SAMMANDRAG. 1 Skogsresurser. 2 Skogarnas hälsotillstånd. Tabell- och figurförteckning på engelska, se sidan 16.

Transkript

1 SAMMANDRAG Tabell- och figurförteckning på engelska, se sidan Skogsresurser Skogsforskningsinstitutet har genomfört åtta riksskogstaxeringar. Den första riksskogstaxeringen genomfördes åren och den åttonde åren Varje år genomförs fältarbetena i 2 3 skogsnämnder (från år 1996 skogscentraler) och det tar 8 till 9 år att slutföra en riksskogstaxering. Den grundar sig på mätningar från i terrängen systematiskt utplacerade provytegrupper. Vid den nionde taxeringen, vilken påbörjades i södra Finland år 1996, består grupperna av 18 tillfälliga provytor med 300 meters intervall (figur 1.1). Relaskopmetoden tillämpas på provytorna. Skogsresursernas kvantitativa utveckling har varit gynnsam (tabell 1.2). Enligt den åttonde riksskogstaxeringen var skogens totalvolym milj. m³ och den årliga tillväxten 77,1 milj. m³ på den totala skogsarealen om 23,0 milj. ha. Det intensiva utnyttjandet av skogsresurserna har orsakat betydande förändringar i skogarnas struktur (figur 1.4). God efterfrågan på massaved har stimulerat gallringsavverkningarna. De olika trädslagens fördelning i förhållande till totalvolymen har under en anmärkningsvärt lång tid förblivit stabil. Tallens andel ökar emellertid sakta. Enligt de nyaste taxeringsresultaten är fördelningen följande: tall (Pinus sylvestris) 45,8 %, gran (Picea abies) 36,6 % och lövträd (till största delen björk) 17,7 %. Av Finlands totala landareal (30,5 milj. ha) är 26,3 milj. ha klassificerad som skogsbruksmark. Skogsbruksmarken är indelad i tre så kallade ägoklasser på basis av sin virkesproducerande förmåga: - skogsmark, där den potentiella tillväxten är minst 1 m³/ha/år. - tvinmark är för det mesta marker på bergig grund eller torvmarker, där den potentiella tillväxten är mellan 0,1 och 1 m³/ha/år. - impediment, om inte naturligt trädlöst, producerar mindre än 0,1 m³/ha/år. Följande arealer beräknades utgående från den åttonde riksskogstaxeringen: skogsmark 20,0 milj. ha tvinmark 3,0 milj. ha impediment 3,1 milj. ha Skogsvägar och upplagsplatser upptar ungefär 0,2 milj. ha. I dessa siffror ingår naturskyddsområden på 2,7 milj. ha, som till största delen är belägna i norra Finland (tabell 1.11). 2 Skogarnas hälsotillstånd Vid Skogsforskningsinstitutet är undersökningen av skogsskadorna en del av den åttonde och den nionde riksskogstaxeringen. Dessutom övervakas skogsskadorna separat i forskningsprogrammet för skogarnas vitalitet. Trädens vitalitet studeras t.ex. genom uppskattning av barrutglesningen. Denna variabel avspeglar den kombinerade effekten av de många stressfaktorerna i skogen. I Finland anses barrtäcket vara uttunnat om träden förlorat 20 % av sina barr. År 1996 ansågs 8 % av tallarna, 38% av granarna och 15 % av lövträden vara uttunnade (tabell 2.4). I figur 2.5 presenteras utglesningen i Finland ur internationellt perspektiv.utglesning i Finland är i medeltal mindre än i övriga Europa. 333

2 Sammandrag I riksskogstaxeringen under åren upptäcktes att 14 % av skogsmarken i södra Finland och 32 % i norra Finland hade sådana skogsskador som sänkte beståndets skogsvårdsklassificering eller förändrade beståndets utvecklingsklass (tabell 2.1). De oftast återkommande skadorna var toppskador och olika former av röta (tabellerna ). 3 Frö- och plantproduktion Informationen om produktionen av förädlat frö och skogsträdsförädlingen baserar sig på det skogsgenetiska registret som upprätthålls av Skogsforskningsinstitutet. I tabell 3.1 presenteras statistik över utvalda och registrerade plusträd indelade enligt trädslag och förädlingszon. Plusträd har på grund av sin goda tillväxt och sina goda kvalitetsegenskaper utvalts som ymp för fröproduktion i fröplantagerna (tabellerna ) och även för fortsatt förädling. Förutom från plantagerna insamlas frö från frötäktsbestånd (tabell 3.2) och naturskogar. I tabell 3.5 ges uppgifter om de frömängder som användes i plantskolorna år Ca 55 % av det frömaterial som användes vid sådd av tall och % som användes vid sådd av björk hade sitt ursprung i fröplantager. Den andel av granfröna som härstammade från fröplantagerna var den högsta som någonsin registrerats, dvs 35 %. Det antal plantor som levererades för skogsodling år 1996 (tabell 3.6) ökade något jämfört med år Precis som år 1995 var de under år 1996 levererade plantorna till största delen granplantor. 