INTEGRATION GENOM ARBETE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INTEGRATION GENOM ARBETE"

Transkript

1 INTEGRATION GENOM ARBETE Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer INFORMATIONSHÄFTE OM PROJEKTET INTEGRATION GENOM ARBETE

2

3 INTEGRATION GENOM ARBETE Integration Genom Arbete (IGA) var ett projekt som vände sig till flyktingar och andra invandrare för att de snabbare skulle öka sina möjligheter att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Projektet startade 15 januari 2009 och avslutades 31 januari Projektet leddes av Åstorp kommun och drevs med hjälp av EU-bidrag. Samarbetskommunerna var Båstad, Perstorp, Ängelholm och Örkelljunga. Deltagarna i projektet erbjöds ett digert innehåll av kurser, coachning, jobbsökaraktiviteter samt praktik- och valideringsmöjligheter av sina yrkesfärdigheter. Alla deltagare fick en egen coach samt en mentor efter projektets avslut. Projektets resultat har varit över förväntan. ÄNGELHOLMS KOMMUN

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 7 BAKGRUND 8 SYFTE OCH MÅL 11 PROJEKTETS INLEDNINGSFAS 12 METODER 17 INTEGRATION I DET SVENSKA SAMHÄLLET 21 REFLEKTION 28 PROJEKTDELTAGARNA BERÄTTAR 30 FÖRETAGARE BERÄTTAR 38 PROJEKTMEDARBETARE BERÄTTAR 44 UTVÄRDERING AV IGA 63 TACK FRÅN PROJEKTLEDAREN 69

6

7 FÖRORD Ä SIDA 7 FÖRORD En väl fungerande integration är viktig för samhällets positiva utveckling. När det inte fungerar spricker samhället upp i ett vi och dom -tänkande som inte enbart berör invandrare utan snabbt berör många andra grupper i samhället. Istället för att vara öppet och tolerant går utvecklingen snabbt mot ett slutet och intolerant samhälle, där skillnaderna istället blir till hot och faror och inte möjligheter och utveckling. Integration för den enskilde är ännu viktigare då det är grunden för människans livskvalitet, utveckling och trygghet. Det ger möjlighet att lära känna det svenska samhället och att bli en del av det, där man själv också kan tillföra något från sin egna kulturella bakgrund och på så sätt berika det svenska samhällets utveckling. Projektet har varit ett sätt att få integrationen ut i det svenska samhället att fungera mycket bättre. Kunskaperna som nu förvärvats är viktiga att överföra till den kommunala organisationen då projektet avslutats. Ronny Sandberg (s) Kommunstyrelseordförande Åstorps kommun

8 SIDA 8 Ä BAKGRUND BAKGRUND Text: Azad Jonczyk, Projektledare IGA Under 2006 skrev Åstorps kommun avtal med dåvarande Integrationsverket om att ta emot nyanlända flyktingar. Flyktingströmmen till Sverige var ganska påtaglig. Av dessa beviljades ca 2/3 uppehållstillstånd. På grund av en sviktande förmåga att integrera mottagna flyktingar valde en del kommuner i Skåne att inte teckna avtal med Integrationsverket om att ta emot nya flyktingar. Vidare ledde ett bristfälligt mottagande till att ej integrerade flyktingar sökte sig till områden, främst i större kommuner, med redan hög invandrartäthet. Några utav kommunerna i Nordvästra Skåne bestämde sig då att skriva avtal med Integrationsverket om att ta emot flyktingar. De kommuner som redan hade ett avtal utökade sitt flyktingmottagande ytterligare. Kommunerna som var först om att skriva avtalet om att ta emot flyktingar var Åstorps kommun, Båstads kommun, Örkelljungas kommun och Bjuvs kommun som senare följdes åt av Ängelholms kommun och Perstorps kommun. Åstorp tog emot över 50 flyktingar under detta år. Under 2007 var det högkonjunktur i hela Europa och det var praktiskt taget brist på arbetskraft i Sverige.

9 BAKGRUND Ä SIDA 9 Företagarna letade intensivt efter kompetenskraftig och behörig personal för att bedriva sina verksamheter. Samtidigt fanns det över arbetslösa flyktingar i våra kommuner som satt på diverse kunskaper och kompetenser. Det var emellertid inte brister i det svenska språket som var orsaken till att dessa personer satt sysslolösa. Detta kan vi påvisa genom att blicka tillbaka på arbetskraftsinvandringen i Sverige under 50- och 60-talet, då invandrarna fick jobb omgående efter ankomsten till Sverige och blev på så sätt snabbt integrerade i det svenska samhället. Mot bakgrund av detta, kan vi konstatera att en stor del av integrationen handlar om att motivera och uppmuntra flyktingar att söka sig ett arbete, samt att uppmärksamma arbetsgivarna på de resurser som finns i respektive kommun. De flesta flyktingar som kom till Sverige hade redan innan de kom till kommunen, bott på någon av Migrationsverkets förläggningar och kunde relativt bra svenska. Det som de behövde var arbetscoachning och praktik samt validering av sin utbildning och sina yrkeskunskaper för att kunna få ett jobb och bli självförsörjande. I Sverige är det sedan många år tillbaka lätt att validera en utländsk högskoleutbildning men betydligt svårare att validera en yrkesutbildning. Många flyktingar har gedigna yrkeserfarenheter och kan få möjlighet att få ett kvalificerat arbete i Sverige om deras yrkeserfarenheter valideras.

10 SIDA 10 Ä BAKGRUND God stämning Samtidigt i klassrummet. fanns det över Projektdeltagarna våra Ayse kommuner Ötunc och som Zehra satt Saribakir på diverse tar kunskaper och arbetslösa flyktingar i hjälp av varandra under CV-skrivningen. kompetenser. Det var emellertid inte brister i det svenska språket som var orsaken till att dessa personer satt sysslolösa. Detta kan vi påvisa genom att blicka tillbaka på arbetskraftsinvandringen i Sverige under 50- och 60-talet, då invandrarna fick jobb omgående efter ankomsten till Sverige och blev på så sätt snabbt integrerade i det svenska samhället. Mot bakgrund av detta, kan vi konstatera att en stor del av integrationen handlar om att motivera och uppmuntra flyktingar att söka sig ett arbete, samt att uppmärksamma arbetsgivarna på de resurser som finns i respektive kommuner. De flesta flyktingar som kom till Sverige hade redan innan de kom till kommunen, bott på någon av Migrationsverkets förläggningar och kunde relativt bra svenska. Det som de behövde var arbetscoachning och praktik samt validering av sin utbildning och sina yrkeskunskaper för att kunna få ett jobb och bli självförsörjande. I Sverige är det sedan många år tillbaka lätt att validera en utländsk högskoleutbildning men betydligt svårare att validera en yrkesutbildning. Många flyktingar har gedigna yrkeserfarenheter och kan få möjlighet att få ett kvalificerat arbete i Sverige om deras yrkeserfarenheter valideras.

11 SYFTE OCH MÅL Ä SIDA 11 SYFTE OCH MÅL Utifrån ovanstående förutsättningar bestämde Åstorps kommun att starta ett projekt vars syfte var att påskynda integrationsprocessen och anpassningen av flyktingar och andra invandrare till den svenska arbetsmarknaden och det svenska samhället. Vi ansåg att en lyckad integrering bäst kunde uppnås genom självförsörjning. Detta skedde med hjälp av upprättande av individuella handlingsplaner och utifrån dessa tillhandahålla de behov den enskilda flyktingen behövde för att så snabbt och effektivt som möjligt integreras i det svenska samhället och vara självförsörjande genom arbete eller egen näringsverksamhet. Det är av stor vikt för de kommuner som tar emot flyktingar att de blir självförsörjande så fort som möjligt. För att Sveriges kommuner skall fortsätta ta emot flyktingar bör integrationen och anpassningen till arbetslivet fungera så smidigt som möjligt. Projektets huvudmål var att minst 95% av deltagarna som fullföljde projektet skulle uppleva att de hade erhållit en stor eller mycket stor ökad möjlighet att erhålla en anställning. Att minst 45% av deltagarna som fullföljde projektet skulle efter 90 dagar erhållit ett arbete i form av anställning eller påbörjat egen näringsverksamhet eller

12 SIDA 12 Ä PROJEKTETS INLEDNINGSFAS vidare i utbildning. Projektets delmål var bland annat att skapa riktlinjer för en framtida flexibel och långsiktigt fungerande flyktingintegration i de ingående kommunerna. Att skapa erfarenheter och riktlinjer för en hållbar utveckling avseende samverkan och samarbete över kommungränserna. Även att skapa erfarenheter och riktlinjer för ett långsiktigt samarbete mellan kommun, företagarförening och företag. Dessa erfarenheter och resultat har via en strategisk påverkan spridits till andra kommuner och organisationer som inte medverkar i projektet. PROJEKTETS INLEDNINGSFAS Ett år efter tecknat avtal drog vi i projektgruppen i Åstorp slutsatsen att det fanns ett uttryckt behov och en vilja att öka kommunernas förmåga att integrera de flyktingar som kommunerna hade ansvar för. Detta var inget unikt för Åstorps kommun utan detta behov fanns hos ett flertal av de kringliggande kommunerna. Vidare ansåg vi att det fanns en potentiell styrka i att de kringliggande kommunerna ökar sin förmåga att samarbeta kring dessa integrationsfrågor och andra kommunala angelägenheter. Efter kontakt med Länsstyrelsen i Skåne län som

13 PROJEKTETS INLEDNINGSFAS Ä SIDA 13 bidrog till initiativet att påbörja detta projekt, hade projektgruppen vidare kontakt med kringliggande kommuner och inventerade deras vilja och intresse för ett vidare samarbete. Detta sammantagna behov ledde fram till att kommunerna Båstad, Perstorp, Åstorp och Örkelljunga beslutade sig för att gå samman i ett samverkansprojekt för att effektivare integrera respektive kommuns flyktingar. Att öka kommunernas möjlighet att arbeta över kommungränserna med såväl flyktingmottagande, integration och övriga härtill relaterade aktiviteter. Vi började ventilera förslaget med grannkommunerna, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen, näringslivet och olika studieförbund. Då många var mycket positiva till idén, startades det en arbetsgrupp bestående av representanter från kommunerna Bjuv, Båstad, Höganäs, Åstorp och Örkelljunga samt Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen och ABF för att diskutera och utarbeta ett förslag. Vi fick ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen och på så sätt kunde vi anlita en konsultfirma som hjälpte till med att utforma projektansökan. Under resans gång hoppade Bjuvs kommun och Höganäs kommun av samarbetet och i samma skede tillkom Perstorps kommun. I början uppstod det en lång dialog om ekonomiska medel mellan projektgruppen och ESF-rådet.

