan att fyra förskoleavdelningar uppförs för driftstart under ht Investeringsbehovet redovisades enligt följande: Utbyggnad av förskolan i Fole (vid skolan) med en avdelning. Lokalen sedan tidigare förberedd för en utbyggnad. Kostnad 4,5 mkr Utbyggnad av förskolan i Väskinde (vid skolan) med en avdelning. Skolans lokaler har tillfälligt anpassade för äldre förskolebarn (4-5 år) inför ht 2008 i avvaktan på utbyggnad av ytterligare en avdelning. Kostnad 4,5 mkr Nybyggnad av fyra förskoleavdelningar under 2009 och För 2009 två avdelningar på lämplig tomt i anslutning till Västerhejde skola. Kostnad 9 mkr Efter KS budgetberedning och KF:s beslut om investeringsbudget har BUN fått i uppdrag att till KS budgetavstämning hösten 2008 föreslå alternativa lösningar för berörda förskolor behovet. För- och grundskolechef Freddy Sirland har i skrivelse redovisat ärendet. 1. BUN överlämnar följande förslag till KS för beslut om medel till investerings- och driftbudget för 2009 a. BUN förordar en investering i en utbyggnad av en förskoleavdelning vid förskolan Klangstenen i Fole till en kostnad av tkr och en hyreskostnad med ca 430 tkr året, b. BUN investerar 1,0 mkr i Väskinde skola, innebärande en hyreskostnadsökning med 100 tkr året genom att anpassa de lokaler som provisoriskt tagits i anspråk i skolan till en permanent förskoleavdelning c. BUN investerar i anslutning till Väskinde skola 800 tkr i en undervisningspaviljong för skolan med en hyreskostnad med ca 225 tkr året eller 665 tkr året om åtgärden varar under två år d. BUN behåller två tillfälliga förskolepaviljonger vid förskolan Vitkålen med en hyreskostnad med 510 tkr året samt en investering med 300 tkr i en senare nedmontering av paviljongerna

18 Au 67 Skolbarnsomsorgen i Tingstäde/Stenkyrkaområdet Dnr 2006/ Vid sammanträdet beslutade BUN att ge förvaltningen i uppdrag att vid BUN-sammanträdet redovisa alternativa förslag till skolbarnsomsorgens organisation och lokalisering i Tingstäde/Stenkyrkaområdet utifrån beslutet angående Skola Gotland 2008 i maj 2007 (BUN 40). För- och grundskolechef Bisse Carlsson anför i skrivelse bl a följande: Skolverket redovisade i sin inspektionsrapport att kommunens fritidshem sammantaget erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet. Dock framkommer att verksamheten i fritidshemmen tenderar till att inriktas mot att ge barnen trygghet och omsorg på bekostnad av det pedagogiska arbetet. Kommunen bör bättre följa upp och utvärdera verksamheten i fritidshemmen i förhållande till mål och riktlinjer i skollag, läroplaner och andra författningar. Det är av särskild vikt att fritidshemmen och deras mål synliggörs bättre samt att kommunen tar ett större ansvar för att utveckla kvaliteten i fritidshemmen. Sammantaget bedömer inspektörerna att kommunen bör säkerställa att fritidshemmen ges förutsättningar att komplettera skolan och erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Sammanfattning: För att skapa de bästa förutsättningar att arbeta mot målen i styrdokumenten för förskoleklass, grundskola och fritidshem är det av stor vikt att fritidshemmen är integrerade i skolans lokaler. För att bibehålla och framöver också höja kvalitén i det pedagogiska arbetet som bedrivs i kommunens fritidshem ser vi en fortsatt samlokalisering som nödvändig. Alla fritidshem i Gotlands kommun är idag integrerade med förskoleklass och den obligatoriska skolan. Inga skolbarn är placerade i familjedaghem. Fritidshem för barn mellan 10 och 12 år finns antingen i skolans lokaler eller i närliggande lokaler. Vi ser det som helt naturligt att fritidshemsverksamheten på resp. skola upphör i samband med att förskoleklassen och grundskolan upphör samt att fritidshemsverksamheten integreras med den redan befintliga fritidshemsverksamheten på de nya skolorna Utgångspunkt inför beslut: Utifrån statliga styrdokument, Skolverkets granskningsrapport samt tidigare politiskt nämndbeslut att förskoleklass, fritidshem och skola skall lokaliseras till varandra (BUN 1992/177) måste det anses som självklart att skolbarnsomsorgen för eleverna i Tingstäde/Stenkyrka - området erbjuds där eleverna kommer att ha sin skolgång, dvs i Stenkyrka skola Skolbarnsomsorgen för eleverna i Tingstäde/Stenkyrka-området skall anordnas i anslutning till Stenkyrka skola. Au 68 Lokaler för förskolan Misteln Dnr 2006/ Efter BUN:s beslut att avveckla skolan i Tingstäde efter vårterminen 2009 och beslutat om utbyggnad av Stenkyrka skola har Tekniska förvaltningen påbörjat processen med försäljning av Tingstäde skola. Förvaltningen har av BUN fått i uppdrag att redovisa alternativa förslag till lokalisering av förskolan i Tingstäde och organisering av skolbarnsomsorgen i Tingstäde/Stenkyrka-området (BUN 2007/79 och BUN 2008/24). Organiseringen av skolbarnsomsorgen behandlas i särskilt ärende (BUNs au 2008/67). BUF har tillsammans med TF/Bygg Centrum genomfört en insyning av förskolans och skolans lokaler. TF/Bygg Centrum har redovisat en kostnadskalkyl för eventuella (inte akuta) åtgärder i förskolans nuvarande lokaler och åtgärder som behöver genomföras i skolans bottenplan och gård vid en ev. anpassning till förskola. Kostnaderna för verksamhetsanpassning vid förskolan Misteln har beräknats till 920 tkr. Kostnaderna för att anpassa skolbyggnadens bottenvåning till en förskola för ca 1,5 avdelning har beräknats till ca 4,3 mkr. Planerings- och försörjningschef Freddy Sirland har i skrivelse redovisat konsekvenserna av olika alternativ till anordnandet av förskolan i Tingstäde. I skrivelsen anförs bl a följande: Förskolan Misteln i Tingstäde Tingstäde annex 1:17. Lokalkostnad: Hyra 259 kkr/år. Städ 82 kkr/år Förskolan omfattar drygt 1,5 avdelning ca 250 kvm. För närvarande är motsvarande timmars barn inskrivna vid förskolan, efterfrågan av plats minskar samtidigt som efterfrågetrycket till förskolan Ankan i Stenkyrka ökar. Det beror på ett minskande barnunderlag samt att äldre syskon går eller kommer att gå i

19 skolan i Stenkyrka. Generellt är erfarenheten att föräldrar i första hand söker sig till den förskola som är samordnad/integrerad med skolan då det bland annat underlättar vid hämtning och lämning. Förskolan Misteln har sina lokaler i före detta lärarbostaden intill skolan. Tingstäde skola Nystugo 1:125 Lokalkostnad: Hyra 383 kkr/år. Städ 120 kkr/år. Fastighet omfattar även Gazeliegården som hyrs för servering av skollunch. Skolan upphör efter vårterminen Skolan ligger intill stora vägen mellan Visby och Fårösund. När skolan upphör avslutas även förhyrningen för skolans lunchverksamhet i Gazeliegården samtidigt som Kultur- och Fritiskontoret har avslutat sin verksamhet där. Skolans lokaler omfattar ca 457 kvm, nedre botten ca 247 kvm. Övervåning kommer inte att behövas om det skulle bli aktuellt med en flytt av förskolan till skolan. Skolan är i stort behov av yttre periodiskt underhåll bland annat avseende taket. Entrén och hallen med korridor är belagd med klinker och sten. Klassrummen är i de flesta fall mycket stora och det är mycket högt i tak i samtliga utrymmen. Lokalerna är bullriga och behöver en förbättrad ljudmiljö. Ventilationen fungerar inte till full belåtenhet (bullriga klassrumms aggregat i vissa rum, andra saknar aggregat). Planerings- och försörjningschef Freddy Sirland föreslår BUN besluta att förskolan Mistelns verksamhet fortsättningsvis bedrivs i nuvarande lokaler. 1. Förvaltningen ges i uppdrag att redovisa förutsättningarna för att genomföra en successiv ombyggnad av Tingstäde skola i syfte att kunna nyttja byggnaden för förskola. 2. Ärendet skall behandlas vid BUN-sammanträdet Au 69 Principer för fördelning av Gotlands kommuns Samfond för premier Dnr 2008/ Ekonomichef Elisabeth Österdahl anför i skrivelse bl a följande: 1994 bildades Gotlands kommuns Samfond för premier till elever vid kommunens grundskolor genom sammanslagning av ett flertal fonder. Samfondens ändamål är att dela ut stipendier och premier till elever som studerar i Gotlands kommuns grundskolor (förskoleklass t o m skolår 9). Fr o m 2007 gäller detta även fristående skolor. Samfonden förvaltas av kommunstyrelsen och disponeras av barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsnämnden fastställde fördelningsprinciper för Samfondens medel (BUN 1994/69). Fördelningsprinciperna utgick från de dåvarande skoldistrikten och dåvarande skolplans s k Gotlandsprofil. Båda dessa fördelningskriterier är idag inaktuella. Ekonomichef Elisabeth Österdahl föreslår att Samfondens medel fördelas efter elevantal utifrån gällande organisation. Samfondens medel fördelas efter elevantal utifrån gällande organisation. Au 70 Rapporter Skoldirektör Peter Molin rapporterade om 1. Talboksplan för Gotlands kommun 2. Lokalfrågor med anledning av Struktur 2007 Arbetsutskottets beslut Rapporterna godkänns