aktualitetsförklaring översiktsplan mandatperiod Planeringskontoret

Transkript

1 aktualitetsförklaring översiktsplan mandatperiod Planeringskontoret

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Aktualitetsförklaring 1 Tillämpning av gällande översiktsplan 1 Nya anspråk och förutsättningar 2 Växjö kommuns översiktsplan, Kommunövergripande - allmänna intressen 4 Regionen 5 Staden 6 Tätorterna och landsbygden 8 Fördjupad översiktsplan för riksintresset rutnätsstaden med Östrabo och Biskopsgärdet, Fördjupad översiktsplan för Bergkvara gård, Arbetssätt för framtida översiktsplanearbete 13

3 Sammanfattning Enligt plan- och bygglagen ska kommunfullmäktige minst en gång under mandattiden ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Planeringskontoret har tagit fram en aktualitetsförklaring. Sammanvägd aktualitet Växjö kommuns översiktsplan är aktuell förutom i delarna Gemla/Öja, vindkraft, hänsynszon för buller kring flygplatsen samt de blå frågorna (strandskydd, översvämning och vattendirektiv). Vi bygger och planerar i stor utsträckning utifrån översiktsplanens viljeinriktning och intentioner. Ny lagstiftning, nya planeringsförutsättningar och en snabb utvecklingstakt innebär dock att det finns behov att revidera delar av översiktsplanen. Revideringsbehov Störst revideringbehov finns för Växjö stad med anledning av den snabba utvecklingen. Vi behöver ta nästa steg och ta ställning till hur staden ska byggas. En fördjupad översiktsplan för Växjö stad föreslås tas fram och ersätta kap 5 Växjö stad. Det finns även behov av ett Blått tematiskt tillägg som behandlar översvämningar, strandskydd och vattendirektivet för hela kommunens yta. Revideringsbehov finns även för Gemla tätort samt för Rutnätsstaden. Behovet av att revidera dessa delar anses emellertid inte vara omedelbart. Aktualitetsförklaring Till gällande översiktsplan hör: - Växjö kommun - Översiktsplan, antagen oktober Fördjupad översiktsplan för riksintresset rutnätsstaden med Östrabo och Biskopsgärdet, antagen Fördjupad översiktsplan för Bergkvara gård, antagen 2007 Enligt plan- och bygglagen skall varje kommun ha en aktuell översiktsplan. För att kommunerna verkligen ska ha aktuella översiktsplaner kräver plan- och bygglagen att kommunfullmäktige tar ställning till aktualiteten minst en gång under varje mandatperiod. Översiktsplanen ska tydligt visa kommunens viljeinriktning och intentioner när det gäller mark- och vattenanvändningen och bebyggelseutvecklingen för hela kommunen. I aktualitetsförklaringen beslutas i vilken utsträckning översiktsplanens viljeinriktning och intentioner fortfarande är aktuella med hänsyn taget till nya anspråk och förutsättningar. Planens innehåll ändras inte genom beslutet. Länsstyrelsen har i enlighet med lagen överlämnat en redogörelse med synpunkter ifråga om de statliga intressena och hur de förhåller sig till översiktsplanens aktualitet. Översiktsplanens intentioner och kommunens viljeinriktning De ledstjärnor som beskrivs i den kommunomfattande översiktsplanen samt tillhörande markanvändningskartor anses vara översiktsplanens intentioner och kommunens viljeinriktning. Våra gällande fördjupade översiktsplaner, Rutnätsstadens och Bergkvaras, intentioner anses vara att områdena ska kunna utvecklas samtidigt som vi tillgodoser riksintressets värden. Nya anspråk och förusättningar Sedan 2005 har nya anspråk och förutsättningar tex ny lagstiftning och nya utredningar upprättats. Nya anspråk och förutsättningar beskrivs på nästkommande sidor. Dessa anspråk och förutsättningar ska vägas mot intentionerna och viljeinriktningen i aktualitetsförklaringen och arbetas in i all kommande översiktlig planering. I denna aktualitetsförklaring görs en genomgång av översiktsplanens olika geografiska delar. Utifrån intentioner och viljeinriktning vägt mot anspråk och förusättningar samt utvecklingen generellt görs ett ställningstagande till aktualitet samt revideringsbehov. Tillämpning av gällande översiktsplan Uppföljning Vid antagandet av den kommunövergripande översiktsplanen gav kommunstyrelsen i uppdrag att upprätta en handling som redovisar de arbetsuppgifter som i översiktsplanen anges under rubrikerna "Att arbeta vidare med" och att följa upp dessa. Uppföljningen avslutades 2008 med anledning av att de flesta punkterna är avslutade eller ingår i det löpande arbete. Användning Många tjänstmän inom stadsbyggnadskontoret, miljö- och hälsoskyddskontoret, tekniska förvaltningen och kommunledningsförvaltningen använder översiktsplanen regelbundet. De studerar främst markanvändningskartorna. Planeringsförutsättningar söks inte så ofta i översiktsplanen utan främst i något GIS-verktyg. Flertalet tjänstemän känner inte till översiktsplanens mål och intentioner, det vill säga kunskapen om ledstjärnorna är begränsade. Många upplever översiktsplanen som ett tungt dokument men som fungerar som uppslagsverk. Tjänstmännen har uppfattat att politikerna inte använder översiktsplanen i särskilt stor omfattning. När den används är det ofta i samband med samråd av detaljplan. 1

