Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning

Transkript

1 Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning 2011

2 Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning 2011 Specialpedagogiska skolmyndigheten Redaktion: Kenneth Drougge, Sara Håkansson och Madeleine Wikström. Manus: Anders Lövgren, Sara Håkansson, Madeleine Wikström, Kenneth Drougge och Joakim Grausne. Foto: Jörgen Appelgren sid 29, Anna-Karin Drugge sid 21, 22, 23, Per Groth sid 8,11, Per Helander sid 11, 17, omslag, Stig-Åke Jönsson sid 24, 25, 27, 28, 31, Cecilia Nordstrand sid 5, 6, 7, 34, Joakim Orrvik sid 33 och Johan Wingborg sid 13, 15. Formgivning: Plan 2 Tryck: Edita, 2011 ISBN: (tryckt), (pdf) Best.nr: 00370

3 Inledning Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga, ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. För att utveckla en verksamhet är det ibland nödvändigt att pröva nya arbetssätt. Med denna skrift vill vi inspirera skolor att göra just det. Vi lyfter fram några av de utvecklingsprojekt som fått bidrag för särskilda insatser i skolan (SIS). Skriften vänder sig till alla inom grundskolan, gymnasieskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan som är intresserade av att utveckla skolans verksamhet för elever med funktionsnedsättning. Varje år beviljar vi bidrag till många utvecklingsprojekt. Här presenterar vi några exempel för att visa vilken bredd det finns bland projekten. De vänder sig till elever med olika funktionsnedsättningar i olika åldrar. Projektens aktiviteter skiljer sig åt och de är genomförda i olika delar av Sverige. Vi hoppas att dessa exempel ska entusiasmera fler att skapa en likvärdig utbildning för alla. Det är skolans huvudman som kan söka bidrag för utvecklingsprojekt. I slutet av skriften beskriver vi vad ni bör tänka på inför en ansökan. Leif Näfver Chef för statsbidragsavdelningen Specialpedagogiska skolmyndigheten

4 Intryck får igång inlärningen På särskolan Balders Hus i Norrtälje finns verksamheten Sensoteket. Där kan elever få sinnesintryck som gör att pusselbitar i deras inlärning faller på plats. Titta, jag är en sköldpadda, säger pojken. Han har krupit ner i ett bollhav och över sig har han dragit en saccosäck som blivit djurets skal. Ja, titta, säger förskolläraren som finns i rummet. Vilka djur måste sköldpaddorna se upp för? Kråkor, jag är en kråka, svarar ett annat barn och ger sig in i leken. Pojken som är sköldpadda drar in huvudet under säcken och blir oåtkomlig för kråkan. Händelsen som utspelar sig på Balders Hus i Norrtälje är ett vardagligt exempel på hur Sensoteket används. Leken, samtalen, intrycken och känslorna som hela tiden finns med får betydelse för barnens utveckling. Just den här dagen är det fem barn från ett lågstadium en bit utanför Norrtälje som gör ett besök. De har gemensamt att de har kommunikationssvårigheter och får hjälp med detta i en liten grupp. På morgonen har de packat sina ryggsäckar med fika och gett sig iväg med buss. Flera rum att välja bland En halvdag på Sensoteket byggs ofta upp som en helhet där elever och personal tillsammans planerar och genomför besöket. Så när gruppen kommer fram till Balders Hus blir det först fika och en pratstund i lugn och ro. Sedan sprids de ut i våra upplevelserum. Hela tiden finns gruppens egna förskollärare eller lärare med. Det handlar om att eleverna får tillfälle till olika sinnesintryck. När det händer kan pedagogerna ofta bättre förstå varför eleverna fungerar på det ena eller andra sättet. Behov blir ofta tydliggjorda, säger Gunilla Lund som byggt upp Sensoteket tillsammans med Marianne Mellberg. Och för eleverna blir sinnesintrycken en hjälp i deras utveckling. De stärker kroppsuppfattning och får kontakt med sina tankar och känslor. Kopplingen mellan upplevelser och inlärning är stark, det får vi exempel på hela tiden, säger Marianne Mellberg. 4 Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning

5 I Sensoteket får elever och pedagoger möjlighet att med hjälp av sinnesintryck stötta inlärningen. Rum som innehåller bland annat former, ljud, ljus, stämningar och vibrationer ger upplevelser. Ett exempel är tonårsflickan som tyckte att det var obehagligt att vistas i det lugna, vita rummet. Där är ljussättning och musik meditativ och många elever tycker att det är skönt att bara gå ner i varv där. För den här flickan blev upplevelsen motsatt. Och för specialpedagogen Carina Johansson som arbetar på Balders Hus var det en viktig erfarenhet. Hennes vakenhetsgrad var i grunden låg. När hon kom in i den här miljön kunde man tro att det skulle passa henne, men hon reagerade starkt och ville inte vara där. Vi provade då i stället starkare stimuli, snabbare musik, mer händelser. Det blev hon en piggare person av, vilket påverkade inlärningen positivt. Det är otroligt viktig kunskap för mig, säger Carina Johansson. Tog steget till eget Balders Hus var tidigare en kommunal särskola tog Gunilla Lund och Marianne Mellberg över verksamheten i privat regi och det är nu en frisärskola med förskola, grundskola, gymnasium och korttidsboende. Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning 5

6 Grunden till Sensoteket har de båda specialpedagogerna arbetat med i flera decennier. Men 2009 satte de ett namn på verksamheten. Det har nog varit lite flytande tidigare. Vi har mycket väl vetat vilka teorier vi ska anamma och vi har successivt byggt upp innehållet i lokalerna med genomtänkta upplevelser, men det har inte varit lika tydligt paketerat som det är nu, säger Marianne Mellberg. När de fick SIS-medel för att utveckla verksamheten betydde det ett viktigt steg framåt. De kunde då köpa in personal som täckte upp för dem själva när de arbetade med Sensoteket. I två omgångar kunde de ägna varsin halvtidstjänst åt att besöka andra skolor för att informera om verksamheten, ta emot studiebesök och utveckla idéer. De håller med om att deras arbete då liknade en PR-kampanj. Vi är väldigt stolta över det vi skapat här och ser gärna att det kommer andra till del. Den respons vi får från barn, föräldrar och pedagoger visar att Sensoteket behövs, säger Gunilla Lund. Stor spännvidd på sinnesintryck För elever och pedagoger i Balders Hus är Sensoteket en självklar del i skoldagen och används regelbundet. Men de kommunala skolorna är lika välkomna att boka tider för besök. Målgruppen är i första hand elever med funktionsnedsättning och inlärningssvårigheter. Och trots att Balders Hus är privatägt så tas inga avgifter ut när Sensoteket används av förskolor och skolor. Vi är kvinnliga företagare och kanske tänker vi annorlunda än många män skulle ha gjort. Men för oss är det viktigaste att Sensoteket kommer till nytta för så många som möjligt, säger Gunilla Lund. Man kan inte se det på annat sätt i det här fallet än att den kommunala skolan blivit integrerad i särskolan. Lokalerna i Sensoteket kan kort beskrivas så här: Där finns ett centralt samlingsrum med saker och detaljer på hyllor och i lådor som ska väcka nyfikenhet och ge sinnesintryck. Många av sakerna lyser och ger ifrån sig ljud. I musikrummet finns instrument, en massagefåtölj och en bädd som vibrerar när musik spelas. I bollhavet är bollarna genomskinliga och färgade lampor ger rummet ett spännande sken. I vita rummet är stämningen mycket stillsam och rogivande. Barnen som kommer till Sensoteket förknip- 6 Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning

7 par det med något roligt och spännande. Men vi är noga med att säga att det inte får bli någon cirkus av besöken, säger Marianne Mellberg. Inspiration från många håll De tankar som Gunilla Lund och Marianne Mellberg använt för att skapa Sensoteket kommer från många håll. Gunnar Kylén, Britta Holle, Lilli Nielsen och Jean Piaget är auktoriteter som nämns med självklarhet. Stor inspiration har också kommit från den engelske psykologen Roger Hutchinson och hans kollega, arbetsterapeuten Joe Kevin. Sensotekets båda skapare har avslutningsvis några tips till dem som vill göra något liknande. Börja med ett studiebesök på Sensoteket eller en motsvarande verksamhet och fundera över den egna lokalfrågan. Tänk sedan igenom vad som går att erbjuda utifrån de egna teoretiska kunskaperna. Det är viktigt att veta varför man till exempel väljer att köpa in ett rör där färgade bubblor åker runt i en vätska, och hur ett sådant rör kan användas. När barnen som det berättas om i början av texten ska åka hem från Sensoteket samlas de i det stora rummet och packar sina ryggsäckar. Ett av barnen säger högt och spontant att det varit roligt hela dagen. De båda förskollärarna som varit med vet att det finns många sinnesintryck att utgå från i samtal med barnen de kommande dagarna. Gunilla Lund och Marianne Mellberg har byggt upp en privat särskola där Sensoteket är en del. FAKTA Projektets namn: Sensotek - en ny arbetsmodell Skolhuvudman: Balders hus fria särskola Mål: Elevers kunskaper stärks i nya lärandemodeller genom upplevelsepedagogik och sinnesträning. Syfte: Erbjuda en sinnesstimulerande, tillrättalagd lärandemiljö där eleven kan uppleva, utforska och förstärka sina kunskaper. Målgrupp: Elever i särskolan Tidsperiod: Två år, januari 2009 till december Bidragsbelopp: kr år 2009, kr år Personella resurser: 1,0 tjänst specialpedagog fördelat på två halvtidstjänster. Kommentar Kommunikation hänger ihop med kropp och känslor Sinnesupplevelser och motorisk aktivitet är en grund för begreppsbildning, kunskap om oss själva och omvärlden. Därför är det angeläget att elever får möjlighet att förankra språket till kropp och känsla. Leken är av stor betydelse för elevens utveckling av kroppsuppfattning och identitet. Ny rörelseerfarenhet läggs till tidigare erfarenheter, vilket är positivt för inlärning och främjar den sociala kompetensen. Det är viktigt att pedagoger planerar sina lektioner så att alla elever får en positiv bild av sig själv och vågar ta egna initiativ till rörelseaktiviteter. Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning 7

8 Alban Ahmeti coachades av Benjamin Maleki i matte. Äldre elever coachade yngre När elever får inlärningssvårigheter kan hjälpen finnas på nära håll. På gymnasiet i Hedemora fick äldre kamrater i uppdrag att coacha yngre. I dag applåderar alla inblandade den framgångsrika modellen. Under vårterminen 2009 hade ett problem tornat upp sig på Martin Koch-gymnasiet i Hedemora. Flera av eleverna behövde extra stöd, men skolans resurser var uttömda. Då tänkte man i nya banor och tog ett ovanligt beslut. Två tidigare elever kontaktades och fick frågan om de ville bli coacher för elever med inlärningssvårigheter. Vi ville prova och se om det kunde fungera. En stor fördel med att använda tidigare elever som coacher är att de är hemtama med strukturer på skolan, kan lokalerna och känner oss lärare, säger specialpedagogen Benita Wallner. Det lilla pilotförsöket blev så lyckat att skolan sökte och fick medel från Specialpedagogiska skolmyndigheten för att utveckla idén med elevcoacher. När höstterminen 2010 startade satte sig skolans stödteam, bestående av en grupp lärare med inriktning mot specialpedagogik, för att diskutera vilka elever som kunde behöva en coach. Det var elever med till exempel ADHD, men 8 Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning

9 det behövde inte finnas en diagnos med i bilden. Elever som av olika anledningar behövde extra stöd i sina studier var aktuella, berättar Benita Wallner. Fick använda sina kunskaper Det blev 15 elever som fick frågan om de skulle vilja ha en egen coach i form av en äldre elev. Reaktionen från de flesta var försiktigt positiv. Eleverna var medvetna om att de hade svårigheter i skolan, och att prova att plugga med en några år äldre coach uppfattades som en spännande idé. Sedan gällde det att hitta coacherna. Nu valde vi bland dem som gick tredje och sista året, och självklart lade vi stor vikt vid att de var stabila och trygga personer. Att ta sig an uppdraget visade sig vara en utmaning som de 13 tillfrågade tredjeårseleverna gärna nappade på. Benjamin Maleki blev en av coacherna: Jag fick frågan om jag kunde vara coach i matte. Det kändes bra att få använda mina kunskaper för att hjälpa någon annan. Jag tänkte faktiskt också att jag kanske kunde förklara bättre och på ett mer anpassat sätt än en lärare. I det här fallet blev det precis så. Alban Ahmeti som hade problem med matte B-kursen fick träffa Benjamin Maleki en till två gånger i veckan. Jag fick mer hjälp och det blev roligare. För mig var det bra att få en coach. Jag hade klasskamrater som undrade varför inte dom också fått hjälp, säger Alban Ahmeti. Killarna själva vill inte göra någon stor affär av det hela. Men de lärare som såg hur samarbetet mellan den äldre och den yngre eleven utvecklades kunde bara se framsteg. Det var enormt roligt att höra deras diskussioner om olika mattetal, de resonerade sig fram till lösningar på ett sätt som man blev glad av att lyssna på, säger resursläraren Gary Berglund. Andra lärare berättar att när Alban Ahmeti hade prov så var det hans coach som var den mest nervöse och som sågs vanka av och an utanför provsalen. Stöttade elev med dåligt självförtroende En annan av coacherna heter Alexander Maleki. Hans uppdrag var att stötta en elev som slutat att gå på idrottslektionerna. Vi var båda intresserade av styrketräning, så då gick vi på gymmet tillsammans i stället. Han hade inget bra självförtroende och jag försökte så gott det gick att peppa honom. Det var roligt när han började komma fram till mig i matsalen och prata, det kändes som om han gått framåt på något sätt då, berättar Alexander Maleki. I en mindre del av coachprojektet fick en handfull ensamkommande flyktingungdomar som går på skolan, träffa en grupp med svenska elever under lektioner i historia och samhällskunskap. Syftet var att de skulle diskutera skolämnena, men också att flyktingungdomarna skulle få lära känna andra på skolan. Det var mycket bra. Jag minns speciellt när vi pratade om hur regering och riksdag fungerar i Sverige. Jag skulle vilja att det var mer sådana lektioner. Jag tycker att det är svårt att lära känna svenska ungdomar, därför var det där så roligt, säger Naser Muradi som kom från Afghanistan till Sverige för några år sedan. Coachning ett av flera verktyg Den äldre elevens uppdrag i projektet handlade om att coacha en yngre elev en till två gånger i veckan, vid tillfällen när det inte krockade med annat på schemat. För den insatsen betalade skolan ut en timersättning. De coacher som önskade det fick också ett intyg Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning 9

10 underskrivet av rektor om insatsen, en merit som kan komma till nytta i framtiden. Det går inte att säga annat än att det varit en bra lösning ekonomiskt, men den stora vinsten är resultatet för eleverna, säger Benita Wallner. Att ge en elev möjligheten att studera extra tillsammans med en coach någon timme i veckan är inget som ska jämföras med det stöd som kan ges av utbildade pedagoger, det är Benita Wallner och hennes kollegor mycket noga med att understryka. De säger att coachtimmarna endast ska ses som ytterligare ett av många verktyg i deras låda, när det gäller att erbjuda en elev extra stöd. Som utomstående kan man kanske reagera över att det är ett stort ansvar för en ung person utan utbildning att stötta en elev med en funktionsnedsättning. Vad händer om det inträffar saker som kräver lång erfarenhet och specialpedagogiska kunskaper för att klara av? Vi har valt eleverna i båda grupper med omsorg. Vi har också ett ordentligt samtal med varje coach i starten och även funnits i deras närhet under de olika stödtillfällena. Självklart är det viktigt att vi lärare är lyhörda och kan hjälpa till om eleverna tycker att något är jobbigt. Hittills har det gått väldigt bra, säger Benita Wallner. Fortsättning följer för modellen Projektet bedömdes så framgångsrikt att skolan kommer att använda coacher även i framtiden om behov uppstår. I skolans egen rapport från coachprojektet framgår att eleven som får stöd inte får ha för stora och komplicerade studieproblem eller sociala problem. Man noterar också att rollen som handledare för coacherna är viktig och att tid måste avsättas för det uppdraget. Det framgår tydligt att både coacher och elever fick ut något positivt av mötena på skolan. På frågan om hur coachen tror att insatserna påverkat elevernas resultat svarar en av dessa: "I vissa fall mycket bra, några av eleverna jag coachade var väldigt tacksamma för hjälpen och deras studieresultat höjdes." En viktig initiativtagare till projektet var den dåvarande rektorn på skolan, Gunilla Stenkula. Hon arbetar i dag som rektor på gymnasieskolan i Malung-Sälen och har tagit med sig modellen dit. Poängen med modellen är att coacherna nästan befinner sig i elevens situation och har lätt att reflektera över deras problem. En viktig faktor för att det ska fungera är den kultur som finns bland lärarna på skolan. De måste vara öppna för att prova något nytt, säger Gunilla Stenkula. 10 Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning

11 När de äldre eleverna på gymnasiet i Hedemora fick bli coacher till yngre med inlärningssvårigheter så skedde stora framsteg. På bilden korridorsnack mellan specialpedagogen Benita Wallner och coacherna, de båda tvillingbröderna Benjamin och Alexander Maleki. Kommentar Coachning en slags pedagogisk strategi En funktionsnedsättning kan ge konsekvenser för individens lärande. Det innebär att valet av pedagogiska strategier, läromedel, andra lärverktyg och utformningen av den fysiska miljön kan bli avgörande för elevens möjligheter att nå målen och att bli delaktig i verksamhetens aktiviteter. Coachning är ett sätt att ge elever stöd. FAKTA Projektets namn: Äldre elever coachar yngre på gymnasieskola. Skolhuvudman: Hedemora kommun. Mål: Eleverna ska nå godkända studieresultat. Syfte: Gymnasieelever med funktionsnedsättning får som handledare/coacher äldre elever eller ungdomar som ny ligen gått ut åk 3. Syftet är att främja lärandemiljön och att implementera coachning i den ordinarie stödverksamheten på skolan. Målgrupp: Elever med olika funktionsnedsättningar som till exempel ADHD, dyslexi eller Aspergers syndrom som är diagnosticerade men också elever med svårigheter som inte fått diagnos. Eleverna ska själv vilja utvecklas och få hjälp av en coach. Tidsperiod: Januari till december Bidragsbelopp: kr. Personella resurser: 0,15 tjänst projektledare. Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning 11

12 Teknik och coachning verktyg mot skolk När antalet storskolkande tjejer i Mölndal ökade stod skolan maktlös. Men med nya grepp, modern teknik och massor med positiv coachning blev flickorna motiverade och kom tillbaka till undervisningen. En av högstadietjejerna på en skola i Mölndal var hemma på dagarna, vecka efter vecka. Olika försök att få henne att komma igång med pluggandet var lönlösa. Vad hon egentligen sysslade med var det ingen som visste. Skolan var bara så totalt ointressant. En liknande tillvaro hade ytterligare en handfull flickor på högstadieskolor i Mölndal. De hade så gott som helt slutat att komma till skolan, eller så fanns de på skolan utan att delta i undervisningen. De vandrade i korridorerna och bara fick tiden att gå. Några av dem hade koncentrationssvårigheter och dyslexi. Titti Ljungdahl, rektor på Toltorpsskolan, stod tillsammans med kollegor handfallen inför skolket. Vi hade försökt med de vanliga sätten att få tillbaka tjejerna. Enskild undervisning, anpassat schema och extra mentorsstöd fungerar ofta, men inte i dessa fall. De var totalt ointresserade av skolan och saknade all motivation. Att inte få slutbetyg i nian spelade ingen roll för dem, berättar Titti Ljungdahl. Tog vara på kreativitet Toltorpsskolan hade tidigare fått utmärkelsen The European Label för sin kreativa språkundervisning, som tar fasta på elevernas egna intressen. Musik, it och media används i en mix när eleverna producerar bland annat film, samtidigt som de lär sig språk. Arbetssättet hade utvecklats av läraren Camilla Rudevärn och Titti Ljungdahl, tidigare lärare i språk, och tillsammans började de diskutera möjligheten att jobba på ett liknande sätt med de skolkande tjejerna fick de kontakt med den engelska pedagogen Jean Johnson som står bakom utbildningskonceptet Not School som används i Storbritannien där problemet med skolkande elever är mycket stort. Nu började projektet "Elever som zappar skolan" ta form på Titti Ljungdahls skrivbord. Att zappa skolan betyder att välja bort den på samma sätt som man byter kanal på tv:n. Och när rektorn sedan fick SIS-medel kunde Camilla Rudevärn anställas som lärare i projektet. Skolan visade genuint intresse En grundläggande tanke var genomgående att eleverna själva fick skapa individuella skräddarsydda läroplaner utifrån intresse. När jag började i tjejgruppen så kunde jag inte sitta still i fem minuter och jag ville inte plugga något alls. Idag gillar jag att läsa, skriva, tala och allting förutom matte, det är inte min starka sida. Jag blir bara duktigare och duktigare på ämnena, säger en anonym flicka i en utvärdering som gjorts. Vi har bara fokuserat på det som varit lustfyllt och som fungerat. Bara positiv feedback och uppmuntran i bemötandet, säger Camilla Rudevärn, väl medveten om att det kan låta som en helt kravlös skolgång. I de här speciella fallen där inget annat fungerat så gav det här arbetssättet resultat. För första gången var skolan intresserad av vad tjejerna sa och av vad som var viktigt för dem, fortsätter hon. 12 Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning

13 Rektorn Titti Ljungdahl och läraren Camilla Rudevärn lyckades få storskolkande elever att komma tillbaka till skolan. Viktigt var att arbeta utifrån elevernas egna intressen och använda positiv coachning. Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning 13

14 En av eleverna hade ett stort intresse för att skapa och gjorde den här bilden i ett dataprogram. Det blev en del av vägen tillbaka till ordnade studier. Egen studiehörna väckte känslor Runt gruppen fanns även en elevassistent, specialpedagoger, psykolog, kurator och skolsköterska. Eleverna fick en varsin surfplatta för att använda i kreativ inlärning. Ständigt skickades sms till deras mobiltelefoner där de fick uppmuntrande kommentarer. De bjöds på frukost varje morgon för att få en bra start på dagen. Och de fick en egen studieplats i det gemensamma rum där hela skoldagen var samlad. Att inreda en egen studiehörna var en stark upplevelse för många av tjejerna som inte känt sig hemma i skolan och som inte haft någonstans att läsa läxor i hemmet. Det fanns de som grät när vi gjorde det och det säger en hel del om hur viktigt det var för dem, säger Camilla Rudevärn. Flickorna i gruppen återvände till skolan och de som gick i årskurs 9 fick sina slutbetyg. Det var framför allt en seger för dem själva, men också för projektet. Men det var långt ifrån en enkel match för Titti Ljungdahl och Camilla Rudevärn. De fick ta nya tag flera gånger och särskilt inledningen av projektet var tuff, när elever som varit borta länge från skolan åter skulle innanför väggarna. Det var väldigt oroligt på morgnarna. Bland tjejerna fanns inte bara djup skoltrötthet utan också en del sociala problem. Kanske hade de varit ute på nätterna. Men till slut fick vi igång fina samtal, vi hade levande ljus på borden och vi såg att det började tändas något i ögonen på dem, säger Titti Ljungdahl. Bredare syn på inlärning Det coachande förhållningssättet blev viktigt för projektets framgång. Både Titti Ljungdahl och Camilla Rudevärn är certifierade coacher och vet vilken kraft som finns i alla människor även om det ser livlöst ut på ytan. Det handlar om att vara extremt nyfiken på deras liv, deras tankar och drömmar. Någonstans finns en tråd man kan börja dra i för att få igång dem. Ett exempel är elever som gjort film om sina intressen. De har blivit motiverade att leta kunskap om hur tekniken fungerar både på svenska och på engelska. Sedan bygger man långsamt vidare, säger Camilla Rudevärn. De är båda helt övertygade om att de traditionella undervisningsmetoderna i skolan mår bra av att skakas om. Ett undervisande förhållningssätt som varit lärarkårens ryggrad kanske håller på att ersättas av ett mer lärande förhållningssätt. Då spelar det mindre roll när, var och hur eleverna tar till sig kunskap. 14 Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning

15 Camilla Rudevärns arbete i projektet ledde till att hon nu jobbar som skolutvecklare i Mölndals kommun. Där har hon varit med om att identifiera ett 50-tal elever som finns i riskzonen för att bli storskolkare, och nu erbjuds den gruppen i förebyggande syfte bland annat stöttning av mentorer. Problem i no och so ofta signal På Titti Ljungdahls skola arbetar de i dag mer flexibelt än tidigare, och försöker anpassa undervisningen för elever som håller på att halka åt sidan. Vid en frånvaro på mer än åtta procent sätts åtgärder in. Vi kan se att det ofta börjar med svårigheter i no och so där det krävs god läsförståelse. De som har dåligt ordförråd får det mycket jobbigt och börjar ibland skolka. Det här blir allt vanligare och det gäller för oss att se signalerna tidigt, säger rektorn. Båda två har efter projektet föreläst i många sammanhang om sina erfarenheter. Och statistiken visar att många skolor kan behöva hjälp med att hitta motmedel mot skolket. Enligt vad kommuner och fristående skolor redovisar i rapporten Skolfrånvaro och vägen tillbaka (Skolverket 2010) var det elever som var fullständigt frånvarande utan giltiga skäl sedan minst en månad i slutet av läsåret 2008/ av dem hade varit borta hela vårterminen eller ännu längre. Tät kontakt med eleverna som "zappade skolan" blev centralt i projektet. Positiva och uppmuntrande kommentarer som skickades med sms duggade tätt. FAKTA Projektets namn: Elever som zappar skolan Skolhuvudman: Mölndals kommun Mål: Genom lustfyllda arbetssätt med IT/media som grund minska skolfrånvaro och därigenom öka studiemotivation och måluppfyllelse. Syfte: Att elever med koncentrationssvårigheter och dyslexi kombinerat med hög frånvaro/i riskzonen ska kunna få stärkt självförtroende och få en utbildning som leder till ett arbete. Ge dem en framtidstro. Målgrupp: I huvudsak fem till sju elever med koncentrationssvårigheter, läs- och skrivsvårigheter och hög frånvaro, den så kallade Tjejgruppen. Även elever, pojkar och flickor, med ströfrånvaro som fångas upp i Lärcentrat. Tidsperiod: Januari till december 2010 Bidragsbelopp: kr Personella resurser: 1,0 tjänst specialpedagoger fördelat på två personer med 0,6 och 0,4 tjänst. Flickor med ADHD Kommentar Elever med ADHD behöver möta personer som ger ett tydligt stöd i skolan och som har förståelse och kunskap för funktionsnedsättningen. I annat fall kan de få stora svårigheter att koncentrera sig och följa med i lärandesituationen. En elev med ADHD har ofta svårt att planera och ta ansvar för sitt lärande och behöver hjälp med att finna goda strategier för sitt lärande. Gruppen flickor med ADHD eller ADD är än så länge inte synliggjorda i samhället lika ofta som pojkar. Detta kan bero på att funktionsnedsättningen yttrar sig annorlunda hos flickor än hos pojkar. Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning 15

16 Skoldatatek växer som viktig resurs På skolorna i Sundsvall utbildas lärare för att kunna ta in tekniska hjälpmedel i undervisningen. Skoldatateket har hittat en modell där fokus ligger mer på pedagogik och samverkan än på datorer. Ungefär två tredjedelar av Sveriges kommuner har idag tillgång till skoldatatek. Uppgiften har från början varit att låna ut teknisk utrustning till elever som kan få hjälp i sin inlärning genom att till exempel använda en dator med speciella program. Men den kanske viktigaste funktionen har allt mer blivit att utbilda lärare och stötta skolorna med kunskap om tekniken och hur denna samspelar med mjuka faktorer som bemötande och anpassad studiemiljö. I Sundsvall kan kommunen visa upp ett skoldatatek som blivit ett föredöme på området. Vi har skoldatateket att tacka för mycket. Vi hade inte varit där vi är i dag utan dem, mycket för att alla våra lärare fått en grundutbildning vid två tillfällen, säger Monika Vigetun som är specialpedagog på Skönsmons skola. Denise hör text när hon läser Samma dag som det här reportaget görs på skolan har en av eleverna, fjärdeklassaren Denise Söderlund, fått en bärbar dator. Hon är med all rätt märkbart stolt. Jag har lite svårt med läsning och skrivning. Det blir för mycket text på något sätt. Med datorn kan jag höra texten samtidigt som jag läser och då går det mycket bättre, säger hon. Innan Denise har fått sin dator med program som stöttar inlärningen, så har flera pusselbitar lagts. Skönsmons skola har en plan för att både förebygga och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Under år 1-3 jobbar man med så kallade intensivperioder i läsning, med mycket gott resultat. Om svårigheter ändå kvarstår måste man tänka vidare. Monika Vigetun har gjort en läs- och skrivutredning på eleven. Tillsammans med klassläraren har hon börjat planera för att använda hjälpmedel, och genom skoldatateket har hon beställt den utrustning som passar eleven bäst. Och så har skolans rektor godkänt kostnaden för att leasa datorn. Just det här exemplet var inte alls komplicerat. Men det finns resurser hos skoldatateket i Sundsvall för att klara av större utmaningar, där teknik kan vara del i ett mer omfattande stöd för en elev. Utbildat politiker och skolledare Verksamheten har byggts upp under en lång följd av år och har blivit en självklar och central samlingsplats för alla frågor som rör tekniska hjälpmedel. Först var skoldatateket en del av kommunala AVmedia som lånar ut teknisk utrustning. Kommunala medel och SIS-medel gjorde att två specialpedagoger kunde anställas och stora steg tas för att nå ut ännu mer i elevernas vardag med teknik och pedagogik. I dag är skoldatateket i Sundsvall ett resursnav för förskolor och skolor i hela Västernorrlands län, något som kommit till stånd tack vare att kommunerna varit beredda att skjuta till pengar. Och i Sundsvall har enheten blivit en del av elevhälsan. En förklaring till att vi kan arbeta brett med våra frågor är att vi fått gehör på alla nivåer för hur viktiga de är. Vi har haft seminarier och utbild- 16 Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning

17 Fjärdeklassaren Denise Söderlund tar den bärbara datorn till hjälp i läsningen. ningar med politiker och skolledare, grupper av lärare och ända ner på individnivå med elever och föräldrar, säger Hans Burefjord som är en av specialpedagogerna. Vi är bara två specialpedagoger i Skoldatateket och får inrikta oss på utbildningsinsatser som ger så stor effekt som möjligt. På varje skola ska det finnas minst två lärare som är nyckelpersoner i frågor om tekniska hjälpmedel. Vi satsar på att utbilda dessa och sedan är deras roll att föra kun- Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning 17

18 Specialpedagogerna Hans Burefjord och Monica Nyberg, samt elevhälsans Anna-Lisa Wikström är viktiga motorer i skoldatateket i Sundsvall. skapen vidare, säger Monica Nyberg, också specialpedagog. Datorer bra men inte allt Många skolor har också satsat på att ge all sin personal en introduktion i ämnet. Att lära sig hur man startar och använder ett hjälpmedel är självklart, men tekniken är ändå underordnad i utbildningarna. Lärmiljö handlar mer om pedagogik och bemötande än om ljus och teknik. Vi reflekterar ofta över begreppet lärmiljö. En bra bärbar dator med program som kan hjälpa en elev kanske inte alls gör någon nytta om den används där det är fel ljus eller störande ljud eller något annat, säger Monica Nyberg. Gång efter gång återkommer de till datorernas underordnade roll i sammanhanget. Därför lyfter de gärna fram alla möten under utbildningarna som de haft med lite äldre lågstadielärare. Låt vara att många av dessa kanske inte är bästa vänner med tekniken, men det är dessa lärare som har bäst förutsättningar att få en bärbar dator att fungera i undervisningen. De har pedagogiken i ryggmärgen. Och att föra in pedagogik i datorn är ett mindre hinder än att få en oerfaren lärare att göra något bra av tekniken, oavsett hur mycket datavana som finns, säger Hans Burefjord. Många lärare vittnar om hur stor skillnad det kan bli på kort tid för elever som får hjälpmedel, 18 Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning

19 säger Anna-Lisa Wikström som är rektor inom Elevhälsan i Sundsvall och en person som verkligen uppskattar skoldatatekets arbete. Fler elever når målen och kan i förlängningen studera vidare på högskola och universitet. Att de har med sig vana av att studera med teknik när de når den nivån är viktigt, för där finns verkligt bra resurser att få stöd. I dag kan en dyslektiker studera på läkarlinjen, vilket var helt otänkbart innan tekniska hjälpmedel fanns, säger hon. Blir en samlande kraft Även om de inblandade gärna lyfter de mjuka värdena framför tekniken så går det inte att komma ifrån hur viktigt det är att allt fungerar. Alla som haft en krånglande dator vet hur frustrerande det kan vara. Vem har tid med det i ett klassrum? Därför har skoldatataket tillgång till en it-service som ser till att allt är testat och fungerar när det lämnas ut. Det är också it-service som har koll på alla uppdateringar av program som ständigt sker. En av skoldatatekets roller är att vara ett slags samtalspartner för många av de intresseorganisationer som finns, exempelvis för dyslektiker och för hörselskadade. Dessa driver ofta själva linjen att skolor ska bli bättre på att använda tekniska hjälpmedel. Skoldatateket försöker samla "påtryckningarna" för ett det ska ha större effekt. Åter till Skönsmons skola. En av lärarna som haft flera elever med tekniska hjälpmedel är Sigrid Nyberg. Hon har starka upplevelser av hur utvecklingen tagit fart för dem som fått rätt stöd, men hon försöker också skapa ett interaktivt klassrum som alla har glädje av. Strategin bör vara att tekniska hjälpmedel ska kunna användas av alla i klassrummet. Med en skärm och en dator i uppkopplat läge dyker det upp nya sätt att arbeta med text, bild och samtal. Det gör också att det inte blir något utmärkande alls för den elev som har ett hjälpmedel, säger hon. FAKTA Projektets namn: Skoldatatek Sundsvall. Skolhuvudman: Sundsvalls kommun. Mål: Att elever med ADHD-problematik och läs- och skrivsvårigheter samt dyslexi lättare ska få tillgång till datorbaserad undervisning. Datortekniken ska både hjälpa dem i skolarbetet och bidra till att de blir inkluderade i sin klass. Att etablera ett gemensamt språk och arbetsmodeller för fortsatt förankring och utveckling av den goda lärmiljön. Syfte: Att under tre år bedriva Skoldatateksverksamhet i Sundsvalls kommun och bygga nätverk för kompetens kring kompensatoriska hjälp- och läromedel i Västernorrlands län. Att skapa förutsättningar för bättre samordning mellan olika verksamheter gränsande till elevstödet såväl inom som utom de kommunala ramarna. Att samverka med intresseorganisationer i syfte att skapa konsensus kring frågor rörande tillgänglighet och inkludering. Målgrupp: Elever med läs- och skrivsvårigheter och elever med koncentrationssvårigheter. Tidsperiod: Förstudie hösten 2006 därefter projekt januari 2007 till december Bidragsbelopp: kr, kr kr,. Personella resurser: 1,5 tjänst fördelat på projektledare och koordinator. Kommentar It i lärandet För elever med funktionsnedsättning och elever i behov av särskilt stöd kan it vara ett medel för att i högre grad nå målen. Datorn ger möjlighet till ett lärande utifrån vars och ens behov. Läsning, skrivning, finmotorik och motivation stöds av it i många olika former. Med it kan information och läromedel bli tillgängliga. SPSM:s skrift It i lärandet för att nå målen, kan vara ett stöd för er som vill utveckla skolan med hjälp av it. Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning 19

20 Umematte fyller kunskapsluckor I Umeå har ett team under ledning av forskaren Gunnar Sjöberg utvecklat en helt egen metodik för matematik. Elever som haft det svårt med inlärningen kan efter ordinarie skoltid få uppleva den viktiga aha-känslan. Anneli Persson hade under nästan hela sin skolgång tyckt att matten var det svåraste av allt. Den var riktigt besvärlig för henne. Ibland kändes som om jag hade ett lås i huvudet. Jag tyckte det var ett rent helvete, det var så svårt att fatta vad läraren sa och vad som stod i böckerna. Jag hade alltid så svårt att koncentrera mig på lektionerna, berättar hon. På högstadiet fick hon chansen att komma med i en grupp som fick prova umematte. Det blev starten på en stor förändring för Anneli Persson. Snart kände hon hur det lossnade och bitarna började falla på plats. Jag lärde mig grymt mycket, och mest handlade det om att jag började förstå grunderna. De lärde ut saker på ett sätt som fungerade för mig. När jag började bli intresserad och det började gå bra fick jag beröm och belöning. Det hade inte hänt ofta innan. Hon lyckades få slutbetyg i matte i årskurs 9. Det gjorde att hon kom in på den utbildning hon önskade, och läser nu till rörmokare. Det var tack vare umematten som det hände. Jag går nu i en klass med tio killar och det går jättebra. Jag känner att jag gått framåt, förut har jag inte klarat ekvationer men det gör jag nu. Och den stora skillnaden är att jag fått fritid, förut fick jag sitta hela kvällarna och kämpa och ändå gick det inte bra, säger Anneli Persson. Elever med IG får chansen I mer än tio år hade forskaren Gunnar Sjöberg intresserat sig för varför vissa elever hade det så svårt i ämnet matte. Han hade en ganska god uppfattning om hur problemet skulle bekämpas, och fick SIS-medel och kommunala medel för att starta ett unikt projekt. 20 Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning

21 Forskaren Gunnar Sjöberg har tillsammans med lärarna Mike Bergström och Cicki Nyberg skapat umematte. Anneli Persson fick fart på inlärningen i matte sedan hon fick prova umematte. Ett slutbetyg i årskurs 9 ledde vidare till att hon nu går på gymnasiet och utbildar sig till drömyrket rörmokare. Vi har riktat in oss på att stötta elever som går i de årskurser som har nationella prov. Det är viktigt att vi årligen kan mäta våra resultat mot dessa, säger han. Första året som verksamheten fanns, 2010, så erbjöds 15 elever i årskurs 5 och lika många i årskurs 9 en plats är det 14 elever i årskurs 6 respektive 9 som är med. Gemensamt för dem är de befinner sig på nivån för betyget icke godkänd. Elevernas medverkan är frivillig och med insikt om att det är en exklusiv möjlighet. En gång i veckan är det ett pass i umematte, efter skoltid. Lärare är Cicki Nyberg och Mike Bergström som handplockats till uppdraget på varsin 40-procentig tjänst. Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning 21

22 Gunnar Sjöberg och de båda lärarna visste inte när de började utforma innehållet i umematte, vad det skulle bli i slutänden. Det vet de fortfarande inte, och det är också poängen med det hela. Vi ifrågasätter ständigt innehållet och tar hela tiden in ny forskning som vi läser och diskuterar. Om det skulle bli ett statiskt sätt att arbeta här så skulle vi ha misslyckats och Cicki och Mike få sluta direkt, säger Gunnar Sjöberg med ett uns av skämtsamhet. Gunnar Sjöberg har tidigare arbetat mycket med dyslexi. Därifrån har han tagit med sig ståndpunkten att det är naivt att tro att det finns bara en eller ett fåtal lösningar. Självbilden byggs upp Umematte består av tre hörnstenar. Talfakta: I regel finns det hos eleverna luckor och missuppfattningar kring grunderna i positionssystemet som måste täppas till eller korrigeras. I det arbetet används en mix av läromedel och metoder. Mental träning: Eleverna har misslyckats i matte och självbilden är dålig. En stor del av tiden används till att få eleverna att tro på sig själva. Här lutar sig teamet främst mot idrottspsykologisk forskning. Stor inspirationskälla är forskaren Carol Dweck samt de amerikanska idrottspsykologerna Roland Smith och Frank Smoll. Den extra tiden en viktig faktor I den grupp som gick ut årskurs 9 våren 2011 lyckades samtliga förbättra sina betyg från icke godkänd till godkänd. Det är fantastiskt roligt att vi lyckas så bra. Mest betyder det så klart för eleverna som får slutbetyg och kan söka in på gymnasiet. Vi önskar att fler skulle få chansen att vara med, det är lika många på kö som vi har plats för, säger Cicki Nyberg. Mike Bergström understryker hur viktigt det är att eleverna undervisas utanför skoldagen. De här eleverna behöver extra tid med matte. Deras klasslärare gör viktiga och bra insatser som behövs, men det är här hos oss som det finns tid och resurser att bygga upp de grunder som saknas. Den extra tiden och en kartläggning som visar var luckorna finns är centralt i det här, säger han. Gunnar Sjöberg använder gärna metaforer och levande exempel från sportens värld när han beskriver hur de får en elev som är en förlorare att bli en vinnare. Inom idrottspsykologin finns en helt annan syn på utveckling, än inom den traditionella pedagogiska forskningen. I den senare finns en tro på att vi är födda till att klara en viss nivå, men inom idrotten kan man nå betydligt längre än man trott, Formativ bedömning: Varje tillfälle avslutas med feedback och utvärdering. Eleverna har ett målprotokoll där varje moment i inlärningen är markerat med en ruta. Den ska färgläggas med grönt när eleverna behärskar momentet, annars målar de med gult. Det här hjälper både elever och lärare att se hur vägen från icke godkänd till godkänd successivt klaras av. 22 Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning

23 med hjälp av mental träning. Vi använder gärna begreppet coach i stället för lärare, säger han. Många och viktiga paralleller mellan idrottsverksamhet och skolans värld har utnyttjats i utvecklingsarbetet kring umematte. Hämtar inspiration från "Foppa" En av hans favoritbilder är den på ishockeyspelaren Peter Forsberg som under sin aktiva karriär ibland intervjuades i periodpausen när det var hopplöst underläge i matchen. Såg man hans ögon då så förstod man att han inte gett upp. Den blicken får vi också se hos elever när dörrar till kunskapen börjar öppnas. Det är när de säger "ja, nu fattar jag" som det börjar hända saker. Då kan vi fylla på med hur mycket som helst sedan, säger Gunnar Sjöberg. Flera av eleverna som kommer till umematte vill gärna vittna om sina upplevelser i skolan. Vi pratar ofta om de gemensamma svårighe- terna. Svettiga händer inför prov, röda ansikten när det kommer svåra frågor under lektioner är sådant som känns igen. Att bara få höra att andra har haft det på samma sätt är viktigt, säger Cicki Nyberg. Cicki Nyberg och Mike Bergström arbetar i vanliga klasser vid sidan om umematte. Båda två tycker att det är en stor förmån att ha fått möjligheten att få jobba två dagar i veckan med att utveckla både en form för lärande och rent konkret också en grupp elever. Att träffa elever som är så kallade "non-learners" och sedan få se ljuset tändas i deras ögon är det roligaste av allt i arbetet. FAKTA Projektets namn: Umematte.nu Skolhuvudman: Umeå kommun Mål: Utifrån aktuell forskning och en explicit koppling till pedagoger på fältet arbeta fram en modell för att kunna stötta elever i matematikproblem i åk 5 respektive åk 9. Syfte: Granska och utveckla nya sätt att undervisa elever i särskilda behov i matematik. Erfarenheterna från detta arbete ska ligga till grund för en modell för undervisningen av dessa elever i den dagliga (ordinarie) skolverksamheten. Målgrupp: Elever med matematiksvårigheter i årskurs 5 och 9. Tidsperiod: År 2009 PriMa-projektet, bidrag till den del som berör elever med matematiksvårigheter. År 2010 Umematte.nu, bidrag till fortsättning av ovanstående. Bidragsbelopp: kr för 2009, kr för Personella resurser: 1,0 tjänst, fördelat på tre personer: en projektledare och två lärare. Kommentar Primära räknesvårigheter Primära räknesvårigheter är en funktionsnedsättning som kan få konsekvenser för elevens lärande under hela skoldagen. Tolkningen av siffror, tal och antal kan utgöra ett hinder när eleven ska förstå matematisk information i alla skolämnen. Framför allt visar det sig vid matematisk problemlösning. Därmed riskerar eleven i förlängningen att inte nå målen i matematik, men det kan också gälla övriga ämnen där matematik naturligt finns invävt. Därför behöver alla lärare förståelse för vilka konsekvenser som kan uppstå för en elev som uppvisar primära räknesvårigheter. Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning 23

24 Språkutvecklarna Agneta Bengtsson och Pia K Persson ledde ett projekt som gjorde att modersmålslärare, specialpedagoger och andra lärare kring tvåspråkiga elever började samverka. Nytt hopp för tvåspråkiga elever med språkstörning I Eslöv började skolorna ta tillvara mer av modersmålslärarnas kunnande. Det blev starten på ett bättre stöd för tvåspråkiga elever, en grupp som ofta hamnat mellan stolarna när det gällt inlärningssvårigheter. Eslöv har tolv grundskolor och i flera av dem finns många elever med annat modersmål än svenska. När elever i den här gruppen visat tecken på språk- störningar eller läs- och skrivsvårigheter så har pedagogerna i deras omgivning ofta känt osäkerhet. Var fanns egentligen problemet? Handlade det om en långsam utveckling av svenskan, var det en generell språksvårighet eller bakomliggande funktionsnedsättning? Det här ville vi reda ut, säger Pia K Persson som är biträdande rektor och språkutvecklare. För att bättre kunna hjälpa de här eleverna 24 Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning

25 krävdes nya arbetssätt. Pia K Persson och hennes kollega inom språkutveckling Agneta Bengtsson genomförde ett utvecklingsprojekt som med facit i hand kan betecknas som mycket lyckosamt. Den stora skillnaden jämfört med tidigare är att modersmålslärarna i kommunen fått en viktigare roll i arbetet med de här eleverna. Det samarbete som nu etablerats mellan i första hand modersmålslärare, specialpedagoger och klasslärare fanns nästan inte skymten av förut. Det är en central skillnad, säger Agneta Bengtsson. Samlad bild saknades kring pojke 2009 genomfördes en gemensam utbildning för modersmålslärare, lärare i svenska som andraspråk, specialpedagoger, logopeder och skolpsykologer. Alla dessa yrkesgrupper behövde få bättre kontakt med varandra sinsemellan och lära sig mer om den ofta speciella problematik som kan omge tvåspråkiga elever. Ett exempel är detta: En pojke som var född i Thailand och bott de första åren där konstaterades på mellanstadiet ha svårt att läsa och skriva på svenska. Modersmålsläraren hade inte upptäckt några svårigheter med skoluppgifter på thailändska. Frågetecknen hopade sig, men någon samlad bild fanns inte. Parallellt med utbildningsinsatsen för de olika yrkesgrupperna gjordes också en stor kartläggning av tvåspråkiga elever i kommunen. Där identifierades den thailändske pojken och flera andra med liknande svårigheter. I nästa steg av projektet bildade många av dem som deltagit i utbildningen två grupper och fick till uppgift att samarbeta kring eleverna och hitta lösningar. För den thailändske pojken ledde det till att han fick genomgå en läkarundersökning. Det konstaterades att han var döv på ett öra och blind på ett öga. Funktionsnedsättningen gick att parera genom att tänka på belysning och hur han placerades i klassrummet. Som hjälpmedel fick han också en skärm som förstorar upp text. Men det viktigaste som kom fram i samtal med modersmålsläraren var att de svenska och thailändska språkljuden skiljer sig åt på ett avancerat sätt, säger Pia K Persson. Gamla strukturer ändrades Pojken hade hunnit lära sig den thailändska fonetiken innan han fick nedsatt hörsel och klarade sig därför bra i modersmålsundervisningen. Den svenska fonetiken hade han inte kunnat snappa upp och saknade därför ett viktigt verktyg för att lära sig språket. Efter detta kunde undervisningen läggas upp på ett annat sätt än tidigare. Nu är det inarbetat att modersmålslärare, svenska som andraspråkslärare, specialpedagog och klasslärare har regelbundna träffar och samordnar åtgärder för den här gruppen av elever. Även föräldrarna har kommit med på ett bättre sätt än tidigare, säger Agneta Bengtsson. Det kan låta som en självklarhet, att modersmålslärarnas kunskap om tvåspråkighet borde ha utnyttjats långt tidigare. Men så har det inte varit. Förklaringen enligt de båda projektledarna är att gamla strukturer och invanda roller fått råda. Det är något de tror är vanligt på många platser i landet. En modersmålslärare är ofta en anonym person som kommer till klassrummet, hämtar en eller flera elever och går och sätter sig någon annanstans för att ha lektion. Samtal från logoped överraskade Mahmoud Alssamaray är modersmålslärare i flera olika språk och har lång erfarenhet på området. Han ger ett enkelt exempel på hur fel det kan bli. Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning 25

26 Jag vet att man brukar ha tester i svenska med de tvåspråkiga eleverna där de till exempel visar en asp, en lönn eller en koltrast och frågar vad det är. Det är mycket sällan ett arabisktalande barn känner till de sakerna. Testet blir missvisande, säger han. Han känner själv att hans erfarenheter nu tas tillvara bättre. Regelbundet träffar han nu de andra lärarna som finns runt de tvåspråkiga barnen och ser att frågetecken kan rätas ut bättre än tidigare. Det har också hänt att jag blivit uppringd av en logoped som ville rådgöra med mig om en elev. Jag blev både överraskad och glad. Det skulle inte ha hänt innan det här projektet, säger Mahmoud Alssamaray. Liselotte Moberg arbetar som lärare i svenska som andraspråk, och tycker att projektet medförde något bra. De som var med har nog fått en ny syn på vår samlade kompetens och vi har framför allt fått kontakt med varandra. Att få tid till samtal som vi fick under projektet var viktigt, då gick det ofta att hitta lösningar, säger hon. Efter projektet är det inte lika enkelt att hitta tid för samtal, men det sker ändå regelbundet. En annan sak hon vill poängtera är att man börjat arbeta på ett nytt sätt med utredningar av språkstörning när eleverna är tvåspråkiga. Nu görs en utredning på varje språk, tidigare gjordes det bara en på svenska. Modersmålslärarna Mahmoud Alssamaray och Tidarat Eriksson (etta och trea från vänster) tillsammans med specialpedagogen Katarina Lindgren-Ivarsson och Liselotte Moberg, lärare i svenska som andra språk, har dialoger kring tvåspråkiga elever vilket gjort det möjligt att snabbare hitta lösningar på inlärningssvårigheter. Att nå ut med idén det svåraste En av de rådgivare som föreläst och varit handledare under projekttiden är Camilla Ekberg, tidigare adjunkt vid Malmö högskola och med stor erfarenhet av arbete med flerspråkiga barn och modersmålsundervisning. Hon tycker att ansatserna som man haft i Eslöv är värda att ta efter på andra håll i landet. Modersmålsundervisningen lever tyvärr sitt eget liv på många skolor. Den är ofta mer integrerad i 26 Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning

27 den vanliga verksamheten inom förskolan, men vid övergången till lågstadiet händer något. Det är sällan man har förmåga och resurser att ta helhetsgrepp kring tvåspråkiga elever, tid till gemensam planering och uppföljning saknas. Projektet i Eslöv visar att det gav ganska snabba resultat när man samlades kring den här gruppen elever, säger Camilla Ekberg. Det unika i Eslövsprojeket är enligt Camilla Ekberg att så många olika yrkesgrupper erbjöds en gemensam kompetensutveckling. På frågan vad som varit allra svårast i genomförandet av hela projektet, är svaret från de båda projektledarna Pia K Persson och Agneta Bengtsson att nå ut och få med sig alla. Vi har varit med på rektorskonferenser och stått inför skolledarna och försökt övertyga dem. Det går inte att säga att det varit lätt, men vi har varit envisa. Det roligaste är att efteråt se hur det gått att ändra på invanda mönster så att det ska gynna eleverna, säger Pia K Persson. Efter projektet har Eslövs kommun satsat medel för att eleverna även ska få mer studiehandledning. Det är något som varit eftersatt och valet tidigare har kunnat stå mellan studiehandledning och modersmålsundervisning. Nu har insatserna hamnat under skilda budgetpotter och på så vis har utrymmet skapats. FAKTA FAKTA Projektets namn: Flerspråkiga barn/elever med språkstörning/-försening. Skolhuvudman: Eslövs kommun, grundskola. Mål: Målet är att förskollärare, modersmålslärare, specialpedagoger och lärare i svenska som andraspråk ska utveckla former för ett nära samarbete i syfte att ge dessa barn/elever bästa möjliga förutsättningar för en bra språkutveckling. Syfte: Syftet är att höja kvalitén i verksamheten/undervisningen för barn/elever som är flerspråkiga och har någon form av språkstörning, i förskolan/grundskolan. Målgrupp: Elever med annat modersmål än svenska och språkstörning eller försening i språkutvecklingen, såväl muntligt som skriftligt. Tidsperiod: Två år, januari 2010 till december Bidragsbelopp: kr för 2010, kr för Personella resurser: Ospecificerat antal tjänster i huvudsak fördelat på projektledning, två personer, men även modersmålslärare och forskare har ingått i projektgruppen. Kommentar Tal- och språkstörning Vid tal- och språkstörning är elevens språkförmåga påtagligt nedsatt jämfört med andra jämnåriga. Språkstörningen kan kvarstå under skolåren och ända upp i vuxen ålder. Det är en funktionsnedsättning som kan se olika ut för olika elever. Vanliga konsekvenser vid språkstörning är: långsam språkutveckling, svårt att lära sig nya ord, svårförståelig även för närstående, begränsad språkanvändning, nedsatt språkförståelse. Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning 27

28 Bra att veta Statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet SIS står för Särskilda insatser på skolområdet. Det är ett statsbidrag som kan sökas för verksamheter och projekt som syftar till att elever med funktionsnedsättning får utbildning utifrån sina egna förutsättningar, bra bemötande, full delaktighet, tillgänglighet och gemenskap. SIS-medel kan sökas inom tre olika områden: utvecklingsprojekt, regionala undervisningsinsatser och särskild undervisning på sjukhus. Bidraget kan sökas av kommuner, landsting, kommunalförbund och fristående skolor. Utvecklingsprojekt 2010 Inför år 2010 ansökte drygt 170 projekt om statsbidrag för särskilda insatser på skolområdet (SIS). Av dessa uppfyllde strax över 80 projektvillkoren och beviljades därmed bidrag. Tillsammans fick dessa utvecklingsprojekt nästan 18 miljoner kronor. Den vanligaste formen av utvecklingsprojekt var de så kallade skoldatateken som utgjorde över hälften av alla godkända projekt. Utöver dessa genomfördes även ett större antal projekt med fokus på tillgänglighet. Utvecklingsprojekt Skolhuvudmän kan söka bidrag för utvecklingsprojekt som främjar lärandemiljön och där erfarenheterna på sikt tas tillvara i den ordinarie verksamheten. Vi uppmärksammar särskilt utvecklingsprojekt där syftet med insatserna är att skapa en tillgänglig lärmiljö utifrån ett helhetsgrepp: samspelet mellan lärande, pedagogik, social miljö och fysisk miljö. Regionala undervisningsinsatser Skolhuvudmän som anordnar verksamhet för elever från flera kommuner kan ansöka om bidrag för regionala undervisningsinsatser. Särskild undervisning på sjukhus Kommuner kan söka bidrag för särskild undervisning på sjukhus eller på behandlingshem som är knutna till barn- och ungdomspsykiatrisk klinik. 28 Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning

29 Positivt med skoldatatek Under ett antal år har de så kallade skoldatateken varit den vanligast förekommande formen av utvecklingsprojekt. Skoldatateken upplevs ha positiv påverkan på elevernas måluppfyllelse, framförallt för elever med läs- och skrivsvårigheter. Dessutom upplevs stödet bidra till elevens inkludering och öka dennes självständighet i skolarbetet. Det visar en utvärdering som Specialpedagogiska skolmyndigheten genomfört. Utvärderingen visade också på vissa nyckelfaktorer som påverkat effekten av insatserna, exempelvis framhölls vikten av planering och vikten av ett nära samarbete med dem inom organisationen som har ansvar för IT-frågor. Specialpedagogiskt stöd Förutom SIS-medel ger Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) stöd till skolförvaltning, skolledare och personal. Förfrågningar om specialpedagogiskt stöd kan gälla alla åldersgrupper och alla skolformer inom skol väsendet. Stödet kan gälla: rådgivning kring enskild elev och elevgrupper kompetensutvecklingsinsatser dövblindhet, syn, tal och språk samt dövhet/hörselskada i kombination med utvecklingsstörning anpassade läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning information. Du når SPSM genom att kontakta närmaste regionkontor. Kontaktuppgifter finns på myndighetens webbplats Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning 29

30 Att tänka på inför en ansökan om SIS-medel till utvecklingsprojekt Har ni tankar om hur ni vill utveckla lärandemiljön? Skulle ni vilja arbeta mer för att alla elever ska känna delaktighet och gemenskap i skolan? Skolhuvudmän kan ansöka om statligt bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) till utvecklingsprojekt för elever med funktionsnedsättning. SIS står för Särskilda insatser på skolområdet. Skolhuvudmannen kan söka SIS-medel till utvecklingsprojekt. Här beskrivs några förutsättningar för en ansökan. SPSM tycker att det är viktigt att projektet är förankrat hos skolhuvudmannens ledning. Ett sätt att göra det är att formulera en idéskiss för projektet som ledningen får ta ställning till. Att göra en undersökning eller en kartläggning av behovet av ett projekt ger en bra grund och ses som en fördel när ansökan behandlas. Vad är ett projekt? Det finns flera modeller för ett arbete i projektform. Det är bra att ta del av någon sådan när ni planerar ett projekt. Några punkter för vad SPSM betraktar som ett utvecklingsprojekt är att arbetet är nytänkande, avgränsat i tid, avgränsat från andra uppgifter och har tydliga mål. Uppgifter som ska finnas med i ansökan I ansökan ska skolhuvudmannen fylla i uppgifter om: Vilken elevgrupp som är målgrupp, ni kan bara få SIS-medel till projekt som tydligt riktar sig till elever med funktionsnedsättning. Mål, formulera ett tydligt mål som ni kan följa upp. Målet ska vara ett tidsangivet, önskvärt, framtida tillstånd. Syfte, varför vill ni genomföra projektet? Planerade insatser, vilka konkreta aktiviteter ska ni genomföra i projektet? Förväntade effekter, vilka långsiktiga effekter hoppas ni att projektet ska bidra till? Planerad utvärdering, hur har ni tänkt utvärdera att de mål ni satt har uppnåtts? Planerad dokumentation, hur har ni tänkt dokumentera det ni gör i projektet? Hur tar ni tillvara elevernas åsikter, enligt Barnkonventionens artikel 12? Projektets totala kostnader, även de kostnader ni inte söker bidrag till. Planera för utvärdering När ni ska genomföra ett projekt är det viktigt att ni redan innan har tänkt igenom hur projektet ska följas upp, utvärderas och dokumenteras. Till exempel kan ni i projektplanen föreslå hur förutsättningar, processer och resultat ska följas upp. Ni kan även bestämma hur dokumentation ska ske och hur resultatet ska spridas. Dessutom bör ni beskriva när, hur och vem som ska utvärdera projektets förväntade effekter. I slutdokumentationen kan det också vara bra att beskriva vilka lärdomar och framtida utmaningar som verksamheten kan dra av projektets erfarenheter. 30 Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning

31 Vad kan skolhuvudmannen få bidrag till? Skolan kan få bidrag till lönekostnader för projektets samordning och pedagogtjänster samt för dokumentation. I tillgänglighetsprojekt kan skolan få bidrag till insatser som fördjupar tillgängligheten. Läs mer om projekt för tillgänglig utbildning på sidorna Många kommuner har fått bidrag för att starta ett Skoldatatek. Det är en övergripande verksamhet som ansvarar för och arbetar med it och specialpedagogik. Skolhuvudmannen kan få bidrag till uppstartsåret. Inför en ansökan ska ni undersöka eller kartlägga behovet av ett projekt. Vad får skolhuvudmannen inte bidrag till? Kostnader för fortbildning av personal, för ittekniker, ombyggnation eller för inköp av material och utrustning får skolhuvudmannen inte bidrag till. Skolhuvudmannen får bara bidrag för projekt som tydligt riktar sig till elever med funktionsnedsättning. När det gäller tillgänglighetsprojekt ska skolhuvudmannen själv stå för bastillgängligheten, som omfattar grundläggande tillgänglighet inom byggnation och teknisk utrustning. Du får gärna ta kontakt med våra SIS-samordnare eller de regionala handläggarna för SIS-medel för att stämma av din idé. Du når dem genom vår växel eller via e-post: sis@spsm.se Mer information inför en ansökan om SIS-medel finns på SPSM:s webbplats, se Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning 31

32 Ansök om SIS-medel till projekt för tillgänglig utbildning Alla har rätt till en likvärdig utbildning, oavsett funktionsförmåga. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) uppmuntrar till utvecklingsprojekt där syftet med insatserna är att skapa en tillgänglig lärmiljö för elever med funktionsnedsättning. Vi vill sporra skolorna att våga ta steget att börja förändra. Det viktiga är att förändringarna utgår ifrån elevernas behov och förutsättningar när det gäller utformningen av den fysiska, sociala och pedagogiska tillgängligheten, säger Catrin Tufvesson, tillgänglighetssamordnare inom SPSM. I den handikappolitiska strategin för 2011 till 2016 prioriteras att varje elev ska ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. Med utgångspunkt i plan- och bygglagen och skollagen ska tillgängligheten i skolan förbättras för elever med funktionsnedsättning. Kunskapen om hur undervisning kan utformas efter varje elevs behov ska också förbättras. De insatser som behöver göras har SPSM sammanställt i en samspelsmodell. Samspelsmodellen utgår från ett helhetsgrepp runt elevens lärande, där alla får vara olika och lära utifrån egna villkor, men det kräver även att utformningen av den fysiska, sociala och pedagogiska miljön anpassas. När alla delarna samspelar utifrån elevens behov och förutsättningar kan utbildningen bli tillgänglig. För att få SIS-medel till projektet ska ni ta er an tillgängligheten utifrån ett helhetsgrepp. Utifrån samspelsmodellen kan ert projekt beröra organisationsnivå, gruppnivå och, eller individnivå. Insatserna ska gagna hela arbetslag där olika professioner samverkar. Vilka insatser kan ett tillgänglighetsprojekt omfatta? Insatserna kan bland annat omfatta: pedagogiska träffar och kompetensutveckling kring lärmiljön och den samspelsmodell som SPSM tagit fram kartläggning av miljön enligt samspelsmodellen som leder till strategier för att utveckla tillgängligheten på skolan genomförande av planerade strategiska insatser. Vad ska insatserna leda till? Insatserna kan bland annat leda till: att elever har tillgång till anpassade läromedel, hjälpmedel och alternativa verktyg att skolpersonal har kunskap om styrdokument inom tillgänglighetsområdet att förhållningssätt förbättras ökad förståelse om samspelet mellan individens förutsättningar och den pedagogiska, sociala och fysiska miljön. Mer information på vår webbplats Läs mer om förutsättningarna för att få bidrag till ett tillgänglighetsprojekt på SPSM:s webbplats. På webbplatsen finns också samlad information om tillgänglig utbildning utifrån samspelsmodellen. Där hittar du fakta och råd, både ur ett generellt perspektiv och utifrån olika funktionsnedsättningar. Myndigheten ger svar på frågor och inspiration till det fortsatta arbetet mot målet att ha en tillgänglig förskola och skola för alla. På webbsidorna finns också lärande exempel från verksamheter som framgångsrikt arbetar med att förbättra tillgängligheten. Vi vill visa att förbättringar för ett fåtal elever också bidrar till en bättre arbetsmiljö för många. Det är helt enkelt en bra investering, säger Catrin Tufvesson. 32 Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning

33 FAKTA FAKTA Samspelsmodellen omfattar: Lärandet bland annat möjligheten till kommunikation, koncentration och att kunna tolka och bearbeta information. Social miljö bland annat arbete med inkludering, delaktighet, samspel och social träning Pedagogisk miljö bland annat val av pedagogik, lärstilar, it, individuell utvecklingsplan och åtgärdsprogram samt betyg och bedömning. Fysisk miljö bland annat utformningen och användandet av klassrum, ny- och ombyggnation och utemiljö. Samspelsmodellen utgår ifrån förutsättningar för allas vårt lärande där utformningen av den pedagogiska, sociala och fysiska miljön ger förutsättningar för elevens individuella möjlighet till inlärning och utveckling. Arbetet med och utformningen av dessa faktorer ska utgå från elevens behov och förutsättningar, vilket blir speciellt viktigt när det finns en funktionsnedsättning att ta hänsyn till. Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning 33

34 34 Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning