Teknikcollege. Där alla är vinnare

Transkript

1 Teknikcollege Där alla är vinnare

2 Teknikcollege Där alla är vinnare

3 förord Teknikcollege skapar bra förutsättningar Ägare av varumärket Teknikcollege är Industrirådet som består av ledande företrädare för svenska arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom industrisektorn. Industrirådets främsta uppgift är att följa och främja tillämpningen av Industriavtalet. Industriavtalet förstärker och breddar parternas gemensamma arbete för att utveckla svensk industri och förstärker industrins lönenormerande roll. Industrirådets aktiva medlemsorganisationer inom Teknikcollege är Teknikföretagen, IF Metall, Livsmedelsföretagen, Trä- och Möbelföretagen, Industriarbetsgivarna, Industri- och kemigruppen, GS Facket, Sveriges Ingenjörer och Unionen. Teknikcollege är Industrirådets verktyg för att säkra kompetensförsörjningen för företag inom de branscher som omfattas av medlemsorganisationerna. Industrirådets granskningskommitté för Teknikcollege har som uppgift att inför ägarna av varumärket fastställa att samtliga kriterier för Teknikcollege uppfylls. Kriterierna säkerställer processen för att ständigt utveckla Teknikcollege samt säkerställer utbildningarnas kvalitet gentemot elever, lärare och företag. Industrirådets aktiva medlemsorganisationer driver Teknikcollegekonceptet tillsammans med certifierade regioner. För industriföretag är tillgången på kompetenta medarbetare helt avgörande för konkurrenskraften. Att som företag verka på en global marknad med knivskarp konkurrens kräver medarbetare med kvalificerad kompetens på högsta internationella nivå. Svenska industriföretag kan inte alltid hävda sig med lägst pris. Det är den avancerade tekniken, de unika lösningarna, den effektiva produktionen och den höga kvaliteten som är den främsta konkurrensfördelen. Med tanke på den kvalificerade kompetensens betydelse är det lätt att förstå vikten av att Sverige har ett utbildningssystem i världsklass. Industrirelaterade produkter och tjänster står för nära 80 procent av den svenska exporten. De globalt aktiva företagens framgång på världsmarknaden har bidragit till en positiv handelsbalans och skapar både jobb och välstånd i Sverige. Sammantaget står industrin och närliggande tjänsteföretag för uppemot en miljon jobb i Sverige. Industrin i Sverige har framgångsrikt skiftat fokus från masstillverkning till utveckling och produktion av avancerade varor och tjänster. Det sker samtidigt en utveckling i svensk industri där betydelsen av kvalificerad kompetens ständigt ökar Industrirådet Upplaga 1:1 Författare Anders Kretz Foto Teknikcollege, Elina Meuller, Sissi Öqvist och Elin Öhlund Formgivare Anders Kretz Tryck Intigo, juni 2013 Webb Men denna utveckling sker i allt högre grad även i omvärlden och därför måste svenska utbildningar vara internationellt konkurrenskraftiga och anpassade för industrins behov. De måste hålla hög kvalitet och ha ett innehåll som är i samklang med företagens utveckling. För att lösa detta krävs samverkan mellan kommuner, skolor och industriföretag. Men också mellan lärare, studerande och medarbetare inom industrin. Teknikcollege är en viktig plattform för denna samverkan, ett sätt att skapa förutsättningar för industrirelevanta utbildningar i världsklass. Och därmed förutsättningar för utbildningar som ger jobb. Åke Svensson VD, Teknikföretagen 3

4 Innehållsförteckning Förord... 3 Prolog: Med framtidshopp i den kyliga luften... 6 Vad är Teknikcollege?... 8 Kriterier: Tio faktorer för framgång Kriterium 1/regionalt perspektiv: Tänk stort, tänk lokalt Kriterium 2/infrastruktur för utbildningen: Viktigt att nå alla åldrar Kriterium 3/tydlig profil: Skräddarsydd lösning på ort och ställe Kriterium 4/samverkan med arbetslivet: Fokus på bra relationer Kriterium 5/kvalitetssäkring: Rätt arbetssätt ett recept för framgång Kriterium 6/kreativ och stimulerande lärmiljö: En bra miljö som passar alla Kriterium 7/maskiner och utrustning: Moderna maskiner, moderna metoder Kriterium 8/sammanhållna arbetsdagar: En skola för alla elevers framtid...28 Kriterium 9/lagarbete och ämnesintegration: Tillsammans kan man lära bättre Kriterium 10/lärande i arbete: På plats i verkligheten En region blir till Att bli granskad Historik: Varför Teknikcollege?

5 prolog Med framtidshopp i den kyliga luften Platsen är Gimo i norra Uppland en blåsig dag i september. Teknikcollegeflaggan är nyss hissad och vajar nu i vinden utanför Wilhelm Haglunds gymnasium. Den här certifieringen är en win win win, och kanske ytterligare ett win-, -situation, säger Bengt Ahlberg, personalchef på Sandvik och ordförande i den regionala styrgruppen för Upplandsregionens Teknikcollege. För företagen, för att vi får välutbildad arbetskraft just där vi behöver den. För eleverna, för att de får praktik, sommarjobb och lär känna företagens behov. För skolorna och för kommunerna, som kan samverka på ett bättre sätt och öka resurseffektiviteten. Upplandsregionen har just certifierats som den 28:e regionen i Teknikcollege. Och Bengt Ahlberg är inte ensam om att vara glad denna dag. För Lennart Owenius, kommunalråd i Östhammars kommun, är certifieringen av Teknikcollege en viktig milstolpe. Vi går en otroligt spännande framtid till mötes, som visar att vi inte bara är ett fiskeläge och en turistort. Svensk Kärnbränslehantering planerar ett stort slutförvar, Dannemora gruva har öppnat igen och i Hargshamn blir hamnen djupare och tågen dit blir fler. Och så har vi Sandvik Coromant här i Gimo, länets största privata Jag har mött så mycket engagemang, så mycket kompetens och så mycket vilja. arbetsgivare, som är i behov av att rekrytera framtida medarbetare. Det här betyder att behovet av välutbildad arbetskraft i regionen ökar lavinartat. Teknikcollege Uppland är jätteviktigt! Bengt Ahlberg, ordförande i regionala styrgruppen för Teknikcollege Uppland och Lennart Owenius, kommunalråd i Östhammars kommun, tar emot certifikatet av Industrirådets representanter Henrik Smedmark, Trä- och möbelföretagen och Josefine Larsson, IF Metall. En eftertraktad tygbit. Flaggan har mottagits på Wilhelm Haglunds gymnasium i Gimo och ska snart hissas upp i flaggstången. För att svenska industriföretag ska stå sig i den globala konkurrensen är arbetstagarnas kompetens avgörande. Det vi hör den här dagen i Gimo skulle kunna sägas på många orter runt om i Sverige. Industriföretagen har svårt att hitta tillräckligt kvalificerad arbetskraft samtidigt som arbetslösheten är hög. Det är just där som Teknikcollege kan bidra till förändring. Det är via bättre matchning som lyftet ska komma. Jobben och arbetskraften finns, det gäller att få dem att mötas, att se åt samma håll. För Yvonne Gille på Dannemora Mineral är frågan om kvalificerad arbetskraft grundläggande. Vi hade inte kunnat öppna gruvan igen om vi inte trodde vi skulle kunna hitta rätt medarbetare. Mitt engagemang i den lokala styrgruppen för Teknikcollege Uppland är förstås en viktig del. Det är verkligen ett privilegium, jag har mött så mycket engagemang, så mycket kompetens och så mycket vilja. Teknikcollege gör att samarbetet mellan kommunerna och skolorna i regionen blir bättre, och det tjänar både stora och små företag på. När några elever blåser fanfar, Teknikcollegeflaggan är hissad och elever, lärare och företagens representanter går in för att njuta av de väntande tårtorna prydda med Teknikcollege emblem i marsipan, är känslan riktigt högtidligt. Egentligen inte på grund av flaggor och fanfarer, utan för att det faktiskt finns framtidshopp i luften denna första höstdag. 6 7

6 fakta Vad är Teknikcollege? Teknikcollege är ett koncept där kommuner, skolor och industriföretag samverkar för att öka kvaliteten på tekniska utbildningar för industrins behov. Målet är att fler ungdomar och vuxna ska söka sig till dessa utbildningar och att företagen därmed ska hitta de kompetenta medarbetare som behövs för att de ska kunna konkurrera på en global marknad. Teknikcollege 28 aktiva Teknikcollegeregioner 27 godkända Teknikcollegeregioner 138 godkända enskilda utbildningsanordnare Ca 180 kommuner engagerar sig i Teknikcollege Ca samverkansföretag Teknikcollege finns i hela landet Godkända regioner våren 2013: Bergslagen Bothnia Dalarna Fyrbodal Gästrikland Göteborgsregionen Halland Höglandet Hälsingland Kronoberg Mitt Mälardalen Norrbotten Sjuhärad Skaraborg Skåne Sydöstra Sörmland Sydost Södra Norrland Södra Vätterbygden Uppland Värmland Västra Mälardalen Västra Småland Örebro län Östergötland Östra Småland Svenska industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt. Företagen är i behov av skickliga medarbetare med kvalificerad utbildning på både gymnasial och eftergymnasial nivå. Teknikcollege omfattar utbildningar på såväl gymnasiet som olika slag av vuxenutbildning och bygger på ett nära samarbete mellan skolor, kommuner och industriföretag. Två centrala begrepp inom Teknikcollege är anställningsbarhet och antagningsbarhet. När företagen är med och styr utbildningarna ökar chanserna att de studerande verkligen får jobb när de går ut skolan samtidigt som företagens chanser att hitta rätt medarbetare ökar. Företagen är med och påverkar utbildningens innehåll och medverkar till att de studerande utbildas på maskiner och annan utrustning som är modern och relevant. De tio kriterierna Arbetet inom Teknikcollege är uppbyggt kring tio kriterier. Mer om dem kan ni läsa längre fram i boken. 1 Regionalt perspektiv 2 Infrastruktur för utbildningen 3 Tydlig profil 4 Samverkan med arbetslivet 5 Kvalitetssäkring 6 Kreativ och stimulerande lärmiljö 7 Maskiner och utrustning 8 Sammanhållna arbetsdagar 9 Lagarbete och ämnesintegration 10 Lärande i arbete Företagen får också en möjlighet att lära känna de studerande genom praktikplatser, sommarjobb och andra kontakter. På så sätt ökar anställningsbarheten. Begreppet antagningsbarhet syftar till att ge de studerande rätt grund för att söka vidare till högre tekniska utbildningar. En nära kontakt med näringsliv samt högskolor och universitet gör de studerande väl förberedda för ingenjörsutbildning på olika nivåer. u Riksföreningen koordinerar År 2007 enades parterna i Industrirådet om att starta Riksföreningen Teknikcollege Sverige. Syftet med föreningen är ta tillvara och främja Industrirådets och de certifierade regionernas gemensamma intressen, samt att koordinera regionernas arbete med Teknikcollege. Föreningens syfte är således att säkerställa ett kvalitativt utvecklingsarbete på nationell, regional och lokal nivå. Certfierade regioner tillsammans med Industrirådets organisationer finns med som medlemmar i föreningen. Ett kansli finns inrättat sedan år 2007 vars syfte är att stödja regionerna och Industrirådet i arbetet med Teknikcollege. Styrkan inom Riksföreningen är de engagerade styrgrupperna med företagen i majoritet, våra fantastiska processledare, lärare och framförallt våra studerande, som alla ser till att hålla kriterierna levande och utvecklar konceptet. Adela Martinovic, kanslichef på Riksföreningen Teknikcollege Sverige 8 9

7 u Teknikcollege är ett unikt koncept som tar fasta på samverkan på regional och lokal nivå. Nationella insatser av olika slag är viktiga, men det är samverkan där kompetensförsörjningsbehoven och utbildningsbehoven finns som är avgörande. Vi hoppas att Teknikcollege ska bli ett näringslivsnav. Det handlar om jobbskapande och företagens möjligheter att utvecklas, inte bara en skola, säger Bengt Forsling, ordförande i Teknikcollege Sverige. Resultat på flera plan Genom samarbetet mellan företag, kommuner och skolor kan Teknikcollege ge bra resultat på flera nivåer: Rikstäckande nätverk Industrirådet Industrirådets aktiva medlemsorganisationer RTS Riksföreningen Teknikcollege Sverige Teknikcollegeregioner Ägare av konceptet Teknikcollege. Granskar och certifierar regioner och utbildningsanordnare. Verkar för erfarenhetsutbyte och fortsatt utveckling av Teknikcollege. Samordnar Teknikcollege nationellt. Ansvarar för kvalitetssäkring av regionens Teknikcollege-utbildningar. Samordnar och utvecklar Teknikcollege i regionen. För studerande Teknikcollege ger den studerande en attraktiv utbildning som kan leda till jobb direkt efter studierna eller lägga en god grund för vidare studier vid olika ingenjörsutbildningar. Stor vikt läggs på den studerandes personliga utveckling och förmåga att arbeta i grupp. Eftersom företagen är delaktiga i utbildningarnas innehåll är studerande vid Teknikcollege attraktiva att anställa efter avslutad gymnasieutbildning eller efter fortsatta studier vid teknisk högskola. För företag Teknikcollege bidrar till att säkra industriföretagens behov av kvalificerad arbetskraft. Genom att kunna styra utbildningar så att de motsvarar företagens framtida behov av kompetens är det lättare att hitta rätt personer för jobben och genom praktikperioderna får företagen kontakt med potentiella framtida medarbetare och får kunskap om deras intressen och deras förmåga, vilket förenklar rekryteringen av nya medarbetare. Lokala Teknikcollege Programråd Här bedrivs utbildning för ungdomar och vuxna. För samhället För att certifieras som Teknikcollege krävs det att minst tre kommuner samverkar genom avtal och arbetar nära regionens teknik- och industriföretag. Denna samverkan gör att kommunerna och skolorna inte behöver slåss om de studerande. Resurser kan användas på ett mer effektivt sätt och när steget förkortas mellan skola och anställning minskar samhällets kostnader för olika arbetsmarknadsåtgärder

8 kriterier Tio faktorer för framgång De tio kriterierna för Teknikcollege fungerar som vägledning i arbetet och säkerställer utbildningsanordnarnas kvalitet gentemot studerande, lärare och företag. 1 Regionalt perspektiv Teknikcollege har ett regionalt perspektiv och är en gemensam resurs för berörda kommuner och tekniskt inriktade företag. Kommuner i ett närområde samverkar genom avtal. 2 Infrastruktur för utbildningen Inom Teknikcollege genomförs kvalificerad tekniskt inriktad utbildning för industrins behov på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå. Teknikcollege erbjuder gymnasieelever teknikprogrammet i kombination med ytterligare ett eller flera tekniskt inriktade yrkesprogram. Samverkan sker dessutom mellan olika utbildningsformer, olika aktörer samt mellan vuxna och ungdomar. 3 Tydlig profil Utbildningsverksamheten har en tydlig profil och är kopplad till de regionala tekniskt inriktade företagens behov. 4 Samverkan med arbetslivet Inom Teknikcollege samverkar olika utbildningsanordnare och arbetsliv. Det finns en regional styrgrupp och lokala styrgrupper med företagen i majoritet. 5 Kvalitetssäkring Den regionala styrgruppen är ansvarig för att samtliga kriterier uppfylls samt säkerställer arbetsprocesser, utbildningens kvalitet och utvecklingen inom Teknikcollege. 6 Kreativ och stimulerande lärmiljö Inom Teknikcollege finns en verklighetsanpassad lärmiljö som stimulerar kreativitet och engagemang och som attraherar såväl kvinnliga som manliga studerande. 7 Maskiner och utrustning Maskiner och utrustning har hög kvalitet och ger de studerande möjlighet till lärande i ny teknik. 8 Sammanhållna arbetsdagar Teknikcollegecertifierade utbildningar kännetecknas av sammanhållna arbetsdagar och en verksamhetsanpassad bemanning. 9 Lagarbete och ämnesintegration Inom Teknikcollege arbetar lärarna i team och tar ett gemensamt ansvar för de studerandes lärande och utveckling. Stor vikt läggs vid de studerandes personliga utveckling och förmåga att fungera i grupp. En sammanhållen och genomtänkt pedagogik som grundar sig på ett elevaktivt arbetssätt ska finnas. Undervisningen bygger på integration mellan praktiska och teoretiska ämnen. 10 Lärande i arbete Företagen erbjuder de studerande ett arbetsplatsförlagt lärande som under god handledning lägger grunden till ett gediget yrkeskunnande. Studerande har dessutom möjlighet att få projektarbeten, gymnasiearbeten, praktik och sommarjobb

9 kriterium 1 regionalt perspektiv Tänk stort, tänk lokalt Det regionala perspektivet är en av hörnstenarna i Teknikcollege. Företag, kommuner och utbildningsanordnare i en region arbetar tillsammans för att på bästa sätt använda de resurser som finns. Teknikcollege är en regional resurs. Minst tre kommuner måste samarbeta och bilda en region, och studerande i de olika kommunerna ska ha fri tillgång till utbildningarna i regionen. Det finns flera exempel på regioner som bildats över länsgränser. Teknikcollege Mälardalen med Västerås, Strängnäs och Eskilstuna är ett exempel på detta. Paul Doktorian, processledare i Teknikcollege Mälardalen, menar att det är verkligheten som styr, inte gränser på kartan. Arbetsmarknaden mellan orterna är gemensam till stor del, och många pendlar emellan städerna. Dessutom har Mälardalens högskola säten både i Västerås och Eskilstuna och det finns många gemensamma projekt. Kommunerna har sett detta också, och ser över länsgränserna. Det är ovanligt. Industrins önskemål är viktigast för att Teknikcollege ska bli så framgångsrikt som möjligt. En annan region, Teknikcollege Skåne, står inför nya utmaningar. Tre mindre Teknikcollegeregioner har nyligen blivit en stor region. Region Skåne har gjort en arbetsmarknadsundersökning kring teknisk utbildad arbetskraft. År 2020 beräknas ett arbetskraftsunderskott på 3200 yrkesutbildade och 4800 ingenjörer inom regionens industri. Ska vi kunna minska detta underskott måste vi samarbeta brett. Teknikcollege underlättar detta eftersom nätverket redan finns, säger Johan Ståhl, processledare i Teknikcollege Skåne. Teknikcollege Skåne har idag avtal med nio kommuner, men vill nå ut till 20. Vårt mål är att få ihop 60 procent av Skånes kommuner, säger Johan Ståhl. Det kommer krävas mycket jobb, men strukturfrågan är viktig för att få en stark region. Vi uppvaktar politiker, tjänstemän, kommuner och företag i orter där vi vill in, exempelvis Helsingborg, Hässleholm och Kristianstad. Industrin är viktig för Skåne och vi är en viktig part för att den ska fungera. Alla i regionen har intresse av att Teknikcollege utvecklas, kommuner, fackförbund, näringsliv. Industrins önskemål är viktigast för att Teknikcollege ska bli framgångsrikt. Elev och lärare inom Teknikcollege Värmland arbetar med ritningar. Villman Jonasson och Madicken Blomqvist studerar på Industritekniska programmet med inriktining CNC i Emmaboda, Teknikcollege Sydost

10 kriterium 2 infrastruktur för utbildningen Viktigt att nå alla åldrar Ett syfte med Teknikcollege är att skapa goda förutsättningar för människors livslånga lärande. För att lyckas med detta behövs en sammanhållen infrastruktur för de tekniskt inriktade utbildingarna där samverkan kan ske på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå. För industrirådet betyder en bra infrastruktur att regionens utbildningsanordnare är fritt sökbara för alla studerande och att olika former av utbildning för vuxna finns integrerat i Teknikcollegesamverkan. Till stor del handlar det om att öppna upp och skapa förutsättningar för företag och studerande att mötas. Göteborgsregionen är en föregångare inom detta område. Det är en teknikintensiv region med en lång tradition av vidareutbildning i olika former. Därför såg vi integrationen av vuxenutbild- ning inom Teknikcollege som en viktig del och något vi lade mycket kraft på i samband med att vi blev certifierade under våren 2008, berättar Margaretha Allen som är processledare för Göteborgsregionen. Samtidigt som Göteborgsregionen certifierades fick även friskolan SKF Tekniska gymnasium/ SKF Komptenscentrum och GTG/GTC Göteborgs Tekniska College sina ansökningar godkända. Båda skolorna har gymnasieutbildning, vuxenutbildning och yrkeshögskoleutbildning i nära samverkan med näringslivet och fungerar som förebilder för de andra utbildningsanordnarna inom regionen. Dessa skolor hade redan tidigare en nära koppling till SKF och Volvo. Studenter på Teknikcollege Fyrbodal testar hållfasthet i konstuktioner. Mervärdet med Teknikcollege var att öka rekryteringsunderlaget och samverkan med andra företag samt förbättra egna arbetsprocesser. Kriteriet infrastruktur handlar också om att öka samordningen mellan de olika kommunerna i en region. I Göteborgsregionen har man sedan länge fritt sökbara utbildningar för både ungdomar och vuxna och med Teknikcollege har samverkan förstärkts ytterligare. Förr konkurrerade alla kommuner. Nu är det mycket lättare att samarbeta oavsett om det gäller kommunala eller fristående skolor, säger Margaretha Allen. Bengt Forsling är ordförande i Riksföreningen Teknikcollege Sverige och mycket nöjd med att Göteborgsregionen satsar lika hårt på ungdomar och vuxna. Inom Göteborgsregionen har man kommit långt med att få in fler målgrupper i arbetet med Teknikcollege gymnasium, vuxenstuderande, anställda på företag och de i omställning. Kompetensförsörjningen är central för ett företags framgång och i vissa fall överlevnad, och där är vuxenutbildningen väldigt viktig. Margareta Allen menar att gymnasium, yrkesvux och Yrkeshögskolan måste hänga ihop. När gymnasiekullarna går ner ser vi till att fylla utbildningsplatserna med vuxenstuderande. Hon är nöjd med utvecklingen av Teknikcollege i regionen. De 10 skolor som får mest ansökningar till de tekniska utbildningarna är alla Teknikcollege. Kvalitetsstämpeln har slagit igenom var 530 antagna till teknikprogrammet i regionen var det nästan Teknikcollege attraherar! 16 17

11 kriterium 3 tydlig profil Skräddarsydd lösning på ort och ställe Varje region och varje ort i landet har sin egen industriella profil. För att kunna utbilda arbetskraft till de lokala företagen måste utbildningen i regionen och på orten följa företagens behov. Ett tydligt exempel är Mälardalen där de två stora orterna Västerås och Eskilstuna har valt lite olika inriktning på sina utbildningar. I Västerås sker mycket teknikutveckling medan Eskilstuna är präglad av tillverkningsindustri. Man kan säga att Västerås utvecklar robotar och Eskilstuna använder dem, säger Paul Doktorian, processledare för Teknikcollege i Mälardalen. Detta sätter förstås sin prägel även på utbildningarna i de två städerna. I Västerås är det mycket robotik och automation, i Eskilstuna bearbetning och IT-drift. Profilen är styrd utifrån näringslivet på orterna och företagen är väldigt engagerade i satsningen på Teknikcollege. För vissa kurser i automation skickas till exempel både elever och lärare till Västerås från Eskilstuna. Peter Stenberg är rektor på Wijkmanska gymnasiet i Västerås. Han menar att Teknikcollege har en kvalitetsstämpel som slagit igenom. Inte minst handlar det om att det lokala näringslivet själva får vara med och skapa profilen på utbildningarna. Fler och fler företag hör av sig. Företagen En studerande inom Teknikcollege Värmland arbetar med trä, en profil som också finns exempelvis inom Höglandet och Norrbotten. Peter Stenberg, rektor på Wijkmanska och Mikael Sandberg, IF Metall förklarar för intresserad elev fördelarna med att gå på en Teknikcollegecertifierad utbildning. vet vad Teknikcollege är, vi har nått fram med vårt budskap. Vi har jobbat ihärdigt med kontakter och aktiviteter i vardagen i samverkan med näringslivet. Det har lett till att man nått fram bättre med vad Teknikcollege är, vilket också visat sig på ansökningarna till skolan. Vi gick från tre till 19 förstahandssökande förra året och hade 104 procent fler elever som började Ett trendbrott. Vi har något vi kallar välkomstdagen under första veckan på höstterminen. Då kommer företagen hit och visar upp sig för de studerande. En representant för ett av företagen hälsade dem välkomna med orden Välkomna till er tre år långa anställningsintervju. Det är ett bra exempel på en tydlig profil. De lokala företagen ska känna att de framtida medarbetarna finns på Teknikcollege och de studerande ska känna att de utbildar sig för att få jobb i just de företagen

12 kriterium 4 samverkan med arbetslivet Fokus på bra relationer Samverkan med arbetslivet är kärnan inom Teknikcollege, säger Catarina Carlsson, regional processledare för Teknikcollege Halland. Inom Teknikcollege arbetar företagen nära skolorna. Här syns Percy Schiöld, Södra cell, Robert Nyqvist, Be-Ge Stece AB tillsammans med studerande från Mönsterås som tillhör Teknikcollege Östra Småland. Att få skolor och industriföretag i en region att börja prata med varandra och på sikt samarbeta är ett viktigt och svårt arbete. Till hjälp finns den regionala styrgruppen för Teknikcollege som är grunden för samarbetet. Där samlas representanter för kommuner, skolor och lokala industriföretag. Näringslivet ska vara i majoritet och ordförande ska representera företagen. Det finns också ett antal lokala styrgrupper med liknande sammansättning. Region Halland certifierades som Teknikcollege Redan under förstudien året innan bildades en styrgrupp för att skapa förutsättningar för mötet mellan företag och utbildningsanordnare. Vi såg till att redan från början pränta in de tio kriterierna, säger Catarina Carlsson. Vi skapade en tydlig mötesstruktur. Sex möten om året med en årsplan för mötena och en agenda som utgår från de tio kriterierna. Så här ska vi jobba, det är inget val. Kriterierna är bra, men det krävs att det finns tydliga visioner och mål kopplade till respektive kriterium för att de ska bli tydliga för alla. Vi är ett hundratal engagerade i regionala och lokala styrgrupper och 400 inblandade företag. Det går inte att alla sätter sin egen agenda. Det vi hör från företagen är att relationsbygget är viktigast. Vi har fått ihop kommuner, företag, lärare och handledare och skapat en samverkan på alla nivåer. Vi som arbetar inom Teknikcollege är noga med att vara närvarande i regionen, vi är ute på skolorna och följer upp allt. Nu lever kriterierna, nu lever varumärket. Vissa företag hade aldrig kommit i kontakt med en skola tidigare. De visste ingenting om utbildningssystemet. Nu är det en helt annan situation. Det har varit en lång resa att göra kriterierna till våra egna. Vi har fått ett verktyg där vi kan utvecklas tillsammans. Ebbe Johansson är vd på Waco Jonsered i Halmstad och ordförande i den regionala styrgruppen. Han bekräftar att det från näringslivets sida har skett ett genombrott i synen på samarbetet mellan företagen, utbildningsanordnarna och kommunerna. Det stora för företagen är att samarbetet startar redan innan eleverna börjar utbildas. Det gör att det faktiskt kan ske en förändring. I det stora hela fungerar det väldigt bra med kontakterna mellan skola och företag. Vi har tidigare suttit på varsin kammare och haft våra respektive utmaningar. Nu ser vi till att övervinna åtminstone några av de gemensamma utmaningarna tillsammans. Det är bra att också högskolan, Arbetsförmedlingen och alla industrins parter är med. Det gör att det blir ett väldigt brett nätverk med mycket erfarenheter där vi lär av varandra

13 kriterium 5 kvalitetssäkring Rätt arbetssätt ett recept för framgång Det är viktigt att alla inom Teknikcollege arbetar på ett strukturerat och effektivt sätt. Teknikcollege handlar om kvalitetssäkrade utbildningar där företagen sätter kvalitetsmåtten. Inom Teknikcollege är den bästa kvalitetssäkringen att följa de tio kriterierna så bra som möjligt. Genom att göra det arbetar man utifrån de framgångsfaktorer som en gång låg bakom kriterierna. Respektive region ansvarar för att genomföra en självutvärdering som är framtagen efter en modell som är vanligt inom näringslivet. Jens Hansen är produktionschef på Volvo Personvagnar i Olofström och ordförande i den regionala styrgruppen för Teknikcollege Sydost. När jag tittade på Teknikcolleges koncept med de tio kriterierna insåg jag att det liknade ett certifieringssystem som används i många företag. Jag var kvalitetschef på företaget då och väl insatt i hur kvaliteten borde utvärderas. Jens Hansen utformade sedan tillsammans med andra medlemmar inom Teknikcollege Sydost en modell för självutvärdering för regionen. Modellen är utarbetad efter de tio kriterierna och de visioner och mål som finns beskrivna för respektive kriterium. Modellen finns att tillgå för alla Teknikcollegeregioner i landet och används av flertalet. Det handlar om att inte hamna med skägget i brevlådan och inse att man jobbat på fel sätt. För att följa upp processerna med de tio kriterierna ser vi därför till att efter självutvärderingarnas resultat utarbeta handlings- och tidsplaner som ska föra oss närmare våra visioner och mål. Det arbete vi lägger ner på att strukturerat följa upp våra visioner och mål och utarbeta nya ska i längden leda till anställningbar personal. Det finns därför också en rekommendation till regionerna att följa upp elever efter utbildningen för att se hur många som anställts och hur många som gått vidare till högre utbildning, säger Jens Hansen. Jens Hansen, produktionschef på Volvo Personvagnar och ordförande i regionala styrgruppen i Teknikcollege Sydost. Studerande inom Teknikcollege Norrbotten studerar på egen hand

14 kriterium 6 kreativ och stimulerande lärmiljö En bra miljö som passar alla Bra undervisning sker lättare i bra lokaler. Inom Teknikcollege ska undervisningen i största möjliga mån ske i lokaler som liknar arbetslivets när det gäller ordning och reda, säkerhet och organisation. Ljusa och bra lokaler anpassade både för gymnasieelever och vuxenstuderande inspirerar också för ämnesöverskridande undervisning. Ett bra exempel på det är Lysekil. För några år sedan insåg man att lokalerna i Gullmarsgymnasiet började bli slitna, och det behövdes en ordentlig upprustning för att kunna leva upp till kriterierna inom Teknikcollege. Andreas Sülau är processledare för Teknikcollege Fyrbodal: Vi drev att lokalerna på Gullmarsgymnasiet skulle bli bättre. Först var planerna att de skulle byggas om, men efter inventeringen föll Campus Väst i Lysekil. beslutet på byggnation av en helt ny skola. Nu ligger det nya Campus Väst vackert mellan havet och de bohuslänska klipporna, precis intill Norra hamnen i Lysekil. Campus Väst är skräddarsytt för Teknikcollege. Redan under planeringen fanns kriterierna med som riktlinjer. Det är härligt att få arbeta på en skola där förutsättningarna för arbetet inom Teknikcollege finns, säger Andreas Sülau. Idag är alla nöjda med hur skolan lever upp till kriteriet om lärmiljön. På Campus Väst blandas gymnasieelever med vuxenstuderande och högskolestudenter. Rektorerna för de olika grenarna sitter i samma lokaler, vilket underlättar samarbetet. Lektionssalar och verkstäder ligger vägg i vägg, vilket främjar ämnesintegration och programöverskridande samarbeten. En lärmiljön som stimulera kreativitet och engagemang är även viktig för att öka andelen kvinnliga studerande. Både tjejer och killar ska känna att de trivs i skolmiljön. Ola Asplund, IF Metall, menar att Teknikcollege skyndat på utvecklingen. Idag vill verkligen skolorna leva upp till kriterierna. Förr lät det gärna: Varför ska vi skaffa maskiner när eleverna inte kommer och företagen lägger ned. Nu eftersträvar de kommuner som är med att skapa rätt förutsättningar för de kriterier som finns inom Teknikcollege. Lärmiljön ska spegla ambitionen för utbildningens kvalitet

15 kriterium 7 maskiner och utrustning Moderna maskiner, moderna metoder En bra industriutbildning måste överbrygga skillnaderna mellan skola och arbetsliv. Det är viktigt att utbildningen sker med ändamålsenliga maskiner och en utrustning som liknar den på industriföretagen i regionen. Det är en förutsättning för att de studerande på ett bra sätt ska kunna ta steget ut i arbetslivet. I de regionala och lokala styrgrupperna inom Teknikcollege sitter representanter för industriföretagen i regionen och de utgör ett bra bollplank för skolorna, inte minst när det gäller maskinerna och den övriga utrustningen som skolan använder i undervisningen. Vi har en bra dialog med företagen i styrgruppen, säger Martin Alkemar, rektor på Fenix kunskapscenter i småländska Vaggeryd som tillhör Teknikcollege Södra Vätterbygden. Företagen ställer upp med tid. Ofta sitter produktionstekniker med på våra Teknikcollegemöten, och ger råd om vad eleverna borde kunna när de kommer ut till företagen. Företagen hjälper oss också att hitta rätt maskiner och rätt programvara så att vi kan ge eleverna rätt kunskap. Praktiken blir mer effektiv när eleverna är insatta i de maskiner och den programvara som företagen använder sig av. Genom nätverket inom Teknikcollege får också skolorna reda på när industriföretagen i regionen ska investera i nya maskiner. Ofta får vi då köpa deras tidigare maskiner billigt. Då kan vi undervisa på samma maskiner som företagen använder sig av, men kanske en årsmodell äldre. Till viss del ser vi också att vissa kurser kan förläggas ute på företagen när våra resurser på skolan inte räcker till. Teknikcollege ställer krav på att maskiner och utrustning ska vara ändamålsenliga och likna de som används av företagen i regionen. Men kravet på att leva upp till kriterierna inom Teknikcollege kan också i sig skapa bättre förutsättningar för skolorna. Peter Stenberg, rektor på Wijkmanska gymnasiet i Västerås, berättar: Jag började som rektor vid årsskiftet 2008/2009. Då var det dåligt underhållna maskiner överlag. Men kommunen hade bestämt att vi skulle bli ett Teknikcollege. Det var viktigt för dem. Kommunens beslut kunde skolan sedan luta sig emot när de behövde investera. För vissa investeringar var de tvungna till om de skulle leva upp till kriterierna för Teknikcollege. Nu finns det bra utrustning på både el- och industritekniska programmet. Wijkmanska gymnasiet har blivit bra på det kriteriet. Vi försöker använda företagskontakterna även när det gäller övrig utrustning. Eleverna på industritekniska programmet får till exempel truckkort, det ingår i utbildningen. Men skolan har varken lokaler och utrustning för det. Då har vi kommit överens med ett företag i Skultuna, som ställer upp med både lokaler och truckar. När man läser automation är det viktigt att maskinerna och utrustningen är ändamålsenlig

16 kriterium 8 sammanhållna arbetsdagar En skola för alla elevers framtid Camilla och Johanna går på Göranssonska skolans industritekniska program. Kriteriet om sammanhållna arbetsdagar syftar till att skoldagarna i så stor utsträckning som möjligt ska likna de arbetsdagar som de studerande kommer att möta i arbetslivet. Det syftar också till att öka de studerandes möjlighet att utvecklas mer än förväntat och få det stöd de behöver i att läsa upp betyg eller till att läsa utökade kurser. Alla gymnasieelever inom Teknikcollege ska få möjlighet att läsa 2800 poäng under en samlad skoldag, det vill säga 300 poäng mer än de 2500 poäng som krävs för en gymnasieexamen. Bessemergymnasiet i Sandviken, Teknikcollege Gästrikland, har nyligen blivit certifierad som Teknikcollege. Där har man infört modulschema för att leva upp till detta kriterium. Modulschemat innebär att vi har försökt få bort så många hål som möjligt i schemat. På Vi har försökt vara tydliga med att denna möjlighet ökar deras antagnings- och anställningsbarhet. vår gymnasieskola har vi en skoldag som startar 8.20 och slutar 15.40, säger Eva Aronsson, biträdande rektor på Bessemergymnasiet. De 300 poäng som alla elever på Teknikcollege erbjuds betyder ungefär tre timmar extra i veckan under skolår två och tre. Dessa timmar ligger i direkt anslutning till övriga lektioner så att den samlade skoldagen bibehålls. För våra elever är de 300 poängen frivilliga, men vi har försökt vara tydliga med att denna möjlighet ökar deras antagnings- och anställningsbarhet. Inom Teknikcollege ges alltså möjlighet för den som går en studieförberedande utbildning att också utöka sina kunskaper med praktiska kurser. För den som istället valt en yrkesförberedande utbildning kan vägarna breddas genom att de studerande ges möjligheten att läsa in teoretiska kurser. De utökade 300 poängen kan också ge ett programdjup där den studerande väljer att läsa påbyggnadskurser inom den valda inriktningen. Det brukar sägas att Teknikcollege vill utbilda teoretiska praktiker och praktiska teoretiker. Det är något som efterfrågas av företagen. Det här kriteriet syftar just till det

17 kriterium 9 lagarbete och ämnesintegration Tillsammans kan man lära bättre Lagarbete och ämnesintegration är det nionde kriteriet i Teknikcollege. En crosscart kan exemplifiera det hela. En cross-cart är en sorts go-cart som man kör med på en motocrossbana. För studerande på industritekniska programmet på Gullmarsgymnasiet i Lysekil är byggandet av en sådan bil ett bra test av förmågan att arbeta tillsammans med andra och slå ihop kunskaper från olika ämnen i ett och samma projekt. Jag insåg att eleverna gjorde samma övningar på sina verkstadslektioner som jag själv gjorde för 25 år sedan på samma skola en hammare och en tärning. Jag tyckte vi kunde göra andra saker för att öka intresset och poängtera lagarbetet, säger läraren Tommy Olsson som själv gått industritekniska programmet i Lysekil. En av de viktigaste industrierna i närheten av Lysekil är Preemraff, Skandinaviens största raffinaderi, och medarbetare som behärskar rörsvets är ett av företagets viktigaste behov. Grunden i en cross-cart är en rörkonstruktion som svetsas samman, så Tommy Olsson insåg att han på detta sätt också fick eleverna att öva på en av de viktigaste färdigheterna. Det är framför allt under det första skolåret som eleverna på industritekniska programmet får bygga carten, som är på 250 kubik och för Rörsvets är ett av de viktigaste behoven för företagen i regionen. övrigt är identisk med de modeller som används i tävlingar. För kronor får varje grupp av elever köpa däck, stötdämpare och en begagnad motor och på det sättet öva på leverantörskontakter. Motorn renoveras sedan och stommen svetsas samman. Jag har haft elever som kommit och frågat om de får jobba över. En cross-cart växer fram. Lagarbete är ett viktigt inslag när det gäller att förbereda eleverna för arbetslivet. Elever i årskurs tre som specialiserar sig inom skärande bearbetning, CNC, tillverkar en del specialgjorda delar som sedan ettorna köper av dem. Det här projektet har slagit väldigt väl ut, och det är inte bara för den efterlängtade provkörningen av bilarna som sker i slutet av ettan. I Lysekil är det industritekniska programmet attraktivt. Här satsas det hårt på ämnesintegration, eleverna använder ovanligt mycket engelska och får dessutom arbeta i helt nybyggda lokaler specialsydda för Teknikcollege. En lyckad kombination. Jag har till och med haft elever som kommit och frågat om de får jobba över, säger Tommy Olsson. Ett sådant här projekt skapar engagemang. En förutsättning för att lärarna ska kunna få ihop ett sådant här projekt är att de får tid att gemensamt planera ett sådant upplägg och genomförande. Lärare inom Teknikcollege vittnar om att det här kriteriet särskilt utvecklat deras arbetssätt och att de själva utvecklas i det nära samarbetet med företagen

18 kriterium 10 lärande i arbete På plats i verkligheten Att utbildningen i så hög grad som möjligt liknar den verklighet som finns på företagen där studerande senare ska jobba är en viktig del av Teknikcollege. Det här är en perfekt lösning mellan näringsliv och skola. Förutom att företagen är med och påverkar själva utbildningen och den utrustning eleverna använder sig av sker en viktig del av utbildningen ute på företagen. För det industritekniska programmet handlar det främst om minst 15 veckors praktik ute på industriföretag i regionen. Även inom Teknikprogrammet ska eleverna få inblick i företagen genom exempelvis företagsbesök, miljöpraktik, projektarbeten och verkliga utvecklingsprojekt. Det finns flera goda exempel inom regionerna på hur de studerande ska få en bättre inblick i arbetslivet som väntar. Ett upplägg som flera regioner har satsat på är att de studerande inom Teknikcollege har fått följa företagsanställda under en dag för att få en inblick i hur det är att jobba på ett industriföretag. Företagsrepresentanter har också hållit i inspirationsföreläsningar på skolan om företaget och möjligheter till jobb. Teknikcollege är ett steg i företagens rekrytering. Företagen motiveras genom att de får påverka sin framtid. Det är din framtida medarbetare, ge honom eller henne den kompetens ni vill, säger Ida-Maria Rydberg, processledare för Teknikcollege i Västra Mälardalen. Att utbilda handledare menar hon är en garanti för att den arbetsplatsförlagda utbildningen är av hög kvalitet. Många företag är engagerade i att ge sina handledare bra förutsättningar. Vi håller en nära kontakt med ansvarig lärare och handledare och två gånger om året har vi handledarutbildning. Ett bra exempel på praktiskt arbete för elever på Teknikprogrammet finns på Gullmarsgymnasiet i Lysekil. Projektbyrålådan är en samling projekt ute på de lokala företagen som de studerande i skolår tre genomför. Vi har ett eget programråd på Teknikprogrammet med ett tiotal företag, säger Ulf Isaksson, lärare i cad och konstruktion på skolan. Under en del av sin tjänst ska han hålla kontakt med företagen i regionen. I Projektbyrålådan finns projekt som företagen har lagt åt sidan på grund av personal- eller resursbrist, och som de uppdrar åt gymnasiet att lösa. Men alla är riktiga projekt och resultaten kommer både företagen och eleverna tillgodo. Tredjeårseleverna på Teknikprogrammet lägger 100 timmar på den här gymnasiepraktiken. Det finns också skolor som är hårdare knutna till ett företag och där en större del av utbildningen sker på företaget, ofta med företagsanställda lärare. Ett sådant är Volvo Aero-gymnasiet i Trollhättan. Tim Nilsson, elev på Kattegattgymnasiets Industritekniska program i Halmstad och handledaren Håkan Hansson. På Industritekniska programmet med aero-inriktning sker en stor del av utbildningen inne på Volvo Aero. De har en speciell verkstad där eleverna tillverkar produkter i en företagslik miljö, säger Jörgen Sörenson, utbildningschef på GKN Aerospace. Det är high-tech vi pratar om, delar till rymd- och flygindustrin. Eleverna blir certifierade operatörer efter skolan. Det här är ett exempel på en perfekt lösning mellan näringsliv och skola. Projektet har funnits i flera år och en stor del av eleverna är kvar i företaget och arbetar bland annat som operatörer, ingenjörer och chefer. Sammantaget kan man säga att meningen med alla de tio kriterierna är just det att företagen genom deras engagemang och närvaro i utbildningen får den kompetens de behöver

19 vägen till teknikcollege En region blir till Tio kriterier ska uppfyllas för att bli certifierad som Teknikcollege. Vi ska här få följa Upplandsregionens väg in i Teknikcollegefamiljen. I september 2012 blev Upplandsregionen den 28:e regionen inom Teknikcollege. Samtidigt certifierades Wilhelm Haglunds gymnasium och Yrkeshögskoleutbildningen inom process- och produktionsteknik på Bruksgymnasiet, båda i Gimo. Senare under hösten fick Högbergsskolan i Tierp sitt certifieringsdiplom och flera utbildningsanordnare i regionen står på tur att granskas och certifieras. Men resan till Teknikcollege är lång. Redan för fem år sedan, när Wilhelm Haglunds gymnasium i Gimo stod färdigt, fanns planer på att nå certifiering inom Teknikcollege. Wilhelm Haglunds gymnasium ägs till 91 procent av Sandvik och de hade tittat bland annat på SKF:s och Volvos gymnasieskolor i Göteborg, även de certifierade som Teknikcollege, när de byggde skolan, enligt Margaretha Sjöberg Boström, processledare för Teknikcollege Uppland. Att de hade bra förutsättningar med både ett upparbetat samarbete och bra lokaler underlättade självklart processen. I maj 2010 tecknades ett samarbetsavtal mellan kommunerna i Östhammar, Tierp och Uppsala, vilket är en förutsättning för att kunna ansöka om att bli certifierade. Kommunerna var helt införstådda med att något behövde göras för att underlätta kompetensförsörjningen till företagen i regionen, då norra Uppland är en stark industriregion. De största arbetsgivarna finns i Östhammars kommun Sandvik och Forsmark. I Tierp är de största företagen Atlas Copco, Munters och Erasteel. I Uppsala är största sektorn life science/biotech. Vid det här laget var Teknikcollege ett etablerat framgångsrikt koncept för nära samverkan mellan industriföretag och kommuner, så Upplandsregionen kunde dra nytta av andra certifierade regionernas erfarenheter i deras väg mot certifiering. Under hösten 2010 bildas en interimistisk styrgrupp med de tre kommunerna och ett tiotal företag. Styrgruppen sonderar möjligheterna och gör en nulägesanalys. Den bestämmer att de ska gå vidare och i mars 2011 rekryteras Margaretha Sjöberg Boström som processledare. Inga processer sköter sig själva. Även med en engagerad styrgrupp måste det finnas någon som håller ihop det och som driver allt framåt, säger hon. Mitt viktigaste arbete i början var att uppsöka fler företag som kunde finna det intressant att samverka inom Teknikcollege Uppland. Teknikcollege bygger på samverkan mellan olika företag och det var viktigt att engagera både stora och små företag. Vi har tänkt brett, och tagit med många branscher. Att vi också tog med Arbetsförmedlingen i styrgruppen har varit värdefullt. Deras medverkan har gett nya infallsvinklar till vårt arbete, inte minst i kombinationen gymnasium och vuxenutbildning. Jag knöt också upp studie- och yrkesvägledare snabbt. Det är en viktig grupp för att få kontakt med framtida elever. Våren 2011 satte den interimistiska styrgruppen en tidplan som innebar att ansökan om att bli Teknikcollege skulle vara inne vid årsskiftet 2011/2012. Tidplanen visade sig hålla hela vägen. Granskningen skedde i april 2012 och revideringarna var klara efter sommaren då regionen certifierades. Högbergsskolan i Tierp som certifierades sent på hösten 2012 är värt ett eget kapitel. Året innan pågick en debatt bland politikerna i Tierp om att lägga ner det industritekniska programmet. Det var då en utbildning med lågt söktryck och med prognosen om minskande barnkullar var en majoritet av politikerna positiva till att lägga ner programmet. Resultatet blev ett ramaskri från företagen i området. En arbetsgrupp fick i uppdrag att dra igång ett nytt industritekniskt program, som redan från början skulle knytas till de tio kriterierna inom Teknikcollege. Det blev ett bra samarbete mellan skolan och företag, och det kommer att innebära ett första intag av elever hösten 2013, säger Margaretha Sjöberg Boström. Teknikcollege fungerar. De tio kriterierna som verktyg gör att vi genom samverkan tar tag i gemensamma utmaningar. Det bästa sättet jag kan beskriva Teknikcollege med är genom ordet 34 35

20 En nöjd Margaretha Sjöberg Boström. samverkan som följer som en röd tråd genom allt vi gör kopplat till kriterierna. Nu efter certifieringen har Margaretha Sjöberg Boströms arbete gått in i en ny fas med kvalitetssäkring av processen och marknadsföring mot studerande. Det är mycket fokus på de studerande nu. Vad ska vi göra för att attrahera fler elever? Det är den viktigaste frågan. Att bli granskad... Det är Industrirådet som står bakom Teknikcollege. Därför är det Industrirådet som bedömer och godkänner ansökningar om certifiering. Vägen till certifieringen innehåller ett så kallat granskningsbesök där Industrirådet stämmer av kriterierna med regionen. Företrädare för Industrirådet en person från den fackliga sidan och en från arbetsgivaresidan besöker då utbildningsanordnare och regioner. Under besöket träffar de företagsrepresentanter, elever, lärare, politiker och andra intressenter. De tittar också på lärmiljön och de maskiner och den utrustning som finns på skolorna. De som granskar är väldigt erfarna och det blir en bra dialog. Besöken är tillfällen för dialog och utbyte av erfarenheter. Tanken är att på ort och ställe få en känsla för engagemanget och kraften bakom orden i ansökningarna. Samtalen med företrädare för arbetslivet, elever och lärare ger mig berättelsen om utbildningarnas verklighet och framtida möjligheter, säger Stefan Sjöquist, utredare på IF Metall och en van granskare. Margaretha Sjöberg Boström, processledare för Teknikcollege Uppland, menar att det är viktigt med en extern granskning. Det ger självförtroende när man blir godkänd. De som granskar är väldigt erfarna och det blir en bra dialog. Varför Teknikcollege? Idén till Teknikcollege föddes i början av 2000-talet. Framtiden för svensk tillverkningsindustri var oviss. I jakten på kostnader flyttade flera företag verksamheter utomlands och än fler övervägde att göra det. Parallellt hade den industrirelevanta gymnasieutbildningen stora problem med att rekrytera elever. Uteblivna satsningar under många år hade lett till kvalitetsbrister som i sin tur gjort att såväl företag som elever ratat utbildningarna. Samtidigt såg många kommuner en möjlighet att spara ytterligare genom att helt enkelt lägga ner de dyra industriprogrammen. En gemensam positiv syn på industrins framtid och en övertygelse om att utvecklingen går att påverka skapade förutsättningar för industrins parter att tillsammans engagera sig i denna viktiga fråga. Två av dem som var med från början var Karin Thapper, som då arbetade Ola Asplund, IF Metall och Karin Thapper, Livsmedelsföretagen. historik på Teknikföretagen, och Ola Asplund, IF Metall. För tio år sedan blev jag involverad i ett projekt under namnet Framtidens industri, berättar Ola Asplund. Jag ansvarade även då för utvecklingsfrågor och såg att de industriella utbildningarna var en avgörande fråga för industrin. Tillsammans med Mälardalsrådet, som är aktiv i en industrität region, försökte vi reda ut vilka problemen var och vad som kunde göras åt dem. Teknikföretagen hade ungefär samtidigt satt igång ett projekt för att titta på de skolor som trots allt hade lyckats attrahera ungdomar till tekniska och industriella utbildningar och där företagen samtidigt var nöjda med samarbetet och kompetensen som de studerande visade när de kom ut på företagen. När vi undersökte varför vissa skolor lyckades kunde vi se att det fanns tydliga samband mellan dem, berättar Karin Thapper. Vi identifierade ett antal framgångsfaktorer, som sedan låg till grund för de tio kriterierna i Teknikcollege. Tullängsskolan i Örebro var en av de skolor som tidigt var intresserade av att förverkliga idén om Teknikcollege i praktiken. Ett nära samarbete med lokala företag lade grunden. Det var framför allt sex lokala företag som engagerade sig i Tullängsskolan. De deltog i skolans arbete, garanterade sommarjobb och ordnade stipendier, minns Lennart Flodman, som då arbetade med vuxenutbildningen på skolan. Han 36 37

21 Det är ett perfekt koncept för både företag, region och studerande. är numera processledare för Teknikcollege Örebro län. Idag har företagen blivit fler då konceptet visat sig vara ett bra sätt att öka samverkan mellan kommuner och företag i regionen. Ett av företagen som var mycket involverat från start var Atlas Copco. Vi samarbetade med lärare och rektor, drev på och uppmuntrade förändringsarbetet. Och arbetet fortsätter, vi har fullt upp med våra olika utvecklingsprocesser. Det har kommit mycket bra ur vårt samarbete, som också spritt sig till andra branscher, säger Karl-Göran Wahlström, HR-specialist på Atlas Copco Rock Drills Teknikcollege växte fram genom att några regioner som hade ett arbetssätt som stämde överens med de tio kriterierna som tagits fram certifierades. De fick sedan fungera som förebilder för kommande regioner. Först ut var Teknikcollege Örebro län. Vi blev certifierade som region i början av 2006 och de enskilda utbildningsanordnarna i september samma år, säger Lennart Flodman. Här lyckades Teknikföretagen och IF Metall ganska snabbt få alla med på tankegångarna kring Teknikcollege; företagen, politikerna, förvaltningarna, rektorerna och lärarna. Idag, år 2013, är 27 regioner och ett hundratal utbildningsanordnare certifierade Teknikcollege och fler är på gång. En av orsakerna till framgången tror Karin Thapper är konceptets möjlighet till regional och lokal anpassning efter förutsättningarna. Vi inom Industrirådet ställer krav för att de studerande ska få en utbildning som leder till jobb direkt eller goda förutsättningar för vidare studier och sedan jobb. Vi ger ett verktyg som de lokala och regionala aktörerna kan använda på bästa sätt för nöjda studerande, företag och lärare, säger Karin Thapper. Ola Asplund, IF Metall konstaterar att framgången säkert också har att göra med att resurser kan användas effektivt i Teknikcollege. Teknikcollege är vanliga utbildningsanordnare som finansieras från kommunernas budgetar för utbildning, men med en ökad samordning. Att det ligger helt i det reguljära utbildningssystemet är viktigt. Långsiktigheten i åtagandet med Teknikcollege och att det inte är öronmärkta projektmedel som sedan tar slut är avgörande. Den regionala förankringen och förståelsen för betydelsen av utbildning för näringslivets utveckling tror jag betyder mycket, säger Ola Asplund. Idag är samverkan mellan kommuner helt naturligt, det var det verkligen inte när vi startade det här arbetet. Vårt utbildningssystem är egentligen inte byggt för ett nära samarbete mellan utbildning och näringsliv, men tack vare Teknikcollege sitter nu näringslivet i majoritet för de regionala och lokala styrgrupperna och tillsammans med utbildningsanordnare utformar de utbildningar för industrins olika behov. Karl-Göran Wahlström är nöjd med hur Teknikcollege utvecklats. Det är ett perfekt koncept för både företag, region och studerande. Idag är en stor del av de nyanställda på Atlas Copco före detta studerande inom Teknikcollege. Karin, Ola och Karl-Göran är överens. Det har varit en fantastiskt rolig resa att göra tillsammans och nu fortsätter arbetet med att göra Teknikcollege ännu vassare! 38 39

22 Teknikcollege finns i 27 regioner i landet och har utvecklats på initiativ av industrins parter inom Industrirådet. Teknikcollege innebär samverkan för att på ort och ställe utveckla tekniskt inriktade utbildningar utifrån 10 nationellt fastställda kriterier som ska uppfyllas och kvalitetssäkras. I förgrunden står industrins behov. Den här skriften illustrerar tankarna bakom konceptet Teknikcollege och ger konkreta exempel på hur kriterierna kan användas för att stärka kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar på olika nivåer inom det svenska utbildningssystemet.