4 Nya anspråk och förutsättningar (ny lagstiftning och nytt planeringsunderlag) Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Kommunernas översiktsplaner ska sedan 2004 miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Den betydande miljöpåverkan av planens förslag ska identifieras, beskrivas och bedömas. Dessutom ska man visa på rimliga alternativ till planförslaget. Allt detta ska göras under arbetet med översiktsplanen och miljökonsekvenserna ska beaktas innan beslut om antagande av planen fattas. Till gällande översiktsplan hör ingen miljöbedömning, detta krävdes inte eftersom planen påbörjades innan ny lagstiftning började gälla. Strandskydd I proposition 2008/09:119 Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden föreslår regeringen ändringar i gällande strandskyddsregler. Förslaget innebär ökat lokalt och regionalt inflytande, samordning med plan- och bygglagen, främjande av landsbygdsutveckling i områden med god tillgång till stränder och skärpta regler i mer exploaterade områden. Merparten av ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2009 och delarna kring landsbygdsutveckling Vår arbetsmetod för strandskyddet som beskrivs i gällande översiktsplan fungerar och känns fortfarande genomtänkt men kan vidareutvecklas. För att få stöd att utveckla områden längs med sjöar på landsbygden ska vi i översiktsplanen visa på markområden lämpliga för landsbygdsutveckling. För att göra det på rätt sätt behöver vi invänta lagstiftningstolkningar och handböcker. Områden för utveckling kring våra stadssjöar ska också beskrivas. Översvämningar och klimatförändringar Förändringar i plan- och bygglagen som trädde i kraft 1 januari 2008 innebär att risken för olyckor, översvämningar och erosion har lagts till som kriterier för kommunens lämplighetsprövning i 2 kapitlet 3 PBL. Av detta följer bl.a. att risken för översvämningar och erosion ska behandlas i översiktsplanen. Som bakgrund till ändringarna hänvisas till vikten av att konsekvenserna av klimatförändringar tas med i planeringsprocessen. Gällande översiktsplan beskriver kortfattat riskerna men visar inte på konsekvenserna av översvämningar och klimatförändringar. Erosion och skred beskrivs inte i översiktsplanen. En översvämningsmodell för Mörrumsåns avrinningsområde har tagits fram under Framtida översiktsplan kan utöver konsekvenser och riktlinjer för översvämningar beskriva hur t.ex. höjda bränsle- och energipriser kan påverka planeringen. Tillägg för översiktsplanen Översiktsplanen kan ändras genom ett tillägg. Detta innebär att planeringsfrågor som inte tidigare har tagits upp i översiktsplanen behandlas över hela kommunens yta. Genom att arbeta med tillägg till översiktsplanen kan planen hållas aktuell i väntan på en omarbetning. Detta blev möjligt Frågor som kan behandlas genom tillägg till översiktsplanen är till exempel vindkraft, förorenade områden, farligt gods, tysta områden och översvämningsområden. Vattendirektiv Europeiska gemenskapens ramdirektiv för vatten Vattendirektiv är en lagstiftning som gäller unionens ytvatten, grundvatten och kustvatten. Direktivet innebär bland annat att i princip alla vatten ska ha god vattenstatus 2015 och att inga vatten får försämras. Den kommunala översiktplanen är ett grundläggande instrument för översiktlig planering av vattenresurserna. Vattendirektivet omnämns i översiktsplanen men det var svårt att veta vad direktivet skulle betyda för den kommunala planeringen. Idag finns åtgärdsprogram och förvaltningsplaner från vattenmyndigheten att förhålla sig till. Det kan handla om att beskriva frågor om risker för översvämningar, skred, vattenbrist, diffusa utsläpp, transport av farligt gods, täkter, radon och deponier som kan påverka vårt vatten. Vi har ny drickvattenförsörjning och ett flertal vattenskyddsområden ska tas bort. Vindkraft Nya politiska mål för vindkraften, förenklad tillståndsgivning, effektivare vindkraftverk, ändrade regler för elcertifikat, bättre översiktliga vindkartor samt en omfattande debatt om klimathotet har gjort att intresset för vindkraften ökat. Miljöprocessutredningen som utreder möjligheterna att åstadkomma en enklare och snabbare process för vindkraftsetableringar kommer ställa krav på att översiktsplanen tydligt visar kommunens vilja. I tidigare översiktsplanearbete var det inte intressant att hantera vindkraftsfrågan eftersom länsstyrelsen uttryckt att Kronobergs län inte hade förutsättningar för en storskalig satsning på vindkraft. Därefter har det gjorts en ny vindkartering på 103 meters höjd som visar på gynnsamma vindförhållanden även i vår kommun. I dag pågår planarbeten för två större vindkraftsanläggningar, en i Furuby och en i Äskås, ytterligare ett antal förfrågningar på mindre verk och större anläggningar finns. Planeringskontoret arbetar med att ta fram ett tematiskttillägg till översiktsplanen gällande vindkraft. Omgivningsbuller Med omgivningsbuller aves buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet. 2

5 EU behandlar omgivningsbuller som ett av de viktigaste miljöproblemen. Den 1 juli 2004 trädde förordning (2004:675) om omgivningsbuller i kraft. Enligt förordningen finns en skyldighet att genom kartläggning av buller och upprättande av åtgärdsprogram, sträva efter att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Detta är en miljökvalitetsnorm enligt miljöbalken en s.k. målsättningsnorm. Förordning om omgivningsbuller ställer bara krav på kommuner över invånare. Riktvärdena som gällande översiktsplan beskriver är fortfarande aktuella. Miljö- och hälsoskyddskontoret har 2006 gjort beräkningar för vägtrafikens bullerpåverkan i Växjö stad. Diskussionerna i kommunen är livliga kring hur vi kan bygga den täta staden och samtidigt hantera bullerfrågorna på ett acceptabelt sätt. Kommunen behöver mer konkret hjälp vad gäller buller och stadsbyggande. Europas grönaste stad Växjö kommun har antagit platsvarumärket Europas grönaste stad och kommunstyrelsen har antagit en definition för detta. Europas grönaste stad är alla miljöåtgärder som har genomförts och kommer att genomföras. Växjö är en miljökommun med politisk enighet om långtgående miljömål och ett aktivt miljöarbete. Vi närmar oss ett fossilbränslefritt Växjö där varje invånare har en låg energianvändning och klimatpåverkan. En mångfunktionell stad med effektiv markanvändning innebär korta avstånd och därmed valmöjlighet för människor att välja miljövänliga kommunikationsmedel. Närheten till vatten och grönska ger livskvalitet och attraktionskraft. Att Växjö kallar sig Europas grönaste stad betyder att kommunen intensifierar arbetet med att tillsammans med andra aktörer nå en ekologiskt hållbar utveckling. Kommunen förstärker sitt arbete för att underlätta för invånare och företag att leva med minimal miljöpåverkan och föregår själv med gott exempel. Företag, universitetet och kommun har tillsammans en unik kunskap om klimatskydd och annan miljöteknik. Detta kan göra Växjöregionen till ledande inom snabbt växande affärsområden. Europas grönast stad går till viss del in i gällande översiktsplans ledstjärnor för staden, En sammanhållen stad och Sjöstaden, men måste på ett ännu tydligare sätt synas i planeringen och byggandet. Omvärldsanalys Kommunen gör årligen en omvärldsanalys för Växjö kommun. Syftet med en aktiv omvärldsbevakning och analys är att med hjälp av information och kunskap kunna upptäcka mönster, vinna insikter och dra slutsatser. Genom omvärldsanalys kan Växjö kommun ligga steget före och utveckla verksamheten i takt med omvärldens snabba förändringar. Mot bakgrund av frågeställningen Hur gör vi Växjöregionen attraktiv mot år 2020? identifieras trender och analyseras konsekvenser. Omvärldsanalysen ger också förslag på åtgärder. Inför framtagande av gällande översiktsplan diskuterades den nationella visionen Sverige Hänsynszon för buller kring flygplatsen Växjö flygplats är utpekat som riksintresse för den civila luftfarten. Riksintressebegreppet innebär att det inte bara är flygplatsområdet som ska skyddas för påtaglig skada utan också de omgivande influensområdena för buller, hinderskydd och flygprocedurer. Det har gjorts en ny beräkning av bullret kring flygplatsen och ett nytt skyddsavstånd för buller har tagits fram och godkänts av kommunstyrelsen. Bullerzonerna i gällande översiktsplan stämmer inte överrens med det nya beslutsunderlaget. Bullerzonens utbredning har minskats vilket ger nya förutsättningar för byggnation. Växjös Luftkvalitet Miljö- och hälsoskyddskontoret i Växjö kommun har beräknat luftkvaliteten i Växjö tätort Beräkningarna har utförts i beräkningsprogrammet SIMAIR för de trafikrelaterade luftföroreningarna kolmonoxid, kvävedioxid, bensen och partiklar, PM 10. I utredningen jämförs de beräknade värdena med miljökvalitetsnormerna och de nationella miljömålen. Enligt de beräknade resultaten överskrids miljömålen på ett flertal platser och miljökvalitetsnormerna för PM10 och på enstaka platser. Idag pågår mätningar. Gällande översiktsplan beskriver miljökvalitetsnormer och vilket ansvar de olika förvaltningarna har gällande normerna. Hur vi bygger staden med god luftkvalitet är en fråga för kommande översiktsplanearbete. Grönstrukturprogram Programmet är ett gemensamt planeringsunderlag och en idébank att använda i stadsplaneringen och i förvaltningen av stadens grönytor. I varje enskilt planeringsprojekt som berör stadens utemiljö ska grönstrukturens värden vägas samman med övriga intressen. Grönstrukturprogrammet omfattar Växjö stad med närmaste omland. Det behandlar Växjös samtliga stadsdelar, infarter, omgivande rekreationsmarker och sjöar. Grönstrukturprogrammet var ett uppdrag angivet i gällande översiktsplan. Det blir betydelsefullt att uppdatera och arbeta in detta i framtida översiktsplan. Stadsmiljöprogram Kommunfullmäktige antog 2008 ett stadsmiljöprogram. Stadsmiljöprogrammets övergripande mål är att förstärka centrums identitet och attraktivitet genom att skapa en helhetssyn med riktlinjer för stadens olika element, att ge en kontinuitet av centrum och dess stadsmiljö och det offentliga rummets karaktär. 3

