Det går att förändra!

Transkript

1 Det går att förändra! En metod- och inspirationsbok för jämställdhet i grundskolan Red. Johanna Sjons 2 3

2 Erbjuds killar och tjejer samma villkor och möjligheter, och har de samma makt och förutsättningar i skolan? Mycket tyder på att killar och tjejer inte får en likvärdig utbildning i svensk skola i dag. Under de senaste decennierna har tjejerna haft högre medelbetyg än killarna i de flesta ämnen. På Bleketskolan i Tjörns kommun drivs pedagogerna av tanken på att det går att förändra. Där har man en handlingsplan för jämställdhetsintegrering och jobbar med metoder som videoinspelning av lektioner,»jämtspaning«, granskning av läromedel ur jämställdhetsperspektiv och mycket annat. I den här boken delar de med sig av sina arbetssätt och metoder för att inspirera andra. ISBN Det går att förändra! En metod- och inspirationsbok för jämställdhet i grundskolan Det går att förändra! En metod- och inspirationsbok för jämställdhet i grundskolan Red. Johanna Sjons

3 Innehåll Förord 7 Inledning 9 Forskning om könsskillnader i skolan 13 Bleketskolans handlingsplan för jämställdhetsintegrering 20 Jämställdhet och betyg ur elevernas perspektiv Hur jämställd är Bleketskolan enligt eleverna? 25 Det går att förändra! En metod- och inspirationsbok för jämställdhet i grundskolan ISBN Utgivare: Tjörns kommun 2011 Redaktör: Johanna Sjons Texter: Anneli Gustafsson (sid. 7), Bodil Karlsson Ejwertz och Eva Enwall (sid. 9 11), Johanna Sjons (sid , 25 97), Eva Enwall (sid ) och Christina Ekeblad (sid ). Formgivning/sättning: Joanna Glad/Kompress Foto: Carl Eric Alphonce i samarbete med projeketet Skapande skola, förutom: Bodil Karlsson Ejwertz (sid. 90), Eva Enwall (sid. 96, 99) Tryck: Elanders tryckeri, Mölnlycke. Tryckt på miljövänligt papper, MultiOffset. Kontakt: Barn- och utbildningsförvaltningen, Tjörns kommun, telefon: , e-post: barn.utbildning@tjorn.se Kopiering är tillåten med angivande av källan. Pedagogiska metoder för lika villkor Med videokameran som verktyg 51 Ett normkritiskt perspektiv 63 Verktyg för granskning av läromedel 69 På spaning på skolan 78 Idrott och hälsa på lika villkor 88 Skönlitteratur för ökad jämställdhet 93 Tema kön i svenska och livskunskap 99 Dator lärstilar jämställdhet 105 Lästips 110 5

4 Rektor Anneli Gustafsson är stolt över sina lärare som har varit med i arbetet för en mer jämställd skola. Förord Förra läsåret hade vi på Bleketskolan den fantastiska förmånen att få generösa bidrag från SKL och Skolverket för att arbeta för en mer jämställd skola. Då vi fick bidragen var vi redan igång med flera utforskande mindre projekt. Tillsammans med Johanna Sjons och mina fantastiskt modiga lärare, tog vi nya steg på vägen. Jag är väldigt stolt över mina lärare. Inte minst för att de vågade låta sig filmas lektion efter lektion, för att sedan bli granskade av sina kollegor, mig rektor och av genuspedagoger. Deras mod har givit oss nya insikter som vi i denna bok får dela med oss av. Tack Lisa Andersson Tengnér för att du inledningsvis hjälpte oss att styra upp vår tidsplan och gav oss kontakten med Johanna som varit en ovärderlig hjälp och gjort ett fantastiskt arbete med denna bok.tack Bodil Karlsson Ejwerts, Eva Enwall och Johanna för våra intressanta diskussioner kring hur vi kan arbeta metodiskt för att hitta mönster och tack Johanna för att du hela tiden lotsade oss tillbaka på spåret när vi tappade fokus och kom in på sidospår. Slutligen tack till Margareta Ringius på Barn- och utbildningsförvaltningen som ständigt hjälper oss att söka och redovisa bidrag. Utan din hjälp hade många av våra utforskande projekt aldrig blivit av. Anneli Gustafsson rektor, Bleketskolan 7

5 Inledning Den här boken handlar om Bleketskolans jämställdhetsarbete. Genom att berätta om våra arbetssätt och metoder hoppas vi kunna inspirera andra. Vi vet att eleverna har gagnats av vårt arbete och är glada att få ha varit en del av det! För sex år sedan kom Bleketskolan med i sitt första jämställdhetsprojekt, vilket blev fröet till det arbete som skolan bedriver i dag. Vi pedagoger som var delaktiga i processerna då släppte aldrig tanken om jämställdhet när projekttiden tog slut. I stället fortsatte diskussionerna, men mer i avskildhet, på arbetsrummen och inte i personalrummet. Det var tack vare den nya rektorn Anneli Gustafsson med stort fokus på elevdemokratifrågor (som jämställdhetsarbete i slutändan är) som arbetet tog fart igen. Hon uppmärksammade de stora skillnaderna i betyg mellan flickor och pojkar generellt i riket. Inte minst i svenska presterar pojkar betydligt sämre än flickor. Detta är ett demokratiproblem. Nya pengar söktes, både till kommunen och till skolan som enhet, från Skolverket och från den statliga satsningen. Vi upprättade en handlingsplan med två mål. Det första att alla elever oavsett kön skulle ha lika möjligheter till utrymme i klassrummet och ta samma ansvar för den gemensamma arbetsmiljön. Det andra målet var att de läromedel vi använder med eleverna ska vara analyserade ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. 8 9

6 I den här boken kommer du att få läsa om vårt arbete för att nå målen. Det har varit en spännande och lärorik resa. Bland annat fick vi möjlighet att filma vår egen undervisning för självutvärdering och tillsammans med kollegor analysera våra lektionstillfällen. Vi tyckte att det lät intressant men också lite skrämmande att få filma och på så sätt utvärdera vårt eget arbete. Det här är en metod som har framtiden för sig, både när det gäller att utvecklas som pedagog och för att kunna utveckla den formativa bedömningen. På skolan fanns det redan pågående arbete som lätt fogades in i det nya projektet. Vi arbetade med en läsecirkel och handledda samtal för att öka pojkars läsförmåga och på så sätt minska betygsklyftorna i ämnet svenska. Vår tanke var att det går att förändra och att våra metoder spelar roll. Dessutom fick vi på skolan en möjlighet att vidareutbilda oss inom genusfrågor och jämställdhetsfrågor. Dessa kunskaper användes sedan vid handledning på övriga skolor och förskolor i Tjörns kommun. I samma veva upprättades ett jämställdhetsnätverk med representanter från kommunens alla enheter. Vi träffas en gång i månaden under terminerna för att utbyta erfarenheter och delge varandra nya metoder. Bodil Karlsson Ejwertz genusstrateg, lärare i svenska och engelska Eva Enwall genusstrateg, lärare i svenska och SO Eva Enwall och Bodil Karlsson Ejwertz kan se att eleverna har gagnats av skolans jämställdhetsarbete.

7 Forskning om könsskillnader Varje år går över elever i Sverige i årskurs nio. Det är en blandning av långa och korta, mörka och ljusa, motiverade och skoltrötta. Om man ska dela in alla dessa individer i bara två grupper väljer man oftast grupperna tjejer och killar. Det blir givetvis två väldigt blandade grupper, med fler likheter mellan grupperna än skillnader. Men ett återkommande mönster, som slår igenom i alla olika grupper, är att gruppen tjejer har högre snittbetyg än gruppen killar. Det har alltid funnits könsskillnader i skolan. Historiskt har killar gynnats i utbildningssystemet. Det var först i och med skolreformen 1927 som flickorna fick läsa på gymnasienivå vid de statliga läroverken. Under de senaste decennierna har tjejer haft högre medelbetyg än killar i de flesta ämnen. Liknande mönster syns i hela västvärlden. Vi pratar kanske mer än någonsin om könsskillnader i betygen men detta är faktiskt inget nytt. Det som framför allt har hänt på senare tid är att tjejer som grupp även presterar bättre än killar som grupp inom de ämnen som traditionellt setts som killarnas områden, som matematik och naturvetenskap, och tjejerna börjar konkurrera ut killar på exempelvis ingenjörsutbildningar Flickor och pojkar ska ha lika makt och möjlighet till lärande och utveckling.

8 Vad är problemet? Är betygsskillnader ett tecken på ojämställdhet? Delegationen för jämställdhet i skolan, DEJA, menar att jämställdhet handlar om att flickor och pojkar ska ha lika makt och möjlighet till lärande och utveckling. Vi kan anta att det finns kopplingar mellan betyg och möjligheter, men sambandet är komplicerat och det finns mycket annat som måste vägas in. Därför kom också jämställdhetsarbetet på Bleketskolan att handla om så mycket mer än betyg och betygsskillnader. Och ett medelbetyg är just ett medel, det är viktigt att komma ihåg att det finns många flickor som presterar under snittet och många pojkar som presterar över. Den som pratar om att»pojkarna är förlorare i skolan«syftar knappast på alla pojkar, utifrån hur samhället ser ut i övrigt. Vissa pojkar, de med medelbra eller höga betyg, kommer sannolikt att gynnas på olika sätt i samhället när de slutat skolan, i jämförelse med andra grupper. Samtidigt finns annat som tyder på att flickor och pojkar inte får en likvärdig utbildning i svensk skola i dag. Könsskillnader i medelbetyg finns och vi kan ta dem som utgångspunkt för att ställa oss frågor om tjejer och killar erbjuds samma villkor och möjligheter, och har samma makt och förutsättningar i skolan. Olika förklaringar Trots att det finns mycket forskning om tjejer och killar i skolan finns inga entydiga förklaringar till betygsskillnaderna. Förklaringarna varierar dessutom med tiden och utifrån vilken syn på kön som de utgår från. DEJA, delegationen för jämställdhet i skolan, presentera några möjliga förklaringar till skillnader i skolprestation mellan flickor och pojkar. Inga Wernersson har sysslat med skolforskning i flera decennier. Denna sammanställning av förklaringar bygger på DEJA:s slutrapport och på två forskningsöversikter av Wernersson: Pojkars betygsvärde i procent av flickornas, för grundskolan vt 2009 (genomsnitt i Sverige) Bild 81 % Hem- och konsumentkunskap 82 % Svenska 83 % Religion 86 % Biologi 87 % Musik 89 % Geografi 89 % Samhällskunskap 90 % Slöjd 91 % Kemi 91 % Historia 93 % Fysik 94 % Teknik 95 % Engelska 96 % Matematik 97 % Idrott och hälsa 107 % Källa: Flickor, pojkar, individer om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan (SOU 2010:99) 14 15

9 Många gånger har pedagogerna lägre förväntningar på pojkar än på flickor. Den kanske enklaste förklaringen att tjejer lägger ner mer tid och engagemang än killar på skolarbetet innebär snarare en ny fråga: Varför är det då så? Förklaringar kan sökas både på individplan, i skolan och i det omgivande samhället. Det verkar inte som att lärarens kön spelar någon roll för betygsskillnaderna. Aktuell forskning avfärdar att kognitiva skillnader, som att tjejer skulle vara smartare eller ha bättre minne, skulle vara en förklaring. En del av skillnaderna har förklarats med skillnader i mognad kombinerat med sociala faktorer. Flickors och pojkars biologiska utvecklingskurva skiljer sig åt om man ser till grupperna som helhet. Individuella skillnader finns. I sjuårsåldern ligger pojkar något efter flickor, bland annat i sin språkliga utveckling. En eventuell biologisk eftersläpning förstärks dock av kulturella och sociala faktorer. Pojkars möjligheter till utveckling påverkas av pedagogers lägre ställda förväntningar på pojkarna, på grund av föreställningar om pojkars senare mognad. Kulturella faktorer, så som att pojkar får mindre språklig träning från unga år, bidrar också till att förstärka skillnaderna. De (pojkar) som möter svårigheter i början av skoltiden kan hantera dessa genom att utveckla en känslomässig försvarsstrategi som går ut på att prioritera ned skolan och i stället söka bekräftelse och framgång inom andra områden, exempelvis inom idrotten. På så sätt fortsätter betygsskillnaderna långt efter att pojkar kom

10 mit ikapp flickor mognadsmässigt. En inställning att»pojkar är pojkar«förstärker alltså glappet, liksom att som både förälder och pedagog ha låga förväntningar på pojkar. Fokus på lästräning för både flickor och pojkar, men framför allt pojkar, innehåller därmed en jämställdhetsaspekt och ger även en överspridningseffekt som höjer skolprestationer överlag, enligt DEJA. För att vara tjej eller kille på»rätt sätt«gäller det att bete sig så som normer för tjejer respektive killar föreskriver. Beteenden som ger status för killar främjar inte alltid goda skolresultat, snarare tvärtom. Man kan prata om osynliga könskodade förväntningar på pojkar vad gäller bland annat känslor, konkurrens och våldsuttryck, som är helt annorlunda än motsvarande förväntningarna på tjejer. Men att prestera bra behöver inte hota killars status i sig, huvudsaken är att det inte framstår som att man ansträngt sig alltför mycket. Ett misslyckande kostar nämligen mer för den som har ansträngt sig. Detta kan också enligt viss forskning förklara varför (vissa) killar oftare än tjejer avstår från att försöka. Tjejers status hotas heller inte på samma sätt av att prestera bra i skolan. Långt ifrån alla skolor uppfyller kraven på jämställdhet. DEJA visar på en rad exempel. Det finns en bristande insikt hos lärare om det egna förhållningssättet, uppfattningen att»jag behandlar alla könsneutralt«eller»jag behandlar alla lika«är vanligt. Med denna inställning riskerar man att missa könsstrukturer. Samtidigt ses tjejer och killar ofta som två olika grupper med olika egenskaper, tjejer som mer ansvarstagande och mogna, killar som mer bråkiga och pratiga. Elever bemöts därmed stereotypt och inte individanpassat, samtidigt som de som inte passar in i dessa mönster blir osynliga och riskerar att glömmas bort. Elever erbjuds olika villkor i klassrummet där killar generellt tillåts ta mer plats och tjejer används som hjälplärare. Ibland finns viljan men inte kunskaper, varken om genusmedveten pedagogik i praktiken eller om den systematik som behövs för att arbeta framgångsrikt med jämställdhet. Läs mer! Delegationen för jämställdhet i skolan (DEJA:s) publikationer om könsskillnader i skolan, i första hand slutbetänkandet Flickor, pojkar, individer om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan (SOU 2010:99), delbetänkandet Flickor och pojkar i skolan hur jämställt är det? (SOU 2009:64) och rapporten Könsskillnader i skolprestationer idéer om orsaker (SOU 2010:51)

11 HANDLINGSPLAN HANDLINGSPLAN Handlingsplan för jämställdhetsintegrering På en skola skapas jämställdhet eller ojämställdhet hela tiden, i de små vardagliga beslut som fattas och i de handlingar som ständigt utförs. I varje liten handling eller beslut finns därmed en möjlighet att främja jämställdhet. Jämställdhetsintegrering innebär att införliva ett jämställdhetsperspektiv i allt beslutsfattande, på alla nivåer. För att uppnå konsekvenser för alla elever måste arbetet systematiskt införlivas i skolans ordinarie arbete och utföras av alla medarbetare. På Bleketskolan skapades under projekttiden nedanstående handlingsplan. Målbeskrivning 1. Alla elever oavsett kön ska ha samma möjlighet till utrymme i klassrummet och ska ta samma ansvar för den gemensamma arbetsmiljön. 2. De läromedel vi använder med eleverna ska vara analyserade ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Målet är uppfyllt när flickor och pojkar tillåts ta lika stort utrymme och känner samma ansvar för den gemensamma arbetsmiljön. 2. alla läromedel hanteras i undervisningen med ett genus- och jämställdhetstänk. Målet nås genom att... Mål 1 både bland personal och elever arbeta med härskartekniker. det finns möjlighet till att filma egen undervisning för självutvärdering eller tillsammans med en kollega analysera lektionstillfällen. all personal ges möjlighet att läsa böckerna Tusen gånger starkare och Med uppenbar känsla för stil. på varje arbetsplatsträff (APT) avsätta tid för reflektion och diskussion för att hålla ämnet aktuellt. Mål 2 på ämneskonferenser återkommande diskutera läromedel ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. vid inköp av nya läromedel ska ett genus- och jämställdhetsperspektiv beaktas. om läromedel vi använder förstärker till exempel traditionella könsroller ska detta uppmärksammas och diskuteras med eleverna

12 HANDLINGSPLAN HANDLINGSPLAN Arbetsfördelning Mål 1 Ledningen ansvarar för att driva arbetet framåt och ser till att inspelningsmaterial finns tillgängligt för utlåning. Rektor efterfrågar och ber om utvärdering av hur personal arbetar med härskartekniker. Rektor efterfrågar på medarbetarsamtal, APT samt konferenser i både arbetslag och ämnesgrupper hur filmning/observationer utförs av medarbetare på skolan. Utvärdering Dessa frågor följs årligen upp i den enkät som genomförs på alla skolor i kommunen Vid terminsstart följs upp hur läromedels- och litteraturanalysen gått i de olika ämnesgrupperna Vid den årliga utvärderingen av läsåret får arbetslagen i uppgift att redogöra för hur arbetet fortlöpt och vilka eventuella resultat och effekter man sett. Mål 2 Rektor ålägger ämnesansvariga att ansvara för att läromedel granskas utifrån ett genusperspektiv. Ämnesansvariga återkopplar till rektor via protokoll som ska föras vid ämneskonferenserna. Rektor ansvarar för att informera övrig personal på APT om vilket material som bytts ut och varför i respektive ämne. Det här görs som ett sätt att hålla diskussionen vid liv och att fortsätta och komma vidare i vårt normkritiska arbetssätt

13 I klassrummet sker en stor del av interaktionen mellan lärare och elever. Vad händer där? Hur jämställd är Bleketskolan enligt eleverna? Ja, egentligen är det ju inte jämställt. Men man märker ju inte av det för man är så van, menar en elev. Även på Bleketskolan återfinns mönstret att tjejer har högre medelbetyg i nästan alla ämnen. Forskare, lärare, politiker och rektorer kliar sig alla frågande i huvudet, men ingen verkar kunna sätta fingret exakt på varför detta mönster uppstår i hela landet. Skolan ville ta reda på vad eleverna själva ser, från sitt perspektiv på första parkett i klassrummet. Därför intervjuades alla elever som ville från två klasser i åttan. De fick då reflektera kring aktuella teman kopplade till jämställdhet inom skolan. Att eleverna hade jobbat med jämställdhet inom olika ämnen gjorde att de under en tid hade varit extra uppmärksamma på aktuella jämställdhetsfrågor i skolan. Ett intresse var väckt hos många och de kunde enkelt sätta ord på sina tankar. På de följande sidorna kommer fem korta texter med ett urval av citat och resonemang från eleverna. Texterna ger en ögonblicksbild av situationen på skolan, ur just dessa elevers synvinkel. Samtidigt kan de fungera som diskussionsunderlag som en del i arbetet för allas lika villkor

14 Känner du igen situationen de beskriver? Vad i din verksamhet gynnar eller missgynnar vissa grupper? Och inte minst, vad kan du som lärare, elev, politiker, rektor eller förälder göra för att bidra till lika villkor för alla elever? Vad händer i klassrummet? I läroplanen står det att»det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt«. I klassrummet sker en stor del av interaktionen mellan lärare och elever. Här kommunicerar lärare och elever, här görs bedömningar. Här ställs krav och här infrias förväntningar eller inte. Kanske är det även här som»ansvar för att motverka traditionella könsmönster«vilar som tyngst på lärarnas axlar. Så vad händer i klassrummen på Bleketskolan? Det är vissa lärare som är så här väldigt snälla mot tjejerna, tycker en elev. Ganska många elever verkar benägna att hålla med och det finns gott om exempel på hur killar tillrättavisats hårdare och tidigare än tjejer: Typ om en kille och en tjej pratar så säger de till killen! Inte med alla lärare men med många.»lärarna har väl en bild av hur tjejer och killar ska bete sig...«tjejer får några mer chanser på sig, killarna får skäll mer direkt. Och om vi tjejer kommer för sent till nästan vilken lektion som helst så frågar de ingenting, men om en kille kommer för sent så frågar de»var har du varit«och så. Men»det beror också på vilka tjejer som det är som snackar«funderar en elev. Man kanske inte kan prata om alla tjejer och alla killar. Hur en viss elev brukar bete sig eller den bild lärarna har av hur han eller hon brukar vara spelar nog också roll. Någon hävdar att en anledning till att vissa lärare behandlar tjejer och killar på olika sätt är att tjejer och killar brukar bete sig olika:»tjejerna brukar vara mer så här tystare«och»killar är ju mer bråkigare så än tjejer, det bara är så«. Men att det bara»är så«att killar är bråkigare håller inte alla med om: Jag tror det är en fördom att killarna ska vara stökigare typ, lä

15 Lärarna tillrättavisar killarna oftare än tjejerna, menar eleverna. rarna har den fördomen och så kanske de inte ser vem som pratar alltid. Och så tänker de att det är säkert killen. En elev funderar: Lärarna har väl en bild av hur killar och tjejer ska bete sig, det är antagligen därför de gör det. Hade de sett först innan de började säga till som de gjorde hade de kanske ändrat på sig. Det skiljer sig också åt mellan lärarna, vissa lärare är helt rättvisa, eller försöker i alla fall för»att vara helt rättvis är nog omöjligt«. Att tjejer och killar behandlas olika uppfattar eleverna som orättvist. Dessutom får inte varje elev det bemötande som han eller hon behöver: Ibland är det kanske tjejerna som behöver hårdare tillsägelse än killarna. En annan fråga är om det råder lika villkor när lärarna styr en lektion genom att fördela ordet. En elev berättar: Om det är nån som inte kan så mycket, som stökar så här, och räcker upp handen, och nån annan som kan mer, då tar de tar hellre nån som inte är så insatt än den som kan mycket. Alla håller inte med: En lärare bara tar nån ibland. Vissa lärare tar bara tjejer som räcker upp handen, vissa tar bara vissa personer som kan. Man märker att de verkligen favoriserar

16 »Vissa lärare tar bara tjejer som räcker upp handen...«när det gäller att få hjälp och stöd från lärarna, spelar kön då någon roll? Vissa menar att det inte gör det. Andra tycker sig ha märkt att lärare helst hjälper de som sköter sig på lektionerna eller de som presterar bra. Ytterligare andra säger att de som hörs mest eller behöver mest hjälp också får mest hjälp. Men en tjej har reagerat på att tjejer ibland blir»hjälplärare«. Men jag känner inte att lärarna hjälper så mycket, det är mer tjejerna som hjälper killarna. Alltså, är man i en grupp så är det inte lärarna som hjälper killen som inte gör nåt, utan det är mer tjejen som hjälper till. I en intervju börjar vi prata om skolsköterskan och om hur det kommer sig att fler tjejer än killar går dit. Någon menar att det helt enkelt beror på att tjejer oftare än killar har ont i huvudet. Några andra har uppmärksammat att tjejer och killar har olika möjligheter att få gå dit och en elev utbrister upprört: Om en kille vill gå dit så måste han ringa först. Det är som att tjejer kan åka vart som helst för att de har ont i huvudet, killar är lite mer att Killarna skulle inte få göra det, för att de är killar. Lärarna tror inte att de kommer tillbaka. Diskutera! Behandlas olika grupper av elever på din skola (till exempel tjejer och killar eller beroende på var man kommer ifrån) på samma sätt när det gäller att följa regler? På vilket sätt tror du att förväntningar från lärare, föräldrar och kompisar har betydelse för hur bra olika elever kan prestera? Hur tror du att kön spelar roll för vilka förväntningar som ställs, från lärare och andra? 30 31

17 Tjejer, killar och plugg Bland eleverna på Bleketskolan är det vanligaste svaret på frågan om varför betygsskillnader uppstår, att tjejer helt enkelt pluggar mer än killar. Detta svar väcker ju en ny fråga: Vad beror detta i så fall på? Skolforskning menar att det av många ses som tjejigt men inte killigt att vara ansvarsfull och plugga. Killar som pluggar»för mycket«bryter därför mot normer för hur killar ska vara, och riskerar att kränkas. Ett annat förslag är att tjejer redan från att de är små lär sig att göra som de är tillsagda och följa instruktioner. När killar inte gör som de ska ser de vuxna oftare mellan fingrarna. Skolforskning i all ära, hur ser eleverna på detta? Ett förslag från Bleketskolans elever är att det handlar om tjejers och killars inställning till att plugga: Kanske att tjejerna mer ger det en chans men killarna orkar inte bry sig, det känns som att tjejerna kämpar på och killarna bara»orka«en kille förtydligar hur han tänker: Man tänker ju inte medvetet att man skiter i det utan att man tänker att jag gör det imorgon Men är»jag gör det imorgon-strategin«vanligare bland killar än bland tjejer? Vad händer om en tjej inte orkar? En elev har förklaringen klar för sig: Tjejer känner högre press, måste prestera, det förväntas mer av tjejer än av killar. Det har väl också med det att göra att killar har högre lön, för att en tjej ska vara utnämnd för att vara duktig så måste hon vara ganska mycket bättre än en kille. Men kan man säga att»alla tjejer«pluggar mer än»alla killar«? Knappast, menar eleverna:»det förväntas mer av tjejer än av killar...«det finns ju killar som är väldigt duktiga i skolan och har fotografiskt minne och allting och det finns tjejer som pluggar asmycket och lite och killar också, både och Men kanske finns en skillnad när det gäller att upprätthålla en attityd: De som har högst status pluggar inte, säger de, fnyser en tjej. Alltså, jag är säker på att de pluggar men säger att de inte gör det, och så tror de att de är så himla fräcka. Det är tydligen inte coolt att plugga. Killarna ska absolut inte plugga men de pluggar fast de inte säger Ett par killar menar att detta förändras nu, i slutet av grundskolan

18 Jag tror inte att det är nåt problem nu när man har väl har betyg, jag tror mer att det var mer så här innan man fick betyg. Nu vill ju alla ha bra betyg men de flesta fattar ju ändå att ska man ha bra betyg måste man plugga i alla fall en del. En tjej menar att det är självklart att man undviker att verkligen säga att man är väl förberedd: Nä, utan det är tvärtom. Man säger»jag har inte pluggat nåt, jag kommer att få IG«. Man säger aldrig att man kommer att klara det för då låter det jätteegoistiskt. Både tjejer och killar riskerar att bli kallade pluggis om de visar att de pluggar mycket, men kanske är risken större för killar. För att det är mer så, kalla det stereotypt, att killar ska vara lite coola och inte göra nåt. Vissa blir ju plugghäst eller pluggis så här direkt, men andra som också presterar bra de visar inte lika tydligt att de har bra betyg och de blir inte kallade pluggisar. Jag tror killar visar det mindre men de vill fortfarande ha bra betyg, vem vill liksom inte ha bra betyg egentligen? Jag är nöjd om jag får G, skjuter en kille in. Men det verkar vara förenat med en viss risk att räcka upp handen för ofta. Vissa räcker bara upp handen när de är helt säkra på svaret det inte är kul att svara fel. Andra gör det inte alltid fast de kan svaret på en fråga: Killar som pluggar»för mycket«bryter mot normer för hur killar ska vara.

19 Nej, man är typ rädd för vad andra ska tycka och säga. Det är mest killar som kommenterar, enligt eleverna. Men både killar och tjejer kan råka ut för att få kommentarer: Tjejer får mest kommentarer, fast det kan också vara killar som får kommentarer av killar. Dock är det inte alla som bryr sig. Några killar menar att de bara räcker upp handen är en fråga är tillräckligt svår eller när ingen annan kan. Men det verkar inte vara omöjligt att få bukt med problemet med kommentarer. Eleverna tycker att det är bra när lärarna tar tag i problemet. Det finns exempel på att lärare varit tillräckligt tydliga med att kommentarer inte är okej och på så sätt lyckats minska problemet. Det har lett till att stämningen på lektionerna över huvud taget blivit mycket bättre. Att svetsa samman klassen som grupp har enligt elever också bidragit till att minska problemet med sänkningar. Diskutera! Vad tror du att elevers förväntningar kring att plugga eller inte plugga kommer från? Finns det samma förväntningar på tjejer som på killar att plugga? Vilket samband finns mellan att plugga och att ha status i din klass eller skola? Gäller samma för tjejer och killar? Hur borde vuxna bemöta negativa kommentarer och sänkningar om plugg?»det är nästan aldrig nån kille som tar kontroll över nån grupp...«tjejer och killar, ansvar och förväntningar De förväntningar man ställer på en person har betydelse för hur bra han eller hon kan prestera. Människor växer med förtroende och ansvar. Forskning visar att tjejer ofta förväntas att ta ansvar i högre grad än killar, både socialt och för sina studier. Därmed får tjejer generellt också träna mer på att ta ansvar för sig själv och andra. Hur ser eleverna på lärarnas förväntningar och tjejers och killars ansvarstagande? Grupparbeten är en typ av självständigt arbete där viljan och förmågan att ta ansvar sätts på prov. Ett grupparbete ger mest när alla i en grupp är engagerade, menar några elever, men det är inte alltid det ser så ut. Det är oftast typ en eller två max som gör allt i en grupp åt de andra, så får de redovisa det sen. Men om det är två tjejer och två killar så är det ju oftast tjejerna får jobba. Det är mest killar som inte jobbar. Men inte alla killar. Och det är nästan aldrig nån kille som tar kontroll över nån grupp

20 Forskning visar att tjejer ofta förväntas ta ansvar i högre grad än killar, både socialt och för sina studier. En kille erkänner hur han tänker när en lärare delar in grupper. Man bara sitter och»hoppas jag får en smart tjej«. Det brukar bli bättre då. För killarna, eller ja, många av dem, tänker att»för tjejerna fixar det bättre om vi skiter i det och låter dem göra det själva«, tror en tjej. Även om man inte kan dra alla tjejer eller alla killar över en kam finns det ett mönster där det är vanligare att det blir på ett visst sätt. Det är svårt att bryta mönster. En tjej som säger att hon brukar vara ansvarig i grupper får frågan vad som händer om hon någon gång struntar i att göra det? Hon utbrister frustrerat: Det går inte! Om man testar någon gång att inte göra något, då går det inte, då måste man göra något ändå. Många tycker spontant att det är bäst att få dela in sig i grupper utan lärarens hjälp. Samtidigt lär man sig inte nödvändigtvis bäst då man jobbar med sina kompisar. När de ska dela in grupper så tycker jag att läraren ska göra det, men försöka dela in grupper så att det är några som arbetar bra tillsammans. Det har en lärare gjort en gång, det gick jättebra! Såna som man känner men som man inte sitter och babblar med, som man känner lagom bra. Men om det är så att tjejer tar mer ansvar än killar och att tjejer jobbar mer och är mer koncentrerade på lektionerna, vad beror det i så fall på? 38 39

21 »Jo, det är som att det redan är bestämt...«det har väl blivit en stämpel att tjejer är smartare och ska kunna koncentrera sig, föreslår en elev. Jo, det är som att det redan är bestämt, det är inget som blir utan det är redan så. Två killar ger ett exempel på vilka outtalade regler som fanns för tjejer och killar på deras mellanstadieskola. De är överens om att lärarnas förväntningar då hade stor betydelse för hur tjejerna och killarna kunde bete sig. Tjejerna fick alltid välja först. Var det nåt man skulle gå iväg och hämta så var det tjejerna, för dem litade läraren på. Killarna vågar ju sen göra busiga saker när lärarna ändå inte har nåt förtroende för dem. Tjejerna tänker ju att lärarna tänker högt om dem och så och vågar inte göra nåt busigt. Men lärarnas mer positiva förväntningar på tjejer kan också ligga dem i fatet, berättar en tjej: En gång sa jag till en lärare inför hela klassen att jag inte lärde mig nånting på hans sätt och ingen annan i klassen heller. Då fick jag tillbudsrapport och allting. Varför blev det då så? Lärarna är mer vana att få skit av killar än att få skit av tjejer. Vi tjejer sticker inte ut och svarar rakt ut lika mycket som killarna, utan vi kanske räcker upp handen i så fall. När väl tjejerna gör det och som inte vi får göra, som killarna gör dagligen, då reagerar lärarna väldigt hårt på det. De reagerar inte när killarna gör det. En sista förklaring till varför tjejer generellt tar mer ansvar ger en kille: Jag tror de fattar tidigare att de tre åren som vi gör nu kommer att avgöra framtiden. Jag tror de fattar det tidigare. För att de mognar tidigare. Vad är då elevernas råd till lärarna? Eleverna tycker absolut inte att uppdelningar som tjejskolor och killskolor är någon bra idé. I stället handlar det om inställning till eleverna. Får man förtroende av lärarna att man klarar av det då tror jag att man klarar av det, för är det såhär: du får inget ansvar du klarar inte av det. Då är det inte roligt heller. Diskutera! Vad är det som gör att vissa tar mer ansvar än andra, tror du? Vad kan du själv göra för att bryta dessa mönster? Hur bör lärare tänka kring gruppindelning, placering i klassrum etc. för att främja likabehandling? 40 41

22 Rättvis bedömning och betyg Mot slutet av terminen eller läsåret, när plugg, lektioner, prov och socialt samspel är över för denna gång, ska så ett betyg sättas. I princip är det bara elevens kunskaper och kunskapsutveckling som ska spela in i betyget. Själva bedömningen är ett moment i sig där forskning visar att kön kan spela in. Vad har eleverna att säga om bedömningsmomentet och betygssättningen på skolan? Att känna till vad som kommer att bedömas är en förutsättning för att kunna nå goda resultat. Vad som ska ingå i betyget verkar inte vara helt självklart för alla elever. Det har man ju märkt nu, det har ju ingenting att göra med hur man är på lektionerna, om man är stökig eller inte. Det är proven som gäller, säger en kille. Men bilden går isär. Förutom»bara kunskaper«föreslår andra elever bland annat att»hur man uppför sig, att man inte håller på hela tiden, är med på lektionerna och inte är uppkäftig mot lärarna«ska vägas in i betyget. Andra nämner»att man inte stör lektionen«och»om man räcker upp handen om man kan«. Flera tror att just bedömning av beteende på lektionerna skulle kunna få mer negativa konsekvenser för killars betyg än tjejers: Även om killar kan lika mycket så håller många killar på på lektionerna och stökar och så. Då tror jag att många lärare påverkas av det i sin bedömning, att man inte är schysst eller så Är det proven som gäller när betygen ska sättas eller väger läraren in hur eleverna är på lektionerna också?

23 En elev menar att»stenhård handuppräckning är bra för då pratar inte alla i mun på varandra«. Andra har reagerat på att det är så viktigt att»visa vad man kan«just genom att räcka upp handen och svara på frågor. Jag tycker det är svårt att det påverkar så mycket, det påverkar tydligen jättemycket att man visar om man kan eller inte. Tänk de som nu är jätteblyga. Även när det gäller betygen menar en del elever att lärarna har olika förväntningar på killar och tjejer. Flera berättar om en situation där lärarens bedömning i elevernas ögon verkar ha påverkats av kön: Alltså när vi var i en grupp så var vi två tjejer och två killar, så fick tjejerna typ VG på den grejen och de två killarna G. Så sa läraren att det var bara för att de andra två inte gjorde lika mycket, men det gjorde de ju. Liknande situationer menar eleverna kan uppstå då de lämnar in uppsatser eller liknande: För om nån kille har gjort nåt jättebra så tror läraren att det måste vara kopierat för det var så bra. Om en tjej gör lika bra då är det lugnt. Detta kan enligt dessa elever till och med göra så att man presterar sämre:»man vill inte göra så bra så läraren tror att man har kopierat«.»om nån kille har gjort nåt jättebra så tror läraren att det måste vara kopierat...«om det är så att lärare generellt har högre förväntningar på tjejer än på killar kan det gynna tjejer även i själva bedömningen: Om det är nån som är jätte-bra och så gör den dåligt nån gång så blir det ändå ett jättebra betyg. Vissa elever menar att några eller nästan alla lärare har favoriter bland eleverna. Detta kan på verka rättvisan i betygssättningen. Man blir favorit om man kan mycket om det ämnet som den har. Men man blir mer omtyckt om man inte stör så mycket på lektionerna än om man inte kan så mycket. Jag tycker att vissa lärare favoriserar tjejer väldigt mycket. De tror typ inte att killar klarar grejer lika mycket. Diskutera! När bedöms tjejer och killar olika? Finns det andra grupper som spelar roll, som var man kommer ifrån? Hur tycker du att skolan ska jobba för mer likvärdiga bedömningar? Hur tänker du om att visa vad man kan muntligt eller skriftligt? Vilka gynnas och missgynnas? Hur kan skolan göra för att alla ska få komma till sin rätt? 44 45

24 Många elever tror att killar har fördel i ämnen som anses vara killämnen och tvärtom. Tjejämnen och killämnen eller undervisning för alla? Könsskillnaderna i betyg varierar ganska mycket mellan olika ämnen. I Sverige är idrott och hälsa det enda ämne där killar har ett litet övertag. Minst skillnad i tjejers och killars genomsnittsbetyg finns i matematik, teknik, engelska och fysik. Störst skillnad mellan betygen finns i språk, franska, spanska och svenska, liksom de praktiska ämnena hemkunskap och bild. Musik och SO-ämnen återfinns i mitten av skalan. Vad tänker åttorna på Bleketskolan om skillnaderna mellan olika ämnen? Varför är det stora betygsskillnader i spanska och franska, men inte i engelska? Några elever hittar förklaringar i att engelska är något man lär sig utanför skolan: För engelska lär man sig ganska bra genom typ film och både killar och tjejer brukar kolla ganska mycket på film. Speciellt i vår ålder. Flera får en spontan känsla av att betygsskillnaderna i franska helt enkelt har att göra med att det gynnar tjejer att språket är svårt, utan att kunna precisera på vilket sätt det skulle ha betydelse. Att många killar engagerar sig mindre i språk än vad tjejer gör, och kanske tycker att språk är»lite onödigt«, är ett annat förslag. Några killar beskriver varför de föredrar SO och NO framför språk: De ämnena är rätt bra för där kommer vi alltid framåt. Vi stan

25 »Matte tänker jag är mer för killar...«nar inte kvar på fåglar många veckor utan vi har prov på det och så gör vi nåt nytt. Vissa menar att franska ses som ett»tjejämne«, och att detta gynnar tjejer. En kille som väljer franska kan enligt en elev till och med kan få negativa kommentarer, i stil med»vad är det för en fjolla«. Det finns flera ämnen som eleverna ser som antingen tjejiga eller killiga. Matte tänker jag är mer för killar, eller jag tänkte så direkt, att killar har bättre. Det bara känns så. NO tänkte jag att killar har bättre. Det vet jag inte heller varför. Ja, fysik och kemi. Men biologi tänker jag är så här tjejigt. Idrott och hälsa ses av många som ett typiskt killämne. Att killar i genomsnitt har högre betyg i idrott förklaras då med att killar är mer intresserade. Killar ses också som fysiskt starkare och»kan göra mer saker«. Men när vi pratar om olika innehåll i idrotten blir bilden mer komplex, för det är inte längre så att allt de gör inom ämnet är sådant som killar oftast gillar: Det beror mycket på vad det är, bollsport och redskap är jätteolika. Eller alltså vad är tjejigt? Men dans tänker jag mig som tjejigt då, om man ska dela in Många tror att killar har fördel i ämnen som anses vara killämnen och tvärtom. En kille menar att detta är något som lärarna borde kunna utnyttja, exempelvis i franska. Man kan väl ta upp så här grejer på franskan som killarna är intresserade av. Säg att alla killar i franskagruppen spelar fotboll men nästan inga tjejer, då kan man ha så här mycket om fotboll. Samtidigt påpekar en elev att det finns en risk med att dela upp för mycket i tjejer och killar. Om man exempelvis har olika normer för betygen i idrott där tjejer har lägre gränser riskera det att bli orättvist, exempelvis för en kort kille i höjdhopp eller en tjej som spelar fotboll på fritiden. En grupp elever tror att det kan spela roll vilket kön läraren har. Hade de hade haft en manlig lärare i franska tror eleverna att det hade varit lättare för killar att både välja ämnet och att prestera bra i det. För så kommer det en kille då, så då»amen kanske killar kan vara bra på det trots allt«. Diskutera! Kan man säga att någon typ av undervisning eller ämne gynnar vissa grupper av elever? Hur? Vad kan skolan och lärare göra för att ett ämne ska tilltala alla elever? På vilka sätt tror du att elever begränsas av vad tjejer och killar förväntas göra och hur de förväntas vara i skolan? 48 49

26 Med videokameran som verktyg Bleketskolans rektor Anneli Gustafsson är övertygad om att det inte går att behandla alla som individer utan att låta sig påverkas av kön. Vi kan inte värja oss mot de föreställningar om kön som vi bär på, då vi möter andra människor. Men att ge upp för att det är omöjligt är inget alternativ, utan varje steg i rätt riktning är viktig, menar hon. Framför allt handlar det om att bli medveten om sina egna föreställningar. Frågan är alltså inte om vi gör skillnad mellan tjejer och killar, utan hur. Anneli ville ta reda på om det går att identifiera mönster i undervisningen eller bemötandet som bidrar till betygsskillnaderna mellan tjejer och killar. För denna viktiga pusselbit i jämställdhetsarbetet tog de filmkameran till hjälp. Under projektet vågade flera pedagoger låta sig filmas i sin undervisning. På de följande sidorna beskrivs hur de gick tillväga och vad de såg. En pedagog berättar om hur möjligheten att hitta konkreta kunskaper och strategier för att utveckla det pedagogiska arbetet övervägde prövningen att bli filmad Under projeket vågade flera pedagoger låta sig filmas i sin undervisning.

27 Vad tittade de efter och vad såg de? Till att börja med blev fem lärare filmade, däribland skolans två genusstrateger. Filmer analyserades av genusgruppen. Förhoppningen var att se mönster som kan bidra till betygsskillnaderna mellan tjejer och killar för att kunna utveckla annorlunda pedagogiska metoder för mer lika villkor. På sikt är målet att alla skolans lärare ska bli filmade eller observerade. Att se en vardaglig situation på en filmduk ger möjligheter att uppmärksamma annat än medan man är mitt uppe i den. Ändå är det inte helt lätt att urskilja mönster och sortera ut det väsentliga bland alla intryck i ett filmklipp. Skolans genusgrupp tog hjälp av utomstående genuspedagoger, Eva-Lena Johannesson och Lisa Andersson Tengnér. Av dem fick de både hjälp med metoder och med att öva upp förmågan att se. Att förstärka kompetensen som finns på skolan och få fler metoder att luta sig tillbaka mot var en viktig framgångsfaktor för det fortsatta arbetet. Analys av materialet Det filmade materialet analyseras genom att den observerade situationen jämförs med hur en motsvarande, ideal, situation skulle se ut. Riktlinjer för vad som är önskvärt för en viss situation finns i styrdokument som läroplan och skollag, mål för verksamheten, likabehandlingsplaner och egna policyer. Genusteori och tidigare forskning kring könsmönster kan dessutom vara till hjälp att tolka och förstå det vi ser. Ett normkritiskt perspektiv (se sid. 61) kan vara till hjälp för att få syn på de normer som ligger till grund för vårt beteende och vad det får för konsekvenser. Fokus Genusgruppen såg varje utvalt klipp flera gånger. Första titten väckte tankar som ledde fram till att ett speciellt fokus, där de misstänkte att det kunde finnas skillnader i bemötande, valdes ut. I nästa titt och efterföljande diskussion fokuserade hela gruppen på just detta och fördjupade analysen. Ett normkritiskt perspektiv Att utgå från ett normkritiskt perspektiv i analyser innebär att synliggöra, ifrågasätta och förändra de normer som gör att olika villkor skapas. Vilka individer är verksamheten anpassad efter? Vilka grupper kan spegla sig i undervisningens innehåll? Vilka exkluderas eller missgynnas? Vilka tas för givet, glider med utan att märka ut sig eller ifrågasättas, och vilka synliggörs men som annorlunda? Framför allt handlar det om hur vi, som vuxna eller pedagoger, kan bidra till att alla får vara med på samma villkor, att alla får inflytande och att alla får vara med och sätta agendan och bidra. Läs mer om vad ett normkritiskt perspektiv kan innebära på sid

28 Lotsning I ett filmklipp uppmärksammade de att en lärare i högre grad ställde ledande frågor till killar än till tjejer. Läraren hjälpte också fler killar än tjejer. Eventuellt skilde sig hjälpen åt, läraren såg ut att ta mer i killarnas böcker, peka och bläddra. Utifrån detta korta klipp började gruppen reflektera kring om denna lärare, och kanske även andra, i högre grad lotsade killarna i sitt lärande medan de lät tjejer klara sig mer själva. Kunde det vara så att högre förväntningar på tjejer gav större möjligheter till att prestera självständigt? Samtidigt som en högre grad av lotsning snarare stjälpte än hjälpte killarna och gav dem sämre möjligheter att prestera bra? Vem inkluderas? I en annan film fokuserade gruppen på vem som inkluderas av lärarens undervisning. Den filmade läraren bedrev klassisk katederundervisning i ett naturorienterat ämne. Han styrde klassen genom sin undervisning och genom att vända sig till klassen med olika typer av frågor. Merparten av klassen läste väl av lärarens subtila signaler för när de förväntades räcka upp handen eller prata rakt ut. Gruppen frågade sig om det kunde finnas könsaspekter i hur väl elever klarar att läsa dessa, och andra, outtalade instruktioner och signaler. Gruppen ställde sig också frågor kring vilka kommentarer som plockades upp av läraren och vilka kommentarer som möts med tystnad. Vilken typ av frågor, öppna eller slutna, ställdes till vilka personer? Vilka engagerades av ämnets innehåll? Vilka svar möttes med beröm, vilka med en följdfråga och vilka släpptes utan kommentar? Fler förslag på fokus Hur regleras elevernas beteenden med uppmaningar eller förklaringar? Vad är okej, vad är inte okej? Vem får tillsägelser, vilkas beteende får passera? Vilka förväntningar kan anas? Vilka får bekräftelse, vilka får inte? Hur ges bekräftelse genom beröm utan förklaring eller beröm med förklaring? Hur ser instruktionerna ut till olika grupper, förväntas tjejer och killar kunna ta emot instruktioner lika bra, behöva samma, på samma sätt etc? 54 55

29 En av Eva Enwalls drivkrafter till att utsätta sig för att bli filmad sig är viljan till utveckling.»lite ovant är det nog att se sig själv«pedagogen Eva Enwall är sedan tidigare jämställdhetsarbete van vid att bli observerad av en kollega, i utvecklingssyfte. Nu har hon också blivit filmad mitt under pågående lektion. Det är ju lite speciellt med filmning, man ser sig själv och hör sig själv, lite ovan är man nog. Så lite otäckt är det när man kollar på det. Just att bli blottad och bedömd av andra tror Eva är det som många upplever som mest skrämmande. Klassrummet är något av en sluten värld. Jobbar man som lärare på ett visst sätt och gör något som man tror på, då är det lite jobbigt om det kommer någon annan och ifrågasätter, menar hon. Det är lätt att man hamnar i försvarsställning. Man ska upptäcka att man inte är som man själv tror att man är, för man har ju massa ideal och man tänker sig att man ska vara på ett visst sätt. Men det är ju som det är i verkligheten och man har tre miljoner grejer att tänka på, hur medvetna vi än är så gör man massa konstiga grejer. En drivkraft till att ändå utsätta sig för att bli filmad sig är viljan till utveckling. I ett tidigare jämställdhetsprojekt blev hon observe

30 Det tar ett tag att vänja sig vid att bli granskad av andra, menar Eva Enwall. rad av en lärarkollega. Hon har fortfarande nytta av de diskussioner de hade då. Att ha genomgått denna process gjorde det också lite lättare att bli filmad, tror hon. Det gäller att se det som en hjälp, att hitta strategier för att komma åt saker som kan förbättras. Det tar ett tag att vänja sig vid att bli granskad av andra. Ett sätt att våga börja kan vara att låta sig bli filmad för sin egen skull utan att låta andra se filmen. Samtidigt har man god hjälp av att se sig själv med andras ögon. Det är nog lättare att hamna i rätt analysfokus när det är en annan person på filmen. Annars kan det bli mycket»det var just den gången«, om man ser sig själv. Att Eva som jobbat med jämställdhet i flera år gått ut först och utsatt sig för granskande blickar tror hon underlättar för hennes kollegor att våga: Det har nog betydelse när man märker att vi kan tillåta oss att säga»kolla där vad jag gör och det var ju inte så bra«och bjuda på det. Man blir ju ingen expert på det här utan det är något man hela tiden måste reflektera över

31 VIDEOOBSERvation steg för steg VIDEOOBSERvation steg för steg Videoobservation steg för steg Uppdraget från ledningen Hur ser uppdraget ut? Vem gör vad? Tidsplan? Teknik och utrustning Vad finns? Vad behöver köpas in? Vem ser till att batterier är laddade etc? På Bleketskolan var det vidvinkelkamera, som fångade hela klassrummet, som gav mest. Svårast är kanske ljudet att få till. En liten mikrofon, mygga på läraren, fungerade bra. Filmning Bestäm redan innan ni filmar vad ni ska titta efter så ni kan anpassa avstånd, vinkel etc. Om en handkamera används kommer den som filmar att göra ett subjektivt urval redan i valet av fokus. Använd stativ om möjligt. Då sparar ni dessutom en persons arbete Filma korta men väl valda sekvenser, max 10 min per sekvens. Kom redan innan överens med dem som blir filmade om hur filmen ska användas, vem som ska få se den och var den förvaras. Glöm heller inte nödvändiga tillstånd. Kom ihåg fokus är skolan och personalens interaktion med eleverna, inte eleverna i sig! Se filmerna Låt den som blivit filmad få chans att se filmen ensam först. Titta på filmen tillsammans i grupp, om möjligt med genuskompetens närvarande, för att ge varandra feedback. Kom överens om vilka spelregler som ska gälla i gruppen. Titta första gången under tystnad med penna och papper. Låt den som blivit filmad komma till tals först. Titta sedan flera gånger med olika fokus. Bestäm fokus innan ni tittar. Försök förhålla er neutralt till det ni ser, utan att värdera, i detta skede. Anteckna medan ni tittar utifrån en modell som passar det fokus ni har. Analysera filmerna Titta efter generella mönster, försök tänka bort vilka individerna är. Värdera det ni sett i förhållande till hur ni vill att det ska vara, styrdokument, policys etc. Förändra Gör konkreta handlingsplaner. Vad ska göras, av vem, när och hur? Hur följs det upp? 60 61

32 Ett normkritiskt perspektiv En väg att förändra skolan till mer jämställd är att ta sin utgångspunkt i normer ett normfokuserat eller normkritiskt perspektiv. Normer kan sägas vara outtalade regler eller sociala koder, nödvändiga för att vi ska kunna samspela socialt. Men samtidigt som normer underlättar samspel i ett samhälle, så begränsar också normer individers handlingsutrymme. Vad som passar in i normen och därmed ses som det normala skapas nämligen genom att någonting annat konstrueras som avvikande. Här finns en maktskillnad det som ses som normalt värderas högre och det som ses som avvikande värderas lägre. Saker och ting är oftast anpassad efter dem som följer normen och de behöver sällan förklara sig. Den som följer normen har makt att acceptera eller ifrågasätta dem som inte följer den. En konsekvens är diskriminering. I skolan kan det handla om normer för hur tjejer och killar ska vara och bete sig. Den tjej som har lite mer åtsittande kläder och lite längre hår än de flesta killar behöver sällan förklara varför hon ser ut på detta sätt. Det kan handla om relationer den som knäcker koderna för socialt samspel har relativt lätt att få vänner. Eller så kan det handla om hur undervisningen ser ut. Den elev vars kunskapsnivå och inlärningssätt stämmer överens med det förväntade har inga större problem att hänga med i undervisningen Även i skolans värld finns normer för hur tjejer och killar ska vara och bete sig.

33 Den person som håller sig innanför normernas osynliga ramar behöver knappt märka av att de finns. Däremot får han eller hon ofta fördelar som innebär att saker går lite lättare, helt enkelt flyter på utan problem utan att ens märka det. Det är först när en person bryter mot en norm som det blir tydligt att den finns. Det kostar nämligen ofta på att inte följa normer. Konsekvenserna kan vara allt från att mötas av blickar eller aningslösa frågor, att bli utskickad eller utesluten, att hindras fysiskt eller subtilt eller att inte ha samma möjligheter, till att utsättas för fysiskt våld eller bli berövade grundläggande mänskliga rättigheter. Att arbeta utifrån ett normkritiskt perspektiv i skolan innebär att ständigt lyfta fram och ifrågasätta de normer som undervisning och socialt samspel bygger på. Det är viktigt att skapa medvetenhet kring villkoren för dem som inte följer eller passar in i normer. Att homosexuella historiskt inte har haft samma rättigheter som heterosexuella är en viktig del av undervisningen om exempelvis mänskliga rättigheter. Att halva befolkningen inte fick rösträtt förrän 1919 är en viktig del av undervisningen om demokratiseringen av Sverige. Men att bara prata om grupper som inte tillhör normen riskerar att förstärka skillnader mellan olika grupper i samhället. Vi måste istället fokusera på normerna, i detta fall heteronormen, som gör att gruppen hbt-personer diskrimineras över huvud taget. Ett sätt som rekommenderas av bland andra Friends är att ha en dubbel strategi: samtidigt inkludera de eller det som exkluderas av normerna och synliggöra och ifrågasätta normerna. Tips! UMO ungdomsmottagningen på nätet är ett bra exempel på en sajt och ett forum som är alltigenom normkritiskt och inkluderande. Praktik En självklar utgångspunkt inom ett normkritiskt perspektiv är att vända blicken mot sig själv, som pedagog. Vilka normer finns som jag inte ens tänker på eftersom de inte innebär något problem för mig? Vilka signaler om vad som är rätt och fel skickar jag själv ut genom det jag gör och vad jag säger? Vad tar jag för givet om andra människor? Vilka personer och grupper blir synliga i min undervisning, vilka blir inte synliga och vilka riskerar jag att skildra på ett stereotypt eller schablonmässigt sätt? Hur öppen är jag för att ta till mig nya tankar kring arbetssätt och innehåll i undervisningen, exempelvis som kommer från eleverna? Det handlar om att tänka om, vända upp och ner på det vi tar för givet och skapa nya sätt att handla. Både i förhållningssättet och genom innehållet i undervisningen finns möjlighet att aktivt skapa likabehandling genom att inkludera alla individer och grupper

34 övning i normkritiskt tänkande övning i normkritiskt tänkande Övning: Normer och jag? Vilka grupper tillhör jag? Vad betyder dessa för min position i samhället? I förhållande till de andra människor jag träffar i min vardag? Ett viktigt första steg för ett normkritiskt förhållningssätt är att titta med utifrånblick på sig själv, vad jag själv tar för givet och vad jag omedvetet signalerar ut. Vad innebär det exempelvis att jag som lärare eller vuxen befinner sig i en maktposition i förhållande till barn och elever? Denna övning kan också göras själv, som en reflektionsövning. Sitt på stolar i en ring Det ska finnas en stol mer än antal deltagare. Du som håller i övningen säger ett antal påståenden. Notera att alla påståenden representerar majoritetskulturen i Sverige idag. De som känner igen sig i påståendena reser sig och hittar en annan plats. Reflektera och diskutera sedan tillsammans i gruppen. Påståenden: alla som har/är byter plats ljus hudfärg bilägare - köttätare medelklass män vuxna myndiga läskunniga funktionella ben kan gå Diskutera och reflektera tillsammans Kändes det jobbigt att utmärka sig som läskunnig, ljushyad osv? Varför/varför inte? Hur viktiga är dessa grupptillhörigheter för mig, min identitet och självbild? (Alltså inte bilen i sig, utan grupptillhörigheten bilägare ). Varför är de viktiga/ inte viktiga för mig? Vilka privilegier har jag i samhället om jag tillhör dessa grupper? Vad innebär det för min interaktion med andra människor att jag tillhör dessa grupper? Vad innebär det att en grupp är väldigt homogen? För dem som passar in, och för dem som inte gör det? Vad hade skillnaden blivit om du ställt frågor om minoritetsgrupper, som hbt-personer? Övningen är inspirerad av övningen Vem är? som finns i LSU:s metodmaterial O/LIKA. Där hittar du fler utmärkta övningar om makt och normer. Där finns också mycket bra hjälp för att leda grupper och tips på hur du kan inkludera alla deltagare

35 Läroböcker där det ena könet är överrepresenterat är inte okej att använda. Verktyg för granskning av läromedel Enligt läroplanen är jämställdhet är ett av de grundläggande värden som skolan ska gestalta och förmedla. Jämställdhet ska också integreras i undervisningen i olika ämnen. Flera granskningar har visat på stora brister vad gäller jämställdhet i läromedel. Bland annat skildras samhället enligt granskningarna oftare ur ett traditionellt Titta på Vid granskning av läromedel kan ni titta på: Huvudtext, tilläggstexter Bilder och layout Faktarutor Innehållsförteckning, rubriker, sakregister och namnregister manligt perspektiv. Under jämställdhetsprojektet togs ett verktyg för att granska läromedel ur jämställdhetsperspektiv fram. Det är utformat med kön och jämställdhet i fokus men kan översättas till andra fokus, exempelvis de övriga diskrimineringsgrunderna. Gör så här: Börja med att granska läroboken med hjälp av hjälpfrågorna på sidorna Analysera sedan resultaten genom att jämföra dem med de olika nivåerna i trappan på sidan 68. På sidorna beskrivs nivåerna mer ingående. Skolan har också tagit fram en märkning av läromedel som stämmer överens med trappans tre nivåer. På så sätt kan böcker enkelt märkas upp med klistermärken och kvaliteten vad gäller jämställdhet synliggöras

36 modell för Granskning av läromedel modell för Granskning av läromedel Inkluderande, genusmedveten En mångfald av personer, grupper och perspektiv inkluderas och representeras. Olika grupper, som kvinnor och män, flickor och pojkar, värderas lika och har samma självklara plats. Innehållet är nyanserat och genusmedvetet i text och bild. OK att använda! Exempel på analyser GRÖN:»Som bäst ur jämställdhetssynpunkt framstår den lilla boken Samhällskunskap, avsedd för de första skolåren. Där introduceras de fiktiva Sam och Sara, och de följer med genom hela boken. Jämställdhet tas inte explicit upp någonstans, men det finns en tydlig strävan att ge utrymme åt både flickor och pojkar.«(samhällskunskap, sid 68) Könsmedveten, men påverkad av normer Könsblind, stereotyp Det finns brister vad gäller representation av grupper av kvinnor eller grupper av män. Stereotypa beskrivningar eller framställningar av kvinnor och män, flickor och pojkar finns i begränsad utsträckning. Vissa gruppers perspektiv, viktiga händelser eller områden saknas, är inte representerade eller undermåligt beskrivna. Centrala perspektiv eller områden saknas, grupper av kvinnor eller män är inte representerade. I hög utsträckning stereotypa beskrivningar av kvinnor och män som förstärker skillnader mellan könen. Riskerar att kränka vissa elever eller grupper. OK att använda om det kompletteras och kritiskt granskas tillsammans med eleverna Inte OK att använda! Fasa om möjligt ut! GUL:»Ofta nämns (kvinnor) tillsammans med och i relation till män: Även hustrun och barnen deltog i arbetet, står det om bondens arbetsdag på medeltiden / / liksom att kvinnor och barn tvingades ofta bidra till försörjningen. Här är vi på det industrialiserande 1800-talet och kvinnors arbete relateras fortfarande till mannen/husbonden samt har en sorts undantagsstämpel, fastän nästan alla kvinnor ju genom tiderna alltid arbetat i produktionen. (Historia, sid 34-35)«RÖD:»Barnarbete förr i tiden illustreras med ett foto på tretton pojkar som arbetar på en såg. Flickors/kvinnors arbete och liv i jordbruk och annan verksamhet förr i tiden finns inte med.«(samhällskunskap, sid 13). Exemplen är hämtade från Delegationen för jämställdhet i skolans granskningar av läromedel: Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia och Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap 70 71

37 Grön märkning De inkluderande, genusmedvetna läromedlen som får grön märkning utmärks av att en mångfald av olika sätt att vara som människa och uttrycka kön på framställs som lika naturliga och självklara. Många olika sätt att vara subjekt och delaktig i samhället förekommer i läromedlet mångfald är normen. Texten undviker att skapa ett»vi och dom«genom att fokusera på skillnader mellan grupper eller återge stereotyper. Däremot lyfts olika gruppers villkor fram, och fakta om jämställdhet och kvinnors villkor finns liksom fakta om mäns i huvudtexten. Text utgår från olika perspektiv, inte bara det perspektiv som normgrupper företräder. Områden som är relevanta för jämställdhet och mänskliga rättigheter finns med. Gul märkning I läromedlen som får gul märkning finns både kvinnor och män representerade men inte på samma villkor. Könsaspekter uppmärksammas eller synliggörs i läromedlet men på ett sådant sätt att skillnader inte bryts, eller riskerar att förstärkas, genom att män och kvinnor beskrivs som olika eller inte självklart förekommer i samma sammanhang. Normgrupper, exempelvis män, värderas högre genom att de får större utrymme. Andra grupper, exempelvis kvinnor, återfinns ofta i tilläggstexter. På samma sätt tillmäts vissa perspektiv och områden, de som är kopplade till normgruppen, större betydelse och får större utrymme. Normgruppen har en ställning som det normala och det som är annorlunda märks subtilt ut. Att det ser ut på detta sätt problematiseras heller inte. Exempelvis bekräftas normen i uppdelningar, så som i»poliser«och»kvinnliga poliser«. Röd märkning Här finns både kvinnor och män representerade men generaliseras enligt stereotypa mönster till två olika, homogena grupper. De kopplas till könsstereotypa aktiviteter, yrkesroller, situationer. Kvinnor och män figurerar i olika sammanhang och syns sällan tillsammans i text och bild. Skillnader mellan kvinnor och män skapas eller lyfts fram. Det ena könet (oftast män) är överrepresenterat. Det ena könet (oftast män) framställs oftare som subjekt, huvudpersoner. Beskrivningar bygger ensidigt på vissa perspektiv och handlar om vissa områden, exempelvis traditionellt manliga, medan andra perspektiv saknas. Könsaspekter saknas eller det pratas inte om betydelse av kön över huvud taget 72 73

38 hjälpfrågor för att granska läromedel hjälpfrågor för att granska läromedel Hjälpfrågor för att granska läromedel Ni behöver inte diskutera alla frågor för alla läromedel. Välj ut de som känns mest angelägna eller relevanta för ditt ämne. Med kvinnor och män avses också flickor och pojkar Skildras eller framstår män och kvinnor i materialet som två olika, homogena, grupper? Lyfts skillnader mellan kvinnor och män fram? Utgår texterna från att män och kvinnor är olika eller lika? Framställs kön som biologiskt eller socialt skapat? A. Jämn representation mellan kvinnor och män? Finns ungefär lika många kvinnor som män representerade? Finns olika typer av kvinnor och män, i olika åldrar, med olika ursprung etc. representerade? Av de personer som nämns vid namn, hur många är kvinnor respektive män? Vems berättelser är det vi får? Finns det en övervikt av antingen kvinnors eller mäns berättelser? Finns olika perspektiv med? Finns det en övervikt av antingen traditionellt manliga eller traditionellt kvinnliga perspektiv eller områden? Saknas vissa personer eller visst innehåll? Kan i så fall någon könsaspekt läggas på detta? B. Uppdelning mellan kvinnor och män? Förekommer män och kvinnor oftast var för sig, eller figurerar de tillsammans i samma sammanhang? Exempelvis, innehåller ett räkneexempel eller en bild oftast personer av båda könen eller bara av ett kön? C. Stereotypa beskrivningar? 10. Hur framställs kvinnor och män? Vilka sysselsättningar och egenskaper har de? 11. Framställs kvinnor och män ha särskilda intressen som är kopplade till kön? 12. Är olika grupper av flickor respektive pojkar stereotypt framställda, till exempel flickor och pojkar i olika åldrar, med olika etniskt ursprung eller funktionsmöjlighet? Skiljer sig detta åt mellan könen? 13. Förstärker beskrivningar av kvinnor och män traditionella könsmönster eller ges en mer nyanserad bild? D. Var finns makten? 14. Framställs antingen flickor eller pojkar oftare som subjekt, huvudpersoner? 15. Tycker du att antingen traditionellt kvinnliga eller manliga områden och/eller perspektiv värderas högre? (De får inte samma utrymme, inte lika framskjuten position, eller det ena återges i huvudtext och det andra som tillägg etc.) 16. Går det att tydligt urskilja huvudroller och biroller i texterna 74 75

39 hjälpfrågor för att granska läromedel Ett genusmedvetet läromedel ger en nyanserad bild av kvinnor och män. 17. och bilderna? Är det ena könet mer i centrum och det andra i periferin? Utgår text och innehåll ifrån en manlig norm? Framställs kvinnor som tillägg, annorlunda eller det avvikande? Talas det t.ex. om präster och kvinnliga präster och så vidare? E. Sexualitet och heteronormativitet 18. Kan alla personer oavsett sexuell identitet identifiera sig, spegla sig och få bekräftelse i materialet? 19. Utgår text och innehåll från en heterosexuell norm, där hbtq-personer (personer som identifierar sig som homo-, bitranssexuella eller queer) beskrivs speciellt som tillägg eller avvikare? 20. Finns olika typer av familjer eller förhållande representerade på ett likvärdigt sätt? Kan räkneexempel exempelvis handla om att två kvinnor köper ett hus tillsammans? 21. Förutsätts alla vara heterosexuella med homosociala relationer (alltså att flickor är vänner med flickor och pojkar med pojkar)? 76 77

40 På spaning på skolan En grundläggande förutsättning för att jobba mer genusmedvetet är att se på det som händer på ett mer reflekterande sätt och utifrån ett genusperspektiv. Därför gav rektor Anneli Gustafsson alla skolans lärare i uppdrag att»jämtspana«. På följande sidor kan du se exempel från lärarnas spaningar. En jämtspaning är en form av kartläggning där var och en formulerar en egen frågeställning som anknyter till jämställdhet och sedan undersöker frågan i vardagen genom att»spana«. Spaningarna genomförs systematiskt och dokumenteras. Var och en gör en egen analys av det man sett och slutligen ska analysen leda till en plan för att främja jämställdhet. Vad ska vi spana på? Jämställdhetsaspekter kan läggas på det mesta. När ett jämställdhetsprojekt drar igång kan det vara frestande att spana högt och lågt på allt från media till den egna familjen. Även om detta kan ge intressanta diskussioner kring fikabordet gäller det i ett utvecklingsarbete som jämställdhetsintegrering framför allt att fokusera på det som är relevant i professionen. Vi faller också lätt i fällan att spana på hur barn eller elever»är«eller beter sig. Ett arbete som vill nå förändring genom att ändra på barnen brukar dock vara en återvändsgränd. Om vi spanar på hur barn beter sig är det viktigt att analysen och handlingsplaner inte stannar där. I stället måste vi fokusera på att förändra skolan som organisation, för att därigenom ge barnen fler möjligheter. Vad är i vår verksamhet som tillåter eller uppmuntrar vissa beteenden eller motverkar andra? Spaningar på Bleketskolan Spelar antalet mentorer, och mentorernas kön, någon roll? På vilket sätt fungerar könsindelade grupper? Bemöter vi killar och tjejer olika i korridoren? Behandlar vi flickor annorlunda pga. att vi har olika förväntningar på tjejer och killar? Den kanske största utmaningen är att vända blicken mot sig själv, våga granska sig själv och sitt beteende med en nyfiken och prestigelös blick. Givetvis blir vi aldrig klara, utan det gäller att regelbundet inta ett utifrånperspektiv och ställa kritiska frågor om det egna beteendet och den egna organisationen. Vi kan också behöva fundera på om de förändringar vi gör inriktas mot orsaken till att ojämställdhet uppstår, eller om den syftar till att justera konsekvenser av ojämställdhet utan att lösa själva problemet. Vi kan behöva jobba med både orsaker och konsekvenser, men ofta behövs olika typer av insatser och det är viktigt att veta syftet

41 MALL/Jämtspaningsformulär MALL/Jämtspaningsformulär Formulera en frågeställning som rör någonting som direkt berör dig som spanar, så du själv sen har mandat att genomdriva förändringar. Det är aldrig fel att spana på sig själv! rör något som går att förändra är relevant för jämställdhet Tänk på att resultatet ska bestå av en verkligt genomförd och aktuell spaning, inte ett mönster du tror dig veta förekommer. vara en så neutral beskrivning som möjligt, inte värderande och inte en analys. Analysen handlar inte om barnen själva utan om barnens förutsättningar i verksamheten. handlar inte om hur något är utan om varför det är så det är en förklaring snarare än en beskrivning. är en värdering av resultatet. görs utifrån styrande dokument som målen med verksamheten, läroplan, jämställdhetsmål etcetera. Frågeställning: Resultat: Analys: Främjande rutiner: Främjande rutiner och långsiktiga åtgärder är sådant som du själv har mandat att genomföra. innehåller ett konkret hur, inte bara ett vad. Detta hur består exempelvis av en ny rutin eller handlingsplan där det beskrivs när och av vem det ska göras

42 EXEMPEL/Jämtspaningsformulär Frågeställning: Hur uppfattar eleverna idrottsundervisningen? Hur skulle de vilja att den ser ut? Skiljer sig uppfattningen mellan pojkar och flickor? Resultat: Pojkarna upplevde att det var mycket redskap och i viss mån även friidrott. De önskade mycket boll, vissa även friidrott och dans. Analys: Flickor och pojkar har delvis olika önskemål. Pojkarna tycker inte att vi har för mycket bollsport, men det gör flickorna. Intressant och positivt att så många pojkar önskar mer dans. Främjande rutiner: Arbeta mer med hälsa och sambandet med att må bra, äta rätt och träna. Arbeta mycket med ledarskap och sociala förmågor. Jobba efter olika förmågor. När ledarskap, hälsa och teori integreras mer i ämnet blir jämställdheten i gruppen mer utvecklad

43 EXEMPEL/Jämtspaningsformulär Frågeställning: Varför är vissa elever så inrutade i sina könsroller i skolans klassrum. Generalisering: tysta flickor och killar som tar ordet. Resultat: Olika reaktioner hos killar och tjejer vid läsning av boken Tusen gånger starkare. Några tjejer mkt positiva. Några killar mkt negativa. Killarna pratar rakt ut, lärarna lyckas inte uppmuntra tjejerna att göra sig hörda. Analys: Elever har svårt att gå utanför sin roll själva svårt att då reflektera över enskilda händelser. Några killar sa men det är bara att prata då! som att det skulle vara enkelt. Främjande rutiner: Ge eleverna genusglasögon så de kan se oss lärare genom dessa. Sedan måste alla jobba med detta hela tiden. Påminna oss själva att strukturera upp vilka som får svara. Sluta ge killarna så mkt negativ uppmärksamhet (inte bara stärka flickorna hela tiden)

44 EXEMPEL/Jämtspaningsformulär Frågeställning: Hur ser skillnaderna i resultat i åk 8 i teknikämnena ut, och hur kan vi förstå dem? Resultat: Tre elever fick MVG alla flickor. Sex elever fick IG alla pojkar. Pojkar skyndar sig att göra bort praktiska bitar och hoppar över teoretiska. Flickor anstränger sig i båda. Analys: Pojkar tror att ämnet är praktiskt medan flickor följer givna instruktioner. Då ämnet främst är teoretiskt ger detta ett stort utslag i resultatet. Främjande rutiner: Få pojkar att förstå att teknik inte är slöjd. Den praktiska delen är bara ett komplement till den teoretiska biten. Blandade grupper i samtliga moment. På lång sikt fasa in teknikämnet till SO, NO och Sv, exempelvis i temaform

45 Idrott och hälsa på lika villkor Vad skiljer ämnet idrott och hälsa från övriga skolämnen? Ganska mycket knappast något annat ämne tillåter eleverna att bokstavligen springa omkring på lektionerna. Att tjejer och killar formellt bedöms utifrån olika normer är otänkbart i andra ämnen. Dessutom är idrott och hälsa det enda ämnet där killar har högre genomsnittsbetyg än tjejer på nationell nivå vilket gör det extra intressant ur jämställdhetssynpunkt. Läraren Mikaela Lövström har väl genomtänkta strategier för att erbjuda undervisning på lika villkor för tjejer och killar. Här utvecklar hon sin syn på tre påståenden som kommer alla från elever i åttan:»killar har bättre betyg för att de är fysiskt starkare«killar har bättre fysisk kapacitet och det är det som har betygsatts tidigare. Men jag anser inte att det är det som är det primära längre. Det har varit mycket bollsport tidigare och det har också gynnat killar, men idrott och hälsa är så mycket annat. Det är hälsa, teori, lagarbete, samspel och hela den sociala biten. Då får man köra mer på samarbete och ta ner tempot. Vem som gör flest mål spelar ingen roll utan vem som lyckas få med alla i gruppen och få alla att må bra. Det är också där flickorna kan hävda sig mer Vem som gör flest mål spelar ingen roll utan vem som lyckas få med alla i gruppen.

46 »Vi har ju betyg i typ höjdhopp och då ska killarna ha högre. Men det finns ju killar som kan lika mycket som en tjej och så finns det tjejer som kan lika mycket som killar. Då får tjejen mycket bättre betyg än vad en kille som gör samma sak.«det gäller att tona ner prestationsmomentet. Jag försöker vara tydlig och kanske säga att nu utgör hur mycket ni försöker kanske en fjärdedel av betyget, det andra en tiondel. Det viktigaste är att de får en bild av hur jag gör bedömningen. Så tittar jag mycket på hur eleven har förbättrat sig. Gör man ett försök, lyckas bra och sen ligger på mattan, eller har han eller hon försökt, försökt och försökt? Då spelar prestationen mindre roll. Men det gamla och det nya ligger så att säga på dubbla spår. För MVG måste eleven också ha bra fysisk förmåga och kroppskontroll. Mikaelas tips: Fundera på vilka underliggande normer som styr undervisningen. Gynnar något av könen på ett osakligt sätt? Titta på kursmålen! Fokusera på helheten, på att skapa social samhörighet och att må bra mentalt och fysiskt, genom att ta ner tempot och jobba med samarbete. Tona ner tävlingsmomentet. Att bara bedöma prestation gynnar killar och missgynnar tjejer. Var tydlig mot eleverna vad du tittar på i bedömningar och vad de måste uppfylla. Individualisera undervisningen så den fångar upp alla.»i de andra ämnena som tjejerna är bra på så får killarna mer hjälp. Nu när det är idrott så är det killarna som brukar vara bäst på det och då får tjejerna mer hjälp. Tjejer tar mer ansvar«i idrott och hälsa är det tvärt om. Exempelvis är det pojkarna som plockar fram materialet, i alla fall när det ska fram större grejer eller byggas. Tjejer plockar fram mindre grejer. Det är som att det är pojkarnas ansvar. Det handlar också om att kunna hantera materialet, kanske är pojkarna mer vana. Vi har precis tagit fram rutiner att i sexan och sjuan ska vi gå igenom regler och material, så alla kan. Det gäller att det finns rutiner, då vet man vad man ska göra och när

47 Eleverna träffas i små grupper för att diskutera böcker som de har läst. Skönlitteratur för ökad jämställdhet Svenskläraren Bodil Karlsson Ejwertz och skolbibliotekarien Emma Karin Berdenius är övertygade om att skönlitteratur kan fungera som en nyckel för att höja prestationerna i skolan. Inte minst för killar, som både har lägre genomsnittsbetyg än tjejer i svenska och läser mindre. De engagerade en sjundeklass i ett specialutformat läsprojekt med genusperspektiv, med syftet att höja litteraturläsningens status och elevernas läsförmåga. När eleverna nu går i nian ser pedagogerna med spänning fram emot att skörda frukterna av arbetet. Även om projektet ännu inte har utvärderats formellt är pedagogerna mycket nöjda med hur väl projektet fallit ut. Vissa hade aldrig läst en bok utanför skolan innan. Det är svårt att veta exakt vilken betydelse projektet har haft, men nu läser i alla fall alla, menar Bodil. Men vi börjar från början. I läsecirkeln träffas elever i små grupper två gånger per termin för att diskutera olika böcker de läst. Stämningen på dessa lektioner skiljer sig från den vanliga undervisningen. Grupperna håller till i ett rum med mjuka möbler, tänder ljus och fikar på te och skorpa en skön stund som eleverna ser fram emot. Men Emma Karin och Bodil vill också förmedla att det är coolt och rätt att läsa skönlitteratur. Emma Karin letar med 92 93

48 Ett omsorgsfullt arbete ligger bakom valet av böcker. Att göra ett urval med både svenska och utländska författare och män och kvinnor representerade både som huvudrollsinnehavare och författare var en utmaning. Kraven på att böckerna dessutom skulle tilltala både tjejer och killar och inte ha könsstereotypa huvudpersoner gjorde inte saken lättare. När Emma Karin gjorde sökningar på flickor, pojkar och identitet blev det tydligt hur skevt utbudet av ungdomsböcker är. Medan sökorden flickor och identitet gav långa listor med träffar, gav sökorden pojkar och identitet endast några enstaka träffar. Det går ju att hitta böcker med pojkar som bryter mot traljus och lykta efter böcker som är bra ur genussynpunkt och som även lockar killar till biblioteket. Bodil försöker å sin sida vara en förebild genom att plocka fram en egen skönlitterär bok när eleverna själva läser. Så gjorde hon åtminstone tidigare numera är eleverna så försjunkna i sina böcker att de inte längre tar någon notis om vad hon gör. Boksamtal Förutom läsecirkel håller Bodil och Emma Karin gemensamt i boksamtal, en gång per termin. Då diskuterar eleverna en omsorgsfullt utvald bok i halvklass. Samtalen i både boksamtal och läsecirkel utgår från Aidan Chambers modell för boksamtal, vilken innebär att pedagogen leder ett samtal där alla i turordning redogör för sina tankar och bidrar till diskussionen. Med hjälp av en speciell metod för analys, som går att använda på alla typer av texter, drar gruppen tillsammans upp den analytiska nivån på samtalet. Målet med läsprojektet är att öka elevernas ordförståelse, läshastighet och analytiska förmåga, liksom deras motivation att läsa. I slutändan ska eleverna få bättre förutsättningar att nå högre betyg. Jag är övertygad om att läsning av skönlitteratur ökar förmågan att göra abstrakta resonemang. Man övar upp en förmåga att tolka och analysera som man sedan kan ta med från skönlitteratur till facklitteratur, menar Emma Karin. Bodils och Emma Karins bästa tips Inte fler än tio i gruppen för att alla ska komma till tals. Ett visst mellanrum mellan träffarna behövs, det är viktigt att alla elever hinner läsa klart. Etablera ett samarbete mellan lärare och bibliotekarie där båda är med från planering, uppstart, genomförande till elevernas redovisning. Ta ett samlat grepp för att höja statusen på skönlitteratur där vuxna deltar för att ge legitimitet. Tydlig inledning av projektet där det sätts i sammanhang och introduceras. De inledde med att visa artiklar om pojkars läsning och läsa en text högt för klassen. Att på allvar visa aktivt intresse i elevernas läsning genom att fråga eleverna vad de läser och möta dem i deras diskussioner

49 Emma Karins tips på skönlitteratur som är bra ur genussynpunkt Romaner En enda kväll av Mats Berggren Linas kvällsbok av Emma Hamberg Tusen gånger starkare av Christina Herrström Populärmusik från Vittula av Mikael Niemi Hjärtans Fröjd av Per Nilsson Om man heter Robin av Ylva Karlsson Sandor slash Ida av Sara Kadefors Grafiska romane: Eddie Bolander och jag av Bo R Holmberg Ask & Embla av Per Nilsson Novell Kostym av Ninni Holmqvist Se även Svenska barnboksinstitutets bokprovning. I denna artikel refereras till Bokprovning på Svenska barnboksinstitutet: en dokumentation. Årgång 2010: 8 mars 14 april ditionella mönster och porträtteras som annorlunda, av typen»ombytta roller«. Tyvärr innebär dessa ofta en traditionellt kvinnlig offerroll för pojken i huvudrollen. Men vi vill undvika sådana berättelser, som framställer flickor och pojkar som motsatser. I stället vill vi ge eleverna berättelser om pojkar som både är reflekterade och starka nog att göra egna val som inte är stöpta i det klassiska genusspåret. Ett annat syfte med läsprojektet är hjälpa elever att utvecklas i vad de väljer att läsa. Utan att värdera olika typer av litteratur vill Emma Karin vägleda eleverna att själva hitta vägar till andra genrer, när de är redo att lämna en typ av litteratur. Ett sätt som visat sig fungera i projektet är att elev- erna helt enkelt inspirerar varandra att läsa. Hon berättar om killen som läste Harry Potter en hel termin, tills han insåg att kompisen hade läst hela Stieg Larsson-trilogin. Då pilade han genast iväg till biblioteket och krävde att få låna en vuxenthriller. Även om projektets ursprung finns i en jämställdhetsproblematik är det självklart för pedagogerna att både tjejer och killar deltar i läsprojektet på lika villkor. Målet är att höja hela klassens språkkompetens, inte att höja killarna jämfört med tjejerna. Men om pojkarnas läskompetens släpar efter kanske de har mer att vinna på denna typ av specialsatsningar. Pedagogerna har ännu inte utvärderat projektet men det är uppenbart att projektet infriat deras förhoppningar. Ett ordtest som gjordes i slutet av sista terminen visar att killarna klassen hade betydligt högre resultat än killar i de två övriga testade klasserna medan tjejerna i alla klasser presterade ungefär lika bra. Emma Karin gläds åt att ha fått mer jobb i biblioteket. Framför allt killar ställer mer krav än tidigare på vilka böcker som borde finnas där. Hon berättar stolt om en tjejs framsteg från att inte varit speciellt läsvan kom hon nyligen med ganska avancerade synpunkter på en författares språk. Bodil berättar att skolk är sällsynt på läsprojektets lektioner, alla elever uppskattar projektet och vill ha det kvar. Hon tycker sig också se att eleverna förbättrat sig även i andra ämnen än svenska. När de slutliga betygen kommer, vårterminen i nian, syns resultaten förhoppningsvis svart på vitt

50 Tema kön i svenska och livskunskap Under några veckor fick eleverna i en åttondeklass utforska frågor om normer och kön inom ämnena livskunskap och svenska. Temat bjöd på kunskaper om jämställdhet och diskussioner om bilder av tjejer och killar och avslutades med en dag där eleverna verkligen fick omsätta sina kunskaper i praktiken. Eva Enwall är förutom svensk- och livskunskapslärare även genusstrateg och hade ett väl genomtänkt upplägg för lektionerna. Diskussion kring påståenden Jag började arbetsområdet med att presentera en rad olika fakta som handlade om flickors och pojkars prestationer i skolan. Eleverna fick sedan filosofera fritt kring dessa, först i smågrupper och sedan i helklass. Exempel på påståenden var: Flickor har högre betyg än pojkar i alla ämnen utan idrott och hälsa Pojkar får mer tid och uppmärksamhet Flickor är mer stressade över skolarbetet I anslutning till detta tittade vi på Utbildningsradions film Ramp Höjdare: Könsroller Eleverna fotograferades som det andra könet för att testa poserna i reklam och annan mediagestaltning.

51 Typiskt killar? Typiskt tjejer? Vid ett tillfälle fick eleverna lista saker på tavlan som de ansåg vara typiskt för killar och typisk för tjejer. De gjorde detta med stort engagemang och var väldigt bestämda om vilka saker som är typiskt för det ena eller andra könet. Vid närmare analys och diskussion, där vi efter hand strök många saker, visade det sig att det främst var saker kopplat till kroppen som blev typiskt könade: mens var ett sådant exempel. Vi tog ett ord, till exempel läppglans och diskuterade det i klassen. Det var typiskt tjejigt, tyckte eleverna. Sedan kollade vi hur många tjejer i klassen just den dagen som hade läppglans det var ingen. Därefter fortsatte diskussionen och i de flesta fall kom eleverna överens om att det i slutändan var individen sakerna tillhörde. Den pedagogiska tanken var att undersöka föreställningar om tjejer och killar och visa på likheter mellan tjejer och killar, snarare än skillnader. Media, reklam och härskartekniker Vi hade också diskussioner kring media och reklam och vilka bilder det är som förmedlas där. Varför är det dessa bilder som kablas ut? Vad tjänar man pengar på att framställa? Vi tittade på reklam som fällts av Etiska rådet för könsdiskriminerande reklam och hade diskussion kring detta. I samband med det här tittade vi på UR-filmen Ramp om medier: Barbie, Ken och porr Man är ju inte så olika egentligen, man har bara fått bilden av att det är olika, sa en elev efter fotograferingen.

52 Jag undervisade eleverna under våren i år 7 i samhällskunskap och då hade vi ett arbetsområde om diskriminering där vi gick igenom och arbetade med härskarteknikerna. Dessa återkom vi till under diskussionerna när vi arbetade med det här temat. En omvänd lektion Hela arbetsområdet avslutades med att eleverna fotograferades som det»omvända«könet. Fotograferingen gjorde vi som en lekfull avslutning på temaområdet och med ett tydligt syfte, att testa de poser som vi sett att kvinnor och män överlag har i reklam eller i annan mediegestaltning. Eleverna fick välja om de ville ha kläder som var specifika, attribut eller enbart posera som det omvända könet. Under arbetet med reklam och media var vi särskilt uppmärksamma på hur flickor och pojkar, kvinnor och män gestaltades i bild och hur de poserade. Dessa kunskaper använde sig eleverna av vid fotograferingen. De flesta eleverna var oerhört nyfikna på hur bilden blev och jag fick visa upp dem för hela klassen. Några få elever valde att bara se bilden själv. Eleverna tyckte att det var ett kul och annorlunda sätt att lära sig på. En kille och en tjej beskriver hur de upplevde denna omvända dag:»jag hade en askort kjol och ett jättelitet linne och så gjorde jag en pose, en så här tjej-pose«berättar killen.»när man var tjej kände man sig mer liten tycker jag. Små kläder och så, fast jag hade extremt små kläder. Man kände sig liten.«tjejens upplevelse var närmast omvänd jämfört med klasskompisens:»jag var lite gammeldags, jag hade slips och stor skjorta och så hatt, och så satt jag som en kille gör«, berättar hon. Hur sitter då en kille?»mer avslappnat, en tjej sitter alltså precis som att de sitter på helspänn, det är skillnad. När man hade på sig så här»när man var tjej kände man sig mer liten, tycker jag...«stora kläder så kändes det som att man tog mer plats än när man hade på sig tighta. Det var jättekonstigt att det blir så bara man tog på sig andra kläder.«nya perspektiv En sak som eleverna diskuterade vid ett av tillfällena, som jag verkligen fastnade för, var ämnet förväntningar från lärare på eleverna. Några av eleverna presenterade sin idé om att lärare över lag, både män och kvinnor, har högre förväntningar på att tjejer ska prestera bra, än vad de har på killar

53 När vi lyfte ämnet till diskussion i hela klassen var de andra, både tjejerna och killarna, beredda att hålla med. Det tycker jag är oerhört intressant eftersom det diskuterats en del hur viktigt det är med höga och positiva förväntningar på eleverna i skolan för att de ska lyckas bra. Denna tanke från eleverna har jag verkligen tagit till mig och försöker omsätta i praktiken. Även eleverna fick nya tankar och de återkom ofta till arbetsområdet vid senare tillfällen. Bland annat fick jag ta del av reklam som de hittat och som de ansåg var könsdiskriminerande. De hade också med sig detta när vi lyssnade på ett utdrag ur boken Tusen gånger starkare av Christina Herrström under en svensklektion. Dator lärstilar jämställdhet En del skolforskning hävdar att killar generellt har lägre motivation och är sämre på att läsa, skriva och tala än flickor. Detta blev utgångspunkten i ett lärstilsprojekt som svensk- och SO-lärarna Christina Ekeblad och Hans Molin drev, i samarbete med specialpedagog, genusstrateg och rektor. De utrustade var och en av eleverna i en åttondeklass med var sin minidator ett efterlängtat verktyg i en klass där behovet av kreativa lösningar för individanpassad undervisning var stort. Med hjälp av datorerna skulle eleverna, framför allt killarna, få ökad motivation, ökade kunskaper i ordförståelse, läsförståelse och läshastighet och förhoppningsvis mer jämställda betyg nås. Så här berättar Christina om projektet: Började med tester Vi startade hela projektet i januari 2009 med att vår specialpedagog Ann Nyström testade klassens läshastighet, läsförståelse och ordförståelse. Resultaten värderades utifrån en så kallad Stanineskala. Klassens medel var 3,2 på en värdeskala där 1 är det lägsta värdet och 9 är det högsta. Klassen gjorde även ett digitalt lärstilstest, som visade att flertalet var taktila och visuella. I klassen fanns två killar med dyslexi och

54 två killar med ADHD. Det gick åtta tjejer och tolv killar i klassen. Jag skapade en blogg på internet där jag la ut flera övningar som eleverna själva kunde hämta hem till sin egen dator. Skrivprojekt och prov Vi gjorde även flera lite större skrivprojekt i klassen, exempelvis skrev de bokrecensioner och berättelser, några gjorde sitt nationella prov i svenska via datorn och alla gjorde var sin blogg. De skulle själva skriva i den regelbundet och reflektera över både arbetsätt och sina texter. Jag gick regelbundet in och läste vad de hade skrivit och kunde ge dem feedback direkt via datorn. Vi testade även att göra en del prov via datorn. Eleverna fick hämta frågorna via nätet och sedan digitalt skriva ner sina svar. Vissa uppgifter kunde vara att läsa i olika nättidningar eller andra artiklar eller att arbeta och göra bildspel och redovisa inför klassen. Nästan alla i klassen var positivt inställda till datorprojektet och eleverna kände sig utvalda av skolan, även om de visste att det kunde bero på att många hade speciella behov. I början av vårterminen var jag och rektor på kommunhuset och presenterade vårt projekt. Politikerna var positiva och hade en del frågor. Tyvärr uppstod tekniska problem ganska snart, både datorerna och internetuppkopplingen krånglade. När strulet med datorerna blev för stort minskade antalet datastyrda lektioner. Detta gjorde att Elevernas läshastighet, läsförståelse och ordförståelse testades när projektet startade.