Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Nyköping 15/16

Transkript

1 Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Nyköping 15/16

2 Framtidsgymnasiet Nyköping Kvalitetsrapport läsåret 2015/15 Innehåll Beskrivning av Framtidsgymnasiet Nyköping... 3 Utbildningar... 3 Elever... 3 Förutsättningar för verksamheten Lärare Elevhälsa och stödfunktioner Elevinflytande Lokaler Finansiering... 6 Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet... 7 Kvalitetsbegreppen... 7 Metoder för uppföljning Interna granskningar Nationella kursprov Betygsprognostiseringar Betygsuppgifter Enkäter Uppföljningslogg för introduktionsprogrammen... 8 Kvalitetshjul... 9 Utvärdering av skolans fokusområden läsåret 2015/ Fokusområden 2015/ Yrkesexamen Ökad trivsel IMYRK- klassen Närvaro

3 Samlad bedömning av verksamhetens resultat Funktionell kvalitet Instrumentell kvalitet Upplevd kvalitet Sammanfattande bedömning Fokusområden för 2016/ Höja betygspoängen Höja Närvaron BILAGA: Resultatbilaga läsåret 2015/

4 Beskrivning av Framtidsgymnasiet Nyköping Skolan startade i centrala Nyköping 2002 och hette då Proteam bytte skolan ägare och heter sedan dess Framtidsgymnasiet Öst AB. Framtidsgymnasiet består totalt av sex skolor spridda över landet och ägs av Academedia. Våren 2013 bytte skolan lokaler, men finns fortfarande i centrala Nyköping. Skolan bedriver i huvudsak gymnasial yrkesutbildning. Utbildningar Under det aktuella läsåret bedrevs följande utbildningar på skolan: Industritekniska programmet Driftsäkerhet- och underhåll Produkt- och maskinteknik Svetsteknik VVS- och Fastighetsprogrammet Kyl- och värmepumpsteknik VVS- teknik Introduktionsprogram Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Elever Under läsåret 2015/16 gick 95 elever på skolan. Det är framförallt pojkar som söker till skolan, cirka 90 % av eleverna är pojkar. Alla flickor går i åk 3. Ca 40% av eleverna som började åk 1 saknade behörighet till ett nationellt program. På skolan är det ca 30% av eleverna som saknar behörighet från grundskolan och de studerar på något av de två introduktionsprogram skolan erbjuder. De flesta elever kommer från Nyköpings kommun och en femtedel av eleverna kommer från Oxelösunds kommun. Det finns också elever från Trosa och Gnesta kommun samt någon enstaka elev från andra kommuner. 3

5 De flesta av eleverna vill etablera sig på arbetsmarknaden så fort som möjligt och ser skolan som en väg dit. Eleverna har generellt ganska låga betyg med sig från grundskolan och har inte någon större motivation för studier. Vanligt är att eleverna har föräldrar utan högskoleutbildning. Ca 10% av eleverna är nyanlända. Förutsättningar för verksamheten Lärare Det finns 8 heltidsanställda lärare. De fungerar som ett arbetslag. På skolan finns också rektor, Ann- Sofi Forsberg. Av de 8 lärarna är det 2 stycken som jobbar med gymnasiegemensamma ämnen/grundskoleämnen, 1 lärare som jobbar halva tiden med gymnasiegemensamma ämnen och halva med yrkeskurser och 5 stycken som jobbar med yrkeskurser. På skolan finns också två assistenter som har särskilt uppdrag mot en viss elev/elevgrupp Elevhälsa och stödfunktioner Det finns skolsköterska på 20 % och en kurator på 20%. Skolan bytte kurator i april. Det finns också en speciallärare på skolan som jobbade 40% fram till april och därefter 52%. I elevhälsoteamet finns också rektor. Rektor, kurator, skolsköterska och speciallärare träffas varje onsdag och genomför då ett EHT- möte. På mötet bestämmer vi vilka enskilda elever vi jobbar vidare med och hur, men också vilka främjande och förebyggande insatser vi ska planera och genomföra. Studie- och yrkesvägledare har funnits på distans för enskilda elevers behov. Hon har varit på skolan och genomfört två föreläsningar per klass. Vi har läkare och psykolog på avtal och har träffats läkaren en gång i EHT och en gång tillsammans med lärarkåren för handledning av en grupp elever. Skolpsykologen har träffat EHT vid två tillfällen och också genomfört en föreläsning/diskussion med lärarna kring elever med ADHD/ADD Elevinflytande För att involvera eleverna i planering och utveckling av verksamheten finns på skolan en mentorstid varje vecka där eleverna alltid kan ta upp tankar och önskemål med sin mentor. På elevrådet medverkar en till två representanter från varje klass och även rektor. Det som kommer upp förs tillbaka till klassen och även till personalmöte kommande vecka. 4

6 Under året har skolan infört undervisningsutvärderingar digitalt, vilket har gjorts två gånger under läsåret. Där får eleverna svara på frågor om lärarna jobbar enligt författningarna. Varje år deltar eleverna vid framtagandet skolans likabehandlingsplan, dels genom att alla elever fyller i den enkät om relevanta frågor som planen sedan bygger på och genom att diskutera resultaten med mentor. I februari varje år fyller alla elever i en enkät om sin skolsituation, när resultatet kommer skolan tillhanda tas resultatet upp till diskussion både i personalgruppen och med eleverna på mentorstiden. Dessutom analyserar rektor resultaten med varje klass och med elevrådet. De punkter som anses behöva förändras används till diskussioner med eleverna under resterande termin och resulterar i kommande års förbättringsarbete gällande skolans kvalité. En av skolans målbilder är att personalen alltid ska vara tillgänglig för eleverna och i enlighet med det kan eleverna alltid vända sig till den i personalen som de känner att de har mest förtroende för, detta under hela skoldagen. Detta gäller även för rektorn där eleverna alltid kan komma in och direkt ta upp frågor eller förslag. Vid varje kursstart går lärare igenom målen för kursen och eleverna har stor möjlighet att tycka till om hur de vill arbeta i kursen och på vilket sätt de vill examinera moment. Individualisering sker alltid efter behov och även till största möjliga mån efter önskemål Lokaler Skolan är nybyggd och vi flyttade in våren Skolan ligger i en stor byggnad där flera andra hantverksföretag ligger. Lokalerna är rymliga, ljusa och är byggda efter våra förutsättningar. Det innebär bland annat att det finns ett hjärta i skolan där cafeteria, rektors arbetsrum och personalens arbetsrum finns. Det ger oss förutsättningar för att träffas mycket. I skolan finns även ett mindre bibliotek. Största delen av skolan är verkstäder, det finns tre stycken verkstäder totalt. Verkstäderna är rustade för att möta utbildningens krav, det finns bland annat 20 svetsbås, maskinpark med svarvar och fräsar, styrd svarv och styrd fräs, montagebås och en uppsjö värmekällor/pumpar av olika slag. På skolan finns en mindre datorsal i anslutning till verkstaden där utbildningen i produkt- och maskinteknik äger rum. Det finns också enstaka stationära datorer utspridda på skolan där eleverna kan söka information både på raster och under lektionstid. På skolan finns två vagnar med bärbara datorer som undervisande lärare bokar och tar med sig när datorer behövs i undervisningen. Projektor finns i varje klassrum. Under året har skolan startat en IT- satsning som resulterat i att alla elever i åk 1 och undervisande personal nu har en ipad mini. 5

7 Mat äter vi i en lunchrestaurang som ligger i samma byggnad, bredvid restaurangen finns en liten idrottshall som vi har en del av vår idrottsundervisning i. Vi nyttjar också en annan idrottshall som är större, men ligger ca 2 km från skolan. Utifrån aktivitet och klass bestäms vilken lokal vi använder Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, arbetskläder, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. Antalet förstahandsväljare var inför 2015/16 17 stycken. I augusti startade 27 elever och i juni avslutade 33 elever sitt första år på Framtidsgymnasiet. Cirka 52 % av de elever som slutförde åk 1 gick på Introduktionsprogrammet. Det var 33 elever som avslutade sina studier Det innebär att antalet elever på skolan förhoppningsvis kommer att öka något till hösten 2016 då antalet förstahandssökande är 37 stycken. 6

8 Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet Kvalitetsbegreppen I vårt kvalitetsarbete utgår vi från fyra kvalitetsbegrepp. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen, det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Där finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Instrumentell kvalitet handlar om kvaliteten i våra strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på vår verksamhet i läroplan och skollag. Till exempel att eleverna får det inflytande över sina studier som de har rätt till, likvärdig bedömning och betygssättning eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. Vi använder också begreppet upplevd kvalitet som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Slutligen använder vi även begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om hur det går för eleverna efter avslutad utbildning, men dessa resultat redovisas endast på huvudmannanivå (eftersom mängden data på enhetsnivå är alltför begränsad för att utgöra ett gott underlag för analys och diskussion). Dessa begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. Metoder för uppföljning Interna granskningar Samtliga varumärken inom AcadeMedia arbetar med kvalitetssäkring genom interna granskningar. Det innebär att representanter från huvudmannen besöker skolorna och granskar verksamheten utifrån de krav som ställs på gymnasieskolan i författningar och regelverk. Under tillsynen genomförs intervjuer med rektor, lärare och elever och efter genomfört besök ges återkoppling till skolan samt stöd för att utveckla eventuella brister som identifierats i granskningen Nationella kursprov Syftet med de nationella kursproven är att dels ge läraren ytterligare underlag för betygssättning, dels bidra till likvärdighet i bedömning och utbildning. Proven är av betydelse för skolans kvalitetsarbete genom att de ger en god indikation på hur väl skolans undervisning står sig gentemot övriga riket. Även korrespondensen mellan provresultat och satta betyg är av intresse då den fungerar som underlag för diskussioner kring bedömningspraktik och betygssättning på skolan Betygsprognostiseringar Två gånger årligen genomför skolorna i AcadeMedia betygsprognoser där läraren för varje elev anger huruvida eleven förväntas nå målen för kursen och i vissa fall även vilket betygssteg eleven förväntas nå. Betygsprognoserna fungerar som indikatorer för hur väl skolan lyckas med sitt arbete på de olika 7

9 programmen, i olika ämnen och med enskilda elever. Efter genomfört prognosarbete har skolan goda förutsättningar att göra nödvändiga justeringar för att uppnå högre måluppfyllelse innan terminens slut Betygsuppgifter Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för bedömning kring hur väl skolan arbetat med att stötta eleverna i utvecklingen mot läroplanens kunskapsmål under läsåret. Skillnader i måluppfyllelse mellan olika program, ämnen eller kurser utgör viktig information inför fortsatt utvecklingsarbete på skolan, liksom jämförelser mellan skolans måluppfyllelse och måluppfyllelsen i liknande verksamheter i Sverige Enkäter Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna gällande främst upplevd kvalitet. Bland annat genomförs årligen en AcadeMedia- gemensam kundundersökning som mäter nöjdhet och arbetsmiljö. Därutöver genomförs ett antal skolgemensamma enkäter, bland andra en likabehandlings- och värdegrundsenkät samt en undervisningsutvärdering. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skolan i övrigt och ger indikationer på områden som behöver utvecklas och förbättras Uppföljningslogg för introduktionsprogrammen Nytt för läsåret 2015/16 är en gemensam uppföljningslogg för eleverna på introduktions- programmen, den så kallade IM- loggen. Eftersom introduktionsutbildningarnas längd, syfte och innehåll varierar, inte bara från program till program utan även från elev till elev, är utbildningarnas resultat svåra att följa upp på ett tydligt och strukturerat sätt, varför uppföljningsloggen har tagits fram. I loggen registreras när eleverna börjar, vilket introduktionsprogram de går, när de flyttar till andra program eller avslutar sin utbildning samt i vilken mån de t.ex. antas till ett nationellt program eller går ut i anställning. 8