6 Växjö kommuns översiktsplan, 2005 Kommunövergripande - allmänna intressen VÄXJÖ KOMMUNS ÖVERSIKTSPLAN - Växjö kommun Antagen av kommunfullmäktige SÄVSJÖ KOMMUN Allgunnen VETLANDA KOMMUN Hacksjön Hångeryd Lammhult Asa Skärlen Lången Förhultasjön Asasjön Holmasjön Örken Lillesjön Klavreström Aneboda Hornaryd St. Skärsjön Stråken Lädjasjön Östra Lädja Berg Bergsjön Tolg Öjaren Stenkulla Drev Böksholm Sjösås Madkroken Nottebäck Övrasjö Drevsjön Braås ALVESTA KOMMUN Ormesberga Skavenässjön Åby Sörabysjön Rottne Tjuredasjön Tjureda Drättingesjön Eke Brittatorp Mästreda Dällingen Are sjö Moheda Dädesjö Ör Innaren Skårtaryd Näsby Hågeryd Helgasjön Gårdsby Norra Åreda Ramnåsa Linnebjörkesjön Rv 23 Rv 25 Alvesta Rv 25 Växjö Södra Åreda Vikasjön Åredasjön Lövsjön UPPVIDINGE KOMMUN Rv 25 Attsjö Salen Gemla Öja Rv 23 Jonsboda Hollstorp Skir Rv 27 Hemmesjösjön Furuby Årydsjön Furen Ellanda Mad sjö Kättilstorp Åryd Nöbbele Tegnaby Rinkabysjön Tegnabysjön ALVESTA KOMMUN Vederslöv Odenslanda Vederslövssjön Tävelsåssjön Tävelsås Torsjön Gåtahult Hovmantorp LESSEBO KOMMUN Grimslöv Skatelövsfjorden Stenslanda Ingelstad Rottnen Kalvsvik Jät Uråsa Värends Nöbbele Åsnen Lidhemssjön Linneryd Väckelsång Karamåla TINGSRYDS KOMMUN Åsnen Korrö Riksintressen För detaljerad information om respektive riksintresse se kap Åsnen Åsnenområdet är riksintresse enligt MB 4 kap. och innehåller ett flertal riksintresseområden. Information om dessa finns i kap 3.3. Kulturmiljö Inom Växjö kommun finns 8 riksintressanta områden för kulturmiljön. Naturvård Inom Växjö kommun finns 12 riksintressanta områden för naturvård Natura 2000 Inom Växjö kommun finns 27 natura 2000-områden, vissa av dessa skyddas genom, se kap.3.3. Intentioner Intentionerna med den kommunövergripande kartan och beskrivningen av de allmänna intressena i kapitel 3 är att beskriva olika planeringsförutsättningar. Det vill säga vilka hänsyn som ska beaktas i planeringen tex vad gäller, landskapet, social hållbarhet, riksintressen, teknisk infrastruktur, hälsa och säkerhet, miljömål och sociala mål i fysisk planering. Anspråk och förutsättningar (som främst berör den kommunövergripande delen) MKB, strandskydd, översvämningar, tillägg öp, vattendirektiv, vindkraft, Europas grönaste stad, hänsynszon för buller kring flygplatsen. Naturmiljö och kulturmiljö Kartan redovisar ett urval av tillgängligt planeringsunderlag. För mer information se kap och kap 3. Naturreservat Inom Växjö kommun finns 18, se kap 3.1. Nytt Växjö kommuns och länsstyrelsens förslag på nya, se kap. 3.1 och 5.7. Vissa av områdena är även Natura 2000-områden. Fågelskyddsområde Av kommunens 14 fågelskyddsområden finns 13 i Åsnenområdet och 1 vid Trummen västra strand. Fornlämningsområde Enligt Riksantikvarieämbetets inventering, se kap Hälsa och säkerhet!( Riskområde för radon Områden inom vilka det är en större risk för höga radonhalter, se kap Vattenskyddsområde Se kap 3.4. Deponier Nedlagda deponier. Deponierna i Telestad och Häringetorp är i drift, se kap Observera Parallellt med översiktsplanens papperskartor finns ett digitalt WEBverktyg där översiktsplanensskikt kan studeras i detalj tillsammans med gällande riktlinjer.. Skala 1: och revideringsbehov Den kommunomfattande delen av översiktsplanen är till stora delar aktuell. Flertalet av de beskrivna planeringsförustättningarna är fortfarande ett bra planeringsunderlag. Planeringsförutsättningar ändras ständigt och det vore önskvärt om de redovisades i ett enkelt och lättillgängligt GIS- verktyg, där de kontinuerligt uppdateras och kompletteras. Anspråk och förutsättningar: Flertalet berörs. Ett tematiskt tillägg för vindkraft håller på att arbetas fram. Det finns behov att arbeta in strandskydd, vattendirektivet och översvämningsriskerna i form av ett Blått tematiskt tillägg. 4

7 Regionen Växjö kommuns översiktsplan, 2005 Intentioner - ledstjärnor För Växjö kommuns del i den regionala utvecklingen och planeringen gäller följande tre ledsjärnor: - Internationell profil - Regionalt centrum - Samverkan Anspråk och förutsättningar (som främst berör delen om Regionen) Vattendirektiv, vindkraft, omvärldsanalys Delen om regionen är till stora delar fortfarande aktuell och intentionerna kvarstår. Det som skulle behöva kompletteras och uppdateras är Linnéuniversitet, World Trade Center, Växjö bangårdsområde, Smaland Airport, fler tågstopp och Regionförbundet Södra Småland. Regionförbundet arbetar just nu på en regional utvecklingsplan som skulle kunna påverka avsnittet. Anspråk och förutsättningar: Vattendirektiv och vindkraft diskuteras redan på regionalnivå. Omvärldsanalysen skulle med fördel kunna arbetas in i avsnittet. Det finns inget omedelbart revideringbehov. 5

8 Växjö stad Växjö kommuns översiktsplan, 2005 Helgö har blivit VÄXJÖ KOMMUNS ÖVERSIKTSPLAN - Växjö stad Hågeryd Helgö HELGÖ HISSÖ Hissö Antagen TUNATORP Planläggning av Kalvudden pågår, va-anslutning. KRONOBERG Helgasjön Ny hänssynszon kring flygplatsen har tagits fram Rv 30 Växjö flygplats NYLANDA LUNNABY Helgasjön Kronobergs Evedals friluftsområde Evedalsåsens Planläggning av Öjaby verksamhetsområde har initierats Vattenskyddsområdet ska tas bort Rv 25 ÖJABY ÖJABY Dragsåsens Araby Araby golfklubb HOVSHAGA ARABY NORREMARK NORR Planläggning av Sjöudden har initierats Område för verksamheter vid Vaktvägen är klart för byggnation Arenastaden har tillkommit som projekt Planläggning av Bredvik har initierats Planläggning för delar av Bäckaslöv har påbörjats HÄRINGETORP Rv 23 RÄPPE MARKLANDA BERGKVARA Bergkvarasjön Anslutning till rv 23 enligt Vägverkets förstudie för rv 23. ROCKATORP Rockatorps golfklubb RÄPPE Norra Bergundasjön Sundets reningsanläggning Utbyggnadsresurs JONSBODA VÄSTRA MARK Värendsvallen KÄTTILSTORP Bokhultets Södra Bergundasjön VÄSTER SÖDER VIKAHOLM Södra länken HOV CENTRUM Växjösjön TELEBORG ÖSTER Trummen Campus SANDVIK Teleborgs TELESTAD HÖG Telestad deponi 130 kv Fördjupad översiktsplan för Bergkvara gård har antagits Lilla Vallen har tillkommit som utbyggnadsområde Tomt för särskiltboende i Teleborgsskogen har tillkommit 0 0, Km Stadens bebyggelse Utbyggnadsområde Områden för bostäder, grönytor, kontor och handel, se kap. 5.3 Utbyggnadsresurs Utbyggnadpå lång sikt eller vid oförutsedda behov, se kap. 5.4 Bebyggelse Nybyggnadsprojekt möjliga, se kap 5.3 Verksamhetsområde Befintligt/ej exploaterat område för verksamheter och industri, se kap. 5.5 Nytt verksamhetsområde Område som kan prövas för nytt verksamhetsområde, se kap 5.5 Verksamhetsområde Verksamhetsområde med inslag av bostäder, se kap Natur- och kulturmiljö Grönyta Enskilda grönytor med eller utan formellt skydd, se kap. 5.7 Naturreservat Se kap. 3.1 och 5.7. Bokhultet och Hissö är även Natura 2000-områden, se kap. 3.3 Nytt länsstyrelsens förslag på nya (statlig mark), se kap 3.1 och 5.7. Notteryd och Hågeryd är även Natura 2000-områden, se kap. 3.3 Fågelskyddsområde Trummens västra strand, se kap Riksintresse kulturmiljö Bergkvara gods och Växjö centrum, se kap. 3.3 och 5.2 Trafik 400 kv TORPA Huvudgata Se kap 5.8 Ny huvudgata Kompletterande sträcka i huvudgatunätet, se kap 5.8 Vägreservat Södra och Östra länken: vägreservat 100 meter För information om ny bebyggelse i stadens närhet se kap 5.3. I övriga områden beräknas pågående markanvändning bestå under planperioden. Hä Sk

9 av kommunfullmäktige Intentioner - ledstjärnor Byggnation på Östra Lugnet pågår Staden måste byggas hållbar och attraktiv. För att uppnå detta gäller de tre ledstjärnorna: Rv 23 SANDSBRO Toftasjön Notteryd Planläggning pågår för områden kring Toftasjön, va-anslutning Planläggning av Hagavik pågår Notteryd har blivit - En stad för alla - Sammanhållen stad - Sjöstaden Anspråk och förutsättningar MKB, strandskydd, översvämningar och klimatförändringar, tillägg till öp, vattendirektiv, omgivningsbuller, Europas grönaste stad, omvärldsanalys, hänsynszon för buller, grönstrukturprogram, stadsmiljöprogram Fylleryds Glasrikets golfklubb Lövsjön Planläggning av bostäder i Fyllerydsskogen pågår Utbyggnadsresurs Rv 25 Planläggning av Hovhaga centrum pågår och området har utvidgats TORP Östra länken Trafikplats Norrleden är utbyggd EKEBERG HOLLSTORP Trafikplats Fagrabäck / Österled är ombyggd men inte utbyggd Barnsjön SKIR Alt. mitt Alt. syd lsa och säkerhet!( Rv 27 ala 1: BRAMSTORP FURULUND Rekommenderat skyddsavstånd Inre och yttre bullerzon runt Växjö flygplats, rekommenderat skyddsavstånd runt Sundets avloppsreningsverk samt rekommenderat skyddsavstånd från Sandvik 1 och 2. Vattenskyddsområde Se kap. 3.4 Deponi Deponierna vid Telestad och Häringetorp är i drift, övriga är ur drift, se kap Kraftledning Se kap Byggnation för Hollstorp 7:30 pågår Norrtullsgatan är utbyggd Planläggning av bangårdsområdet pågår Byggnation och planläggning för Vällebroar pågår Planläggning för Vikaholm pågår Planläggning för Södra länken pågår. Vägen är högt prioriterad av Växjö kommun. 7 Delen för staden är huvudsakligen aktuell och staden växer enligt översiktsplanens intentioner och kommunens viljeinriktning. Det finns några enstaka förändringar, oförutsedda händelser och enstaka beslut som inte har stöd i översiktsplanen, se markeringar kring kartan. Anspråk och förutsättningar: Samtliga anspråk och förutsättningar berör delen om staden. Utvecklingen och byggandet går i en snabbare takt än vi räknat med. Genomförande eller planläggning pågår för de allra flesta av översiktsplanens föreslagna utbyggnadsområden och trafikåtgärder m.m. För att möta samma utbyggnadstakt som de senaste åren behöver vi nu titta på hur vi ska utveckla staden i en längre tidshorisont eller t.ex. utifrån om Växjö stad har invånare. Var bor de? Var arbetar de? Hur rör de sig i staden? Det finns ett stort behov av att se över den framtida markanvändningen för Växjö stad.

10 Tätorterna och landsbygden Växjö kommuns översiktsplan, 2005 Intentioner - ledstjärnor För landsbygdens och tätorternas planering gäller ledstjärnorna: - Attraktiv boendemiljö - Centrumförnyelse - Förbättrade kommunikationer Anspråk och förustättningar MKB, strandskydd, översvämningar, vattendirektiv, Europas grönaste stad, omvärldsanalys Åryd Delen Åryd är aktuell. Det har sålts i förhållandevis många tomter de senaste åren men det finns fortfaranade tomter kvar. Ett framtida tågstopp skulle kunna ge ännu bättre förutsättningar för ett växande Åryd. Området utpekat för förtätning är smalt och har inte stora förutsättningar för komplettering av bebyggelse. På längre sikt finns behov att ta nästa steg och studera samhällets utbyggnadsmöjligheter. 8 Lammhult Delen Lammhult är till stora delar aktuell. Upprustning av riksväg 30 har gjorts men ingen större satsning på centrumgatorna. Lammhult kommer att få tågstopp och trafikytor i anslutning till detta planeras. Lammhultsbadet kommer att rustas upp. Det föreslagna et vid Grevaryd är inte längre aktuellt. Inget intresse för befintliga kommunala tomter. Det finns inget omedelbart revideringsbehov.

11 Braås Delen Braås är aktuell och översiktsplanens intentionerna följs. Planläggning har initierats för område för ny bebyggelse vid Örkens strand, men med anledning av bl a markförhållandena kan områdets lämplighet ifrågasättas. Nytt område för förtätning planläggs i ett centralt läge. En upprustning av centrum har skett. Inget intresse för befintliga kommunala tomter. Ett revideringsbehov kan finnas om området vid Örkens strand ska omprövas. Rottne Delen Rottne håller på att revideras, det arbetas med att ta fram en fördjupad översiktsplan. Detta främst för att prova läge för ett nytt fritidscenter men även läge för ny bostadsbebyggelse och väganslutning till Kopparvägen. I Rottne finns endast en byggklar kommunal tomt för villabebyggelse, ett flertal tomter har sålts de senaste året. Vidingehem har byggt och kommer att bygga mindre lägenheter. 9

12 Ingelstad Delen Ingelstad är aktuell. För mer än ett år sedan såldes ett antal tomter men under det senaste året har intresset försvunnit. Tomter finns kvar. Det finns inget revideringsbehov. Gemla / Öja Delen Gemla / Öja är inte aktuell. I Öja erbjuds nya kommunala tomter, detta område finns inte utpekat i översiktsplanen. För Gemla finns ett uppdrag att ta fram lämpligt område för bostadsbebyggelse. Utpekat centralt förtätningsområde i Gemla kan ifrågasättas med anledning av geotekniska förutsättningar. Gemla kommer att få tågstopp och diskussioner om att bygga en planskildkorsning med järnvägen pågår samt att stänga befintliga plankorsningar. Det finns ett revideringsbehov. 10

13 Fördjupad översiktsplan för riksintresset rutnätsstaden med Östrabo och Biskopsgärdet, 1992 Intentioner Förnyelse kan ske så att historiskt givna värden förstärks och utvecklas. Anspråk och förutsättningar MKB, omgivningsbuller, Europas grönaste stad, grönstrukturprogram, stadsmiljöprogram Riksintressets värden Kyrkomiljön med den medeltida domkyrkan. Gamla gymnasiet och andra skolbyggnader, biskopsgården Östrabo i avskildhet från och förening med staden samt fd domprostgården tals staden med gatunätets grunddrag, tomtstruktur och spår av den tidigare västra infarten. Senempirstadens utvidgningar och låga, ofta putsade bebyggelse samt det sena 1800-tals esplandstad med tillväxt mot söder, väster och norr. Fondbyggnader som markerar rutnätets avslutning vid olika tidpunkter, torg och öppna platser, utblickar, parker och grönstråk. Offentliga byggnader och annan bebyggelse som hör samman med förvaltningsstaden. Gamla infartsvägar och stadens direkta övergång i öppen landsbygd i öster. Offentliga byggnader, parker och järnvägsområdet. Fördjupad översiktsplan för riksintresset rutnätsstaden är aktuell. Planens intentioner håller i stort men i och med stadens starka utveckling behöver riktlinjer och förslag uppdateras. Anspråk och förustättningar: Berörs i mindre omfattning. Det finns ett revideringsbehov. En översyn av planen skulle ge möjligheter till en förnyad diskussion om centrums värden och möjligheter. 11

14 ! Fördjupad översiktsplan för Bergkvara gård, 2007 PLANKARTA BERGKVARA Riksintresse för kulturmiljön NYLANDA 30 VÄXJÖ FLYGPLATS ÖJABY Helgasjön 25 RÄPPE GEMLA B R E D V I K BÄCKASLÖV Bergkvarasjön Norra Bergundasjön Bergunda by HÄRINGETORP INNEHÅLLSFÖRTECKNING Centrumzon Byzon Torpzon JONSBODA Södra Bergundasjön!!!!!!!!!! Industrizon Pågående markanvändning består Avgränsning Utbyggnadsområde (Översiktsplan 2005) Utbyggnadsresurs (Översiktsplan 2005) Verksamhetsområde (Översiktsplan 2005) 23 Vägreservat Södra Länken (Översiktsplan 2005) ANTAGANDEHANDLING. Skala 1:30000 Intentioner Hur tillgodoses riksintressets värden samtidigt som vi möjliggör för en expansion av staden. Anspråk och förutsättningar MKB, standskydd, översvämningar, vindkraft, hänsynszon för buller kring flygplatsen Riksintressets värde Bergkvara är en herrgårdsmiljö som sedan 1300-talet kontinuerligt fungerat som storgods. Godset var under senmedeltid ett av Nordens största gods, men blev från 1600-talet och framåt förankrat i lokalsamhället. Landskapet runt Bergkvara är fyllt med lämningar från jordbruk och industriell verksamhet som minner om människors levnadsvillkor under godset och hur dessa förändrats under århundradens lopp. Fördjupad översiktsplan för Bergkvara gård är aktuell. Planens intentioner och riktlinjer för centrumzonen, by- och gårdszoner, torpzoner och industrizonen håller. Planläggning av Bredvik och Öjaby verksamhetsområde kommer att prövas mot översiktsplanen och andra förustättningar. Anspråk och förustättningar: Berörs i mindre omfattning. Det finns inget revideringsbehov. 12

15 Arbetssätt för framtida översiktsplanearbete Sammanfattning För att förenkla och göra arbetet med översiktlig planering mer kontinuerligt så är tanken att arbeta med mer avgränsade delar och fokusområden. Genom att se planeringen ur en längre tidshorisont och utifrån olika tänkbara händelseförlopp kan planen bli mer hållbar över tid. Det som gör gällande översiktsplan tung är de planeringsförutsättningar som beskrivs och dessa avses att hanteras i ett lätthanterligt GISverktyg som ständigt hålls aktuell. Allt detta ska leda till att vi får en lättförstålig och användbar översiktsplan. Levande översiktsplanering Genom att arbeta med fördjupningar och tillägg till den kommunomfattande översiktsplanen underlättas arbetet med ändringar och kompletteringar utan att hela planen måste göras om. Det är också ett bra sätt att hålla översiktsplanen levande. Det kan bli ett mer fokuserat och avgränsat arbete när man arbetar med en avgränsad geografisk yta eller enstaka frågor men risken är att man förlorar en bit av helhetssynen. Strategisk utvecklingsfrågor Den tunna översiktsplanen i vilken ett antal, för kommunen, viktiga strategiska utvecklingsfrågor väljs ut som underlag till planeringen och kommunens ställningstagande när det gäller mark-, vatten- och bebyggelseutvecklingen. En hänvisning sker till andra planeringsunderlag och andra strategidokument men redovisas inte i plandokumentet. Fördelen är att dokumentet blir lättöverskådligt och planförslaget tydliggörs. Nackdelen är att i vissa fall kan kopplingen till de befintliga planeringsförutsättningarna och övriga, för kommunen viktiga planeringsfrågor, blir bristfälliga. och scenarioplanering samt att planera utifrån en längre tidshorisont kan vi förhoppningsvis får en mer hållbar översiktsplan över tid. Lämpligt tidshorisont kan vara år med utblick mot 50 år. GIS (geografiskt informationssystem) Det som idag redovisas i den kommunöversgripande översiktsplanens kap. 3 Allmänna intressen och annat planeringsunderlag kan redovisas i ett för alla användare enkelt GIS-verktyg med Internetkoppling. Mycket finns redan idag lagrat i GIS-basen. Nyttan med planeringsunderlag i GIS-verktyg: - Fler tjänstemän och politiker kommer att studera planeringsförutsättningar, vilket ger bättre beslutsunderlag. - Lättare att ajourhålla, alla kan få tillgång till färsk information snabbt. - Man kan se en helhet och väga intressen mot varandra genom att man enkelt redovisar alla intressen på varandra. - GIS i kombination med Internet öppnar nya möjligheter i demokratiprocessen. - Kartorna blir snygga och enhetliga och känns igen som kommunens. Användbarhet Översiktsplanen ska ha en större tydlighet för att den ska fundera som underlag för planering. Genom att låta planeringsförusättningar leva ett digitalt liv minskas omfattningen. Och genom att göra översiktsplanen till ett strategidokument som avgränsas till ett antal frågor kan översiktsplanen bli mer lättförstålig och användbarheten öka för alla. Omvärldsanalys och tidshorisont Utvecklingen av främst staden men också för några av våra tätorter går fortare än vi räknade med. Genom att planera utifrån omvärldsanalys 13

16

17