Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Malmö 15/16

Transkript

1 Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Malmö 15/16

2 Framtidsgymnasiet Malmö Kvalitetsrapport läsåret 2015/16 Innehåll Beskrivning av Framtidsgymnasiet Malmö... 3 Utbildningar... 3 Skolledning... 3 Elever... 3 Förutsättningar för verksamheten Lärare Elevhälsa och stödfunktioner Elevinflytande Arbetsplatsförlagt lärande Administrativa funktioner Lokaler Finansiering... 5 Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet... 6 Kvalitetsbegreppen... 6 Metoder för uppföljning Interna granskningar Nationella kursprov Betygsprognostiseringar Betygsuppgifter Enkäter Uppföljningslogg för introduktionsprogrammen... 7 Kvalitetshjul

3 Utvärdering av skolans fokusområden läsåret 2015/ Fokusområden 2015/ Ökad måluppfyllelse och högre andel gymnasieexamen Förbättring av organisationen för särskilt stöd och extra anpassningar Samlad bedömning av verksamhetens resultat Funktionell kvalitet Instrumentell kvalitet Upplevd kvalitet Sammanfattande bedömning Fokusområden för 2016/ Undervisning och lärande Extra anpassningar och särskilt stöd Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Samverkan BILAGA: Resultatbilaga läsåret 2015/

4 Beskrivning av Framtidsgymnasiet Malmö Framtidsgymnasiet Malmö är ett praktiskt inriktat yrkesgymnasium vid kommungränsen mellan Malmö och Burlöv. Vi arbetar med små klasser och övervägande hands on - utbildning i våra verkstäder och vår fordonspark. Huvudman för skolan är sedan 2008 Framtidsgymnasiet i Sverige AB, vilket i sin tur är en del av Academedia, Sveriges största utbildningsföretag. Utbildningar Under det aktuella läsåret bedrevs följande utbildningar på skolan. En stor andel av eleverna studerar som lärlingar, vilket innebär att minst hälften av deras tid spenderas ute på en arbetsplats. Fordons- och transportprogrammet: Transport Lastbil och mobila maskiner Personbil VVS- och fastighetsprogrammet: VVS Fastighet Kyl- och värmepumpsteknik Introduktionsprogram: Yrkesintroduktion Programinriktat individuellt val Skolledning Rektor för enheten var under det aktuella läsåret Tobias Richard. I skolans ledningsgrupp ingick även biträdande rektor Maria Wemmerström och arbetslagsledare Christopher Hopper och Göran Larsson. Elever Under läsåret 2015/16 gick i snitt ungefär 160 elever på skolan, mestadels pojkar (ca. 90 %). Eleverna kom från stora delar av Skåne från Ängelholm i norr till Trelleborg i söder. Intagningspoängen till 3

5 skolan var relativt låg och drygt en fjärdedel av eleverna saknade behörighet från grundskolan och gick därför på ett av våra introduktionsprogram. Många av eleverna hade annan bakgrund än svensk och ca 10 elever var ensamkommande från andra länder. Förutsättningar för verksamheten Lärare Under det aktuella läsåret var ca. 25 lärare anställda på skolan på sammanlagt drygt 20 heltidstjänster (omkring 8 elever per lärare). Samtliga lärare arbetade också som mentorer. Könsfördelningen var relativt jämn, liksom åldersfördelningen. Ungefär häften var yrkeslärare och hälften lärare i de gymnasiegemensamma ämnena. Av lärarna i gymnasiegemensamma ämnen var samtliga utom en behöriga. Av yrkeslärarna var två behöriga och tre studerade för att bli behöriga. Lärarna arbetade i tre arbetslag med en arbetslagsledare vardera. På skolan fanns också två förstelärare med uppgift att främja språkutveckling och öka den metodisk- didaktiska medvetenheten i kollegiet samt utveckla APL och lärlingssystemet Elevhälsa och stödfunktioner Skolans elevhälsoteam bestod under det aktuella läsåret av rektor, specialpedagog (100 %), kurator (50 %), studie- och yrkesvägledare (40 %), skolsköterska (40 %) samt vid behov skolläkare och skolpsykolog. Två stående elevhälsomöten var inlagda per vecka, ett för främjande och förebyggande arbete och ett för utredande och åtgärdande arbete Elevinflytande För att involvera eleverna i planering och utveckling av verksamheten hölls på skolan klassråd och elevråd. Elevrådet bestod av representanter ur varje klass, vilka sammanträdde en gång i månaden för att diskutera frågor av betydelse för elevernas trivsel, utveckling och utbildning. Till exempel engagerade sig eleverna i frågor som maten på skolan och arbete. Som representanter för eleverna i arbetsmiljöfrågor fanns utbildade elevskyddsombud Arbetsplatsförlagt lärande På skolan anordnas arbetsplatsförlagt lärande (APL) om minst 15 veckor för alla elever på yrkesprogram. I vissa fall har elever av olika skäl inte genomfört sin APL på en arbetsplats utan istället erbjudits APL- liknande verksamhet på skolan. Om möjligt erbjuds då eleven ytterligare APL- veckor senare under sin utbildning. En stor del av skolans elever är lärlingar, vilket innebär att halva deras utbildning istället förläggs till APL. En APL- samordnare fanns under det aktuella läsåret anställd på skolan för att tillse att eleverna, och primärt då lärlingarna, hade en givande APL- verksamhet och att 4

6 deras lärande följs upp och bedöms på ett kvalitativt sätt. APL- samordnaren arbetade också för att upprätta goda kontakter mellan skolan och branscherna Administrativa funktioner På skolan finns en administratör på 50 % Lokaler Skolan inryms i stora, öppna och ljusa lokaler. Vi har fem stora verkstäder, en för VVS- och fastighetseleverna och fyra för de olika inriktningarna på Fordons- och transportprogrammet. Skolan har även en stor körgård, en lastkaj och en omfattande fordonspark. Dessutom finns på skolan ett mindre bibliotek och ett elevcafé. Varje klassrum är utrustat med projektor och eleverna har tillgång till nätverk och digitala verktyg i undervisningen. Eleverna i år ett tilldelades samtliga en ipad, och för eleverna i år två och tre fanns tillgång till datorer vid behov Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. 5

7 Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet Kvalitetsbegreppen I vårt kvalitetsarbete utgår vi från fyra kvalitetsbegrepp. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen, det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Där finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Instrumentell kvalitet handlar om kvaliteten i våra strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på vår verksamhet i läroplan och skollag. Till exempel att eleverna får det inflytande över sina studier som de har rätt till, likvärdig bedömning och betygssättning eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. Vi använder också begreppet upplevd kvalitet som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Slutligen använder vi även begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om hur det går för eleverna efter avslutad utbildning, men dessa resultat redovisas endast på huvudmannanivå (eftersom mängden data på enhetsnivå är alltför begränsad för att utgöra ett gott underlag för analys och diskussion). Dessa begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. Metoder för uppföljning Interna granskningar Samtliga varumärken inom AcadeMedia arbetar med kvalitetssäkring genom interna granskningar. Det innebär att representanter från huvudmannen besöker skolorna och granskar verksamheten utifrån de krav som ställs på gymnasieskolan i författningar och regelverk. Under tillsynen genomförs intervjuer med rektor, lärare och elever och efter genomfört besök ges återkoppling till skolan samt stöd för att utveckla eventuella brister som identifierats i granskningen Nationella kursprov Syftet med de nationella kursproven är att dels ge läraren ytterligare underlag för betygssättning, dels bidra till likvärdighet i bedömning och utbildning. Proven är av betydelse för skolans kvalitetsarbete genom att de ger en god indikation på hur väl skolans undervisning står sig gentemot övriga riket. Även korrespondensen mellan provresultat och satta betyg är av intresse då den fungerar som underlag för diskussioner kring bedömningspraktik och betygssättning på skolan Betygsprognostiseringar Två gånger årligen genomför skolorna i AcadeMedia betygsprognoser där läraren för varje elev anger huruvida eleven förväntas nå målen för kursen och i vissa fall även vilket betygssteg eleven förväntas 6

8 nå. Betygsprognoserna fungerar som indikatorer för hur väl skolan lyckas med sitt arbete på de olika programmen, i olika ämnen och med enskilda elever. Efter genomfört prognosarbete har skolan goda förutsättningar att göra nödvändiga justeringar för att uppnå högre måluppfyllelse innan terminens slut Betygsuppgifter Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för bedömning kring hur väl skolan arbetat med att stötta eleverna i utvecklingen mot läroplanens kunskapsmål under läsåret. Skillnader i måluppfyllelse mellan olika program, ämnen eller kurser utgör viktig information inför fortsatt utvecklingsarbete på skolan, liksom jämförelser mellan skolans måluppfyllelse och måluppfyllelsen i liknande verksamheter i Sverige Enkäter Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna gällande främst upplevd kvalitet. Bland annat genomförs årligen en AcadeMedia- gemensam kundundersökning som mäter nöjdhet och arbetsmiljö. Därutöver genomförs ett antal skolgemensamma enkäter, bland andra en likabehandlings- och värdegrundsenkät samt en undervisningsutvärdering. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skolan i övrigt och ger indikationer på områden som behöver utvecklas och förbättras Uppföljningslogg för introduktionsprogrammen Nytt för läsåret 2015/16 är en gemensam uppföljningslogg för eleverna på introduktions- programmen, den så kallade IM- loggen. Eftersom introduktionsutbildningarnas längd, syfte och innehåll varierar, inte bara från program till program utan även från elev till elev, är utbildningarnas resultat svåra att följa upp på ett tydligt och strukturerat sätt, varför uppföljningsloggen har tagits fram. I loggen registreras när eleverna börjar, vilket introduktionsprogram de går, när de flyttar till andra program eller avslutar sin utbildning samt i vilken mån de t.ex. antas till ett nationellt program eller går ut i anställning. 7

9 8 Kvalitetshjul

10 Utvärdering av skolans fokusområden läsåret 2015/16 Nedan följer en beskrivning och utvärdering av det systematiska kvalitetsarbete som bedrivits inom identifierade fokusområden på skolan under det aktuella verksamhetsåret. Fokusområden 2015/ Ökad måluppfyllelse och högre andel gymnasieexamen Bakgrund: Utifrån skolans resultat läsåret 2014/15 fästes stor vikt vid att se till att öka måluppfyllelsen och andelen elever som erhåller gymnasieexamen på skolan. En övervägande majoritet av skolans betyg utgjordes vidare av E, varför skolan såg ett behov av att höja sina förväntningar på eleverna och se till att de i högre utsträckning når högre än så. Mål: Att på ett aktivt, adekvat och systematiskt sätt arbeta för att varje elev som går ut Framtidsgymnasiet i Malmö år 2016 ska göra det med gymnasieexamen. I slutet av läsåret 2015/2016 ska betygen F och E utgöra en lägre andel av de totala betygen än vad de gjorde vid läsårets slut 2014/2015. Följande punkter sågs som centrala i detta arbete: Varje elev ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i riktning mot utbildningens mål utifrån sina egna förutsättningar. Undervisningen ska vara kompensatorisk och inkluderande och utgå från positiva höga förväntningar. I arbetet med att skapa en inkluderande och kompensatorisk lärmiljö ska samverkan ske med elevhälsans kompetenser. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att knyta an till intressen och tidigare erfarenheter samt uttrycka åsikter och tankar. Undervisningen på de nationella programmen ska från dag ett utgå från examensmålen och skolan ska underlätta för eleverna att göra kopplingar mellan skolan och näringslivet. Skolan ska arbeta närvarofrämjande och på ett tidigt stadie följa upp och åtgärda ogiltig frånvaro. Metoder: Kollegialt lärande mellan Förstelärare, EHT och resterande kollegie; analys och utvärdering av EWS; samt lektionsbesök Närvaron analyseras på klassnivå och följs upp av ledningsgruppen. I de pedagogiska forumen kommer kopplingar att göras till hur skolan främjar närvaro. SYV och Administratör 9

11 sköter rapportering till CSN. Mentor har tät kontakt med sina mentorselever gällande närvaro. En del av skolans pedagogiska forum kommer att vara riktade mot hur man skapar undervisning som präglas av inkludering, höga förväntningar, ledning och stimulans. EWS kommer att användas för att fortlöpande följa upp måluppfyllelsen. Utifrån analysen av EWS kommer samverkan att planeras mellan EHT och lärare. Mentorssamtal följs upp av rektor. En del av skolans pedagogiska forum kommer att fokusera på effektivisering och optimering av mentorsuppdraget. Uppföljning och utvärdering: Fokusområdet följdes upp genom betygsprognoser och undervisningsutvärderingar och utvärderades därefter genom satta betyg. Resultat: Andel examen på skolan sjönk mellan läsåren 2014/15 och 2015/16 från 82 % till 75 %. Ett antal elever gavs också möjlighet till förlängd studietid för att ges möjlighet att uppnå gymnasieexamen utifrån sina individuella förutsättningar. Av de elever som inte lyckades uppnå gymnasieexamen var det många som hade en stor mängd F med sig, vilket tyder på att skolan i alltför låg grad har lyckats ge den stöttning, anpassning och motivation som de behövde. Framförallt var det eleverna på VVS- och fastighetsprogrammet som inte lyckades ta sina examina, endast 50 % uppnådde kraven, vilket kan jämföras med 79 % på Fordons- och transportprogrammet (där å andra sidan fler fått förlängd studietid). Andelen godkända betyg på skolan som helhet ökar emellertid stadigt sedan läsårsslutet 2014, vilket tyder på att elever som tagits in under senare år har fått allt bättre stöd. Andelen minst godkända betyg vid läsårsslutet 2016 var 89 %, vilket kan jämföras med 84 % 2015 och 80 % I övrigt har emellertid mycket liten förändring skett vad gäller betygsfördelningen på skolan. Färre F och fler E sätts alltså, men ungefär lika många av de högre betygen (A, B, C och D). Slutsatser: Det är uppenbart att ytterligare förbättringar behöver göras på skolan för att tillse att eleverna når målen för kurserna och får ut sina yrkesexamina. Ett av fokusområdena för kommande läsår kommer att vara undervisning och lärande, och därtill kommer ett omfattande arbete att genomföras kring lärares samverkan med varandra och med elevhälsan kring arbetet med att nå målen för utbildningen. Ett omfattande utvecklingsarbete kommer också att genomföras kring elevhälsans arbete för att tillse att alla elever får det stöd de har rätt till. Ytterligare insatser kommer att beröra närvaroarbetet och mentorskapet på skolan. Vid analys av vilka elever det är som inte har lyckats nå målen för utbildningen framkommer också att övergången mellan introduktionsprogram och nationellt program är en viktig faktor för elevernas måluppfyllelse. Skolan behöver på ett bättre sätt tillse att denna övergång blir så odramatisk som möjligt för eleverna och att de redan vid mottagandet har en hållbar plan hela vägen fram till examen (i de fall detta är målet för utbildningen). Vid behov behöver elevens studieplan revideras utifrån elevens faktiska utveckling mot målen samt eventuella särskilda stödbehov. Vidare måste skolan arbeta ännu mer intensivt med närvaron då det finns en stark korrelation mellan elevers svaga studieresultat och hög frånvaro. 10

12 3.1.2 Förbättring av organisationen för särskilt stöd och extra anpassningar Bakgrund: Skolans organisation för särskilt stöd och extra anpassningar identifierades som en nyckelfaktor i arbetet med att uppnå högre måluppfyllelse. Mål: Skolan ska aktivt, adekvat och systematiskt arbeta för att ge samtliga elever som är i behov av särskilt stöd och/eller extra anpassningar det stöd de behöver för att utvecklas mot utbildningens mål. Följande punkter identifierades som centrala i detta arbete: Skolans elevhälsoteam ska arbeta primärt främjande och förebyggande. Elever som är i behov av extra anpassningar ska utan dröjsmål erbjudas sådana inom ramen för ordinarie undervisning. Studieverkstaden ska organiseras för att kunna fungera som ett individanpassat, effektivt stöd för eleverna i utvecklingen mot utbildningens mål. Elevhälsans utredande och åtgärdande arbete ska organiseras för att alla elever skyndsamt ska få det stöd som de har rätt till utifrån sina behov. Beslutade stödinsatser på individ-, grupp- och skolnivå ska regelbundet följas upp, utvärderas och utvecklas Metoder: EHT träffas två gånger per vecka, varav ett tillfälle vigs åt enbart förebyggande och främjande arbete och ett åt enbart elevärenden. Organisationen för elevhälsan kvalitetssäkras i samarbete mellan EHT, rektor och huvudmannen och beskrivs i skolans elevhälsoplan. Rutiner för studieverkstad utarbetas av specialpedagog och inkluderar hur elever informeras om och kallas till studieverkstaden, hur den bemannas, hur den pedagogiska verksamheten planeras och genomförs för att möta identifierade behov samt hur uppföljning sker. Kollegialt lärande mellan Förstelärare, EHT och resterande kollegie; analys och utvärdering av EWS; samt lektionsbesök. Specialpedagog och förstelärare ska hålla i pedagogiska forum med syfte att utveckla lärarnas förmåga att tillgodose elevernas behov genom extra anpassningar. Uppföljning och utvärdering: Utfallet av arbetet följdes upp genom interna granskningar, undervisningsutvärderingar samt anmälningar och klagomål. Utvärdering skedde i samband med läsårsslutets genomgripande kvalitetsanalys samt genom Skolinspektionens protokoll och beslut hösten

13 Resultat: Både interna granskningar och Skolinspektionens beslut visade på brister i elevhälsans arbete för att utreda elevers behov av särskilt stöd och erbjuda sådant. Analysen av läsårets främjande och förebyggande arbete visade också på svagheter i kontakten mellan elevhälsa och undervisande personal, vilket också avspeglades i Skolinspektionens beslut I den interna granskningen 2015 kunde både elever och lärare redogöra för ett relativt omfattande arbete med extra anpassningar, även om samverkan kring dessa samt övergripande bild i stor utsträckning saknades. Vid Skolinspektionens besök 2016 tycks undervisningen emellertid i mycket låg utsträckning anpassas efter elevers behov och erbjuda flera vägar fram mot målen, vilket tyder på en försämring av den pedagogiska praktiken under läsårets lopp. Slutsatser: Det framgår av analysen av elevhälsans arbete att flera utvecklingsinsatser är nödvändiga för att elevhälsan på ett effektivt sätt ska kunna medverka till elevers måluppfyllelse. Dels behöver samverkan med undervisande personal fungera bättre och utgöra kärnan i elevhälsans främjande och förebyggande arbete, inte minst arbetet med extra anpassningar, dels behöver elevers behov av särskilt stöd utredas omgående när möjliga behov uppmärksammats. När beslut fattas om särskilt stöd krävs en bättre samordning och ärendegång för att se till att beslutade åtgärder genomförs på avsett sätt och att eleven får det stöd den har rätt till. Mot bakgrund av denna analys samt Skolinspektionens protokoll och beslut kommer arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd att vara ett av skolans fokusområden under läsåret 2016/17. Även samverkan kring elevernas utbildning och måluppfyllelse kommer att vara ett fokusområde. 12

14 Samlad bedömning av verksamhetens resultat Funktionell kvalitet Andel elever med gymnasieexamen: Av de elever som lämnade skolan men minst 2500p efter läsåret 2015/16 fick 75 % en yrkesexamen. Det är en försämring sedan föregående läsår, då andelen var 82 %, även om det samtidigt är en klar förbättring sedan läsårsslutet 2014, då andelen låg på endast 60 %. Kraven för gymnasieexamen på yrkesprogram är som följer: Betyg (F- A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 400p inom de programgemensamma ämnena Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5, svenska 1 Ett godkänt gymnasiearbete På VVS- och fastighetsprogrammet var examensandelen markant lägre än på Fordons- och transportprogrammet, 50 % jämfört med 79 %. Skillnaden förklaras dock primärt av att VVS- och fastighetsprogrammet omfattade ytterst få elever, varför varje elev får stort genomslag i statistiken. Den faktiska måluppfyllelsen i betyg sett skiljer sig inte markant mellan de båda programmen. Ett antal elever på främst Fordons- och transportprogrammet beviljades förlängd studietid och finns alltså inte med i statistiken. [Resultatbilaga: diagram 1-2] Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier: Antalet elever som läst in behörighet till vidare studier under de senaste läsåren är försumbart litet och redovisas inte i Skolverkets statistik (där gränsen går vid minst tio elever). Eleverna väljer istället i stor utsträckning att förkovra sig i yrkesrelaterade ämnen, vilket i sig inte är negativt. Skolan behöver dock se över hur man erbjuder möjlighet att läsa upp grundläggande behörighet till högre utbildning för elever på yrkesprogram, inte minst då schemaläggning försvåras av att en stor andel av eleverna på skolan är lärlingselever och endast vistas på skolan ett fåtal dagar i veckan. [Resultatbilaga: diagram 3] 13

15 Genomsnittlig betygspoäng: Genomsnittlig betygspoäng, GBP, tas fram genom att samtliga betygspoäng för kurser inom elevens ordinarie studieplan (alltså ej utökade kurser) läggs samman och sedan slås ut på antalet inräknade kurser. Gymnasiearbetet räknas inte med, då elever endast kan få F eller E i betyg på detta. Den genomsnittliga betygspoängen för en skola kan räknas ut antingen på endast de elever som fått examen eller på samtliga avgångselever (alltså både examensbevis och studiebevis). Läsåret 2015/16 landade skolans GBP för samtliga avgångselever på sammanlagt 11,9. Även på Fordons- och transportprogrammet (där de flesta av skolans avgångselever fanns med) låg GBP på 11,9 medan den på VVS- och fastighetsprogrammet låg något lägre, på 11,6. Båda programmen ligger något lägre än den sammantagna poängen för Sveriges avgångselever på motsvarande program under läsåret dessförinnan. Tittar vi istället på elever som uppnått examen är emellertid skillnaden gentemot riket i övrigt försumbar. GBP för elever som uppnått examen på skolan 2015/16 låg på 13,4 vilket kan jämföras med rikssnittet 13,5 för yrkesprogram året dessförinnan. Även här finns det dock vissa skillnader mellan programmen, då Fordons- och transportprogrammet landade på 13,6 och VVS- och fastighetsprogrammet på 11,2. Ännu en gång är det dock svårt att dra några egentliga slutsatser angående skillnaden mellan programmen, då VVS- och fastighetseleverna är såpass få. [Resultatbilaga: diagram 4-7] Andelen minst godkända betyg samt betygsfördelning i gymnasieskolans kurser: Examensandel och GBP visar endast hur det går för skolans avgångselever. För att se trender även gällande elever som går kvar på skolan behöver vi titta på samtliga satta betyg under året. Under läsåret 2015/16 var 89 % av alla satta betyg på skolan ett E eller högre. Det är en klar förbättring sedan läsåret 2014/15, då andelen minst E låg på 84 %, och sedan läsåret 2013/14 då samma siffra var 80 %. Tittar vi bara på eleverna på de nationella programmen (alltså inte på introduktionsprogrammen) är siffran ännu lite högre, 90 % under det aktuella läsåret jämfört med 85 % året dessförinnan. Måluppfyllelsen skiljer sig inte nämnvärt mellan de båda programmen. Fordons- och transportprogrammet landar på 91 % och VVS- och fastighetsprogrammet på 88 %. Tittar vi särskilt på betyg satta i de behörighetsgivande kurserna som också krävs för examen ser vi att det skiljer sig en del åt mellan de olika ämnena. Generellt sätts en mycket litet antal underkända betyg i svenska, där andelen minst E i kurserna Svenska 1 och Svenska som andraspråk 1 uppgår till 100 %. Detta beror dock delvis på att kurserna förlängts för ett visst antal elever. I Engelska 5 är resultaten något sämre, 84 % minst E, vilket också innebär en liten försämring sedan föregående år, då samma siffra låg på 87 %. Nedgången kan förklaras med att en ökande andel av eleverna på skolan har bott i Sverige en relativt kort tid, vilket i många fall innebär att de endast har läst engelska under en relativt kort tid. I Matematik 1a har måluppfyllelsen istället ökat markant sedan föregående läsår, från 77 % minst E till hela 96 % - även om också denna siffra speglar att ett visst antal elever fått kursen förlängd. 14

16 Glädjande är att andelen elever som fått minst E på sitt gymnasiearbete har ökat markant - från låga 72 % läsåret 2014/15 till mer acceptabla 92 %. Måluppfyllelsen i gymnasiearbetet är extra viktig eftersom eleverna läser kursen i slutet av sin utbildning och därför kan få svårt att hinna göra om arbetet och får ett godkänt betyg innan studenten. På så sätt utgör gymnasiearbetets måluppfyllelsegrad ofta en gräns för hur hög examensandel skolan kan uppnå under det aktuella läsåret. Dessutom bedöms gymnasiearbetet utifrån programmets examensmål, vilket gör det till en god indikator på hur väl vi har lyckats förbereda våra elever för deras framtida yrkesbanor. Betygsfördelningen på skolan har inte förändrats nämnvärt under de senaste åren, bortsett från att andelen underkända betyg har minskat stadigt och andelen E ökat (från 43 % vid läsårsslutet 2014 till 53 % 2016). Det sätts fortfarande ungefär lika stor andel av de högre betygen (A- D) som under tidigare år (35-40 %). Betygsfördelningen är också relativt jämn mellan de båda programmen. [Resultatbilaga: diagram 8-12] Resultat för introduktionselever: Under det aktuella läsåret genomfördes 71 introduktionsutbildningar på skolan, 38 på programinriktat individuellt val (IMPRO) och 33 yrkesintroduktionsutbildningar (IMYRK). Av dessa 71 utbildningar kommer 13 att fortsätta in på nästa läsår och tre har valt att avbryta sina studier under året. Övriga 55 elever, 78 %, har nått målen för sina introduktionsutbildningar och har antingen blivit behöriga till ett nationellt program (34 st) eller gått över till en annan fortsatt utbildning (21 st). Andelen minst godkända betyg samt betygsfördelning i grundskolans ämnen: Vad gäller de grundskoleämnen som eleverna på introduktionsprogrammen läser i de fall de inte har godkända betyg med sig från grundskolan är det ännu en gång engelskan som sticker ut som svår. Hela 29 % av alla betyg i grundskolans engelska var ett F. I övrigt är det ytterst få F som sätts i grundskolans ämnen överlag. Studieplanen för introduktionseleverna utformas individuellt och revideras vid behov, vilket i bästa fall innebär att inget betyg behöver sättas innan eleven har hämtat in de kunskaper som behövs för att få de betyg som behövs för att bli antagen till ett nationellt gymnasieprogram. Det som emellertid är tydligt är att en ytterst stor andel av betygen satta i grundskolans ämnen - hela 74 % - är ett E, och att ytterst få högre betyg alltså sätts. Detta kan såklart förklaras med att eleverna dels överlag uppvisar svårigheter i dessa ämnen, då de inte lyckats nå de lägsta kunskapskraven under sin grundskoletid, och att de dessutom i de allra flesta fall är inställda på att gå in på sin yrkesutbildning snarare än fortsätta med grundskolans innehåll. Detta till trots är det en fråga att fundera över inför kommande utbildning - utformar vi undervisningen i grundskolans ämnen på ett sätt som möjliggör och inspirerar till högre måluppfyllelse? [Resultatbilaga: diagram 13-14] 15

17 Instrumentell kvalitet Genomförda granskningar: Skolan har under de senaste åren blivit granskad ett flertal gånger, senast genom en intern granskning i huvudmannens regi oktober 2015 och därefter en regelbunden tillsyn av Skolinspektionen i april I både huvudmannens och Skolinspektionens granskningar framkom brister på flera områden vad gäller undervisning, elevhälsa och organisation. Skolinspektionen fastslog att undervisningen på skolan behövde utvecklas för att tydligare utgå från bl.a. examensmålen och elevers individuella behov, samt i högre grad bjuda in eleverna att utöva inflytande över undervisningen och stimulera deras ansvarstagande och självförtroende. Elevhälsans ärendegång för att utreda elevers behov av särskilt stöd och se till att alla elever som har rätt till särskilt stöd får det behövde ses över, liksom tillgången till extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning. Även skolans arbete kring trygghet och studiero behövde ses över, och lärarna behövde i högre grad samverka med varandra för att tillse att eleverna får en god arbetsmiljö och en god utbildning Samtliga påtalade brister var kända på skolan, och flera utvecklingsprojekt var redan igång för att avhjälpa dem. Positiv utveckling har skett på skolan inom flera områden under de senaste läsåren bedömde Skolinspektionen att skolan uppvisade brister på samtliga granskningsområden, vilket inte längre är fallet. Arbetet är emellertid inte i mål ännu. Under läsåret 2016/17 kommer utvecklingsarbetet att intensifieras under översyn av huvudmannen i syfte att tillse att alla elever på skolan tillförsäkras en god utbildning i enlighet med de krav och mål som uttrycks i Skollag och läroplan. Skolans fokusområden kommer därmed under läsåret att vara desamma som identifierats som bristande i Skolinspektionens tillsyn. Likvärdig bedömning: Inom de gymnasiegemensamma ämnena finns det på skolan endast en undervisande lärare per ämne vilket försvårar sambedömning, men försök har ändå gjorts över ämnesgränserna. Dessutom har lärare besökt varandras lektioner för bättre kunna se och uppleva hur elever fungerar, arbetar och uppvisar kunskap i olika kurser för att ha ett bättre utgångläge vid diskussion kring betyg och bedömning. Utöver det har lärare samverkat vid rättning av nationella prov och specialpedagog har tagit del av de nationella proven i svenska för att säkerställa rättningens kvalitet. Specialpedagogen har även suttit med vid de muntliga nationella proven i svenska, återigen för att säkerställa kongruens i tolkning av kunskapskraven. I de yrkesgemensamma ämnena sker sambedömning till viss del naturligt då flera kurser delas på av flera lärare. Till exempel körtränar fordonseleverna regelbundet med lika lärare vilka sedan tillsammans måste bedöma elevens kunskap. Av de elever som genomfört nationella kursprov i Engelska 5, Svenska och Svenska som andraspråk 1 samt Matematik 1a har 56 % fått samma betyg i kursen som på provet. Det är en ökning sedan föregående läsår, då 46 % av provbetygen och kursbetygen överensstämde. 37 % har fått högre betyg än provresultat, då läraren bedömt att elevens kunskaper varit bättre än vad som framkommit genom det nationella provet. Det kan bero på flera saker. Antingen kan eleven ha varit hindrad av 16

18 själva provsituationen eller så kan eleven efter provets genomförande ha förvärvat och redovisat kunskaper motsvarande ett högre betyg. Det finns dock alltid en risk att kursen i sin planering eller bedömning inte konstruerats helt i linje med ämnesplan och gällande kunskapskrav, varför ständig diskussion kring utbildningens utformning, genomförande och bedömning är av stor vikt på skolan. [Resultatbilaga: tabell 1-3] Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning: I Skolinspektionens tillsyn framkom att arbetet med att utreda elevers behov av stöd på skolan behövde utvecklas, inte minst anmälningsförfarandet. Åtgärdsprogram har skrivits på skolan, men vid Skolinspektionens besök framkom att vissa elever som fått beslut om särskilt stöd sedan inte erbjudits de åtgärder som beslutats inom ramen för undervisningen. Även extra anpassningar genomfördes på skolan, men Skolinspektionen uppmärksammade att så skedde i alltför varierande grad mellan olika klassrum. En del av skolans fokusarbete under läsåret 2016/17 kommer därför vara att ta fram en enkel och funktionell ärendegång kring anmälan, utredning samt kommunikation och samverkan kring åtgärder och extra anpassningar för att tillse att alla elever får ett gott stöd utifrån sina förutsättningar och att elever som är i behov av särskilt stöd får den hjälp de har rätt till. Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier: Under läsåret 2015/16 mottog huvudmannen sex anmälningar om möjlig kränkning. Samtliga fall utreddes och tre befanns efter utredning vara fall av kränkande behandling, alla tre mellan elever. Övriga tre befanns efter utredning inte i lagens mening vara fall av kränkande behandling. Under Skolinspektionens tillsyn våren 2016 framkom att flera medlemmar ur personalen befarade att kränkningar pågick som aldrig kom skolan till kännedom, varför bedömningen gjordes att skolan behöver utveckla sitt arbete med att motverka kränkningar. Även detta arbete ingår därför i skolans fokusområden för läsåret 2016/17. Arbetsplatsförlagt lärande: På skolan finns en APL- samordnare och en APL- handledare som ser till att elever har kvalitativa APL- platser med lämpliga handledare samt verkar för att upprätthålla kontakten med branscherna. Målet är också att upprätta fungerande branschråd för utbyte med branscherna för båda skolans yrkesprogram. Skolans arbete med att tillse att alla elever på yrkesprogrammen får minst 15 veckors APL, samt att lärlingar får APL motsvarande halva sin studietid, granskades och befanns adekvat av Skolinspektionen i maj Upplevd kvalitet Studiemiljö, undervisning och elevnöjdhet: I november varje år genomförs en enkät i syfte att kartlägga skolans psykosociala miljö inför upprättande av ett samlat plandokument mot diskriminering och kränkande behandling. I kartläggningen i november 2015 visade skolans siffror överlag på en försiktig utveckling i rätt riktning, vilket var glädjande då flera insatser hade genomförts för att öka tryggheten och likabehandlingen på skolan. Bland annat angav 93 % av eleverna att de 17

19 oftast eller alltid kände sig trygga i skolan, vilket var strax över snittet för Framtidsgymnasiets skolor samt föregående års resultat, vilka båda låg på 92 %. En långt större andel av eleverna (82 % jämfört med 75 % året dessförinnan) ansåg sig också välbekanta med skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling, och en något större andel (74 % jämfört med 73 %) trodde också att skolan skulle ta tag i situationen om några oegentligheter framkom. 144 elever på skolan hade besvarat enkäten, vilket var en god svarsfrekvens. Några månader senare, i mars 2016, genomfördes därefter en delvis liknande undersökning av den av eleverna upplevda kvaliteten på skolan. I denna undersökning svarade plötsligt endast 54 % av eleverna att de kände sig trygga i skolan, vilket var ett långt sämre resultat än ett år tidigare i samma undersökning, då siffran låg på 80 %. Endast 34 % av eleverna angav att skolans elever bemötte varandra med respekt. Bilden av vad som låg bakom detta blev aldrig helt tydlig trots försök att utröna bakgrunden. Klart är dock att samtliga kränkningsanmälningar som inkom till huvudmannen under det aktuella läsåret inkom efter 1 oktober ett datum som emellertid ganska väl sammanföll med implementeringen av tydligare rutiner för just anmälan till huvudmannen, vilket såklart i sig kan ha bidragit till ökningen. Eleverna tillfrågades också i enkäten vad de ansåg om undervisningen på skolan. Även här gick siffrorna ned. Index för frågorna om undervisning föll från 67 till 57 av detta alltså samtidigt som studieresultaten ökade stadigt. På frågan om huruvida lärarna gav eleverna lust att lära svarade endast 44 % ja jämfört med 56 % året dessförinnan, och andelen elever som ansåg att de fick hjälp att nå så långt som möjligt sjönk från 63 % till 47 %. Överlag var resultatet av elevenkäten i mars en stor besvikelse för skolan, med försämrat resultat på alla områden. Trivselgraden sjönk till låga 41 % och index för frågorna om den generella nöjdheten sjönk från 51 till 36 av 100. Svarsfrekvensen i enkäten låg förvisso endast strax över hälften, men resultaten togs ändå på största allvar. I samtal med eleverna framkom framförallt att de ville ha godare mat och mer att göra på rasterna, men detta bedömdes inte vara en fullgod förklaring till tappet. En annan orsak som lyftes fram var att skolans förarprövare blev sjuk och att skolan därmed inte längre kunde genomföra förarprov i egen regi. Detta innebar att eleverna fick hänvisas till Trafikverkets prov, vilket i flera fall innebar dels väntetider som försvårade för eleverna att få färdigt sina körkort inom den förväntade tiden, dels försvårade själva provsituationen för flera av dem. Hur stor inverkan på elevernas sammantagna upplevelse av skolan och utbildningen detta kan ha haft är dock svårt att avgöra. [Resultatbilaga: tabell 15-18] 18

20 Sammanfattande bedömning Den sammantagna bilden av skolans utveckling under läsåret är något brokig. Andelen treor som tog sin examen sjönk, vilket var en besvikelse. Andelen minst godkända betyg ökar emellertid stadigt, vilket tyder på att flera grundläggande processer har utvecklats och blivit bättre under de senaste åren. Under höstterminen tycktes den generella trenden på skolan vara uppåtgående. Vid huvudmannens granskning i oktober 2015 uppmärksammades flera tecken på utveckling, även om flera av de utmaningar man brottats med kvarstod. Personal och elever var försiktigt optimistiska och gav flera exempel på praktiker som bidrog till en ökad kvalitet i verksamheten. Under vårterminen tycks emellertid den trenden ha vänt. I elevenkäten kring den upplevda kvaliteten i mars sjönk resultaten på alla parametrar och i Skolinspektionens protokoll från april 2016 syns få tecken på den utveckling som anades några månader tidigare. De brister som påpekades i efterföljande beslut var dock kända av både skolan och huvudmannen och flera utvecklingsinsatser var redan i rullning. Uppenbart var emellertid att skolan behövde påskynda och intensifiera utvecklingsarbetet. Fokus under läsåret 2016/17 kommer därför att ligga på att avhjälpa de brister som identifierats i Skolinspektionens beslut. Arbetet kommer att beröra ett flertal områden i skolans verksamhet och kommer delvis att ledas och följas upp av huvudmannen. Fokusområdenas innehåll och målsättning beskrivs närmare nedan och genomförandet planeras och följs upp skolans arbetsplan. 19

21 Fokusområden för 2016/17 Undervisning och lärande Bakgrund: Flera åtgärder har gjorts under senaste åren för att öka kvaliteten i undervisningen på skolan. Bland annat har en rad utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser genomförts, en pedagogisk checklista har utarbetats utifrån kända nycklar till god undervisning och insatser för auskultation och kollegialt lärande har genomförts. Detta har resulterat i att allt färre underkända betyg sätts och att antalet uteblivna betyg där betygsunderlag saknas (streck) har minimerats. Åtgärder till trots visade elevenkäten i våras att eleverna är mindre nöjda med undervisningen än tidigare. När Skolinspektionen besökte skolan i april 2016 kunde de också konstatera att ett flertal briser kvarstod, vilka ska åtgärdas under kommande läsår: Mål: Lärarna ska se till att undervisningen i skolan utgår från och omfattar examensmålen för respektive nationellt program samt ämnesplaner. Lärarna ska vid planering och genomförande av undervisningen ta hänsyn till varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Lärarna ska arbeta för att alla elevers självförtroende, vilja och förmåga att lära ska stärkas och samtidigt stimulera eleverna att använda och utveckla hela sin förmåga. Lärarna ska se till att eleverna får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Extra anpassningar och särskilt stöd Bakgrund: Även vad gäller extra anpassningar och särskilt stöd har ett flertal åtgärder genomförts under de senaste åren. Exempelvis upprättades en ny ärendegång kring anmälan, utredning och åtgärdsprogram där stort fokus låg på ett got inledande arbete med extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning. En ny mötesstruktur för EHT instiftades också, där ett möte per vecka ägnades helt åt elevhälsans främjande och förebyggande arbete. Arbetet har emellertid försvårats av bristande kommunikation och samverkan på skolan, och vid Skolinspektionens besök kunde konstateras att extra anpassningar inte skedde i tillräcklig utsträckning i klassrummen. Ärendegången bedömdes fortfarande inte fungera effektivt, med resultat att elever i behov av särskilt stöd riskerade att aldrig få sina behov utredda eller att inte erbjudas beslutade åtgärder i undervisningen. Därmed kommer extra anpassningar och särskilt stöd vara ett av skolans fokusområden 2016/17. 20

22 Mål: Rektorn ska se till att ansvariga på skolan skyndsamt ger stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, om eleven riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås Rektorn ska se till att ansvariga på skolan utreder elevens behov av särskilt stöd skyndsamt, om det visar sig att det stöd som getts i form av extra anpassningar inte är tillräckligt för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller om det finns skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd så ska rektorn se till att eleven ges sådant stöd. Huvudmannen ska se till att det vid gymnasieskolenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Bakgrund: För att avhjälpa de problem med studieron i klassrummen som tidigare uppmärksammats av både lärare, elever och tidigare skolinspektioner har skolan under läsåret som gått arbetet med gemensam pedagogisk checklista, ordningsregler och disciplinära åtgärder. Vad gäller tryggheten för eleverna på skolan handlar även det dels om klassrumsmiljön, men också om miljön utanför klassrummen och den underliggande psykosociala miljön. Bland annat har relationer mellan elever och mellan lärare och elever uppmärksammats som en nyckel till ökad trygghet, varför bland annat insatser av HR- karaktär har genomförts på skolan. Utifrån en genomförd elevenkät samt utifrån Skolinspektionens besök under våren 2016 bedöms att skolan behövde genomföra ytterligare åtgärder på följande punkter: Mål: Rektorn ska se till att utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Rektorn ska se till att det vid skolenheten bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. 21

23 Samverkan Bakgrund: Bakom brister som uppmärksammats på skolan under de senaste åren ligger enligt de analyser som genomförts en bristande samverkan, primärt mellan lärare och mellan lärare och elevhälsa. Samverkan ska ske mellan olika lärare och olika ämnen, bl.a. utifrån examensmål och elevers behov av holism och sammanhang i undervisningen, utifrån rättssäkerhet vid bedömning samt utifrån lärares behov av kollegialt lärande och utveckling. Samverkan ska också ske mellan lärare och mellan undervisande personal och elevhälsans kompetenser i syfte att utveckla nya och mer effektiva sätt att tillgodo se elevers behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Här behöver skolan utarbeta nya samarbetsstrukturer och en ny organisation där ett samarbetsinriktat klimat kan byggas och nya gemensamma arbetssätt och strategier utarbetas. Mål: Rektor ska se till att lärarna på skolenheten samverkar med varandra i arbetet med att nå utbildningsmålen 22

24 23 BILAGA: Resultatbilaga läsåret 2015/16

25 Resultatbilaga Kvalitetsrapport 2015/2016 [Framtidsgymnasiet Malmö]

26 Andel elever med gymnasieexamen Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program: Betyg (F- A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete Krav för gymnasieexamen för elever på yrkesprogram: Betyg (F- A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 400p inom de programgemensamma ämnena Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5, svenska 1 Ett godkänt gymnasiearbete Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p).

27 Diagram 1 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (totalt) 100,0% 90,0% 86,0% 86,0% 82,0% 88,0% 91,0% 90% 80,0% 75% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 60,0% Rikssnitt 2015* ** 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Skolan totalt FTG totalt Uppgifter saknas för utbildningar med färre än 10 elever. *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Avser rikssnitt för yrkesprogram. **Baseras på skolans egna resultatsammanställningar. Övriga siffror är hämtade från Siris.

28 Diagram 2 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (per program) 100,0% 90,0% 80,0% 85,0% 79,0% 79% 87,0% 86,0% 82,0% 75% 70,0% 60,0% 50,0% 57,1% 50% 60,0% Rikssnitt 2015* ,0% 2016** 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% FT VF Skolan totalt Uppgifter saknas för utbildningar med färre än 10 elever. *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec **Baseras på skolans egna resultatsammanställningar. Övriga siffror är hämtade från Siris.

29 Diagram 3 Funktionell kvalitet: Andel elever på yrkesprogram med grundläggande högskolebehörighet 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% Rikssnitt 2015* ,0% 32,0% 35,0% 2016** 30,0% 20,0% 10,0% 9,0% 0,0% FT VF Skolan totalt Uppgifter saknas för utbildningar med färre än 10 elever. *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec **Baseras på skolans egna resultatsammanställningar. Övriga siffror är hämtade från Siris.

30 Genomsnittlig betygspoäng (GBP) Den genomsnittliga betygspoängen beräknas på de kurser som ingår i den ordinarie studieplanen för ett fullständigt program. Gymnasiearbetet räknas dock inte med eftersom betyget endast kan vara F eller E. Inte heller betyg i utökade kurser påverkar den genomsnittliga betygspoängen. Den genomsnittliga betygspoängen mäts på samtliga avgångselever (d.v.s. elever som antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng) samt på elever med examen.

31 Diagram 4 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (totalt) 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 13,3 12,9 12,9 11,9 12, ,7 11,3 Rikssnitt 2015* ** 6,0 4,0 2,0 0,0 Skolan totalt FTG totalt Uppgifter saknas för utbildningar med färre än 10 elever. *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Avser rikssnitt för yrkesprogram. **Baseras på skolans egna resultatsammanställningar. Övriga siffror är hämtade från Siris.

32 Diagram 5 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (per program) 20,0 18,0 16,0 14,4 14,0 12,0 12,9 12,5 12,3 11,9 11,6 11,3 11,3 13,3 11,9 Rikssnitt 2015* 10, ,0 2016** 6,0 4,0 2,0 0,0 FT VF Skolan totalt Uppgifter saknas för utbildningar med färre än 10 elever. *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec **Baseras på skolans egna resultatsammanställningar. Övriga siffror är hämtade från Siris.

33 Diagram 6 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis (totalt) 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 13,9 13,5 13,4 13,5 12,9 12,2 12,3 12,4 Rikssnitt 2015* 10, ,0 2016** 6,0 4,0 2,0 0,0 Skolan totalt FTG totalt Uppgifter saknas för utbildningar med färre än 10 elever. *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Avser rikssnitt för yrkesprogram. **Baseras på skolans egna resultatsammanställningar. Övriga siffror är hämtade från Siris.

34 Diagram 7 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis (per program) 20,0 18,0 16,0 15,4 14,0 13,6 13,5 13,0 13,0 12,8 12,9 13,9 13,4 12,0 10,0 8,0 11,2 Rikssnitt 2015* ** 6,0 4,0 2,0 0,0 FT VF Skolan totalt Uppgifter saknas för utbildningar med färre än 10 elever. *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec **Baseras på skolans egna resultatsammanställningar. Övriga siffror är hämtade från Siris.

35 Måluppfyllelse samtliga betyg Uppgifterna om examensbevis och genomsnittlig betygspoäng avser endast avgångselever. För att följa upp måluppfyllelsen för de elever som tog del av utbildningens första och andra år sammanställer vi också uppgifter om samtliga betyg satta under läsåret. Dels presenteras hur samtliga betyg satta under året är fördelade, dels andelen minst godkända betyg (E) totalt samt i de gymnasiegemensamma ämnen där ett godkänt betyg är en förutsättning för att uppnå kraven för en gymnasieexamen.

36 Diagram 8 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (per program) 100% 90% 80% 83% 91% 88% 85% 84% 85% 81% 77% 90% 90% 88% 88% 70% 60% 50% 40% 2013/ / / % 20% 10% 0% FT VF Skolan totalt* FTG totalt* *Totalen innefattar endast elever på nationella program, ej introduktionsprogram.

37 Diagram 9 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (samtliga elever) 100% 90% 80% 80% 84% 89% 89% 86% 86% 70% 60% 50% 40% 2013/ / / % 20% 10% 0% Skolan totalt* FTG totalt* *Siffrorna innefattar samtliga elever i verksamheten.

38 Diagram 10 Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (per nationellt program) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 2% 3% 3% 3% 6% 10% 5% 7% 13% 15% 14% 25% 17% 14% 18% 52% 52% 52% 48% A B C D E F 20% 10% 0% 9% 12% 10% 10% FT VF Skolan totalt* FTG totalt* *Totalen innefattar endast elever på nationella program, ej introduktionsprogram.

39 Diagram 11 Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (samtliga elever) 100% 90% 80% 2% 4% 2% 3% 5% 6% 4% 6% 12% 12% 12% 13% 70% 17% 18% 17% 17% 60% A B 50% C 40% 30% 43% 45% 53% 50% D E F 20% 10% 0% 20% 16% 11% 11% Skolan 13/14* Skolan 14/15* Skolan 15/16* FTG 15/16* *Siffrorna innefattar samtliga elever i verksamheten.

40 Diagram 12 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (EN/MA/SV/GYAR) 100% 90% 90% 89% 87% 84% 96% 100% 100% 100% 86% 92% 92% 80% 77% 79% 72% 70% 65% 60% 50% 40% 2013/ / / % 20% 10% 0% Engelska 5 Matematik 1a SvA1 Svenska 1 Gymnasiearbete

41 Diagram 13 Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (grundskoleämnen)* 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 4% 2% 7% 9% 25% 9% 17% 50% 0% 50% 50% 71% 95% 0% 0% 100% 74% 75% 70% 50% 50% 50% 29% 5% 8% 0% 0% 0% 0% 0% 0% EN HI IDH MA RE SH SV SVA Totalt A B C D E F *Sammanställningen avser betyg utfärdade i grundskolans ämnen inom ramen för skolans introduktionsprogram.

42 Diagram 14 Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (grundskoleämnen)* 100% 90% 80% 2% 3% 7% 9% 9% 10% 70% 60% A B 50% 40% 74% 71% C D E 30% F 20% 10% 0% 8% 6% FTG Malmö FTG Totalt *Sammanställningen avser betyg utfärdade i grundskolans ämnen inom ramen för skolans introduktionsprogram.

43 Nationella prov Här presenteras resultaten av de nationella proven samt överensstämmelsen mellan nationella kursprovsbetyg och kursbetyg. Endast elever som fått ett kursbetyg och betyg på det nationella provet finns med i statistiken.

44 Tabell 1 Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg 2015/2016 Skolan totalt 2015/2016 Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg jämfört med provbetyget Antal genomförda prov Lägre Lika Högre Engelska 5 Matematik 1a SvA 1 Svenska % 68% 11% 36 0% 42% 58% 6 0% 67% 33% 16 0% 63% 38% Samtliga ämnen 86 7% 56% 37%

45 Tabell 2 Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg jmf med föregående år Skolan totalt 2014/2015 jmf 2015/2016 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2014/2014 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2015/2016 Engelska 5 Matematik 1a Svenska 1 Svenska som andraspråk 1 Svenska 3 Samtliga ämnen 73% 68% 29% 42% 31% 67% 59% 63% 29% * 46% 56% *Siffror finns ej tillgängliga

46 Tabell 3 Instrumentell kvalitet: Betygsfördelning nationella kursprovsbetyg Antal genomförda prov Andel F Andel E Andel D Andel C Andel B Andel A Engelska 5 Matematik 1a SvA 1 Svenska % 50% 29% 14% 0% 0% 36 40% 43% 8% 1%0 0% 0% 6 33% 50% 17% 0% 0% 0% 16 10% 52% 19% 14% 5% 0% Samtliga ämnen 86 23% 47% 17% 12% 1% 0%

47 Likabehandlings- och värdegrundsarbete Här presenteras resultaten av den likabehandlings- och värdegrundsarbete som varje år genomförs på skolan inför framtagandet av det samlade plandokumentet mot diskriminering och kränkande behandling. Eleverna får svara på frågorna enligt en skala mellan 1 och 4 där 3-4 räknas som ett positivt svar.

48 Diagram 15 Instrumentell kvalitet: Skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete 100% 90% 80% 80% 75% 82% 90% 90% 90% 81% 73% 74% 92% 92% 93% 70% 60% 50% 40% 30% FTG 2016* % 10% 0% Jag vet vad man gör på skolan för att förhindra att någon blir kränkt eller diskriminerad. Jag vet vem jag ska kontakta om jag själv eller någon annan blir kränkt eller diskriminerad. Jag tror att skolan tar tag i situationen om någon blir kränkt eller diskriminerad. Jag känner mig trygg i skolan. *Avser det sammantagna resultatet för Framtidsgymnasiets skolor.