10 Kvalitetshjul 9

11 Utvärdering av skolans fokusområden läsåret 2015/2016 Nedan följer en beskrivning och utvärdering av det systematiska kvalitetsarbete som bedrivits inom identifierade fokusområden på skolan under det aktuella verksamhetsåret. Fokusområden 2015/ Yrkesexamen Bakgrund: Efter läsåret läsåret såg vi att skolan har ett relativt lågt betygsmedelvärde på IN- programmet, samtidigt som vi i dialog med eleverna kunde konstatera att vi haft något av en E- kultur på skolan. Då skolan är så liten vill vi jobba med att förändra kulturen på hela skolan så varje elev kan nå sin fulla potential. Mål: Skollag 3 kap 3 : Alla elever ska ges ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål utifrån sina egna förutsättningar. Skollag 3 kap 4 : Elev och vårdnadshavare ska fortlöpande informeras om elevens utveckling mot målen. Lgy11 2.1: Lärarna ska samverka i arbetet med att nå utbildningsmålen. Lgy11 2.4: Skolan ska samarbeta med arbetslivet om yrkesutbildningen. Lgy11 2.1: Skolan ansvarar för att varje elev kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Lgy11 1.0: särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Metod: Att utveckla och döpa om målpassen så upplevelsen blir att de finns för att nå längre i kurserna. Skriva tydliga rutiner om vad som gäller för nya målpassen. Att bli ännu bättre i nyttjandet av SchoolSoft för att på så sätt kunna utmana eleverna i högre grad samtidigt som eleven hela tiden vet vad som ska göras och vad som är gjort. Att vi ska kunna ge feedback på uppgifter snabbare och så att vårdnadshavare kan ta del av dem. Försteläraren kommer få ett uppdrag gällande SchoolSoft. Skolan påbörjar en satsning på Ipad minis genom att köpa in Ipad mini till varje elev i åk 1. Med ipadens hjälp ska vi kunna jobba mer inkluderande, även i åk 2 och 3 som får större tillgång till de lånedatorer som finns tillgängliga. Det medför också att personalgruppen kommer jobba med tema ipad under året. Göra ett schema för studiebesök samt bjuda in gamla elever till skolan för att berätta om sin skolgång och sitt nuvarande arbete. Implementera APL- enkäten hos handledarna. 10

12 Uppföljning och utvärdering: Målpassen kommer att döpas om och rutiner kommer att upprättas under sommaren Arbetet implementeras hos eleverna första skoldagarna. Arbetet kommer ske löpande med flera avstämningspunkter under året. Utvärdering görs under VT- 16 med elever och personal, både genom vår årliga undersökning men också genom samtal med varje grupp. Personalen avsätter mötestid för att utbilda och diskutera schoolsoft. Förstelärarens uppdrag stäms av regelbundet med rektor. Avstämningar kommer att ske under året. APL- enkäten kommer utvärderas med personalen efter sista APL- perioden. Resultat: Avgångselevernas betygsresultat har höjts på skolnivå från 12,0 till 12,3. I åk 3 har betygen höjts från tidigare år på IN- programmet, men sänkts på VF- programmet. Vi har höjt betygspoängen på IN från förra året med 8 tiondelar. Vi har diskuterat mycket kring hur vi utformar uppgifter, hur vi kommunicerar med eleverna och vilka förväntningar vi har på elever. Det har gjort att vi hittat vissa områden ex. dokumentation som är av stor vikt för de högra betygen men som är en stor utmaning för eleverna. Vi har diskuterat hur vi kan underlätta dokumentationen ex. bilder, loggbok mm och har kommit en bit på vägen även om vi inte är färdiga. Samtidigt har vi gjort sämre resultat på inriktningen VVS- teknik. Det har varit en stor grupp med många behov som fick ett kämpigt år 3. I september månad i åk 3 slutade klassens mentor och tillika lärare i VVS- kurserna och en ny lärare fick ta över. Även om läraren gjorde ett bra jobb blev det mycket turbulens i gruppen och det ledde bland annat till hög frånvaro i gruppen. Förändringen blev inte bra men när vi tittar tillbaka så ser vi att vi gjort vad vi kunnat för att få ordning på situationen. Alla elever lämnade skolan med en yrkesexamen. Tittar vi på åk 2 ser vi att deras betygspoäng är lägre än tidigare år och att eleverna fått lägre betyg i åk 2 än de fick i åk 1. Vi har en större andel F satta, men framförallt en högre andel E. Eftersom vi höjer den genomsnittliga betygspoängen till 12,3 i år så innebär detta att vi med största sannolikhet kommer sänka betygspoängen kommande läsår. En av anledningarna är att åk 1 och 2 är små kullar. Vi har 17 nationella elever i åk 2 och 16 nationella elever i åk 1. Varje enskild elevs resultat kommer att få stor påverkan på den genomsnittliga betygspoängen. APL- enkäten är fortfarande svår och inte implementerad hos handledarna. Varken handledare, elever eller personal gillar utvärderingsmetoden. Vi har höjt skolans lägstanivå gällande ScholSoft- användadet något. Flera lärare har använt SchoolSoft i hög utsträckning och flera lärare använder resultatrapporteringen. Även eleverna har blivit duktigare på att använda SchoolSoft och eleverna har också kunnat arbeta med delade dokument, filmer, gjort presentationsstöd och fotat i högre utsträckning än tidigare. 11

13 Målpassen har döpts om till Fokustid och nya rutiner infördes. Trotts detta har personalen och ca hälften av eleverna inte varit nöjda med Fokuspassen, andra hälften har tyckt att det varit jättebra. Under året har vi gjort flera omtag gällande Fokuspassen men har det har varit svårt att få det att fungera som vi velat. Bäst fungerade det ändå under senare delen av våren En av många anledningar till att det inte fungerat så bra är att personalen haft svårt att samverka under Fokustiden. I övrigt är samverkan för att eleverna ska nå så långt som möjligt god. En annan anledning att det inte fungerat så bra är den E- kultur som finns på skolan. Många elever är nöjda med att få ett E och använder hellre tiden för socialt umgänge än för att fördjupa sig i sina studier, något vi jobbat med men inte nått så långt som vi velat med. Slutsatser: Vi har jobbat hårt med målpassen som blev omdöpta till Fokustid. Vi har haft flera avstämningar, gjort flera omtag och ändå fungerar de inte lika bra som vi skulle vilja att de gör. Det innebär att vi kommer se över de passen till nästa år. Vi har blivit bättre i SchoolSoft men fortfarande är det stor spridning personalen emellan. Dock har vår lägstanivå lyfts något. Vi har fortsatt jobba med APL- enkäten men implementeringen av denna har varit svår. Vi behöver jobba för att hitta ett enklare sätt att utvärdera APL:en med handledarna. Kanske förändra enkäten eller titta på ett helt annat upplägg. Vi har överlag lyckats bättre med åk 3 än tidigare år, men vi har en stor utmaning framför oss med åk Ökad trivsel Bakgrund: Vi ser i vår årliga mätning att resultaten för nöjdhet, rekommendation och trivsel har sjunkit eller nått samma nivå som tidigare år. Om eleverna trivs på skolan kommer det att gynna elevernas närvaro och engagemang, vilket kommer ge effekt på resultaten. Mål: Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Skollag 5 kap 3 Lgy11 2.1: Lärarna ska samverka i arbetet med att nå utbildningsmålen. Lgy11 kap 1: Utvecklingen i yrkeslivet innebär bland annat att det behövs gränsöverskridanden mellan olika yrkesområden och att krav ställs på medvetenhet om såväl egen som andras kompetens. LGY 2.1: Det är skolans ansvar att varje elev kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra 12

14 Metod: Att göra fler gemensamma aktiviteter på skolan, både som mentorsgrupp men också med hela skolan. Att fortsätta använda och utveckla de årskurs- och utbildningsövergripande grupper vi börjat jobba med vid gemensamma aktiviteter. Gemensamma aktiviteter inkluderar friluftsdagar, temadagar (eller timmar) och övergripande projekt. Tre trivselaktiviteter ska genomföras i åk två VVS och Kyl under perioden augusti- september, då de mentorsgrupperna blir nya. Uppföljning och utvärdering: Aktiviteter planeras in i kalendariet och följa upp löpande. Gemensam utvärdering i brukarundersökning och efterföljande samtal. Resultat: Trivselgraden höjdes från 77 till 86. Studieron minskade från 7,6 till 71,1. Vi har haft problem med studieron i ett par grupper, framförallt under hösten. De insatser som gjorts gav resultat och studieron var bättre under åren. Det är framförallt när olika inriktningar samläser i de gymnasiegemensamma ämnena som vi ser att studieron sjunker. Det har varit ett lugnt år på skolan utan några större incidenter. Eleverna upplever att personalen jobbar på ett bra sätt för att alla ska bli respektfullt bemötta i högre grad än tidigare år. Slutsatser: Vi ser att de insatser vi gjort haft betydelse för skolans vardagsarbete och trivsel. Vi tror dock inte att insatserna är hela sanningen bakom siffrorna. Vi har arbetat med trivsel flera år i rad och dessa insatser känns nu som naturliga inslag i elevernas vardag. Vi tror att det är viktigt att lägga mycket tid på trivsel och att lära känna varandra både i starten av åk 1, men också i åk 2 där det bildas nya inriktningsgrupper. Det är också viktigt att eleverna känner sig trygga med andra klasser eftersom det är en liten skola och de läser flera kurser tillsammans. Året på skolan har varit lugnt, det är få elever på skolan och det har varit väldigt lugnt och tryggt, inte några större incidenter under hela året. 13

15 3.1.3 IMYRK- klassen Bakgrund: Enkätundersökningar, undervisningsutvärderingar och samtal med eleverna visar att eleverna inte trivdes med skolan eller utbildningen i den utsträckning skolan önskar. Statistik från SchoolSoft visar också att frånvaron var hög. Undervisningen i IMYRK- gruppen blev för individuell under det gångna läsåret. Det ledde bland annat till att eleverna inte lärde känna varandra vilket bidrog till att en del elever inte kände sig bekväma på skolan. Mål: Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Skollag 5 kap 3 Skollag 3 kap 3 : Alla elever ska ges ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål utifrån sina egna förutsättningar LGY 2.1: Det är skolans ansvar att varje elev kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Skollag 5 kap 3 Lgy11 1.0: särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Metod: Att göra fler gemensamma aktiviteter på skolan, både som mentorsgrupp men också med hela skolan. Att fortsätta använda och utveckla de årskurs- och utbildningsövergripande grupper vi börjat jobba med vid gemensamma aktiviteter. Att påbörja arbetet med Framtidsgymnasiets nya utbildningsplan för Introduktionsprogrammet. IMYRK- gruppen kommer jobba mycket mer med lära- känna övningar vid uppstart och fortsatta med det ett par veckor. Under året ska eleverna få jobba med fler gruppuppgifter. Bara elever som vill gå ut på praktik ska gå ut på höstterminen. Istället schemaläggs praktisk utbildning i våra verkstäder. Uppföljning och utvärdering: Brukarundersökning med efterföljande samtal. Mentorer och elevhälsa stämmer av löpande för att se om det behövs göras justeringar. Arbetet startas under sommaren - 15 och fortsätter under läsåret. Avstämningar löpande under året. Brukarundersökning. 14

16 Ansvaret vilar på mentorer och de som undervisar i gruppen. Utvärderas löpande med personal och elever samt i brukarundersökning med efterföljande samtal med gruppen. Detta kommer att planeras in vid schemaläggningen och sedan arbetas med under hela året. Utvärdering vid läsårets slut genom samtal med gruppen och personal. Resultat: Den var inte tillräckligt många elever som svarade på någon av enkäterna så vi kan tyvärr inte få fram några resultat att jämföra med förra året. Det vi kan säga är att närvaron förbättrades under våren. När vi pratar med eleverna blir bedömningen att eleverna trivs och har roligt tillsammans samtidigt som de är väldigt nöjda med utbildningen. Vi har satt många fler betyg i IMYRK- klassen i år än förra året. Vi upplever det som en stor förändring sedan förra året och det finns en helt annan gruppdynamik. När det gäller trygghet och studiero har vi alltså inte några mätningar men under hösten, framförallt augusti och september var det stökigt i gruppen. Lite bättre under oktober- december, men från februari har det varit ett fantastiskt klimat i gruppen. Eleverna trivs, är engagerade, vill (och får) påverka sin individuella studieplan och majoriteten har haft bra närvaro. Det har varit stor rotation på eleverna i gruppen, de som lämnat skolan har gjort det av förklarliga skäl och också skäl som påverkat deras förmåga att koncentrera sig på skolarbetet. I februari började åtta nya elever i gruppen och majoriteten av dem har haft helt andra förutsättningar för att gå i skolan. Slutsatser: Årets IMYRK- grupp har haft två ansikten, mycket till följd av stor elevomsättning. Under hösten var det en grupp där vi hade svårt att skapa arbetsro och där eleverna inte alltid var motiverade till att göra det som skulles. Hög frånvaro präglade också gruppen, men ändå såg vi att eleverna tog sig framåt i kurserna. Framförallt svets grund och grundskoleämnet teknik. Det var också en gladare grupp än förra året även om det inte var den muntraste grupp vi haft. Vi tror att skolförlägga första året och jobba med mer gemensamma övningar var en anledning till att vi sett att fler relationer skapas mellan eleverna och de har haft roligt med varandra. Vi tror att det finns andra förklaringar också men att detta har varit gynnsamt för trivseln på skolan. Vi har jobbat enligt Framtidsgymnasiets utbildningsplan men stötte på väldigt hårt motstånd när det gäller minnesträning. Det var en surdeg under lång tid och efter jullovet tog vi beslut att ta bort det. Under hösten och efter jullovet slutade några av eleverna, alla av förklarliga skäl, samtidigt som vi under februari tog in 8 nya elever i gruppen. Då blev det en helt annan grupp med mycket skoj och glädje, hög motivation för studierna men fortfarande en del frånvaro. 15

17 3.1.4 Närvaro Bakgrund: Statistik från SchoolSoft visar att närvaron på skolan har förbättrats senaste åren. Samtidigt ser vi att kopplingen mellan närvaro och betygsresultat och trivsel är stor, och därför vill vi fortsätta jobba för att höja närvaron. Mål: Mål: 2 kap 25 : Elevhälsan ska arbeta främjande och förebyggande och stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Lgy11 2.2: Läraren ska klargöra skolans normer och regler och diskutera och utarbeta förhållningssätt tillsammans med eleverna. Skollag 3 kap 3 : Alla elever ska ges ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål utifrån sina egna förutsättningar. Metod: Kurator kommer få ett tydligare uppdrag att bevaka frånvaro och följa upp enskilda elever. Kurator slussar sedan vidare eleverna till EHT så rätt kompetens kan nyttjas. Närvarotävlingar Tema respekt under mentorstiderna. Att i personalgruppen jobba med ett tema om förbättrat mentorskap. Dessutom vill vi skicka ytterligare en mentor på mentorsutbildning inom Framtidsakademin. Uppföljning och utvärdering: Rektor kommer följa upp närvaron var tredje vecka genom att anslå den på tavla i personalrummet och diskutera kring detta. Resultat: Närvaron på skolan har sjunkit från 81,3% till 81,0%. Vi kan se att vi har några elever med väldigt hög frånvaro och de drar ner snittet något. Vi har pratat mycket närvaro och elevhälsan har varit en aktiv del av detta. Vi har bland annat förbättrat närvaron för en av våra åk 1:or under våren då hösten inleddes lite sämre. Vi är duktiga på att samverka personal elevhälsa och vi ser att när elevhälsa- mentor jobbar tillsammans får vi ofta ett resultat. Oftast blir resultatet ganska kortsiktigt, men med många insatser får vi ofta hit eleven periodvis i alla fall. Det kan låta som ett dåligt resultat men man måste komma ihåg att eleverna allt som oftast har bättre närvaro hos oss än de haft på tidigare skola. Många elever har också haft reducerade scheman tidigare vilket de inte har hos oss eftersom det då blir näst intill omöjligt att nå en examen. Eleverna själva säger att den största faktorn för att inte komma till skolan är att de inte har någon lust. För att det är skola. 16

18 När eleverna inte är i skolan och hamnar efter resultatmässigt samverkar rektor, elevhälsa, mentor och undervisande personal för att hitta vägar för att kunna komma ikapp och för att eleven ska få rätt anpassningar eller stöd. Då andelen elever som når yrkesexamen är 100% (97% 2014/15 och 100% 2013/14) är det något vi är duktiga på. Däremot skulle vi nå högre resultat, och det skulle vara en bättre resa för eleven om närvaron var högre. Slutsatser: Vi har jobbat med att följa upp närvaron på individnivå var tredje vecka. Eftersom kuratorn har det övergripande ansvaret får hon en tydlig bild av läget på skolan och får en bättre bild av hur mycket varje enskild elev är på skolan. Vi ser fortfarande en tydlig koppling mellan närvaro, goda resultat och trivsel. Vi har inte jobbat med tema respekt under mentorstiderna (även om det alltid är ett ämne som diskuteras) utan tog ett tidigt beslut att förlägga det till en fokusvecka under våren istället. När våren väl kom tog vi beslut om att genomföra det vid skolstart nästa år istället. Detta för att vi dels inte haft några signaler på att ämnet på grund av skolsituationen behövdes diskuteras, vi har haft ett väldigt fint år på skolan, men också för att vi ville nyttja tiden till annat. Vi har genomfört en närvarotävling under läsåret men den gav inte något större utslag och därför blev det bara en tävling. Vi har jobbat med mentorskapet i personalgruppen och även uppdaterat våra rutiner för arbetet med frånvaro, men då Framtidsakademin tog en paus detta år har vi inte skickat någon mer på utbildning. Trotts detta har närvaron alltså sjunkit tre tiondelar. När vi försöker få en samlad bild över varför eleverna inte är här så är det detta vi får fram: Eleverna sjukanmäler sig i hög utsträckning Eleverna trivs på skolan Eleverna är nöjda med sin utbildning Eleverna är trygga på skolan I de allra flesta samtal vi haft med elever under året beror deras frånvaro på att de inte har någon lust att gå till skolan, de har för långt att åka, de är trötta eller de prioriterar annat. I de få fall där frånvaron haft med skolan att göra, oftast är det så att eleven hamnat efter så mycket att hen tycker att det är lättare att vara hemma än att gå till skolan, då kan vi hjälpas åt och i de fallen har elevens närvaro ökat igen. Vår slutsats blir alltså att eleverna sjukanmäler sig något lättvindigt och att det är något vi måste jobba vidare med. Samtidigt, som vi förstås, måste vara uppmärksamma på elever som är borta av andra anledningar och behöver vår hjälp. 17

19 Samlad bedömning av verksamhetens resultat Funktionell kvalitet Andel elever med gymnasieexamen: För att nå en yrkesexamen krävs att eleven har minst 2250p med betyget E av totalt 2500p. Det krävs också att eleven har minst E i kurserna svenska 1, engelska 5, matematik 1a, gymnasiearbetet och de programgemensamma kurserna. 100% av studenterna lämnade skolan med en yrkesexamen. Motsvarande siffra från förra året var 97% på båda programmen. Det är fina siffror där våra två främsta framgångsfaktorer är samverkan och att vi följer varje elevs resultat i varje kurs hela tiden. Det blir inte några överraskningar utan vi kan börja arbeta med eleven i god tid. Det är hårt arbete och personalens engagemang som är nyckeln. Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier: Fyra elever har läst in sin grundläggande högskolebehörighet vilket innebär att 13% av eleverna som fick en yrkesexamen även hade en grundläggande behörighet.. Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg): Vi har höjt betygspoängen på IN från förra året med 8 tiondelar. Vi har diskuterat mycket kring hur vi utformar uppgifter, hur vi kommunicerar med eleverna och vilka förväntningar vi har på elever. Det har gjort att vi hittat vissa områden ex. dokumentation som är av stor vikt för de högra betygen men som är en stor utmaning för eleverna. Vi har diskuterat hur vi kan underlätta dokumentationen ex. bilder, loggbok mm och har kommit en bit på vägen även om vi inte är färdiga. Det arbetet ser vi kommer bli ännu bättre när eleverna har en egen ipad. 17% av eleverna på IN började på skolan för tre år sedan som IMYRK och har alltså läst in både grundskoleämnen och yrkesexamen på tre år. Det är också värt att notera att 25 % av eleverna (inte någon av de som började IMYRK på skolan), är födda tidigare än 1997 och har i och med det gått om en årskurs under tidigare skolgång, bytt gymnasieprogram eller gått introduktionsprogrammet på annan skola innan eleven började på Framtidsgymnasiet. Även om betygspoängen är relativt låg tycker vi att 100% med yrkesexamen är ett väldigt bra resultat, samtidigt som vi är glada över att flytta betygspoängen i rätt riktning. Nu gäller det att fortsätta hitta bra strategier för att lyfta nivån ännu högre till nästa år. PÅ VF- programmet har vi haft några riktigt duktiga elever på inriktningen Kyl- och värmepumpsteknik som varit målmedvetna och jobbat för högre betyg. Deras inställning har dragit med sig de andra eleverna vilket gjort att en kultur av målmedvetenhet har infunnit sig. Samtidigt har lärarkollegiet 18

20 haft sina diskussioner och de två sakerna ser vi som avgörande för de fina betygspoängen i gruppen. Kyl- och värmepumpsinriktningen har en genomsnittlig betygspoäng på 13,2. Samtidigt har vi gjort sämre resultat på inriktningen VVS- teknik. Det har varit en stor grupp med många behov som fick ett kämpigt år 3. I september månad i åk 3 slutade klassens mentor och tillika lärare i VVS- kurserna och en ny lärare fick ta över. Även om läraren gjorde ett bra jobb blev det mycket turbulens i gruppen och det ledde bland annat till hög frånvaro i gruppen. Förändringen blev inte bra men när vi tittar tillbaka så ser vi att vi gjort vad vi kunnat för att få ordning på situationen. Även här är vi glada att alla elever nådde en yrkesexamen. Den genomsnittliga betygspoängen på VF är 12,5. Vår utmaning på skolan är att bygga en kultur där många elever inte nöjer sig med betyget E utan fortsätter att utmana sig själva och oss för att nå högre betyg. Det kommer göra att vi når ett klimat som drar med sig fler elever i strävan efter högre betyg. Den kulturen måste vi fortsätta bygga genom att diskutera och förändra personalens förväntningar på eleverna för att personalen sedan ska kunna vara kulturbärare för en skola som utmanar eleverna i högre grad och i och med det når högre betygsresultat. Samtidigt ska vi vara väl medvetna om att skolan har hög andel elever med behov och många elever som läser in grundskolebehörigheten också på tre år. I många fall är det ett fantastiskt resultat att gå ut med en yrkesexamen. Det kan också vara ett resultat av skolans höga förväntningar, hur eleven fått uppgifterna presenterade och en ständig dialog för hur eleven ska ta sig mot sitt mål. Så vi måste komma ihåg att vi jobbar med individer och att elevens egna förutsättningar och tidigare skolbakgrund sätter nivån för vad det innebär att lyckas bra och att mötas av höga förväntningar. Resultat för introduktionselever: 8 elever började på Introduktionsprogrammet 2013: 2 elever lämnade skolan under sitt första år. En flyttade och 1 hoppade av skolan helt. 1 elev hoppade av skolan i åk 2, hade då klarat minst E i 600p gymnasiekurser. 6 elever gick tre år på skolan. 3 elever gick ut med yrkesexamen och 3 med gymnasieintyg. Gymnasieintygen landade på 1200p + 3 grundskoleämnen (började här med 3 grundskoleämnen), 2000p och 3 grundskoleämnen (började här med 4 grundskoleämnen) samt 1400p + 2 grundskoleämnen (började här med 5 grundskoleämnen). De introduktionselever som började 2014: 6 elever gick i åk 2 på introduktionsprogrammet under året. Alla 6 finns kvar på skolan. 2 elever av de 6 kommer att byta från IMPRO till nationell klass och kommer då gå rakt in i åk 3 eftersom de läst alla kurser i åk 1 och 2. 19

21 Totalt 20 elever har under någon period gått åk 1 på introduktionsprogrammet , 5 på IMPRO och 15 på IMYRK. 3 elever går från IMPRO till nationellt program. 1 elev går från IMYRK till nationellt program 2 elever går från IMYRK till IMPRO 2 elever är kvar på IMPRO 9 elever är kvar på IMYRK 2 elever har avbrutit sina studier 1 elev har bytt skola till följd av flytt. Sammanlagt har 46 betyg som varit mint godkända (E) satts på eleverna som gått IMYRK under året. Andelen minst godkända betyg (E) samtliga kurser: På IN- programmet är 95% av betygen minst godkända (94% läsåret 2014/15) och på VF- programmet 93% (97% läsåret 2014/15). På IN- programmet är siffran nästan som tidigare år, något bättre. Många elever lyckas nå minst E i sina betyg men inte riktigt alla. I år är det nästan en handfull elever i åk 2 och 3 som står för alla satta F, det är elever vi jobbat hårt med och har olika planer för. Med tanke på skolans storlek rör det sig om totalt 10 F. På VF- programmet rör det sig om 23 F varav 11 är satta i naturkunskap och religion. Det är en del av räddningen för en del treor på VVS- inriktningen där eleven själv gjort ett aktivt val att strunta i de kurserna för att kunna få ihop tid för att klara andra kurser för att nå en yrkesexamen. Det är elever som haft hög frånvaro under året som vi inte lyckats nå. I övrigt är det ett par elever som har flera F av olika anledningar. Andelen betyg minst E behörighetsgivande kurser: Engelska 5: 96% med minst E. Vi jobbar hårt med engelskan som är ett tufft ämne, särskilt för nyanlända elever. Det som inte syns i statistiken är att vi har elever som är IMRO i engelska som läst grundskoleengelska år 1 som då inte påbörjat engelska 5 ännu. De eleverna är oftast de elever som har svårt att nå kunskapskraven i kursen. Engelska 6: Vi har inte haft någon som läst kursen i år, men eleven som fick F förra året har prövat kursen med godkänt resultat. 20