14 SIDA 14 Ä PROJEKTETS INLEDNINGSFAS IGA-projektet var ur många avseenden ett mycket omfattande projekt med många aktörer inblandade och fordrade ett stort finansiellt stöd. Först i december 2008 beviljade ESF-rådet medel till projektet. Under denna tid hade Sverige fått en annan ekonomisk situation då den ekonomiska krisen började bli allmänt utbredd i världen: företagen började varsla sina anställda och det infördes rekryteringsstopp runtom i Sverige. Projektet startade i januari 2009 och trots den tuffa arbetsmarknaden visade den första cykeln på ett bra resultat då alla de uppsatta målen för projektet blev uppfyllda. Det var dock en mycket svår situation som krävde hårt arbete och avsevärt engagemang. Det var svårt att hitta praktikplatser och desto svårare att skaffa anställning eftersom företagarna redan börjat varsla folk. Till en början bedrevs projektet enbart av externa aktörer. Endast projektledaren samt ekonomiassistenten var anställd i kommunen. Då det fanns mindre erfarenhet i projektgruppen om hur man bedriver ett så omfattande EU-projekt var det ypperligt att starta på detta sätt. Men redan i ett tidigt stadium upptäckte vi att denna arbetsmetod inte kom att gynna våra kommuner eftersom kunskaperna om hur man arbetar med dessa grupper inte stannade i kommunerna. En annan konsekvens var de höga kostnaderna som försvårade möjligheten till medfi-

15 PROJEKTETS INLEDNINGSFAS Ä SIDA 15 nansiering. Vi inledde en dialog med ESF-rådet och utvärderaren om möjligheterna att ta hem projektet och bedriva det själva i kommunen. Utvärderaren, som var en extern konsult, delade med sig av de ovärderliga kunskaper han hade erhållit från andra projekt. Även ESF-rådet var mycket hjälpsamma och kom med goda råd och stöttade oss i processen. Dessutom var ESF-rådet mycket tydliga med att kommunen skulle utvecklas och få kunskaper om arbetet för att kunna implementera detta efter projektets slut. Vi började dryfta frågan även med utförarna som vid denna tidpunkt var Folkuniversitetet om att successivt ta hem projektet för att så fort som möjligt bedriva det i egen regi. På många sätt blev det en svårhanterlig och oangenäm process, men en prövning som var mödan värd. Att själva bedriva projektet resulterade dels i att det blev lättare att handleda deltagarna då de träffade personal i sina respektive kommuner som de redan hade en etablerad kontakt med, men även samarbetet kommunerna emellan blev mer påtaglig och engagemanget hos personalen bara växte. Personalen i samverkanskommunerna utvecklade snabbt nya arbetsmetoder och ett starkt nätverk. Detta i sin tur innebar att vi kunde lägga all kraft och energi på arbetet som direkt anknöt till projektet, till skillnad från tidigare då all kommunikation fördes via externa parter.

16 SIDA 16 Ä METODER Arbetscoachen Lotta Haslam (t.h.) med deltagaren Jawni Masho Al- Salemn.

17 METODER Ä SIDA 17 Den nya utarbetade arbetsmetoden visade sig inte enbart ha främjat kvalitén på ett övergripande plan, det var även ekonomiskt lönsamt att själva driva projektet. Detta resulterade i att man inte utnyttjade hela den beviljade summan. Efter en dialog med ESF-rådet bestämde vi oss att förlänga projektet i ett år och låta de resterande pengarna finansiera det. METODER Projektets tid var tre år, därefter förlängdes det ytterligare i ett år i form av sexmånaderscykler som utvärderades kontinuerligt genom projektets egna interna samt med externa utvärderingar. Syftet med den kontinuerliga utvärderingsprocessen var främst att säkerställa att den pågående processen fungerade som förväntat samt att den har förutsättningar att uppnå eller överträffa projektets mål. Projektet genomgick både kvalitativa och kvantitativa utvärderingar. Den kvalitativa bedömningen avsåg dels hur deltagarna upplevde projektet, hur projektets interna och externa processer fungerade och att de var optimerade. De kvantitativa utvärderingarna som avsåg att bedöma om projektet uppnått utsatta mål såväl under

18 SIDA 18 Ä METODER som efter projektets fullföljande. Innan en deltagare antogs till projektet skedde en trepartsdialog mellan den aktuella kommunen, projektledningen och den enskilda potentiella deltagaren. Dialogen syftade till att utröna om projektet var en lämplig insats för den enskilde deltagaren samt att denna hade förutsättningar att framgångsrikt genomgå projektet. För varje deltagare skulle en individuell handlingsplan upprättas som kartlade individens erfarenheter, förutsättningar och önskemål om framtida sysselsättning. Därefter kom deltagaren under sex månader att kompetensutvecklas och anpassas till dennes uppsatta mål. Som styrdokument upprättades en individuell handlingsplan. Denna handlingsplan kom att kontinuerligt uppdateras efter deltagarens utveckling och de eventuella förändrade behoven och de förutsättningar som framkom under projektets fortskridande. VALIDERING AV YRKESKOMPETENS Många flyktingar kommer till Sverige med gedigna yrkeskunskaper. I de flesta fall är dessa yrkeskunskaper ej dokumenterade. Svenska arbetsgivare har under en lång tid varit dåliga på att tillvarata dessa kunskaper. Oftast beroende på att det inte funnits utarbetade riktlinjer och instrument för detta.

19 METODER Ä SIDA 19 Om det vid upprättandet av den individuella handlingsplanen framkom att deltagaren besitter yrkeskompetens som ej fanns dokumenterad fanns det möjlighet att kunna få den validerad under tiden i projektet. Detta genomfördes tillsammans med respektive kommuns företagarföreningar och de arbetsgivare som vi kontaktade. Yrkesvalideringen kom att genomföras hos en arbetsgivare där deltagaren under en erforderlig tid kom att få visa sina yrkeskompetenser i de för den aktuella yrkesrollens ingående kompetensområden. Arbetsgivaren utfärdade därefter ett intyg på uppvisad yrkeskompetens och rekommendationer. En valideringsperiod kom att vara en till två månader beroende på yrke. Validering med befintliga instrument såsom högskolor och fackföreningar kunde även vara aktuella. UPPRÄTTANDE AV YRKESPRÖVNING I samband med upprättandet av den individuella handlingsplanen för respektive deltagare ställdes frågor om deltagaren hade tankar på att prova på ett nytt yrke. Vid dessa tillfällen anordnades studiebesök på en sådan arbetsplats med hjälp av projektets uppbyggda kontaktnät. Deltagaren åtföljdes av en erfaren företagskonsult för att få hjälp med att ställa de rätta frågorna. Deltagaren som intresserat sig för ett nytt yrke och efter ett studie-

20 SIDA 20 Ä INTEGRATION I DET SVENSKA SAMHÄLLET besök bestämt sig för att gå vidare fick möjligheten att arbetspröva under en till två veckor. Detta skedde i samarbete med respektive kommuns företagarföreningar och de kontaktade arbetsgivarna. KOMPETENSUTVECKLING Enligt de behov som framkom under upprättandet av den individuella handlingsplanen, kom den enskilda deltagaren att vid behov delta i ett antal insatser av kompetensutvecklandekaraktär. De behov som framkom under förprojekteringen tillgodosågs huvudsakligen av nedanstående insatser, men det reella behovet framgick av den individuella handlingsplanen som för varje deltagare initialt upprättats. I samtliga fall kravsattes och upphandlades dessa insatser fortlöpande under projektets gång. Projektets tänkta kompetensutvecklingsinsatser var av allmän karaktär. Uppkomsten av behov av direkta yrkeskunskaper, nya eller anpassning av redan befintliga, kom deltagaren inom projektets ram och med bistånd av Arbetsförmedlingen informeras om och lotsas vidare till annan yrkesutbildning för att tillgodose detta behov.

21 INTEGRATION I DET SVENSKA SAMHÄLLET Ä SIDA 21 Projektets kompetensutvecklingsfas var vanligtvis att tillgodose tre primära behov: Att erhålla ett arbete Allmängiltig kompetens som arbetsmarknaden eftersöker Integration i det svenska samhället INTEGRATION I DET SVENSKA SAMHÄLLET För att integreras i det svenska samhället måste de nyanlända flyktingarna utöver förmågan att hantera det svenska språket, även känna till hur Sverige fungerar och de krav och förväntningar som samhället ställer på den enskilde medborgaren. Vidare så finns även behovet att förstå hur den svenska folksjälen ser ut, tänker, värderar och fungerar. Insatser som var aktuella för detta: HÄLSOSKOLA Kunskaper om kost och näringslära, träningslära, stress och stresshantering. Men även vilka hälsoproblem som finns i Sverige och hur skall man undvika dem. Vad gör

22 INTEGRATION I DET SVENSKA SAMHÄLLET Ä SIDA 23 man vid sjukdom? Hur sjukskriver man sig? Vad sjukskriver man sig för i Sverige? Vilka krav och skyldigheter arbetsgivaren har i samband med en sjukskrivning kan vara viktigt att ha kunskaper i. Ergonomi på arbetsplatsen, hälsoförebyggande åtgärder på arbetsplatsen. MILJÖUTBILDNING Vilken syn på miljön samt vilket miljötänk har vi i Sverige? Hur sopsorterar vi? Vilka miljöskatter och avgifter har vi? Vad är koldioxidskatt? Arbetsmiljö, återvinning på arbetsplatsen, miljötänkande i arbetslivet. SÅ FUNGERAR SVERIGE Denna utbildning beskriver på ett enkelt sätt hur Sverige fungerar. Exempelvis: Vad gör Försäkringskassan? Hur sjukanmäler man sig? Hur anmäler man vård av sjukt barn? Hur fungerar Arbetsförmedlingen? Varför betalar man skatt? Andra myndigheter man kan komma i kontakt med. Hur fungerar vårt pensionssystem? Rätt till förskola, skolgång etc. Politiska partier, Sveriges historia och jämställdhet.

23 SIDA 24 Ä INTEGRATION I DET SVENSKA SAMHÄLLET ATT ERHÅLLA ETT ARBETE För att få en anställning krävs det av den enskilde att denne besitter en yrkeskompetens, men också att denne profilerar sig och sticker ut i mängden. Vissa deltagare satt redan på erfarenhet att driva egen verksamhet. För dessa personer fanns möjligheten för dem att delta i insatser för att starta egen näringsverksamhet i Sverige. Insatser som var aktuella för att deltagaren skulle öka sina chanser att erhålla ett arbete var: Att söka arbete Hur söker man arbete i Sverige? Vad vill en arbetsgivare veta? Vilka dokument bör medfölja en ansökan? Den nya arbetsmarknaden Var finns dagens arbeten? Vilka yrken är och förväntas bli bristyrken? Hur utbildar man sig till olika yrken? Om man måste flytta, hur hittar man bostad? Vad innebär det att pendla? Att skriva sitt CV Hur man skriver sitt eget CV och hur man använder ett CV i sitt arbetssökande.