4 Skogsvårds- och grundförbättringsarbeten År 1996 ökade arbetsinsatserna i skogsodling med 6 % jämfört med år 1995 (figurerna samt tabellerna ). Såddens andel av skogsodlingen hade stigit till 30 %. Däremot minskade arbetsinsatserna i plantbeståndsvård, skogsdikning och anläggning samt grundförbättring av skogsvägar (figurerna 4.3, 4.6 och 4.7 samt tabellerna 4.9, 4.16 och 4.18). Även avverkningsarealen ( ha) var något mindre än föregående år (figur 4.5 och tabell 4.14). Totalkostnaderna för skogsvårds- och grundförbättringsarbetena år 1996 var milj. FIM. Det var en minskning med 4 % jämfört med år 1995 (figur 4.8 och tabell 4.21). De olika skogsägargruppernas andelar av totalkostnaderna var följande: icke-industriella, privata m.fl. 83 %, staten 10 % och skogsindustribolagen 7 %. En del av det icke-industriella, privata skogsbrukets utgifter subventioneras av staten. År 1996 var det statliga understödet och lånen 288 milj FIM och de privata skogsägarnas egna andel 561 milj. FIM (figur 4.9). 5 Virkesmarknaden Kapitlet ger en detaljerad översikt över aktiviteterna på virkesmarknaden i Finland. Två områden är av speciellt intresse: virkespriserna (tabellerna ) och avverkningarna (tabellerna ). Uppgifterna finns tillgängliga även i form av bulletiner som Skogsforskningsinstitutet ger ut månatligen. Det mesta av informationen härrör sig från år 1996 och första halvåret Under det första kvartalet av 1996 upplevde virkesmarknaden en slutspurt innan de regionala prisavtalen gick ut i mars. Mellan april och augusti avstannade virkeshandeln nästan helt pga att förhandlingarna om de nya regionala virkespriserna fördröjdes. Först i slutet av augusti kom skogsindustrin och skogsägarna överens om de regionala virkespriserna. Virkeshandeln var därefter livlig till årets slut. År 1996 köpte skogsindustrin råvirke från privatskogarna allt som allt 32,5 milj. m³, vilket var 10 % mindre än året innan. Rotpriserna på timmer var i medeltal på samma nivå som år I fråga om massaved steg prisnivån något. Rotpriserna på granmassaved steg 10 % och på tallmassaved 3 % jämfört med år 1995 (tabellerna 5.5 och 5.9). År 1997 trädde ett nytt avtalssystem om virkespriserna i kraft. Enligt det nya systemet förs prisförhandlingarna separat med varje skogsindustribolag. År 1996 var marknadsavverkningarna allt som allt 46,9 milj. m³. Mängden var 4,1 milj. 334

3 Sammandrag m³ eller 8 % mindre än året innan. I Finland är privatskogarna skogsindustrins primära virkeskälla. År 1996 avverkades i privatskogarna 39,9 milj. m³ eller 85 % av den totala avverkningsmängden. För resten av det inhemska utbudet svarade skogsindustrins egna skogar (2,6 milj. m³) och forststyrelsen (4,4 milj. m³). 6 Drivning och transport av virke I kapitel 6 behandlas närmast volymerna vid och kostnaderna för drivning och transport av virke. Informationen härrör sig till största delen från år Sedan mitten av 1980-talet har mekaniseringen av avverkningarna ökat avsevärt. År 1996 steg mekaniseringsgraden vid rotavverkningar till 86 % (figur 6.3). År 1996 var det genomsnittliga antalet skördare i de finska skogarna 1037 (tabell 6.1). Största delen av fjärrtransporterna av virke i Finland sker med lastbil. Flottningens andel har successivt sjunkit (tabell 6.4). År 1996 var totalkostnaderna för drivning och fjärrtransport av inhemskt virke 3,0 miljarder FIM (tabell 6.2). 7 Mångbruk Utöver virkesproduktion inkluderas i mångbruket skogarnas övriga värden, som inte är knutna till virkesproduktionen. I detta kapitel indelas mångbruket av skogen i sex delar: naturskyddsområden, hotade djur och växter, rekreation, bär- och svampplockning samt export av lav, jakt och renskötsel. Ytterligare presenteras i slutet av kapitlet information om torvresurser och torvproduktion. Skogsbruket är begränsat på cirka 4,2 milj. ha av vilka 2,7 milj. ha är lagstadgade naturskyddsområden. Största delen av dessa skyddsområden är belägna i norra Finland (tabell ). Utöver statsägd mark finns det skyddade områden på privatägd mark, totalt ha (tabell 7.4). På alla dessa områden begränsas skogsbruket i syfte att bevara skogens naturliga särdrag. Antalet hotade djur- och växtarter i Finland uppgick år 1991 till Av dem är 138 utdöda, 217 akut hotade, 308 sårbara och hänsynskrävande. Ungefär 48 % av de hotade arterna lever i skogen och på myren (tabell 7.5). År 1996 fanns det i Finland ungefär specifika frilufts- och rekreationsområden (tabell 7.6). De flesta av dem är lokala och upprätthålls av kommunerna. År 1996 var inkomsterna av bär- och svampplockningen 56 milj. FIM (tabellerna ) och inkomsterna av jaktsäsongen 1994/95 beräknades uppgå till 294 milj. FIM (tabellerna ). 8 Arbetskraften inom skogssektorn Tabellerna över arbetskraften inom skogsnäringen baserar sig främst på Statistikcentralens arbetskraftsstatistik. Denna ger information om bl.a. sysselsättning, arbetslöshet och arbetsinsatser inom olika näringsgrenar (tabellerna ). Statistikcentralen ansvarar även för insamlandet och sammanställandet av information om avlöning (tabellerna ), arbetskonflikter (tabell 8.13), olyckor (tabell 8.14) och utbildning (tabellerna ) inom skogssektorn. År 1996 var i genomsnitt personer sysselsatta inom skogssektorn i Finland, vilket var ca 5 % av den totala arbetskraften (tabell 8.2). Två tredjedelar av dessa eller personer arbetade inom skogsindustrin. Även om arbetslösheten överlag minskade inverkade detta inte på arbetslösheten inom skogssektorn. Arbetslöshetsgraden inom skogssektorn var nästan densamma som år 1995, dvs 15 % (tabell 8.7). Arbetskraften inom skogsbruket, nu anställda, har minskat radikalt sedan början av 1980-talet (jfr anställda år 1980, tabell 8.3). Största orsaken till nedgången är den alltjämt tilltagande mekaniseringen av avverkningarna (se också kapitel 6). År 1996 var 23 % av skogsbrukets arbetskraft utan arbete. Antalet sysselsatta inom skogsindustrin har sjunkit från början av 1980-talet från personer till år 1996 (tabell 8.6). Det är främst automatiseringen som orsakat minskningen av det manuella arbetet och ändrat karaktären av arbe- 335

4 Sammandrag tet från manuellt arbete till övervakningsarbete. Arbetslöshetsgraden inom skogsindustrin var 12 %, vilket trots allt är betydligt mindre än den genomsnittliga arbetslöshetsgraden. Totalinkomsten för arbetstagarna inom skogsbruket uppgick till ca FIM år 1996, vilket innebär en ökning på mindre än 1 % jämfört med året innan (tabell 8.11). Den motsvarande totalinkomsten i trävaruindustrin var cirka FIM och i mass- och pappersindustrin FIM, en ökning på 3 % i bägge fallen (tabell 8.12). 9 Virkesförbrukning År 1996 var det tredje året i rad under vilket den totala virkesförbrukningen var över 60 milj. m³, vilket inkluderar både export och import av virke. I Finland svarar virkesimporten för ca 15 % av skogsindustrins virkesförbrukning (tabell 9.2). Virkesförbrukningen har hållits någorlunda konstant under de senaste 30 åren trots att massaproduktionen ökat kraftigt (figur 9.1). Detta är följden av många strukturella förändringar så som minskningen i den icke-industriella virkesförbrukningen, minskningen av virkesexporten, den ökade användningen av sågverksflis inom massaindustrin och den ökade andelen mekanisk massa. En högre förädlingsgrad har lett till minskad åtgång av trä per producerad enhet. Den industriella virkesförbrukningen ökar dock betydligt, och andelen är för närvarande över 90 %. 10 Skogsindustri Produktionen av sågade trävaror uppgick år 1996 till 9,4 milj. m³. De industriella sågverkenas kapacitetsutnyttjande var i genomsnitt 82%, och lönsamheten var i allmänhet dålig. Fanerproduktionen ökar i och med nyligen utbyggd produktionskapacitet var ett ganska dåligt år för pappersindustrin, med lägre produktion (tabell 10.3) än året innan. Även globalt sett hör den finska pappersindustrin till de stora producenterna av tryck- och skrivpapper i världen. Under första halvåret av 1997 var skogsindustrins produktion högre än under motsvarande period år De inhemska investeringarna i skogsindustrin var år 1996 stora, totalt 10,2 miljarder FIM. Användningen av sågade varor har hållits på en ganska låg nivå. Skogsindustrin rf har utvecklat nya och noggrannare uppskattningar om den inhemska tillgången av papper. Den nya metoden utgår från de inhemska leveranserna, och beaktar nettoexporten av trycksaker, exportvarornas förpackningar och annan indirekt export (tabell 10.5). 11 Skogsindustrins utrikeshandel I kapitel 11 presenteras export- och importvolymerna för virke och skogsindustriprodukter. Statistiken är sammanställd av Tullverket. Grupperingen i detta kapitel baserar sig på det så kallade Combined Nomenclature systemet (förkortat CN). I tabellerna presenteras utrikeshandeln av virke. Finlands utrikeshandel av virke är till övervägande del import. Importen av virke, huvudsakligen från Ryssland, uppgick år 1996 till 8,1 milj. m³. I jämförelse med importen är exportmängderna av virke rätt blygsamma, 0,9 milj. m³ år Om utrikeshandeln med skogsindustriprodukter år 1996 presenteras detaljerade uppgifter (tabellerna och 11.15). Dessutom ges information, i form av tidsserier, om de viktigaste produktgrupperna. År 1996 minskade värdet av skogsindustrins export med 8% till 55,2 miljarder FIM. Detta svarar för 30 % av den totala exporten. Huvudmarknaderna för den finska skogsindustrins produkter ligger i Västeuropa. De tre viktigaste köparländerna år 1996 var Tyskland, Storbritannien och Frankrike. Deras gemensamma andel var 42 % av den totala exporten av skogsindustriprodukter från Finland. 336

5 Sammandrag 12 Skogssektorn som en del av samhällsekonomin I kapitel 12 behandlas skogsbruket och skogsindustrin ur samhällsekonomisk synvinkel. Tabellerna är sammanställda av Statistikcentralen. I nationalräkenskaperna hör följande branscher till skogsbruket: drivning av virke, skogsvård och främjandet av skogsbruket (inkluderar främst skogsvårdsföreningarnas aktiviteter). Uteslutna är bl.a. skogsdikning och byggandet av skogsbilvägar. Skogsindustrin är indelad i trävaruindustrin samt massa- och pappersindustrin. År 1996 var Finlands bruttonationalprodukt 575 miljarder FIM, en ökning på 4.3 % jämfört med Hela skogssektorns sammanlagda andel av BNP var drygt 7.8 % år 1996 (tabell 12.5). I tabellerna , sammanställda av Skogsforskningsinstitutet i samarbete med Statistikcentralen, presenteras input-outputinformation om skogssektorns inverkan på den övriga samhällsekonomin. Input-outputtabellerna beskriver hur en ökning i efterfrågan på skogsindustriprodukter påverkar skogssektorn, men även andra industrigrenar. Effekter kan noteras t.ex. i produktionen, mervärdet och sysselsättningen. 13 Internationell skogsstatistik I detta kapitel behandlas främst skogresurserna samt produktionen och utrikeshandeln av råtimmer och skogsindustrins produkter ur internationell synvinkel. Statistiken är i huvudsak producerad av FAO. Sedan 1950-talet har globala skogsinventeringar genomförts med tio års mellanrum. Den senaste inventeringen genomfördes i början av 1990-talet gemensamt av FAO (Rom) och det gemensamma FAO/ECE sekretariatet (Genève). Enligt FAO uppgår skogsmarksarealen till 27 % av jordens landyta, dvs. 3,4 miljarder ha. Det totala virkesförrådet på skogsmarken är 384 miljarder m³. F.d. Sovjetunionen svarar ensam för drygt 20 %. I flertalet industriländer har tillväxten under en lång tidsperiod varit större än avverkningarna, vilket lett till ökade skogsresurser. I utvecklingsländerna minskade däremot skogsmarksarealen i genomsnitt 16 milj. ha per år under 1980-talet. För tillfället finns det 2,0 miljarder ha skogsmark i u-länderna När det gäller exportvärdet av skogsprodukter år 1995, var Finland på tredje plats i världen med 9 %:s andel. De två största exportländerna var Kanada och USA (tabell 13.16). Uppgifterna har fåtts från FAOSTAT Database. 337