22 Matematik 1a: Matematik är historiskt vårt tuffaste ämne och så också i år. Eftersom det är en behörighetsgivande kurs är det en kurs vi jobbar mycket med i tre år och de elever som har F i kursen får många chanser att pröva kursen. I år har vi under våren haft två personal på två lektioner i veckan och under läsårets sista tre månader fanns även specialläraren med en lektion i veckan. 10% kan låta mycket med det rör sig om tre elever som inte klarat kursen, varav två elever förhoppningsvis kommer pröva matematiken under sommarskola med godkänt resultat. Svenska 1/Svenska 1 som andraspråk: 100% har klarat kursen. Gymnasiearbete: 100% har klarat gymnasiearbetet. För många är det en svår uppgift då den bygger på mycket självständigt arbete och egen planering. Dessutom har många haft svårt för dokumentationen. Flera arbeten blev klara sent och det har krävts mycket stöd i dokumentationsprocessen vilket gör att vi skolan redan jobbat fram en ny, gemensam strategi för hur vi ska ta oss an gymnasiearbetet nästa år. Men med utökad tid blev alla klara med arbetet och fick E i betyg. Betygsfördelning: Skolan har följande betygsfördelning 2015/16 (alla elever). A 2% B 5% C 13% D 16% E 57% F 7% Läsåret 2014/15 A 2% B 7% C 18% D 20% E 47% F 5% Det vi ser är det vi varit inne på tidigare. Vi har en större andel F satta, men framförallt en högre andel E. Eftersom vi höjer den genomsnittliga betygspoängen till 12,3 i år så innebär detta att vi med största sannolikhet kommer sänka betygspoängen kommande läsår. Nu finns alla elevers resultat redovisade i statistiken ovan men om vi bara tittar på eleverna på nationella program ser det nästan identiskt ut. En av anledningarna är att åk 1 och 2 är små kullar. Vi har 17 nationella elever i åk 2 och 16 nationella elever i åk 1. Varje enskild elevs resultat kommer att få stor påverkan på den 21

23 genomsnittliga betygspoängen och den avgörs bland annat av betygsfördelningen på avgångseleverna. Någonting som vi ser är en förklaring till de svagare resultaten är just de små grupperna. Det handlar om att hitta en bra kultur i gruppen där eleverna vill nå högre och tillsammans med läraren också når högre betyg. I små grupper blir gruppdynamiken extra viktig och i år kan vi se en tydlig koppling mellan gruppdynamik och resultat. Vi försöker jobba med det på alla sätt vi kan. Vi försöker motivera, inspirera, ge eleverna stor inflytelse över kurserna men ändå lyckas vi inte. Vi pratar med eleverna individuellt och i grupp men ändå har vi inte kommit längre än så här. Eleverna känner varandra sedan tidigare skolgång och de högstadiegäng som fanns, går nu hos oss och väljer gärna precis samma inriktning, programfördjupning och individuella val. Instrumentell kvalitet Genomförda granskningar: I maj 2016 genomförde Skolinspektionen en regelbunden tillsyn. Tillsynen visade att skolan inte har några brister. Områdena som granskades var 1. Undervisning och lärande 2. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling 3. Styrning och utveckling av verksamheten. Skolans nationella prov från 2014 har omrättas av Skolinspektionen och där fann man att vi hade 100% överensstämmelse i rättningen. Likvärdig bedömning: Skolan arbetar med betyg och bedömning under hela året. Vi har haft en gemensam dag med Framtidsgymnasiet i Linköping där vi tillsammans diskuterade bedömning. Alla Nationella prov är samrättade med personal från andra Framtidsgymnasier. Vi har ofta diskussioner om bedömning i kollegiet, yrkeslärarna diskuterar gärna likheterna i deras kunskapskrav och de gymnasiegemensamma ämneslärarna diskuterar och jämför både elevarbeten och kunskapskrav. I flera fall använder vi oss också av sambedömning där eleverna får redovisa för två lärare för att de t ska kunna jämföra sina bedömning. 22

24 Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning: Under året har det upprättats tre åtgärdsprogram, där två av dem resulterat i elevassistenter till eleven. Skolan jobbar i väldigt hög grad med extra anpassningar och når bra resultat med dem. Oftast handlar det om att vara tydlig mot eleven, ha täta uppföljningar och visualisera de uppgifter som ska göras. Elevhälsan har utvärderats av elevhälsoteamet genom diskussion och har också följts upp flera gånger under året. De största insatserna är förebyggande och finns i vår handlingsplan och i likabehandlingsplanen/planen för kränkande behandling. Elevhälsan har också varit på en utvecklingsdag med hela elevhälsan från Framtidsgymnasiet för att utvecklas i sitt arbete. Under våren har vi bytt kurator på grund av uppsägning. Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier: Vi har haft en anmälan av kränkning under året. Den har utretts av huvudman och resulterade i att det inte bedöms som en kränkning. Fortfarande var det ett beteende som strider mot skolans ordningsregler och värdegrund, vilket gjorde att skriftliga varningar utdelades. Arbetsplatsförlagt lärande: Årets APL har fungerat väldigt bra, alla elever har kommit ut på relevanta platser. Eleverna har kunnat nå många av de kunskapskrav de skulle nått på APL:en, framförallt eleverna i åk 3. APL- företagen kan inte garantera att de alltid kan genomföra alla moment men då har vi en god dialog och löser de momenten i skolan istället. Under våren 2015 införde skolan en ny rutin för utvärdering av APL och även om vi jobbat hårt för att implementera det hos handledare och elever så står vi nu efter fem genomförda APL- perioder och tycker fortfarande att den inte är i närheten av implementerad. Både handledare och elever tycker att enkäten är för svår, krånglig och tidskrävande och även eleverna tycker att den är för lång och svår. Det gör att vi kommer se över våra rutiner till nästa läsår och förmodligen ta bort den enkät vi införde VT - 15 och ersätta med något annat material som handledarna tycker är lättare. Under året har TeknikCollge arrangerat ett par väldigt intressanta studiebesök. Bland annat har åk 1 på Industritekniska programmet varit på Gröna Lund och tittat på tekniken bakom attraktionerna, och alla elever på industritekniska programmet har varit på Vrena Mekaniska Verkstad och bland annat fått se hur de jobbar med Lean. I slutet av läsåret meddelade Under slutet av året meddelade styrgruppsordföranden i TeknikCollege att han lämnar sitt företag och i och med det också platsen som ordförande. Det har varit svårt att rekrytera ny ordförande, bland annat eftersom det är så få företag som är aktiva och dessutom har också processledaren sagt 23

25 upp sig så just nu är det oklart om Teknik College sydöstra Sörmland kommer finnas kvar i höst. Det diskuteras just nu olika lösningar, varav en handlar om att gå ihop med Östergötland, en annan handlar om att gå ihop med södra Stockholm och en tredje tanke är att vi kanske inte ska finnas kvar. Oavsett beslut så kommer Framtidsgymnasiet att finnas kvar och ha ett bra samarbete med de lokala företagen. Upplevd kvalitet Studiemiljö och undervisning: I januari/februari genomförde skolan en stor undersökning bland eleverna där de fick svara på frågor om bland annat studiemiljö och undervisning. Förra året hade skolan ett värde på 77 när det gällde trivsel, skalan går från I årets undersökning hamnar skolans resultat på 86. När det gäller studiemiljö backar vi från 76 till 75, vilket också är en bra siffra. Vi hade stökigt i några klassrum under hösten men utifrån elevernas svar så tolkar vi det som att vi lyckades med de insatser vi gjorde och att vi åter erbjuder eleverna en bra studiemiljö. När det gäller undervisning ser det precis likadant ut som när det gäller studiemiljö. Vi backar från 76 till 75. I diskussioner med eleverna framkommer det att de trivs med sin utbildning, men att skolan fortfarande är skola och att intresset, framförallt för de gymnasiegemensamma kurserna, är lågt. Det har alltid har varit det och kommer alltid att vara det. Elevnöjdhet: I samma undersökning som ovan fick också eleverna svara på frågor som gjort att vi tagit fram ett värd som kallas Nöjd Kundindex (NKI) och ett annat som kallas för rekommendationsgrad. Årets NKI höjdes från 66 till 69 medan rekommendationsgraden tog ett skutt från 64 till 72. Eleverna berättar att de är nöjda med skolan, de trivs och de rekommenderar gärna skolan till någon. Vissa resonerar kring att man aldrig kan rekommendera skola för skola som koncept suger men att det trots det faktiskt är en skola som eleven gillar. Det är många elever som får sommarjobb på sin APL/Praktik- plats och det är också något som gör att eleven känner att utbildningen de valt också leder till jobb. Undersökningar i all ära med det vi som personal tar med oss och det vi ser som det största kvittot på att eleverna, som oftast har en misslyckad skoltid bakom sig, lyckas och trivs hos oss är att vi har väldigt många gamla elever som kommer på besök. De kommer för att ta en kaffe, berätta om var de jobbar eller att de fått körkort eller vad det nu kan vara. Det är också först då de verkligen uttrycker vad skolan betytt för dem och vilken skillnad vi gjort och de brukar också kunna formulera sig kring 24

26 hur deras egen bild av sin framtid förändrats. Från att ha ganska mörka framtidsutsikter till att ha jobb och kanske börja fundera på att vidareutbilda sig. Sammanfattande bedömning Sammanfattningsvis är skolan är väl fungerande skola där eleverna är trygga, trivs och når yrkesexamen. Det skolan behöver fortsätta jobba med är att nå högre betyg och detta bland annat genom att öka närvaron. Dessa kommer därför att vara skolas två fokusområden under kommande läsår. 25

27 Fokusområden för 2016/17 Höja betygspoängen Bakgrund: Skolan höjde den genomsnittliga betygspoängen under läsåret 2015/16 till 12,3. På VF- programmet ligger skolan runt rikssnitt även om vi sänkte oss under läsåret 2015/16. På IN- programmet ligger vi långt under rikssnitt även om vi höjde oss en del läsåret som var. Vi har under många år haft något av en E- kultur på skolan som vi jobbat för att få bort, men vi behöver fortsätta hitta strategier för att nå längre än E med eleverna. Vi ser också att eleverna som börjar åk 3 nu gjorde ett betygsmässigt svagt åk 2 och att prognosen blir att vi kommer sänka meritvärdet avsevärt på avgångseleverna. Det är väldigt få elever som börjar åk 3 och varje elevs resultat har stor påverkan på skolans genomsnittliga betygspoäng. Då skolans genomsnittliga betygspoäng grundar sig på alla betyg behöver vi arbeta med alla elever på skolan, inte endast åk 3. Mål: Skollag 3 kap 3 : Alla elever ska ges ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål utifrån sina egna förutsättningar. Lgy11 2.1: Lärarna ska samverka i arbetet med att nå utbildningsmålen. Lgy11 2.1: Skolan ansvarar för att varje elev kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Lgy11 1.0: särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Höja Närvaron Bakgrund: Skolan har höga frånvarosiffror. Det är något vi jobbat med i flera år och nått lite framgång med, men fortfarande är närvarosiffran allt för låg och den sjönk med ytterligare 3 tiondelar från förra året. Eleverna är sjukanmälda väldigt ofta, så pass ofta att vi misstänker att eleverna inte alltid är fysiskt sjuka utan sjukanmäler sig för att man inte har lust att gå till skolan. Samtidigt har vi väldigt fina siffror gällande trygghet och trivsel och har aldrig hört elever som uttryckt att de inte kommer till skolan på grund av något som hänt eller händer på skolan. Ett vanligt svar vi får är att de är trötta eller inte känner för skolan. Därför tror vi att vi ska göra det svårare att sjukanmäla sig samtidigt som vi självklart ska vara lyhörda för signaler kring att det kan vara något i skolan som gör att eleven har frånvaro. Dessutom använder vi rutinen för frånvaro slarvigt och ska ta ett omtag kring denna. 26