24 INTEGRATION I DET SVENSKA SAMHÄLLET Ä SIDA 25 Anställningsintervju Hur går en anställningsintervju till? Vilka frågor bör man ställa som arbetssökande? Starta eget Att ge deltagarna en inblick i hur man startar näringsverksamhet men även företagsidéer, företagsplan, budget, söka starta eget-bidrag, registrering av företag, ansökan om F-skatt, momsregistrering, momsdeklaration, bokföring, finansiering, bokslut och deklaration. Allmängiltig kompetens För att erhålla en anställning krävs det idag av den enskilde att denne besitter insyn i det svenska samhället, har svenska språkkunskaper och yrkeskompetens. Arbetsgivaren efterfrågar även generella kompetenser som ger mervärde i att anställa en viss person. Områden som efterfrågas är bland annat inom IT, företagsekonomi och försäljning. Data, grundutbildning Utbildning för personer med liten eller ingen vana att hantera datorer.

25 SIDA 26 Ä INTEGRATION I DET SVENSKA SAMHÄLLET Arbetsplatsförlagd utbildning De deltagare som har liten eller ingen erfarenhet av att arbeta på en arbetsmarknad med svenska krav kunde under en till fyra veckor delta i en arbetsplatsförlagd utbildning där framförallt de krav som den enskilde förväntas leva upp till klargörs och belyses. Denna utbildning var inte specifikt yrkesinriktad utan utgör snarare en social inskolning i den svenska arbetsmarknadens krav och behov. Arbetspraktik De deltagare som upplevde den svenska arbetsmarknaden som främmande eller som hade begränsad erfarenhet från densamme eller behöver mer erfarenhet i sin yrkesroll under svenska förhållanden kunde vara aktuell för arbetspraktik. Upp till åtta veckor kunde en deltagare praktisera hos en arbetsgivare i syfte att få erfarenhet från sitt yrkesval under svenska krav och förhållanden. Ytterst stärkte detta deltagarens möjlighet att få visa upp sin duglighet och lämplighet för en arbetsgivare och i förlängningen öka sina möjligheter till en senare anställning. Denna åtgärd kunde också vara ett incitament där arbetsgivare och arbetstagare i en dialog fann samförstånd till en vidare anställning.

26 INTEGRATION I DET SVENSKA SAMHÄLLET Ä SIDA 27 Arbetscoachning Under hela projekttiden arbetade arbetscoacherna med att informera och skapa kontakter med arbetsgivare i respektive kommun. Arbetscoacherna kom och informerade företagarna om det åtgärdspaket som bestod av bidrag till arbetsgivaren som anställer flyktingar. Vidare kom coacherna att bistå arbetsgivare med hjälp kring att hitta lämpliga kandidater för anställning och praktik. Arbetscoacherna hade även ett nära samarbete med de kontaktpersoner som kom i kontakt med projektet på Arbetsförmedlingen i respektive kommun. Ny utbildning Om det under projektets gång framkom att deltagaren hade ett behov av kompletterande yrkesutbildning eller en helt ny utbildning, kom projektet i samarbete med kommunens yrkesvägledning att informera deltagaren om olika utbildningsalternativ och vara behjälpliga med ansökan till dessa utbildningar samt informerade deltagaren om olika studiefinansieringar. Exempelvis kunde det vara gymnasiala studier, komvux, KY och högskolestudier som var aktuella för den enskilde.

27 SIDA 28 Ä REFLEKTION REFLEKTION Projektets mål från starten har varit att ge flyktingar och andra invandrare möjligheten till en bättre och snabbare integration i det svenska samhället och arbetslivet. Under de gångna cyklerna har vi skaffat oss mycket kunskaper och erfarenheter om vad som behövs för att dessa personer ska kunna lyckas på arbetsmarknaden. Det har också utvecklats ett stort nätverk med personer från näringsliv och offentlig sektor. Projektets goda resultat är ett direkt bevis på detta. I Åstorps kommun ser vi vikten av att detta positiva arbete ska fortsätta leva vidare efter att projektet har avslutats. Det har redan skapat ett nätverk med de berörda parterna i kommunen och diskuterat hur vi ska arbeta vidare i fortsättningen. Det har förts en kontinuerlig dialog med socialförvaltningen om syftet med projektet och sättet att arbeta, det vill säga att sätta fokus på arbete för alla som söker försörjningsstöd, samt att projektets arbetsmetod ska finnas med som stöd för de som har invandrarbakgrund. Arbetsmarknadsenheten var överens om att i fortsättningen samarbeta med de personer som finns hos dem och har invandrarbakgrund. Det har varit ett bra samarbete med socialförvaltningen och vi har haft förmånen att ha

28 REFLEKTION Ä SIDA 29 mycket engagerade handläggare som har varit med i projektet. Under de senaste cyklerna har majoriteten av deltagarna kommit från socialförvaltningen, och handläggarna har varit nöjda med projektets arbete och resultat. På senare tid minskade antalet flyktingar som kom till kommunerna och de kommer vara få även i framtiden. De personer som kommunen tar emot idag är av den karaktär som är en stor utmaning att få ut dem på arbetsmarknaden. I vissa fall tar Arbetsförmedlingen ansvar för dem. Detta innebär att det enbart är de som erhåller försörjningsstöd som i fortsättningen kommer att ha behov av den typ av insatser som vi har haft i projektet. Vi rekommenderar därför att socialförvaltningen ska ta del av projektets erfarenheter och om möjligt implementera arbetsmetoden i sin dagliga verksamhet. Azad Jonczyk Projektledare Integration Genom Arbete

29 SIDA 30 Ä PROJEKTLDELTAGARNA BERÄTTAR PROJEKTDELTAGARNA BERÄTTAR Aida Barraj 2006 var året för min ankomst till Sverige. Historien kommer jag aldrig att glömma då jag upplevde stora svårigheter. En kvinna med tre barn, det största barnet inte överstiga åtta år, det yngsta barnet är två år. Att jag överfördes till Åstorp kommun var början av mitt liv och stabilitet. Vad det var fina anställda på kommunen. Jag började studera svenska språket, och jag blev klar med den var tack vare projektet IGA. Lycka och möjligheten öppnade sig när IGA projektet skickade mig till platsen Frivilligcentralen för att börja praktik där. Början var hård och trött jobbade jag ärligt och troget. Jag fick anställning och min lycka var obeskrivlig. Redan nu är jag i mitt arbete. Jag älskar mitt jobb väldigt glad. Jag tackar alla som bidragit i att hjälpa mig. Aida Barraj

30 PROJEKTLDELTAGARNA BERÄTTAR Ä SIDA 31 Shaima Al-Sudani 2008 flyttade jag och min familj från Irak till Sverige. Jag har två utbildning från mitt land (ekonomi och mattelärare). Jag sökte arbetet men jag inte hittade jobb eftersom jag inte vet hur man skriver sitt cv eller hur man sälja sig till arbetsgivare. I augusti 2008 deltog jag och min man i ett projekt som kallas Integration genom arbete. Det var sex månader: men jag förblivit i projektet bara 3 månader och halv. Sedan hittade jag arbete. Nu arbetar jag som lärare min anställning var sex månader och nu får jag anställning ett år till. Jag tror att Integrationsprojektet har varit lyckat att hitta jobb eller praktik till alla invandrare som deltog på det projektet. Jag är mycket nöjd eftersom jag och min man hittade arbete. Vi lever ett mycket bra och glatt liv nu eftersom vi tar oss pengar från sina jobb inte från socialen. Nu umgås vi med många svenskar på vårt jobb. Projektet kompletterar skolan. Jag är väldigt tacksam för alla personer som arbetar på det projektet. Shaima Al-Sudani

31 Akber Badshah Mitt namn är Akber Badshah. Jag kom från Pakistan. Jag kom till Sverige ungefär tre år sedan. När jag kom hit såg jag en helt förändrat kultur och atmosfär än mitt land. I början var det lite konstigt för mig. Jag började gå till SFI. Det hjälpte mig att lära sig språket och integrera med andra människor. Under tiden integrationsavdelningen erbjöd mig att delta i ett projekt kallat IGA. Detta var för jobbsökande som ville förbättra sina färdigheter. Jag började gå till IGA-projektet. Det ger mig mycket vänlig och stor bild av Sverige, och ger mig en plattform för att lära sig många saker, till exempel hur man gör mitt CV. Hur man söker jobb och vad är den skicklighet man behöver vi inom olika områden. Förutom detta, träffar jag olika människor med olika bakgrund inom IGA. Det hjälpte mig verkligen att integreras i samhället. Vi delade erfarenheter med varandra som hjälpte oss att växa mer i detta samhälle. Under detta projekt fick jag riktigt bra möjligheter

32 PROJEKTLDELTAGARNA BERÄTTAR Ä SIDA 33 praktik i värdefulla platser. IGA fann mig en praktikplats som indrottslärare i Norraleken Skolan i Perstorp. Idrott är min stora passion för att spelar jag fotboll. Denna praktik hjälpte mig att utveckla mina språkkunskaper och få in mer i det svenska samhället. Efter Norralekan Skolan hjälpte IGA mig att få praktik på Swedbank i Åstorp. För att få praktik på Swedbank var stor upplevelse för mig. Det hjälpte mig mycket att förbättra mina färdigheter. Det gav mig också första hand erfarenhet av att arbeta i typiska svenska kontorsmiljö. IGA är ett bra projekt för dem som verkligen inte vet om det svenska samhället. Det hjälper verkligen människor att komma in i arbetslivet. Efter att ha avslutat min utbildning med IGA nu vet jag vad jag ska göra för jobbsökande och hur man ansöker om jobb. Även efter avslutad tid, kan jag fortfarande få hjälp från IGA-människor. Jag verkligen uppskatta det här projektet. Förutom allt detta, jag kunde hitta bra vänner som jag idag umgås med. Akber Badshah

33 SIDA 34 Ä PROJEKTLDELTAGARNA BERÄTTAR Mahir Kadhum Farhood Jag heter Mahir Kadhum Farhood. Jag är 33 år gammal och jag kommer från Irak. Jag har jobbat som läkare i 5 år när jag var i Irak. Jag kom till Sverige i början av 2008 och fick uppehållstillstånd i slutet av Att bor i Sverige har en invecklad blandning av bra och svåra sidor. Bland andra bra sidor är att jag äntligen har ett säkert ställe att leva i after många besvärliga år präglade av krigen och diktaturen som jag har upplevt i mitt hemland. Bland de svåra sidorna är att en man som har tillbringat mer än 30 år i ett visst samhälle har det svårt att anpassa sig med ett helt olikt samhälle med skilda bruk och traditioner. Trots allt hoppas jag att sådan känsla av (olikhet) kommer att försvinna med tiden, särskilt när man får ha någon roll i samhället, genom arbete exempelvis. Därvidlag har jag deltagit på projektet Integration genom arbete i Åstorp. Genom det här projektet fick jag betydande framsteg mot sådan integration. För att jobba som läkare i Sverige

34 PROJEKTLDELTAGARNA BERÄTTAR Ä SIDA 35 behöver jag några viktiga saker. Projektets personal hjälpte mig med allt jag behöver, bland andra att anmäla mig till en kurs i svenska och få praktik på Åstorp vårdcentral samt att skicka mitt läkarexamen till socialstyrelse för att översätta och validera det. Det återstår bara att nyttja de här möjligheterna för att uppnå mitt mål till ett stabilt liv. Mahir Kadhum Farhood

35 Basim Alwan Hussein Jag kom till Sverige från Irak Bagdad i första augusti I början av augusti 2008 började jag SFI-studier på Åstorp komvux och i oktober 2010 var jag fördig med studierna. I Bagdad Universitet studerade jag franska språket under fyra år och fick jag mitt examen I Bagdad arbetade jag som franskalärare på gymnasial hotellskola. I Sverige praktiserade jag som lärare fem gångar på fem skolor och jag arbetade som lärarassistent på Kvidinge skola. Min första praktik var på Tingdallskolan i Åstorp. Min andra var på Böjrnekullaskolan i Åstorp. Jag fick ett instegsjobb på Kvidinge skolan. Arbetade samtidigt på Kvidinge Förskola. Jag har även haft praktik på Al-Maarif två språk skolan i Helsingborg. Denna erfarenhet har jag fått genom projektet IGA. Jag har fått ut mycket genom att vara delaktig i IGA samhällsinformation och diverse praktik samt jobb. Basim Alwan Hussein

36 PROJEKTLDELTAGARNA BERÄTTAR Ä SIDA 37 Tirana Smajli Jag är 29 år gammal. Jag är gift, jag bor tillsammans med min man och vi har två barn. Jag kommer från Kosovo och innan jag kom hit bodde jag i 7 år i Tyskland. Vi bestämd oss komma hit till Sverige eftersom min man har bott 10 år innan han for till Tyskland. Jag började läsa Sfi, nu studerar jag SAS [svenska som andra språk]. Jag är klar med engelska grund och hösten 2012 jag ska börja läsa engelska A, och datakunskap. För projektet Integration Genom Arbete jag kan bara säga bra ord. Detta projekt är ny erfarenhet och hjälpsam för mig. Från detta projekt jag har lärt hur man skriver CV, hur kan man söka arbete, bra information om anställningsintervju, hur kan man starta egen företag i framtiden, också vi hade en bra språkpraktik. Vi har fått mer information om liv och arbete i Svenska Staten. Jag är utbildad sjuksköterska i mitt hemland men här jag kan jobba som undersköterska. Seden 2 månader är jag är timanställd på äldreboende här i Båstad, jag ska jobba 3 veckor på sommaren. Jag har jobbat 5 dagar bredvid och jag trivs jättebra. Jag tänker jobba inom vård. Nu jag är ledigt från skolan, och jag vänta på jobbet. Jag hoppas att jag ska jobba mer i framtiden. Det viktiga är att jag har kommit in i samhället och trivs bra. Tirana Smajli

37 SIDA 38 Ä FÖRETAGARE BERÄTTAR FÖRETAGARE BERÄTTAR Ingemar Larsson, ICA Supermarket Perstorp När personal ifrån IGA-projektet första gången presenterade en deltagare för mig var magkänslan att detta absolut skulle kunna vara ett sätt för oss på ICA Supermarket i Perstorp att integrera personer med annan kulturell bakgrund hos oss. När jag hälsade på personen svarade han med ett fast och ordentligt handslag men pratade mycket dålig svenska men jag kände direkt att han ville lära sig jobbet. I grund och botten är jag inte överdrivet positiv till praktikplatser men jag visste att om ett år kommer en av mina anställda att gå i pension så jag tog chansen till praktiken, vilket jag inte har ångrat! Han har fått en fast

38 FÖRETAGARE BERÄTTAR Ä SIDA 39 anställning, en tillsvidareanställning, för killen som gick i pension. Arbetstagaren har under årens lopp avancerat och är idag en utav mina 10 bästa medarbetare av total 40st. Han är alltid positiv och glad, punktlig, fräsch och snabb i steget veckans alla dagar och han blir hela tiden bättre i det svenska språket då han tvingas hjälpa kunderna i butiken. På sikt hoppas jag att han blir ännu bättre på svenska för han vill gärna lära sig mer och han har från dag ett blivit en omtyckt och accepterad medarbetare bland alla hos oss på Ica i Perstorp. Mvh Ingemar Larsson ICA Supermarket Perstorp

39 SIDA 40 Ä FÖRETAGARE BERÄTTAR Jörgen Svensson, Hjulex AB Projektet IGA kontaktade oss angående praktikplats. Vi hade inte något behov av arbetskraft vid det tillfället, men beslöt ändå att ge en kille en chans att få testa hur det är att arbeta på Hjulex. Vi tog in två killar för intervju och bestämde oss för att ta emot en av dom. Killen visade sig vara den där duktiga, lugna, arbetsamma personen som IGA hade utlovat. Så när det senare gavs en öppning kunde vi ge honom en fast plats! IGA har kontinuerligt följt upp och haft kontakt med oss samt arbetstagaren. Båda har hållit det de utlovat! Hälsningar, Jörgen Svensson, Hjulex AB

40 Eva Hallström, Anhörigkonsulent I samband med en nystartad träffpunktsverksamhet i Åstorps Kommun var undertecknad i kontakt med arbetscoachen för ett eventuellt samarbete. Vi diskuterade olika former för samarbete samt vilken typ av verksamhet som ska bedrivas i den nya lokalen. IGA förslog tre personer, som kallades till intervju. Den ena sökande, Aida Barraj, erbjöds plats på Träffpunkten samt på Kommunhuset. Då det visade sig svårt att organisera arbetet på två arbetsplatser beslutades att Aida endast skulle vara placerad på Träffpunkten Solrosen. Nu arbetar Aida 75% med cafébiträdessysslor och ansvarar för kassahanteringen. Aida trivs på sin arbetsplats och är omtyckt av sina kollegor och frivilliga ledsagare som hon möter i sitt arbete. Eva Hallström, Anhörigkonsulent, Åstorps kommun

41 Pia Elming, Biträdande rektor Tingdalsskolan I december 2009 kontaktade Lotta Haslam och Azad Jonczyk oss i ledningen på Tingdals rektorsområde i Åstorp. En man från Irak behövde praktik för att dels lära sig svenska språket dels komma in i det svenska arbetslivet. Mannen hade praktik hos på Tingdalsskolan och vår vaktmästare var hans handledare. Det var inte helt enkelt och en hel del språkförbistringar förekom i början. Praktiken övergick till ett instegsjobb med visstidsanställning. Vår vaktmästare fortsatte att vara handledare i arbetet. Mannen studerade även svenska två timmar per vecka. Under perioden deltog han på arbetsplatsträffar och trivselträffar som vi har då och då med all personal på området. Idag har mannen ett nystartsjobb. Han har engagerat sig fackligt och har på så sätt lärt sig mer om arbetslivet i Sverige. Mannen har fått extra god kontakt med några i perso-

42 FÖRETAGARE BERÄTTAR Ä SIDA 43 nalen som gärna hjälpt honom med svenska språket. Han har fått hjälp med både tal (ordförråd) och skrift. Tingdalsskolan utökades i januari 2012 med ytterligare en enhet, Tingdalsskolan-Björnås. Från årsskiftet har mannen ett arbete på den nya skolan som golvansvarig. Maskiner för att rengöra golven har köpts in och han har fått lära sig att sköta dem. Han har själv gjort ett schema som all personal fått ta del av. På förskolan, Björnås förskola, som finns i samma byggnad och där mannen också arbetar finns en pedagog som kan arabiska som är hans modersmål. Hon har varit ett stöd. Vi anser att skolan ska spegla vårt samhälle och att det är viktigt att våra elever får möta personal med olika etniskt bakgrund och personal med olika funktionsnedsättningar. Vi ser det därför som en förmån att vi har fått delta i projektet. När nystartjobbet tar slut i april 2013 hoppas vi kunna ge mannen en fast anställning på vår nya skolenhet där han fungerar mycket bra. Med vänliga hälsningar Pia Elming, Biträdande rektor Tingdalsskolan

43 SIDA 44 Ä PROJEKTMEDARBETARE BERÄTTAR PROJEKTMEDARBETARE BERÄTTAR Rebecca Lüsch, Projektsekreterare IGA Jag heter Rebecca Lüsch, och jag arbetade som projektsekreterare i IGA-projektet från oktober 2010 till maj Det var en oerhört lärorik tid för mig på många sätt. Jag hade studerat i många år med flera examina i bagaget, och ville ut i arbetslivet för att omsätta mina teoretiska kunskaper till praktik. Jag fick denna möjlighet i IGA-projektet. Projektorganisationen var relativt liten, vilket jag tyckte var positivt. Det var kort väg till beslut, och alla hade en möjlighet att vara med och förändra och påverka. Projektledare Azad Jonczyk var mån om att ha en öppen dialog inom projektorganisationen, och detta gjorde att vi tog tag i problem som uppkom direkt och tillsammans kom fram till lösningar. Jag ser IGA-projektet som ett verkligt framgångsprojekt. Tanken med projektet, att arbete och integration

44 PROJEKTMEDARBETARE BERÄTTAR Ä SIDA 45 hänger ihop och att arbete är det bästa sättet att snabbt komma in och etableras i samhället, är ju faktiskt den paroll som regeringen och Arbetsförmedlingen arbetar efter idag. IGA-projektet låg långt före sin tid, och de tankar och idéer regeringen arbetar efter idag använde man sig av i IGA-projektet redan år Det var verkligen roligt och inspirerande att arbeta i ett projekt som låg i så mycket i framkant när det gällde tankar och idéer. Jag kommer att bära med mig erfarenheterna och kunskaperna resten av mitt yrkesverksamma liv. Rebecca Lüsch, Projektsekreterare IGA

45 SIDA 46 Ä PROJEKTMEDARBETARE BERÄTTAR Patrik Sumner, Teamledare för Integrationsenheten i Båstads Kommun Projektet Integration Genom Arbete (IGA)har sedan starten haft högt uppsatta mål. Mål som enligt vissa borde vara omöjliga att uppnå och knappast realistiska. Men projektledningen tillsammans med sina samverkansparter har under hela projekttiden haft ett starkt fokus och hela tiden trott på sig själva och sin idé. Viljan att nå resultat och personalens entusiasm har lett till att projektresultaten överträffat förväntningarna och gett kritikerna svar på tal. IGA har för Båstads kommun varit en mycket stor tillgång och ett utmärkt komplement till ordinarie verksamhet. Projektmedlen har använts på ett ansvarsfullt och målmedvetet sätt med målgruppen i ständigt fokus. IGA har för ett stort antal nyanlända invandrare i Båstads kommun, varit en språngbräda ut i arbetslivet. Via praktik och olika utbildningsinsatser har deltagarna förberetts för den

46 PROJEKTMEDARBETARE BERÄTTAR Ä SIDA 47 svenska arbetsmarknaden på bästa tänkbara sätt. Utan dessa insatser skulle deltagarna inte vara där de är idag. De deltagare som inte nått målet självförsörjning via arbete eller studier har på intet sätt gått lottlösa ur projektet. Kunskaper har inhämtats, erfarenheter har förvärvats och nätverk har byggt upp. Centrala och oumbärliga delar för den enskilde på sin väg mot en lyckad integrering. IGA:s arbetssätt och idé, som innebär en mycket nära och personlig kontakt med den enskilde deltagaren och de olika arbetsgivarna, kontinuerliga uppföljningar av båda och ett positivt förhållningssätt gentemot alla parter, är något som Båstads kommuns integrationsenhet tar med sig in i framtiden. Arbetssättet har varit en av IGA:s absolut största styrkor och enligt mig den särskilt störst bidragande orsaken till de goda resultat som projektet haft. Båstads Kommun vill särskilt tacka projektledningen med personal för ett mycket gott samarbete och för ett träget och gediget arbete! TACK! Patrik Sumner, Teamledare för Integrationsenheten, Båstads Kommun

47 SIDA 48 Ä PROJEKTMEDARBETARE BERÄTTAR Madeleine Bergsten, Båstad kommun Jag tycker att projektet har varit ett väldigt bra sätt att få ut de nyanlända i samhället så att de får den information om Sverige som de behöver. Ibland har vi handläggare, både inom integrationsenheten och inom försörjningsstöd, inte riktigt vetat vad vi kan hjälpa den nyanlände med, med hänsyn till deras kompetens och erfarenheter från hemlandet. Då har projektet varit ett väldigt bra alternativ. Det är inte bra för någon att gå hemma och vara sysslolös och det är oftast inget som individen själv vill. De vill komma ut och integreras i Sverige så fort som möjligt. Jag är väldigt nöjd med Båstad kommuns coatch som engagerar sig och lägger ner mycket tid på varje deltagare. Hon lägger tid på att leta praktikplatser och hjälpa individen på bästa sätt. Vi har ett bra samarbete och bra kommunikation och jag tycker hon ger deltagarna bästa service. Ett stort stöd är att hon kommer ut till SFI-klasserna och är tillgänglig för eleverna som har frågor eller vill ha tips och stöd. När jag pratat med deltagarna är de väldigt nöjda och uppskattar hennes hjälp.

48 PROJEKTMEDARBETARE BERÄTTAR Ä SIDA 49 Jag tycker även att våra IGA-möten som vi har en gång i månaden är väldigt givande och lärorika. Vi har ett bra samarbete mellan kommunerna och under dessa har jag fått många bra tips och idéer. Jag har fått mer kunskap om integration och flyktingar vilket gett mig möjligheten att förbättra mitt bemötande med de nyanlända. På våra möten är det blandade kompetenser, från Länsstyrelsen, Esf-rådet, handläggare från försörjningstöd samt integrationssenheten. Våra handläggare från försörjningsstöd upplever IGA som ett bra projekt riktat mot den här målgruppen. Vi ser detta som något väldigt positivt. IGA utgår från varje enskild individs förutsättningar och deras erfarenheter från deras hemland. Vilket gör att man bättre lyckas. Madeleine Bergsten, Båstads kommun

49 Zofia Lewandowska, Integrationssekreterare Ängelholms kommun Jag arbetar i Ängelholms kommun som integrationssekreterare. Jag började mitt arbete inom projektet när IGA redan hade varit igång i nästan två år. Det var mycket som var nytt för mig. Det var inte lätt att komma in i projektets pågående arbete. När jag läste om IGA-projektet första gången, om deras mål, riktlinjer, målgrupp så tyckte jag att ordet cykel var fyndigt eller rättare sagt häftig. Cykel, en period där deltagarna och projektets coach jobbar för att nå mål att bli integrerad genom arbete. Fantastisk tyckte jag och så logisk egentligen. Jag kan kanske på ett enkelt och humoristiskt sätt förklara för deltagarna som ofta är språksvaga vad IGA är och vad projektets mål och deltagarnas mål är. Man ska cykla till målet. Målet = praktik, arbete, kunna kommunicera på svenska, känna sig integrerad i det svenska samhället.

50 PROJEKTMEDARBETARE BERÄTTAR Ä SIDA 51 Mitt sammarbete med projektets personal började när cykel 6 var igång och jag hade ca 15 deltagare inskrivna i projektet från vår kommun. Det var rena mardrömmen att sätta mig i projektets redovisningssystem och alla dessa bilagor. Därför vill jag verkligen tacka för all den hjälp jag har fått från er alla som jobbade i projektet. Det kommer fram i statistiken, hur många deltagare från respektive kommun har fått arbete, praktik eller hjälp till framtida studier och kurser/utbildningar. Jag är tacksam för varenda deltagare som jag och min föregångare har skickat till IGA att vi alla medverkande tillsammans inom IGA har hjälp dessa människor till deras nya kliv i livet. Med vänlig hälsning Zofia Lewandowska, Integrationssekreterare Ängelholms kommun

51 Katrin Olsson, SFI lärare Flera av våra SFI-elever har deltagit i IGA. Vid starten av projektet var det endast elever på C och D nivå men under projektets gång har elever från alla studievägar vart aktuella. Vid projektets start var eleverna borta ganska oregelbundet från SFI-undervisningen, men under de senare cyklerna har tiderna på IGA lagts så att de påverkat elevernas SFIstudier så lite som möjligt. Flertalet har fått praktikplatser genom projektet och en hel del också anställning. Dessa elever har då getts möjlighet att fortsätta sina SFI-studier på kvällstid. Elever som inte varit aktuella för att delta i projektet har erbjudits coachhjälp. Med vänlig hälsning, Katrin Olsson, SFI lärare

52 PROJEKTMEDARBETARE BERÄTTAR Ä SIDA 53 Annika Brandt, lärare Inför kursstart höstterminen 2011, vid tidpunkten då projektet var på väg att starta upp cykel 6, fick jag förfrågan av projektledare Azad Jonczyk om jag ville arbeta som lärare i projektet Integration genom arbete (IGA) och ämnet Så fungerar Sverige. Självklart ville jag prova på detta! Jag tackade ja till uppdraget. Hur har det varit att vara lärare i projektet? Innehållet och utformning av IGA, deltagarnas engagemang och närvaro, har varit över förväntan. Min strategi har från början varit att presentera viktiga samhällsfunktioner med klart påbörjade och avslutade undervisningspass där man inte behöver ha några speciella förkunskaper. Detta har motiverat till hög närvaro och ökat intresse för det svenska samhället i allmänhet och specifika samhällsfrågor i synnerhet. Det har funnits tid och utrymme för gemensamma funderingar men även till enskilda kursdeltagares reflektioner och frågeställningar. Då ämnesområdet Så fungerar Sverige är mycket omfattande, har jag lagt mig vinn om att bjuda in externa föreläsare som är så att säga navet i det svenska samhället, med andra ord Skattemyndigheten, Försäkrings-

53 SIDA 54 Ä PROJEKTMEDARBETARE BERÄTTAR kassan, Polisen och Räddningstjänsten. Dessutom har Swedbank, Företagshälsovården och Avanti (drogförebyggande verksamhet), samtliga från Åstorp fått presentera sig och sina respektive verksamheter. Jag har även bjudit in lokala företrädare för fackförbund och politiska partier. Den absolut största utmaningen för mig har varit att hålla sammankomsterna, litteratur och annat material på så enkel svenska som möjligt. Man skulle kunna tro att lektionspassen skulle bli alltför tuffa för deltagare med endast SFI-betyg A men den befarade språkförbistringen har uteblivit, då tolkhjälpen till stor del har kommit från deltagarna själva. Med sina respektive modersmål, god vilja att hjälpa en landskamrat och nyfikenhet på ämnet så är det snarare så att deltagarna har förstärkt och förbättrat sina svenskkunskaper under kursens gång. Jag blir mer än nöjd när deltagare uttrycker att de känner sig varmt välkomna och att de finner undervisningen meningsfylld och givande. Mötena över kommungränserna har dessutom utmynnat i att kursdeltagare har hittat andra deltagare med gemensamma intressen, som bidragit till att de vill hålla kontakten och umgås även utanför kursverksamheten.

54 PROJEKTMEDARBETARE BERÄTTAR Ä SIDA 55 Det är även glädjande att notera att kursdeltagarna på eget initiativ samlats i cafeterian för fika- och pratstunder. Jag kan se tillbaka på många givande samtalsämnen och hjärtliga skratt över en kopp kaffe med deltagarna och då inte i egenskap som lärare utan som privatpersonen Annika. Sammanfattningsvis har det varit otroligt berikande och synnerligen ömsesidigt givande, intressanta samt lärorika möten där män och kvinnor från världens olika hörn har samlats i Komvux sal 28 varje torsdag och fredag eftermiddag för att gemensamt förkovra oss i det svenska samhället. Även deltagare som varit ute på praktik har tagit tillfälle i akt att komma in som åhörare på föreläsningarna för att av eget intresse ta del av informationen men även för att hålla igång den sociala samvaron med kursdeltagarna. Jag vill rikta ett stort tack till alla som medverkat i projektet. Annika Brandt, Lärare Integrationsenheten, Åstorps kommun

55 SIDA 56 Ä PROJEKTMEDARBETARE BERÄTTAR Sanja Slipac, Socialsekreterare, Åstorps kommun Första gången som jag kom i kontakt med IGAprojektet var under hösten Jag fick vikariera som socialsekreterare inom Åstorps kommun och då kom jag att arbeta mest med klienter med utländsk bakgrund. Arbetet i sig tycker jag är mycket givande och jag trivs jättebra med mina arbetsuppgifter. Som invandrare har jag under en period av mitt liv, för många år sedan, själv försörjt mig på bistånd från socialtjänsten. I den kommun jag bodde i under den perioden fick jag förslag att börja på ett projekt som hette Arbete och Integration. Jag hade precis hunnit träffa en coach när jag fick arbete och fick avsluta projektet. Nu skulle jag genom mitt eget arbete leda klienterna till ett liknande projekt. Detta kändes både spännande och lite nervöst. Det tog mig några månader att få en överblick över hur de som jobbade med IGA-projektet gick till väga för att hitta sysselsättning till bland annat mina klienter. IGA:s energi och utstrålning smittade av sig. Jag insåg mycket snabbt vilken tillgång projektet kommer att bli för mig och mitt arbete. Åtskilliga personer har sökt

56 PROJEKTMEDARBETARE BERÄTTAR Ä SIDA 57 försörjningsstöd sedan jag har börjat arbeta i Åstorps kommun. Lika många har fått praktik, kommit ut i arbetslivet och fått jobb. Vissa perioder har jag skojat med coacherna om att jag snart kommer att stå utan arbete då de var så effektiva på att hitta sysselsättning och arbete till klienterna. Ur mitt perspektiv har vårt arbete många gånger sett lätt och okomplicerat ut, men jag vet att det är enorma ansträngningar och arbete som ligger bakom varje litet framsteg. Med dessa ord vill jag tacka alla inblandade för ett mycket givande och trevligt samarbete och önska alla framgång i framtiden. Med vänlig hälsning, Sanja Slipac Åstorps kommun

57 Anna Stensson, Ekonomiassistent, Åstorps kommun ATT REDOVISA ETT ESF-PROJEKT Svårast i början När projektet Integration genom arbete (IGA) startade hade jag aldrig tidigare arbetat med ett stort EU-projekt och det var en upplevelse. Åstorps kommun fick som projektägare beviljat drygt 12 miljoner kronor. Min roll i projektet var att som ekonomiassistent sammanställa redovisningen från de medverkande kommunerna och återsöka detta av Svenska ESF-rådet. När första redovisningarna skickades in hade jag många långa samtal med Svenska ESF-rådet. Jag fick ändra rutinerna för redovisningen från kontaktpersonerna (samordnarna) i de medverkande kommunerna. Det svåraste var att det inte fanns riktlinjer för allt och det beror på att det finns så många olika projekt och alla har olika sätt att arbeta. Men jag

58 PROJEKTMEDARBETARE BERÄTTAR Ä SIDA 59 fick mycket hjälp och till sist var vi överens om hur det skulle redovisas och efter det blev det lättare. Medfinansiering En mycket viktig del av redovisningen var medfinansieringen. Den offentliga medfinansieringsgraden var drygt 50% vilket innebar drygt 13 miljoner kronor. För varje krona som vi återsökte var vi tvungna att ha minst lika mycket i medfinansiering. I vårt projekt bestod medfinansieringen av deltagarnas ersättning, personal från de medverkande kommunernas nerlagda tid i projektet samt sfi-lärarnas tid med våra deltagare. Detta innebar att vi redovisade deltagarnas utbetalning för försörjningsstöd eller introduktionsersättning. Arbetsförmedlingen hjälpte mig mycket med denna redovisningen. Ett stort problem i projektet var att medfinansieringen upphörde för en deltagare om denne fick arbete eller gick vidare i studier. Målet med hela projektet var att man skulle gå vidare i arbete eller studier, men blev tyvärr negativt om man tittade på redovisningen. Kontaktpersoner och andra inom de fem kommunerna som lagt ner tid i projektet redovisade sin tid och

59 SIDA 60 Ä PROJEKTMEDARBETARE BERÄTTAR detta redovisades som medfinansiering. Detta kunde varit mycket högre i vårt projekt än vad vi redovisade. Det var svårt att få alla att förstå hur viktigt detta var. Kontaktpersonerna själva redovisade sin tid och försökte även att få Socialsekreterare, mm att redovisa sin tid. Vi har därför sänkt våra kostnader så mycket vi har kunnat under hela projektet. Budget Efter hand har vi ändrat budgeten för att anpassa projektet till större målgrupp, mm. Detta krävde en hel del arbete och godkändes sedan av Svenska ESF-rådet. Vi har även varit tvungna att flytta en del kostnadsposter i budgeten t.e.x har mitt arbete tagit mer tid än vad man räknade med i budgeten från början. Revision Under projektets gång har vi hittills haft två revisioner från Ekonomistyrningsverket (ESV) och en från Svenska ESF-rådet. Detta har tagit mycket tid, men vi har klarat oss utan några anmärkningar. Vi har även haft mindre kontroller kontinuerligt från ESF.

60 PROJEKTMEDARBETARE BERÄTTAR Ä SIDA 61 Redovisning till SCB Varje månad har jag redovisat samtliga deltagares tid från de fem medverkande kommunerna i projektet till Statistiska centralbyrån (SCB). Påminnelser skickades till projektägaren om det inte rapporteras i tid. Problemet var att om man inte hade uppgifter för en enda person, kunde inte rapporten skickas och det var inte heller möjligt att skicka in ändringar senare. Samarbete fungerat bra Att driva ett ESF-projekt har krävt samarbete med projektledaren, coacher i projektet, projektsekreterare, löneavdelningen, ekonomiavdelningen, socialsekreterare, it-avdelningen, politiker och tjänstemän i kommunen. Jag måste säga att jag har fått den hjälp jag har behövt från personalen i Åstorps kommun. Varje månad rapporterade vi för kommunstyrelsens arbetsutskott (KsAu) hur projektet gick. De var mycket intresserade och hade många frågor. Tyvärr har det inte varit lika enkelt i de medverkande kommunerna. Det har varit svårt att få kontakt med personal i kommunerna utöver varje kommuns kontaktperson i projektet. Kontaktpersonerna har dock varit till

61 SIDA 62 Ä PROJEKTMEDARBETARE BERÄTTAR mycket hjälp och jag vet att de har fått slita sitt hår för att få in all information jag har krävt. I början var det svårt att få alla inblandade att förstå hur viktigt det var att alla som på något sätt arbetade med projektet redovisade sin arbetade tid i projektet. Detta blev mycket bättre senare i projektet, men vi har förlorat mycket medfinansiering för att detta inte redovisats av samtliga. Jag är mycket glad för att jag har varit med i hela projektet. Det bästa hade dock varit om jag även varit med när budgeten gjordes innan projektet startade, men då arbetade jag inte i kommunen. Nu återstår nästan bara slutredovisningen och jag kan tänka mig att den är mycket omfattande. Det har varit mycket givande och jag har fått många nya kunskaper. Trots mycket arbete skulle jag inte tveka att arbeta med ett ESF-projekt igen. Jag vill tacka alla som hjälpt mig under dessa fyra åren. Anna Stensson, Ekonomiassistent, Åstorps kommun

62 UTVÄRDERING AV INTEGRATION GENOM ARBETE Ä SIDA 63 UTVÄRDERING AV INTEGRATION GENOM ARBETE Joakim Tranquist, utvärderare Tranquist Utvärdering Åstorps kommun har drivit projektet Integration Genom Arbete (IGA) med stöd av Europeiska Socialfonden (ESF). Socialfonden är en del av EU:s sammanhållningspolitik som har som mål att bidra till ekonomisk och social sammanhållning inom EU. Genom den överordnade idén med Socialfonden en ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud lyfts innovation och förnyelse fram som centrala aspekter, och i den nationella strategin för Socialfonden anges att en hållbar utveckling ska beaktas i alla led av framtagande och genomförande av strukturfondsprogram och insatser 1. Vidare 1 Nationellt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning (ESF)

63 SIDA 64 Ä UTVÄRDERING AV INTEGRATION GENOM ARBETE ser man samverkan som en nyckelfaktor för att åstadkomma genomslag för det innovativa arbetet. ( ) Medverkande aktörer måste vara tydliga både med sitt syfte att medverka och sina åtaganden inom projektet, och med hur de avser att gå vidare med framkomna resultat för att möjliggöra tillämpning i större omfattning. Det är i detta sammanhang som Åstorps kommun har beviljats medel från ESF för att driva IGA. Projektet syftar till förbättra integrationen och anpassningen av flyktingar till den svenska arbetsmarknaden och det svenska samhället. Denna text handlar i första hand om de två delmål med projektet som enligt projektansökan säger att: projektet ska skapa erfarenheter och riktlinjer för en hållbar utveckling avseende samverkan och samarbete över kommungränserna samt att kommunerna under och efter projektet ska erhålla erfarenheter och skapa rutiner för samverkan inom och mellan kommuner mellan såväl företag, företagarföreningar kommunala enheter och andra kommuner. Utvärderingen av IGA genomförs enligt principerna för en s k lärande utvärdering 2. Därför riktas intresset mot den långsiktiga hållbarheten i den arbetsmodell för integration som utvecklas genom projektet. I detta avse- 2 Jfr Jansson, S (2011) Handledning för uppföljning och utvärdering inom Socialfondsprojekt. Promemoria. Stockholm: ESF-rådet.

64 UTVÄRDERING AV INTEGRATION GENOM ARBETE Ä SIDA 65 ende har implementeringsforskare fram faktorer som kan sägas vara avgörande för hållbarhet 3. En sådan faktor är integreringen av projektverksamheten i berörda organisationer där en insats har större möjligheter till hållbarhet om den integreras i övriga system inom organisationen. Följaktligen har utvärderingen intresserat sig för utsikterna att kunna föra över de arbetssätt, strukturer och lärdomar som utvecklats genom projektet. Den projektstruktur som initialt tillämpades inom IGA har tidigare visat sig vara problematisk när det handlar om att omsätta projektresultat i ordinarie strukturer. Under de första fyra av totalt åtta projektcykler var Folkuniversitetet (cykel två t o m fyra) samt Pethö Consulting (cykel ett) huvudsakliga leverantörer av insatserna i projektet. Genom att förlägga ansvaret för genomförandet av IGA till externa konsulter skapades en komplexitet i projektet som inte gynnade utvecklingen. Projektet syftar ytterst till utveckling av arbetssätt och interkommunal samverkan. Att genomförandet förlades till externa konsulter resulterade att fokus i alltför hög utsträckning kom att hamna på produktionen av de tjänster dessa hade i uppdrag att genomföra. Det visade sig i sammanhanget svårt för projektägaren att styra och kontrollera de inno- 3 Jfr Cassidy E F & Leviton L C & Hunter D E K (2006) The Relationship of Program and Organizational Capacity to Program Sustainability: What Helps Programs Survive? I: Evaluation and Program Planning, 29(2): ; Savaya, R & Spiro, SE (2012) Predictors of Sustainability of Social Programs. I: American Journal of Evaluation, 33(1)

65 SIDA 66 Ä UTVÄRDERING AV INTEGRATION GENOM ARBETE vativa momenten i projektet. Fokus hamnade snarare mer på de tjänster som de externa konsulterna ansvarade för att leverera. Det har ofta visat sig vara svårt att ta hand om arbetsmodeller som utvecklas i en struktur som är sidordnad från den ordinarie verksamhet som är avsedd att ta emot utfallet av utvecklingsprocesserna 4. Externa konsulter kan med fördel vara en del av ett projekt, men de bör inte ha en för central roll i sammanhanget 5. Efter den fjärde projektcykeln avslutade följaktligen Åstorps kommun samarbetet med Folkuniversitetet eftersom man uppmärksammat de strukturella problemen i projektorganisationen. En person konstaterade att projektets karaktär initialt var baserad på att köpa tjänsterna från konslutfirmor. Detta gjorde det enklare för oss kommuner, men däremot förstod vi i ett ganska tidigt skede att vi med detta tillvägagångssätt inte skulle ha särskilt många kompetenta personer i kommunerna som kunde bedriva arbetet efter projektets slut. Genom att ta en mer uttalad roll i ägandet och styrningen av projektet har det sedermera kunnat konstateras att det under projektets andra hälft funnits tydligare förutsättningar för en långsiktig hållbarhet. Frågan som istället uppstår är vilka aspekter, 4 Jfr Trädgårdh, B & Jensen, C (2011) Temporära lösningar på permanenta problem. Skrifter från Temagruppen Unga i Arbetslivet 2012:1. Stockholm: Temagruppen Unga i Arbetslivet. 5 Ekenberg, S m fl (2011) Att kompetensutveckla sig ur en kris. Luleå: Temagruppen för arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet.

66 UTVÄRDERING AV INTEGRATION GENOM ARBETE Ä SIDA 67 eller snarare hos vilka aktörer, som projektverksamheten kommer att lämna bestående spår? Projektets förändringsambition syftar ytterst till utveckling av arbetssätt och kommunal samverkan. Mot slutet av projektet tycks emellertid fokus ha ändrats från mellankommunal till inomkommunal samverkan, framför allt med bäring på Åstorps kommun och verksamhetens relation till andra förvaltningar och myndigheter. Detta framgår inte minst genom de implementeringsplaner som de deltagande kommunerna tagit fram. Även om det uttrycks olika tankar om fortsatt erfarenhetsutbyte mellan kommunerna är det företrädesvis lokala ansatser i implementeringsplanerna. IGA lyfts av många fram som en angelägen verksamhet. Frågan som uppstår är dock hur denna samverkan ska finansieras efter projekttidens slut. I nuläget finansieras denna insats till stora delar av Europeiska socialfonden. Den centrala frågan blir då vem som är beredd att ta huvudansvar för samverkansarbetet då projekttiden är över? Att verksamheten kommer att bestå i någon form inom Åstorps kommun tycks i dagsläget troligt, inte minst genom dess relation till andra utvecklingsmiljöer som till exempel Åstorps samordningsförbund (Finsam). Huruvida övriga parter kommuner,

67 SIDA 68 Ä UTVÄRDERING AV INTEGRATION GENOM ARBETE myndigheter, föreningar etc kommer att vara en del av detta arbete förefaller mer oklart. Mot denna bakgrund verkar det i dagsläget som att det innovativa arbetet inom Integration Genom Arbete kommer att få genomslag för framtida insatser kring integration på den svenska arbetsmarknaden och i det svenska samhället, om än med lokal prägel snarare än kommunövergripande. Joakim Tranquist, utvärderare Tranquist Utvärdering

68 TACK FRÅN PROJEKTLEDAREN Ä SIDA 69 TACK FRÅN PROJEKTLEDAREN Jag vill tacka alla som tog sig tid och skrev sina berättelser till boken! I min berättelse har jag försökt ha en objektiv syn på projektet och berättat ärligt utifrån mina upplevelser under de fem år som jag arbetat med projektet. Jag har haft som avsikt att lyfta fram de positiva bitarna men även de hinder som jag upplevt. Det är många som måste tackas för sin insats, framför allt alla chefer inom den offentliga sektorn och alla vänliga företagare i nord-västra Skåne som så hjärtligt öppnat sin famn för våra deltagare och erbjudit dem praktik och arbete, det goda resultatet i projektet är tack vare deras insats. Jag vill särkskilt tacka vår oersättliga ekonom Anna Stensson för hennes tålamod och noggrannhet, projektets fantastiska sekreterare Rebecca Lüsch för ett lysande arbete i det tysta, våra fantastiska coacher, Lotta Haslam, Arian Pasoma, Hassaan el-hinidy och Anna Trenmark som med sin energi och envishet medverkat till projektets framgång. Även ett tack till vår oerhört engagerade lärare Annika Brandt. Jag vill särskilt tacka mina kolleger i de andra kommunerna,

69 SIDA 70 Ä TACK FRÅN PROJEKTLEDAREN Patrik Sumner och Madeleine Bergsten från Båstad, Zofia Lewandowska och Linda Lundberg från Ängelholm, Therese Kristensson och Shabnam Zia från Örkelljunga, Adisa Avdovic och Per Storck från Perstorp som alla hjälpte till och tog sig tid att se till att det här projektet fungerade som det skulle. Gunilla Sweger och Bo Bjärenstam från ESF-rådet har under fyra år hjälpt oss och tålmodigt stöttat oss med projektet och jag vill därför rikta ett speciellt tack till er. Till slut vill jag ge ett stort tack till Åstorps kommunalråd Ronny Sandberg och Åstorps kommunchef Claes Jarlvi för deras stöd och goda råd till mig som projektledare. Ett stort tack till alla andra som har varit med och medverkat! Azad Jonczyk Projektledare Integration Genom Arbete

70 Ä SIDA 71 KONTAKT Azad Jonczyk Integrationschef Åstorps kommun Layout, produktion och tryck: Kommunstyrelseförvaltningen 2013, Åstorps kommun Foto: sid 7 KameraTrollet.se / Peter Wemmertsid, sid 38 Johan Löfquist / JL Reklam, sid 45 privat, sid 63 X-Ray foto / Leif Johansson, övrigt Michael Svensson/Åstorps kommun Tryckkostnad per häfte: 10,44 kr

71 PROJEKTGRUPPEN Från vänster: Azad Jonczyk, projektledare - Madeleine Bergsten, Båstads kommun - Anna Trenmark, Åstorps kommun - Shabnam Zia, Örkelljunga kommun - Zofia Lewandowska, Ängelholms kommun - Anna Stensson, Åstorps kommun - Lotta Haslam, Åstorps kommun - Patrik Sumner, Båstads kommun Postadress: Åstorp Gatuadress: Storgatan 7 E-post: kommun@astorp.se Telefon: Fax: Org. nr Bg Pg

Integration genom arbete

Integration genom arbete Integration genom arbete En kort presentation Azad Jonczyk 2009-01-12 Åstorps kommun har under tre år blivit beviljat projektstöd från ESF för att tillsammans med Båstad, Perstorp och Örkelljunga kommun

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Kramfors

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Kramfors Ansökan om medel från Samordningsförbundet Kramfors Namn på Projektet Nytänk Bakgrund Kramfors Kommun har åtagit sig att ta emot ca 60 kvotflyktingar/år. Fr.o.m. deras ankomst till Kramfors startar processen

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Projektrapport Förebyggande arbete mot bostadslöshet i Rinkeby- Kista

Projektrapport Förebyggande arbete mot bostadslöshet i Rinkeby- Kista Projektrapport Förebyggande arbete mot bostadslöshet i Rinkeby- Kista Januari 2018 stockholm.se Kontaktperson: John Joyce, biträdande enhetschef, telefon: 508 01 398 mejl: john.joyce@stockholm.se 2 (10)

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om

Läs mer

ANSÖKAN. 26580 Åstorp. Ji-Te gatan 1, 26580 Åstorp. azad.jonczyk@astorp.se ÅSTORP. Uppgifter om organisationen Organisationens namn Åstorps Kommun

ANSÖKAN. 26580 Åstorp. Ji-Te gatan 1, 26580 Åstorp. azad.jonczyk@astorp.se ÅSTORP. Uppgifter om organisationen Organisationens namn Åstorps Kommun ANSÖKAN Diarienummer 2008-3040300 Sid 1 (38) Utlysningens namn och diarienummer Genomförande PO2 III 2008-5040008 Uppgifter om organisationen Organisationens namn Åstorps Kommun Utdelningsadress Storgatan

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Utbildningsprojektet Entré Q

Utbildningsprojektet Entré Q Utbildningsprojektet Entré Q Målet med Entré Q: Fler utomeuropeiskt födda kvinnor utanför den ordinarie arbetsmarknaden inom Luleå och Bodens kommuner har eller är närmare (ex praktikplats, utbildning)

Läs mer

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration 2007-01-29 20 39 Kommunstyrelsen 2008-02-11 38 95 Arbets- och personalutskottet 2008-01-28 16 38 Dnr 07.13-008 jankf16 Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration Ärendebeskrivning Camilla

Läs mer

Integrationsplan för Ale kommun

Integrationsplan för Ale kommun Ärendenr: KS 2017.407 Integrationsplan för Ale kommun 2018 2021 Integration för hela livet Förord Integration av nyanlända och utrikesfödda Alebor i Ale kommun ska genomsyra hela kommunen och alla verksamheter.

Läs mer

Arbetsmarknads- och integrationsplan

Arbetsmarknads- och integrationsplan Arbetsmarknads- och integrationsplan 2019 2022 Antagen av: Kommunstyrelsen, 2018-11-28 126 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Martin Andaloussi, Näringsliv-, arbetsmarknad- och integrationschef

Läs mer

KVALITETSRAPPORT 2014

KVALITETSRAPPORT 2014 KVALITETSRAPPORT 2014 Vuxenutbildningen 2015-01-23 INNEHÅLL Verksamhetschefen har ordet 5 Planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen 6 Kunskaper 6 Utbildningsval Arbete och Samhälle 7 Bedömning

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...

Läs mer

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Samverkan mellan Älmhults kommun och Arbetsförmedlingen i Älmhult Målgruppen unga i åldern 16-24 år som står utanför arbetsmarknaden är varierad med en

Läs mer

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 22 2013 06 08 Beteckning ENHETEN FÖR ARBETE OCH SYSSELSÄTTNING KENNETH NILSSON ENHETSCHEF Kenneth Nilsson Ert datum Er beteckning Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 2014 I slutet på 1990

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Lågutbildade invandrare och flyktingar med dåliga kunskaper i svenska är den grupp som har allra svårast att få arbete. Ny Resurs i Skåne Nordväst är

Lågutbildade invandrare och flyktingar med dåliga kunskaper i svenska är den grupp som har allra svårast att få arbete. Ny Resurs i Skåne Nordväst är Lågutbildade invandrare och flyktingar med dåliga kunskaper i svenska är den grupp som har allra svårast att få arbete. Ny Resurs i Skåne Nordväst är ett projekt som har till syfte att öka gruppens möjligheter

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Bilaga 2, revidering av redovisning av befintliga verksamheter 6.1 Beskrivning av befintlig verksamhet Arbetsmarknadsenheten:

Bilaga 2, revidering av redovisning av befintliga verksamheter 6.1 Beskrivning av befintlig verksamhet Arbetsmarknadsenheten: Sida 1 av 5 Bilaga 2, revidering av redovisning av befintliga verksamheter 6.1 Beskrivning av befintlig verksamhet Arbetsmarknadsenheten: Arbetsmarknadsenheten är organiserad inom Tillväxt och utveckling.

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Presentation av. Vägen från passiv bidragstagare till aktiv boråsare. Arbetslivsförvaltningen

Presentation av. Vägen från passiv bidragstagare till aktiv boråsare. Arbetslivsförvaltningen Presentation av Vägen från passiv bidragstagare till aktiv boråsare Fakta om Borås Stad Folkmängd : 109 880 invånare (2016-12-31) Folkökning: 1 392 (2016) Utrikes födda: 23 290 (2016) Kort om Jobb Borås

Läs mer

Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga,

Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga, 2018-05-02 Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga, 2018-2020 Ånge kommun och Arbetsförmedlingen Ånge 2018-05-02 Bilaga 1: Kartläggningen av målgruppen bygger

Läs mer

Ansökningsdokument. En kort tid efter att du har skickat din ansökan kan du ringa upp arbetsgivaren och fråga hur det går.

Ansökningsdokument. En kort tid efter att du har skickat din ansökan kan du ringa upp arbetsgivaren och fråga hur det går. Att söka arbete Olika vägar Du kan gå till Arbetsförmedlingen och söka arbete genom deras annonser om lediga jobb på Platsbanken Du kan registrera dig i Vikariebanken Du kan kontakta bemanningsföretag

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Huddingetrainee: socionom

Huddingetrainee: socionom Huddingetrainee: socionom Med Huddinge kommuns traineeprogram får du en bra start på yrkeslivet. Med hjälp av verksamhetsförlagd utbildning, handledning, gruppdiskussioner, studiebesök och mentorer förbereder

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem. av 5 1 NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS Vårt första nyhetsbrev Jag hoppas att ni alla vet vid detta laget vad era ungdomar håller på med här i skolan efter lektionstid. Annars är det kanske tid att ni

Läs mer

Huddingetrainee: socionom

Huddingetrainee: socionom Huddingetrainee: socionom Med Huddinge kommuns traineeprogram får du en bra start på yrkeslivet. Med hjälp av verksamhetsförlagd utbildning, handledning, gruppdiskussioner, studiebesök och mentorer förbereder

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014. Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund

Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014. Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund ! Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014 Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund Hur har utvärderingen genomförts? n Djupintervjuer med projektdeltagare 13 deltagande

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(7) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3080045 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning):juni juli 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

FÖRSTEGET. Delrapport

FÖRSTEGET. Delrapport FÖRSTEGET Delrapport 2016-01-01 2016-06-30 Rapportförfattare: Sara Svensson 2016-06-20 Lägesrapport Projektet Försteget har nu verkat aktivt i 10 månader mot målgruppen unga vuxna som har ett omfattande

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen

Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen Innehåll Förord Kap 1 Därför är kompetensutveckling viktig för verksamheten Så skapar du en bra arbetsmiljö Kap 2 Kap 3 Kap 4 Kap 5 Kap 6 Kap 7 Källor

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Utbildning i Sverige, dag 2

Utbildning i Sverige, dag 2 Utbildning i Sverige, dag 2 Etablering När man inte varit i Sverige så länge. Steg 1: SFI och Sensus Yrkesliv SFI Sensus- Yrkesliv Praktik Efter Sensus? Steg 2: Arbete och studier (olika vägar) Förberedande

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

1(8) Riktlinjer för arbetsmarknadspolitiska insatser. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för arbetsmarknadspolitiska insatser. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Sektionschef AME Reviderad av 3(8) Innehållsförteckning...4 Inledning...4 Lagstiftning

Läs mer

Mentorskapsprojektet i Göteborg

Mentorskapsprojektet i Göteborg 2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Kort sammanfattning Verktyg hela vägen

Kort sammanfattning Verktyg hela vägen Kort sammanfattning Verktyg hela vägen 2017-2018 Under vårterminen 2017 pågick verksamhet på JGY, Wargentin och Fyrvalla, Östersund, samt på Fjällgymnasiet i Bergs kommun. Samtidigt påbörjades en fortsättning

Läs mer

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på Manpower Student är ett eget bolag och en egen avdelning inom Manpower. Manpower är världsledande när det gäller arbetsmarknadsrelaterade tjänster som rekrytering, uthyrning och jobbförmedling. De finns

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Att försörja sig och utvecklas

Att försörja sig och utvecklas Att försörja sig och utvecklas i Sverige Utbildningsmöjligheter en utbildning obligatorisk gratis en grundskola en gymnasieskola frivillig komvux en vuxen en folkhögskola att studera en yrkeshögskola en

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

1. När och hur har du lärt dig ett nytt språk senast? 2. Kommer du ihåg hur lång tid det tog innan du började kunna kommunicera på det nya språket?

1. När och hur har du lärt dig ett nytt språk senast? 2. Kommer du ihåg hur lång tid det tog innan du började kunna kommunicera på det nya språket? 1. När och hur har du lärt dig ett nytt språk senast? 2. Kommer du ihåg hur lång tid det tog innan du började kunna kommunicera på det nya språket? 3. Kan du fortfarande kommunicera på det språket? 4.

Läs mer

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost Tillsammans är vi starka Med fokus på samarbete Vi verkar i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunen. I Skåne Nordost identifierar

Läs mer

Sacos förslag för snabbare integration av nyanlända akademiker

Sacos förslag för snabbare integration av nyanlända akademiker Sacos förslag för snabbare integration av nyanlända akademiker Det stora antalet nyanlända akademiker som har sökt sig till Sverige de senaste åren kan genom snabbare insatser få en mycket bättre start

Läs mer

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun 101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Lokal överenskommelse

Lokal överenskommelse Vetlanda kommun Socialförvaltningen 2005-10-03 Sida 1 (4) Lokal överenskommelse Bakgrund I april 2001 träffades en överenskommelse mellan Arbetsmarknadsstyrelsen, Integrationsverket, Migrationsverket,

Läs mer

Nyanländ kompetens. Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen.

Nyanländ kompetens. Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen. Nyanländ kompetens Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen Handbok Mässa Innehåll 1 Inledning... 1 2 Syfte och mål... 1 3 Förberedelser...

Läs mer

Politiska inriktningsmål för integration

Politiska inriktningsmål för integration Dnr 2016KS524 078 Politiska inriktningsmål för integration Förord Kommunen har enligt lag det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. I detta ansvar ryms att förhålla

Läs mer

Praktikkartläggning. Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning

Praktikkartläggning. Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning Praktikkartläggning Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning Projektperiod: 1 februari 2017 30 september 2018 Projektägare: Uppsala

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Reseberättelse från Danmark

Reseberättelse från Danmark Reseberättelse från Danmark Namn: Sara Ohlsson E-mail: sparrizzen@hotmail.com Skola: Ersta Sköndal Högskola, Instituitionen för vårdvetenskap Utbytesland, stad samt skola: Danmark, Köpenhamn, Diakonissestiftelsen

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Främja närvaro och åtgärda frånvaro på Kronan F-9

Främja närvaro och åtgärda frånvaro på Kronan F-9 Främja närvaro och åtgärda frånvaro på Kronan F-9 Skolplikten motsvaras av rätten till utbildning. Vårdnadshavare är skyldiga att se till att barnet fullföljer sin skolgång och skolan har ansvar för att

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

Praktik med yrkeskompetensbedömning. Helt enkelt.

Praktik med yrkeskompetensbedömning. Helt enkelt. Praktik med yrkeskompetensbedömning. Helt enkelt. Det här är KFS Ett väl fungerande samhälle behöver sådant som el, vatten, avlopp, kommunikationer, avfallshantering, besöksmål, skola, vård och omsorg.

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008.

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Kommittédirektiv Dialog med kommuner om flyktingmottagande Dir. 2008:16 Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare i form av en kontaktperson

Läs mer

Sverige ska vara ett föregångsland på integrationsområdet

Sverige ska vara ett föregångsland på integrationsområdet 2006-09-01 Sverige ska vara ett föregångsland på integrationsområdet 2(8) Inledning Grunden för integration är arbete för de vuxna och en bra skola för barnen. Under mandatperioden vill vi förbättra mottagandet

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun VOK AB Delrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Mars 2010 VOK AB Nygatan 24 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Hemsidans betydelse inom förskolan

Hemsidans betydelse inom förskolan Hemsidans betydelse inom förskolan VFU-rapport Författares för- och efternamn: Fatima Landstedt och Wanvisa Khakhammay Pedagogiska Institutionen kurs- eller utbildningsnamn: Pedagogik och utbildning 1,

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA Våga rekrytera smartare! Branschråd VA vill uppmuntra dig att tänka både kreativt och strategiskt vid rekrytering. Det finns väldigt många människor med kunskaper som du inte har råd att bortse ifrån,

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum:2010-10-21 Version nr: 1 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn ARBETSGIVARRING SKARPHÄLL DEL 3 Bakgrund Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är ett prioriterat uppdrag

Läs mer

ARBETSMARKNADSENHETEN >> Utvecklar människor och näringsliv << Hässleholm, 2011 06 20

ARBETSMARKNADSENHETEN >> Utvecklar människor och näringsliv << Hässleholm, 2011 06 20 Hässleholm, 2011 06 20 Utökat samarbete eller drabbad kommunal ekonomi? Sedan snart tre år tillbaka driver Hässleholms kommun ett mycket framgångsrikt ESFfinansierat projekt för lågutbildade flyktingar.

Läs mer

för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning

för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning Ragunda kommuns Integrationsstrategi 2017-2020 för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-23 1 1. Inledning Ett varmt värdskap och inkludering

Läs mer

Rapport gällande Insatser för arbetslösa ungdomar och invandrare i Katrineholm och Vingåker

Rapport gällande Insatser för arbetslösa ungdomar och invandrare i Katrineholm och Vingåker Vår handläggare Datum Vår beteckning Helene Björkqvist 2011-02-14 VIAN/2010:8-654 Förvaltningschef 2011:74 1 (5) Rapport gällande Insatser för arbetslösa ungdomar och invandrare i Katrineholm och Vingåker

Läs mer

Valberedd 2015 Din guide till valet!

Valberedd 2015 Din guide till valet! Valberedd 2015 Din guide till valet! 1 Valberedd 2015 Din guide till valet! Vad är valet? På måndag 23/11 kommer vi att rösta om vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen år 2016! Vi i valberedningen har

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer