Joner, syror och baser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Joner, syror och baser"

Transkript

1 Joner, syror och baser

2 Vad kan vi hitta för information i det periodiska systemet?

3 REPETITION Atomer och molekyler Atomer är byggstenar Flera atomer som sitter ihop kallas en molekyl Exempel på atomer: O = syre, N = kväve Exempel på molekyler: O2 = syremolekyl, N2 = kvävemolekyl, CO2 = koldioxidmolekyl, H2O = vattenmolekyl Molekyler kan bestå av två till flera miljoner atomer

4 Faser (g) = gas (l) = liquid = flytande (s) = solid = fast (aq) = aqueous = löst i vatten

5 Atomens byggnad Atomkärnan Positiva Protoner (p + ) I en atom finns det lika många protoner som elektroner, alltså tar laddningarna ut varandra. Neutrala Neutroner (n) Runt om Negativa Elektroner (e - )

6 Sortering av atomerna - periodiska systemet Antalet protoner bestämmer vilket ämne det är. 1 proton = väte 2 protoner = helium 3 protoner = litium. Atomnumret = antalet protoner som atomslaget har. Atomer har lika många p+ som e - Atomvikt/massa är sammanlagda vikten av protoner och neutroner. De vågräta raderna kallas perioder. De lodräta kolumnerna kallas grupper. Grundämnena i samma grupp har liknande egenskaper.

7 Elektronskal Bilden visar en atom där det röda i mitten är atomens kärna. Elektronerna åker runt kärnan i olika elektronskal. De olika skalen kallas K, L och M - skal I det innersta K-skalet får det plats 2 e - I nästa skal - L-skalet, får det plats 8 e - I nästa skal, M-skalet får det plats 8 e - Det yttersta skalet på en atom kallas valensskalet. Elektronerna i det yttersta skalet kallas valenselektroner.

8 Fundera, diskutera och skriv ner Vad har atomslagen i en grupp gemensamt? Vad har atomslagen i en period gemensamt?

9 Vad är en jon? Ämnen kan vara uppbyggda av atomer. Men det finns även en annan sorts byggsten - joner. Skillnaden är att en atom har lika många elektroner och protoner, men en jon har olika många.

10 Varför blir en del atomer joner??? För att förklara det måste vi först förstå hur atomer är uppbyggda Atomen är inte den minsta partikel som finns - atomer är uppbyggda av ännu mindre partiklar Dessa partiklar kallas protoner (förkortas p + ), neutroner (n) och elektroner (e - ). (I kemin bryr vi oss inte om neutronerna - de har att göra med om ämnen är radioaktiva eller inte) Protoner har laddning + (plus ett), därför skriver man p + Elektroner har laddning - (minus ett), därför skriver man e - Neutroner har ingen laddning alls - de är oladdade

11

12 Klor, Cl + elektron, e- Kloridjon, Cl-

13 Li + Na K + +

14 Be Mg Ca

15 B 3+ Al 3+

16 F - - Cl Br -

17 2- O 2- Se

18 Sammansatta joner molekyler med laddning Det kan också bildas joner genom att en hel molekyl tar upp eller lämnar bort elektroner och blir elektriskt laddad. Den sortens joner kallas för sammansatta joner. En av de enklaste sammansatta jonerna är hydroxidjonen, OH-. Den består av en syreatom och en väteatom som har tagit upp en extra elektron tillsammans. I en molekyl är det lika många elektroner som protoner, den är oladdad. Men i en sammansatt jon är protonerna och elektronerna olika många, och den har därför laddning.

19 Hur bildas jonföreningar? Oj, Om Här Nu Vänta Du, vad har jag jag nu! jag trist bara du börjar fullt! livet kunde känna är bli Jippi mig av!!! med lite attraherad en elektron av dig Det Om Vänta Nu Tack! och har tycker jag nu! jag bara jag av fullt kunde dig med! Jippi få en!!! elektron Natriumflourid Na + - F

20 - Cl Mg Magnesiumklorid 2 - Cl

21 Hur bildas jonföreningar? När natrium reagerar med klor, flyttar elektroner från natrium- till klor atornerna, så att båda atomslagen omvandlas till joner: Natriumatomen avger sin enda valenselektron till kloratomen. 0 Tv joner med stabil ädelgasstruktur bildas. + o o o 0 0 o o o /0 e\ Q Q Q natriumatom kloratom natriumjon kloridjon Natrium och klor passar ihop och reagerar gärna med varandra. Natrium oxideras, dvs avger en elektron, och klor reduceras, dvs tar upp en elektron. Jonerna som bildas ordnar sig till saltkristaller. Efter den kemiska reaktionen är tillståndet mycket mer stabilt än det var före reaktionen. Produkten, jonföreningen natriumkiorid, inne håller mindre energi än natrium och klor. En del av den kemiska energin omvandlas vid reaktionen till värme och ljus (jfr s 117). Både natrium och klorgas är ämnen som man inte gärna handskas med utan skyddsutrustning. Men om en elektron i varje natriumatom flyttar över till varsin kloratorn förenas de alltså till helt ofarligt salt! Vid reaktionen ovan går det åt lika många natriumatomer som kloratomer. Vad händer om klor i stället reagerar med magnesium, som har två valenselektroner? Jo, då behövs det dubbelt så många kloratomer som magnesiumatomer för att det ska gå jämnt ut. Salter hålls samman av jonbindning Alla kemiska föreningar som består av joner kallas saker. De bildar kris taller, som håller ihop genom att joner med olika laddningar dras till varandra. Plusjoner dras alltså till minusjoner. Bindningen mellan jo nerna kallas jonbindning. Den är mycket stark, och salter har därför ofta mycket hög smältpunkt. En saltkristall innehåller lika många positiva som negativa jon Iaddningar. 1 koksalt (natriumkiorid) vägs en plusladdning hos natri umjonen, Na, upp av en minusladdning hos kloridjonen, Cl. När en koksaltkristall byggs upp, kommer det därför att finnas lika många na triumjoner som kloridjoner. Saltets formel, NaC1, visar bara just det ta. Saltet magnesiumklorid byggs upp av dubbelt så många kloridjoner som magnesiumjoner och skrivs MgC1 Formeln för ett salt anger inte en avgränsad atomgrupp på samma sätt som formeln för en molekylförening. Att saltkristallen är uppbyggd av enskilda, elektriskt laddade joner framgår inte av formeln. Den an ger bara proportionerna mellan de atomsiag som ingår Modell av en koksaltkristall. Lägg märke till hur tält packade jonerna ligger i kristallen. Vad håller samman koksaltkristallen? 21

22 Elevdemonstration syror och baser Elevdemonstration Vt-rutin I see, I think, I wonder Genom att blanda syror och baser kan man göra det sura mer basiskt och det basiska mer surt. Genom att blanda syror och baser kan man neutralisera dem.

23 Syror är sura Om du biter i en citronklyfta eller äter en suris smakar det surt. Den sura smaken kommer från syror i citronen eller godiset. Det är olika syror som ger den sura smaken i frukter och bär till exempel citronsyra, äppelsyra och vinsyra. I vår mage finns en syra som heter saltsyra. Syror är frätande.

24 Baser är motsatsen till syror Om du tvättar händerna med tvål känns det halt mellan fingrarna. Det hala beror på att det finns baser i tvålen. Tvål och rengöringsmedel är ofta basiska och är bra på att lösa fett. Baser är liksom syror frätande.

25 Neutralt är varken surt eller basiskt Ämnen som varken är sura eller basiska kallas neutrala. Rent vatten är varken surt eller basiskt. Kranvatten är lite basiskt eftersom man gör det lite basiskt på vattenverken. Detta gör man för att rören inte ska rosta sönder. Regnvatten är ofta lite surt eftersom koldioxid (CO 2 ) och luftföroreningar löser sig i regnvattnet.

26 Surt eller basiskt indikatorn visar En indikator visar hur surt eller hur basiskt något är. En indikator är ett ämne som har olika färg i syror och baser. Men om man vill veta hur sur eller basisk lösnigen är, måste man använda ett ph-papper eller en ph-mätare. Syror har ph under 7 och baser ett ph över 7. ph 7 är neutralt. Exempel på indikatorer: ph-papper, ph-mätare. Indikatorer som finns i naturen: rödbeta, rödkål, blåbär och lackmus (lav)

27 BTB en indikator med tre färger BTB står för bromtymolblått Finns inte i naturen utan tillverkas på kemisk väg. Är en vanlig indikator som ger tydliga omslag. BTB blir gul-röd i sur lösning, blå-lila i en basisk lösning och grön i en neutral lösning.

28 I en sur lösning finns det vätejoner Bilderna visar kulmodeller och kemiska formler för några vanliga syror. Vad har alla syror gemensamt? Jo, alla syrorna har minst en väteatom! Väte = H Svavelsyra, H 2 SO4 Saltsyra, HCl Salpetersyra HNO 3 Kolsyra, H 2 CO 3

29 Saltsyra HCl + H + (vätejon) Cl - (kloridjon) I en vattenlösning lossnar väte lätt från syramolekylen. Väteatomen förlorar samtidigt sin elektron och blir en positiv jon, H +. Samtidigt tar resten av syramolekylen upp elektronen och blir en negativ jon, Cl -.

30 Två saker bestämmer hur surt det blir

31 Svag och stark syra - Hur många vätejoner som frigörs när man häller syran i vatten I en svag syra frigör kanske bara 1/10 av syramolekylerna vätejoner. I en stark syra frigör nästan alla syramolekyler vätejoner.

32 Hur mycket vatten som man löser syran i Lite vatten koncentrerad - stark syra Mycket vatten utspädd - svag syra

33 Syror, vad används de till, hur verkar de? Arbeta med din parkompis med att ta reda på information om nedanstående syror. Myrsyra Ättiksyra Citronsyra Mjölksyra Kolsyra Vad är den kemiska beteckningen för saltsyra, salpetersyra, och svavelsyra. Vad står bokstäverna i SIVregeln för? Vad menas med SIVregeln? Repetera alla farosymboler på elevspel.se (nivå 1 och 2)

34 S.I.V - regeln Syran - I - Vatten. Det gäller då du ska späda ut en syra. Annars kan det bli så varmt att det börjar koka och stänka.

35 Tre starka syror s som används till mycket Saltsyra HCl: Starkt frätande och har en stickande lukt. Vår magsaft innehåller saltsyra, den dödar bakterier och bryter ner vår mat. Används till: tillverkning av konstgödsel och läkemedel. Svavelsyra H2SO4: Tjockflytande och starkt frätande, luktfri. Svavelsyra används bland annat i bilbatterier. I bilbatterier är den koncentrerad så var försiktiga! Den används även vid tillverkning av läkemedel, sprängämnen och plast. Salpetersyra HNO3: Starkt frätande med stickande lukt. Den förstörs av solljus och ska förvaras mörkt. Den gulfärgar hud och naglar. Den är starkt frätande och fräter på alla metaller utom guld och platina. Används bl a som råvara till konstgödsel, plast och sprängämnen.

36 Syror-önskade och oönskade resultat Används i skönhetsindustrin för att göra huden slätare ta bort rynkor, acneärr mm. Vissa syror likt glycolsyra verkar på djupet, mjölksyra tar bort döda hudceller och ger huden fukt. Vill man ge huden en liten snabbkick prova t ex att lägga en papayamask. Ta fruktköttet och lägg på huden, stramar upp och löser upp pormaskar. Det är syrorna i frukten som hjälper till med detta. Tyvärr har syror under en tid använts som vapen. Majoriteten av offren är kvinnor. Gärningsmännen är nästan alltid närstående, det kan vara en make, bror eller vän till familjen. Blir en man på något sätt missnöjd på eller svartsjuk, avundsjuk på sin fru eller flickvän, dotter, svärdotter, mamma kastar han själv eller någon anlitad person syra i ansiktet för att förstöra kvinnans framtid. Hon är märkt förevigt. I fattigare länder finns inte den teknik och resurser som rikare länder har, många får ingen hjälp alls.

37 Baser Hydroxidjon, det är en sammansatt jon där atomerna i molekylen delar på elektronerna. En hydroxidjon kan uppkomma genom att en syreatom och en väteatom tillsammans tagit upp en extra elektron. Baser är syrornas motsats. Man kan känna igen baser genom att de känns hala mellan fingrarna. Baser är inte lika vanliga i naturen som syror, finns mest i rengöringsmedel men även tvål, målarsoda, lutfisk. En del är inte speciellt starka, medan andra måste man vara försiktig med (kan vara mycket frätande) Baser tar upp vätejoner H+ (motsats till syror som avger) Alla vattenlösningar av baser innehåller hydroxidjoner OH (negativ jon). Ju fler hydroxidjoner, desto mer basisk lösning. HH H H HH H H

38

39 Olika baser Natriumhydroxid NaOH (Stark bas) Används till tillverkning av pappersmassa, tvål mm. I handeln säljs den under namnet kaustik soda. Kaustik soda är mycket frätande och hälls i avlopp om det är stopp. Den förvandlar fettet i propparna till tvål. Fettet har fungerat som klister i propparna. Kaliumhydroxid KOH (stark bas): Är den löst i vatten kallas den ibland för kalilut. Används vid framställning av såpa.

40 forts baser Kalciumhydroxid Ca(OH)2 (Stark bas): Kalciumhydroxid löst i vatten kallas kalkvatten. Kalciumhydroxid (släckt kalk) används bla vid tillverkning av socker och ingår också i murbruk. Natriumkarbonat Na2CO3 (mellanstark bas) Kallas också soda. Soda används till olika typer av tvätt, eftersom den löser upp smuts och tar bort hårda kalksalter i vatten och gör det mjukt. Den används främst inom glastillverkning. Ammoniak NH3 (svag-mellanstark bas): Är en färglös gas med stickande lukt. Den används för tillverkning av handelsgödsel och salpetersyra (bakning med hjorthornssalt)

41 Frågor att arbeta med kring baser (s nätet) Vad finns det för baser som du kan träffa på till vardags eller i hemmet? Ibland säger man att hydroxidjonen (OH-) är en trasig vattenmolekyl, vad tror du att man menar med det? Lutfisk äter vi i jultider men hur tillverkas den? Vad menas med hårt respektive mjukt vatten? Hur ser vattnet ut på Värmdö är det hårt eller mjukt? Är det någon skillnad beroende på var man bor? Hur hör ph-skalan ihop med antalet vätejoner och hydroxidjoner?

42 Neutralisation - en reaktion där en syra och en bas tar ut varandra OH - OH - OH - H + H + H + OH - OH - H + H + H + OH - OH - H + H + H + OH - OH - Sur lösning (innehåller vätejoner) Basisk lösning (innehåller hydroxidjoner) Om de blandas H + + OH - = H 2 O Syra + Bas = neutral lösning (neutralisation) (om nu det är lika många H + som OH - )

43 Salter När vi pratar om salt tänker vi oftast på koksalt som vi har till maten. Men det finns många andra salter t ex gips, salmiak, marmor. Alla salter är fasta ämnen (vid rumstemperatur) där joner sitter ihop i kristaller. De kan ha olika färger beroende på vilka mineraler som finns i saltet. Artists palette i Death valley 2PLUOJ)j!pWfl!,N =1 )j =1 1 4QuP5uuJJaduJni IlesNoN = V w;jnsieddo = :iabisj P)fflO ebuew eq uej iajeg

44 När syra och bas möts bildas salt Ett salt kan bildas genom att man blandar en syra och en bas t ex saltsyra (HCl) och natriymhydroxid (NaOH). Då slår de farliga väte- och hydroxidjonerna sig samman till ofarliga vattenmolekyler och lösningen blir neutral. Man säger att syran och basen har neutraliserat varandra. Reaktionen kallas för neutralisation. Kvar i lösningen finns det natrium- och kloridjoner som slås ihop. När vattnet avdunstar bildas kristaller av jonföreningen natriumklorid (koksalt). Na är en positiv jon och Cl en negativ jon.

45 Koksalt från saltvatten och gruvor Man kan även utvinna koksalt ur havsvatten som får avdunsta. Man utnyttjar även naturliga saltsjöar (Döda Havet, 33 %). Det finns även bergssalt - avlagringar av koksalt nere i marken som kan utvinnas genom gruvbrytning eller att man borrar en brunn och pumpar ner vatten, som löser upp saltet och tar med det upp till markytan. Film om salt:

46 Uppgifter om salter (s ) Vilken form är salter i vid rumstemperatur? Vad händer när man blandar saltsyra och natriumhydroxid? Förklara och skriv reaktionsformeln. Vad bildas om vi låter vattnet avdunsta? Nämn två andra sätt som koksalt kan utvinnas på och vad man använder koksalt till. Vilket salt bildas av syrorna svavelsyra, salpetersyra och kolsyra? Vilken är den negativa jonen och vad finns de olika salterna i?

47 Vad betyder formlerna? H = vit O = röd C = svart 3 H O2 2 H2 O CO2 Hur skriver man 3 kväveatomer och två kolmonoxidmolekyler?

48 Reaktionsformler För att beskriva en kemisk reaktion kan vi skriva en reaktionsformel. Först skriver vi vad det finns för ämnen från början. Sedan ritar vi en pil som visar att det blir en kemisk reaktion. Efter pilen skriver vi formlerna för de ämnen som bildas vid reaktionen. H2 + O 2 När man skrivit en reaktionsformel ska man alltid kontrollera att det finns lika många atomer före som efter pilen. Inga atomer kan försvinna och inga kan nybildas. Formeln måste balanseras. 2 H2 + O 2 H2O 2 H2O

49 Exempel reaktionsformler - hur ska vi balansera dem? C + O2 CO 2 N2 + H 2 NH 3 S + O2 SO 2 Na + Cl 2 NaCl Cu2 O + O 2 CuO

50 Formelfrossa Sätt ut rätt siffror. 1. Cu +.I 2 CuI 2. Zn +. Cl 2. ZnCl 2 3. Al +. S.Al 2 S 3 4. Fe +. Cl 2. Fe Cl 3 5. Ca +. S +.. O 2 CaSO 4 6. K +.N 2 +. O 2.. KNO H 2 +. Cl 2... HCl 8. C +.H 2.C 2 H 6 9. O 2 +.H 2.H 2 O 10. C +.H 2.C 2 H C +.H 2 +. O 2.C 2 H 5 OH Fantasin tog slut - nu tar jag X & Q 12.. X 2 +.Q XQ 13. X +. Q 4 XQ 14. X 2 +.Q 2. XQ X +. Q 3... X 2 Q 3 Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

51 Utmaningar... C6 H 12 O 6 CH 4 + CO 2 CO2 + C 2 H 6 O C 6 H 12 O 6

Joner, syror och baser

Joner, syror och baser Joner, syror och baser REPETITION ATOMER OCH MOLEKYLER Atomer är byggstenar Flera atomer som sitter ihop kallas en molekyl Exempel på atomer: O = syre, N = kväve Exempel på molekyler: O2 = syremolekyl,

Läs mer

Joner, syror och baser

Joner, syror och baser Joner, syror och baser REPETITION ATOMER OCH MOLEKYLER Atomer är byggstenar Flera atomer som sitter ihop kallas en molekyl Exempel på atomer: O = syre, N = kväve Exempel på molekyler: O2 = syremolekyl,

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman

Läs mer

Syror, baser och jonföreningar

Syror, baser och jonföreningar Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera

Läs mer

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Syror och baser Lösningar Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Om man blandar en syra och en bas kan man få det att bli neutralt.

Läs mer

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen "varning frätande".

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen varning frätande. Syror och baser En syra är ämne som lämnar eller kan lämna ifrån sig en vätejon (H + ). Detta gör att det finns fria vätejoner i lösningen. Lösningen blir därmed sur. En stark syra lämnar alltid ifrån

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron

Läs mer

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till

Läs mer

Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura.

Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura. FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV TESTA DIG SJÄLV 4.1 syra Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura. bas Baser är ämnen som kan ta bort det sura från syror. neutral lösning En neutral lösning

Läs mer

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna

Läs mer

Indikator BTB. lösning

Indikator BTB. lösning Sura, neutrala och basiska Lösningar Sura ar smakar surt vilket du själv har märkt då du ätit syrliga karameller eller smakat på saften från en citron. Motsatsen till sura ar är basiska ar. Man skulle

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska

Läs mer

Periodiska systemet. Namn:

Periodiska systemet. Namn: Periodiska systemet Namn: Planering Vecka Aktivitet Viktigt 4 Repetition kemiska begrepp 5 Repetition kemiska begrepp + Periodiska systemet 6 Periodiska systemet + balansering av formler 7 Repetition +

Läs mer

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen 1. Atomens historia Det har alltid funnits olika teorier om vad allting består av. Under antiken utvecklades läran om de 4 elementen som blev den teorin som användes mest ända fram till modern tid. Teorin

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Del 1: Innehåll o Introduktion till jonföreningar och jonbindningar. o Jämförelse mellan jonföreningar och molekylföreningar. o Hur jonföreningar är

Läs mer

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning KEMI Ämnen och reaktioner 1+ 1+ 9+ Be 2+ O 2 2 2 + O 2 2 2 O Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning Bertram Stenlund Fridell This w ork is licensed under the Creative

Läs mer

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns. Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda

Läs mer

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27 Begrepp Syror och baser Kemiföreläsning 9--7 Några vanliga syror HCl (aq) saltsyra HNO salpetersyra H SO svavelsyra H CO kolsyra H PO fosforsyra HAc ättiksyra (egentligen CH COOH, Ac är en förkortning

Läs mer

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi PERIODISKA SYSTEMET Atomkemi Atomhistorik 400 f.kr nämner den grekiske filosofen Demokritos att materiens minsta delar är odelbara atomer. 300 f.kr så strider Aristoteles mot Demokritos och säger att materia

Läs mer

Grundläggande Kemi 1

Grundläggande Kemi 1 Grundläggande Kemi 1 Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är

Läs mer

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i mitten av atomerna. Det är antalet protoner som bestämmer vilket atomslag

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Del 1: Innehåll o Introduktion till jonföreningar och jonbindningar. o Jämförelse mellan jonföreningar och molekylföreningar. o Hur jonföreningar är

Läs mer

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü

Läs mer

Det mesta är blandningar

Det mesta är blandningar Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Syror och baser. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9A

Syror och baser. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9A Arbetshäfte Namn: Klass: 9A 1 Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi,

Läs mer

Syror och baser 1. Indikatorer

Syror och baser 1. Indikatorer Syror och baser 1 NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET SYROR OCH BASER 1 KAN DU ge exempel på några indikatorer och deras egenskaper redogöra för ph-skalan och ph-värdena för en syra, en bas och en neutral

Läs mer

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott

Läs mer

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel: Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel eftersom de avger sina valenselektroner

Läs mer

Några vanliga syror och baser

Några vanliga syror och baser Några vanliga syror och baser Index Namn Sida Syra Bas Ammoniak 2 x Kalciumhydroxid 3 x Kolsyra 4 x Natriumhydroxid 5 x Några vanliga syror 6 x Salpetersyra 7 x Saltsyra 8 x Svavelsyra 9 x Repetitionsfrågor

Läs mer

JONER. Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner.

JONER. Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner. JONER Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner. Från era studier i atomens uppbyggnad vet ni att atomen består av i huvudsak tre partiklar. Protonen,

Läs mer

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner till andra ämnen p.g.a. låg elektronegativitet och eftersom de metalljoner som

Läs mer

Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9)

Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9) Sura och basiska ämnen Syror och baser Kap 5:1-5:3, (kap 9) Syror / sura lösningar En sur lösning - har överskott på vätejoner, H + (protoner) En syra: - smakar surt - färgar BTB gult - reagerar med oädla

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film ur serien Area Kemins grunder: 9. Syror Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner Atomer och joner Kan man se atomer? Idag har man instrument som gör att man faktiskt kan "se atomer" i ett elektronmikroskop. Med speciella metoder kan man se vilket mönster atomerna bildar i en kristall

Läs mer

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig.

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig. Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas

Läs mer

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol? Stökiometri VI 1 Hur många atomer finns det i en molekyl H 2SO 4? 1 2 Skriv kemiska formeln för jonföreningar: 2 a) Kalciumoxid b) Kaliumjodid c) Strontiumhydroxid d) Aluminiumsulfit 3 Ange eller beräkna:

Läs mer

Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016

Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016 Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016 Innehållsförteckning 1 Atomer naturens egna byggstenar... 3 2 Molekyler är grupper av atomer... 4 3 Grundämnen och kemiska föreningar... 5 4 Kemiska

Läs mer

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén Jonbindning och metallbindning Niklas Dahrén Jonbindning Jonbindning uppstår mellan metaller och ickemetaller Natrium har en valenselektron och klor har 7 valenselektroner. Cl är bra på a< a

Läs mer

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén De flesta ämnen inkl. gifter och droger är antingen molekyl- eller jonföreningar 1. Molekylföreningar: o Molekylföreningar är ämnen

Läs mer

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK TESTA DIG SJÄLV 3.1 GRUNDBOK saltvatten Saltvatten är det vatten på jorden som innehåller så mycket salt att det inte går att använda som dricksvatten. Vattnet i haven

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och

Läs mer

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi.

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi. - 1 - Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Dessa frågor och svar ger dig grundläggande kunskaper i kemi för grundskolan. Det innebär att du får de viktiga orden/begreppen med

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor. Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator

Läs mer

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen

Läs mer

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1

Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1 Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1 Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Dessa frågor och svar ger dig grundläggande kunskaper i kemi för grundskolan. Det innebär

Läs mer

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Identifiera okända ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén Det finns två huvudgrupper av ämnen 1. Jonföreningar (salter): En jonförening är uppbyggd av posi5va och nega5va joner som binder 5ll varandra e:ersom

Läs mer

JONER. Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner.

JONER. Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner. JONER Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner. Från era studier i atomens uppbyggnad vet ni att atomen består av i huvudsak tre partiklar. Protonen,

Läs mer

Atomer, joner och kemiska reaktioner

Atomer, joner och kemiska reaktioner Andreas Sandqvist 2015-11-24 Atomer, joner och kemiska reaktioner Namn: Uppgifter Lös uppgifterna med hjälp av läroboken, filmgenomgångarna, ett periodiskt system och internet. Arbeta tillsammans i era

Läs mer

Hemlaboration 4 A (Norrköping)

Hemlaboration 4 A (Norrköping) Hemlaboration 4 A (Norrköping) Grundläggande om syror och baser Materiel: Det materiel som du behöver till denna hemlaboration finns i laborationslådan. Där hittar du 12-brunnars plattan, kassettfodralet

Läs mer

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian Atomen - Periodiska systemet Kap 3 Att ordna materian Av vad består materian? 400fKr (före år noll) Empedokles: fyra element, jord, eld, luft, vatten Demokritos: små odelbara partiklar! -------------------------

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén Kovalenta och polära kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar

Läs mer

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén Introduktion till det periodiska systemet Niklas Dahrén Det periodiska systemet Vad är det periodiska systemet?: Det periodiska systemet är en tabell där alla kända grundämnen och atomslag ingår. Hur är

Läs mer

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra

Läs mer

1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206.

1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. 1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. a) Antalet protoner är., antalet neutroner är. och antalet elektroner. hos atomer av isotopen. b) Vilken partikel bildas om en

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar

Läs mer

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen

Läs mer

Begrepp vem hör ihop med vem?

Begrepp vem hör ihop med vem? Syftet med arbetet är att du ska utveckla din förmåga att använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Målet är att

Läs mer

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén Olika kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar (intramolekylära)

Läs mer

Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/ /PLE

Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/ /PLE Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/2017-10-12/PLE Hjalmar Namn: Fel svar på ervalsfrågorna ger poängavdrag! Del I: svara i provet 1. Ange masstal, atomnummer och antalet elektroner, protoner

Läs mer

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP A Absoluta nollpunkten: Temperaturen 0 K eller -273,15 o C. Kallare än så kan det inte bli. Alkalimetaller: Metallerna i grupp 1 i det periodiska systemet. Har en valenselektron

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en

Läs mer

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén Materia och aggregationsformer Niklas Dahrén Vad är materia? Materia är egentligen allting som vi ser omkring oss! Allt som är uppbyggt av atomer kallas för materia. Materia kännetecknas av att det har

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson ATOMER OCH ATOMMODELLEN Lärare: Jimmy Pettersson Grundämnen Atomer och Grundämnen All materia byggs upp av mycket små byggstenar som kallas atomer. Varje typ av atom är byggstenar för varje kemiskt ämne.

Läs mer

TESTA DIG SJÄLV 1.4 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN

TESTA DIG SJÄLV 1.4 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN TESTA DIG SJÄLV 1.1 GRUNDBOK atom Atomerna är byggstenarna som bygger upp världen och allt levande som finns i den. atomslag Precis som det finns olika sorters legoklossar finns det olika sorters atomer.

Läs mer

Om syror baser och ph

Om syror baser och ph Om syror baser och ph Att syra och mumifiera är praktisk antik kunskap Syror och baser har man känt till mycket länge. Ättikan var den första syran man kunde framställa (ur vin). Ättiksyrabakterien är

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-10-30 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

Historia De tidigaste kända idéerna om något som liknar dagens atomer utvecklades av Demokritos i Grekland runt 450 f.kr. År 1803 använde John Dalton

Historia De tidigaste kända idéerna om något som liknar dagens atomer utvecklades av Demokritos i Grekland runt 450 f.kr. År 1803 använde John Dalton Atomen En atom, från grekiskans ἄτομος, átomos, vilket betyder "odelbar", är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper. Historia De tidigaste kända idéerna om något som

Läs mer

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI INFÖR STUDIERNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET TESTA DINA FÖRKUNSKAPER. 1 För att kunna koncentrera dig på det väsentliga i undervisningen måste du ha din gymnasiekemi aktuell.

Läs mer

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Kemins grunder En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Konkreta mål Undervisning Bedömning Centralt innehåll Kunskapskrav Vi ska lära oss Genomgångar: Skriftligt prov Kemin

Läs mer

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 269 13.1 Vad menas med att en metall ar adel? Den reagerar inte sa latt med andra amnen, den reagerar inte med saltsyra. 13.2 Ge exempel pa tre oadla metaller. Li, Mg, Al, Zn, Fe, Pb 13.3 Ge exempel

Läs mer

Mål och betygskriterier för kemi

Mål och betygskriterier för kemi Mål och betygskriterier för kemi För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel 4.2 Starka och svaga elektrolyter 4.3 Lösningskoncentrationer 4.4 Olika slags kemiska reaktioner 4.5 Fällningsreaktioner

Läs mer

Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna

Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna Elektrokemi Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna Elektrokemiska spänningsserien: Alla metaller i det periodiska systemet finns

Läs mer

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi IFM-Kemi 9NV221, 9NV321, LINVA6 101018 Kemi för NV-lärare Föreläsningsplan 2010 Del 1 Allmän kemi Föreläsn.1 + 2 Kap. 12. Atomer och atommodeller. Föreläsn. 3 Kap. 14 Kemi: Grundämnen och föreningar. Föreläsn.

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén Atomens uppbyggnad Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Atomens uppbyggnad Elektronkonfigura5on Valenselektroner Ädelgasstruktur Elektronformler Atomens uppbyggnad Alla atomer består av

Läs mer

Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd

Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd 1 1 Bestäm atommassan för a) Syre b) Barium c) N 2 d) 8 S 2 2 Bestäm formelmassan för: a) Natriumklorid b) Aluminiumoxid c) Ag 2 SO 4 d) ZnHg(SCN) 4 e) UO 2 (NO

Läs mer