SAMMANDRAG. (Tabell- och figurförteckning på engelska, se sidan 17)

Transkript

1 SAMMANDRAG (Tabell- och figurförteckning på engelska, se sidan 17) 1 SKOGSRESURSER Finlands totala landareal är 30 milj. ha och 86 % av arealen är klassificerad som skogsbruksmark. Skogsbruksmarken (26 milj. ha) är på basis av sin virkesproducerande förmåga indelad i skogsmark (20 milj. ha), tvinmark (3 milj. ha) och impediment (3 milj. ha). Definitionerna på de olika skogsmarkskategorierna är följande: Skogsmark: den potentiella årliga tillväxten av den växande skogen är minst 1,0 m³/ha. Tvinmark: den potentiella årliga tillväxten av den växande skogen är under 1,0 m³/ha, men dock minst 0,1 m³/ha. Impediment: om inte naturligt trädlöst, den årliga tillväxten är mindre än 0,1m³/ha. Enligt den internationella definitionen av skogsmark, som användes i den globala skogsinventeringen (Global Forest Resources Assessment 2000, FAO), går gränsen mellan skog och övrig mark vid en krontäckning på 10 % av arealen. Detta innebär att nästan hälften av den finska tvinmarken i den internationella skogsstatistiken räknas som skog. Från och med 1960-talet har skogsmarkens areal ökat med 1,6 milj. ha. Detta är ett resultat av beskogningen av jordbruksmark och torvmarker samt intensiva skogsvårdsarbeten. Andelen tvinmark har samtidigt minskat. 53 % av skogsbruksmarken ägs av icke-industriella privata skogsägare. Staten innehar en tredjedel av skogsbruksmarken och största delen av de statliga skogarna är belägna i norra Finland (tabell 1.7). De lagstadgade skyddsområdena (2,8 milj. ha) är inkluderade i skogsbruksmarksarealen, de är så gott som i sin helhet belägna i den norra delen av Finland (tabell 1.6). Ju längre norrut i Finland man kommer desto fuktigare blir klimatet (karta 1 på sidan 29 presenterar de olika regionerna). 34 % av skogsbruksmarken är klassificerad som torvmark, och andelen är större i landets norra delar. Mer än hälften av torvmarkerna är dikade (tabellerna ). Sedan slutet av 1960-talet har virkesförrådets volym och tillväxt ökat kontinuerligt. Totalvolymen är nu milj. m³ på bark. Hälften av virkestillgångarna består av tall. Granens andel är 34 %, och resten består av lövträd 19 %. Lövträden är till största delen björk. Två tredjedelar av virkestillgångarna finns i södra Finland (tabell 1.16). Den genomsnittliga beståndsvolymen på skogsmark är 98 m³/ha, och den genomsnittliga volymen i södra Finland (125 m³/ ha) är dubbelt så stor som i norra Finland (64 m³/ha) (tabell 1.17). Virkestillgångarnas årliga tillväxt är 81 milj. m³. Från 1970-talet till 1990-talet har den totala virkesavgången varit ungefär % av tillväxten. För tio år sedan minskade skillnaden mellan tillväxten och uttaget, och nu är uttaget ungefär 10 milj. m³ mindre än tillväxten (tabellerna 1.21 och 1.24). Ändamålet med riksskogstaxeringarna, som genomförts av Metla allt sedan 1920-talet, är att för regionalt och nationellt beslutsfattande producera objektiv och aktuell information om skogstillgångarna, skogens hälsa och om skogens utveckling. Skogstaxeringarna baserar sig på mätningar som utförs på de i terrängen systematiskt utplacerade provytegrupperna. Åtta riksskogstaxeringar har genomförts och den nionde påbörjades år Den nionde taxeringens fältarbeten har slutförts och resultaten är tillgängliga för alla delar av Finland förutom de två nordligaste skogscentralerna. Denna årsbok innehåller nya inventeringsresultat från Kajanalands skogscentral. Metsätilastollinen vuosikirja

2 2 SKOGARNAS TILLSTÅND OCH MÅNGFALD I de två senaste riksskogstaxeringarna ( ) konstaterades sådana skogsskador som sänkte beståndets skogsvårdsklassificering eller förändrade dess utvecklingsklass på 4,8 milj. ha skogsmark (17 % av skogsmarken i södra och 32 % i norra Finland). De oftast återkommande orsakerna till skadorna var svampsjukdomar eller klimatfaktorer (tabellerna ). Trädens vitalitet studeras t.ex. genom uppskattning av kronutglesningen. Träden anses vara uttunnade om de förlorat 25 % av sin krona. År 2002 ansågs 3 % av tallarna, 27 % av granarna och 9 % av lövträden vara uttunnade. Utglesningen i Finland är i medeltal mindre än i övriga Europa (figurerna ). Skogarnas tillstånd är åtminstone nöjaktiga i Finland. Till följd av minskade luftföroreningar är försurningen inte ett allmänt problem i våra skogar. Klimatförändringen och den ökade ozonhalten kan möjligtvis hota skogarna i framtiden. Bevarandet av skogarnas mångfald är ett av de främsta målen i den finska skogslagen. Naturskyddsområdena skapar grunden för skyddandet av de olika levnadsmiljöerna. Skogsbruket är begränsat på cirka 4,7 milj. ha (där även impediment ingår). De strikt skyddade skogarna (skogs- och tvinmark) uppgår till 1,7 milj. ha, vilket är 7,2 % av den totala skogs- och tvinmarksarealen. Största delen av dessa skyddsområden är belägna i norra Finland (tabellerna , figur 2.6). Antalet hotade djur- och växtarter i Finland uppgick år 2000 till Av den är 249 akut hotade, 452 starkt hotade och 804 sårbara. Ungefär 42 % av de hotade arterna lever i skog eller på myrmarker (tabell 2.9). I ekonomiskogarna främjas mångfalden genom att skydda skogens viktiga livsmiljöer, öka mängden murket trä i skogen, lämna kvar grova lövträd (speciellt aspar) vid avverkningarna och med hjälp av hyggesbränning (tabellerna ). 3 SKOGSVÅRD År 2002 minskade arbetsinsatserna i de flesta av skogsvårdens arbetsslag i jämförelse med året innan. Skogsförnyelse utfördes på ha och av dessa odlades ha. Planteringens andel av den odlade arealen var tre fjärdedelar och såddens en fjärdedel. Nästan allt som såddes var tall. Största delen (62 %) av planteringarna var gran (tabellerna , figurerna ). Plantbeståndsvård utfördes på ha. Arbetsinsatserna i plantbeståndsvård har ökat sedan år 1997 beroende på bl.a. ökad rådgivning och ökade statliga understöd (tabellerna , figur 3.5). Iståndsättningsdikning gjordes på ha, men däremot har nydikning upphört. I fråga om byggandet av skogsvägar har tyngdpunkten förskjutits mot grundförbättringar. Under år 2002 grundförbättrades kilometer gamla vägar och nya skogsvägar anlades kilometer (tabellerna , figurerna ). Avverkningsarealen var ha, fördelad på gallringar 57 %, förnyelseavverkningar 32 % och andra avverkningar 11 %. Avverkningsarealen var 13 % större än senaste år (tabellerna , figur 3.9). Statens subventioner för skogvårds- och grundförbättringsarbeten i privatskogarna år 2002 var 60 milj. EUR. Nästan hälften av subventioner användes för plantbeståndsvård (tabell 3.24). 4 VIRKESMARKNADEN Kapitel 4 ger en detaljerad översikt över virkesmarknaden. Två områden är av speciellt intresse: virkespriserna (tabellerna ) och avverkningarna (tabellerna ). Det mesta av informationen är från år 2002 och första halvåret Statistiken uppgörs, för det mesta månatligen, av Metla. Början av år 2002 var en lugn period på virkesmarknaden. På grund av höjda virkespriser i juni kvicknade råvirkesmarknaden till och var exceptionellt livlig ända till slutet av året. År 2002 köpte skogsindustrin råvirke från privatskogarna allt som allt 38 milj. m³, vilket var 8 milj. m³ (27 %) mindre än året innan. Rotpriserna var under år 2002 i medeltal 2 % högre än under föregående år. Priserna på tall- och grantimmer samt även på massaved steg i medeltal med 2 %. Rotpriserna på björktimmer och -massaved stannade på samma nivån som föregående år. Leveranspriserna på tall- och grantimmer sjönk med 1 %. Tall- och granmassavedens samt björktimrets leveranspriser hölls oförändrade. Leveranspriset för björkmassaved sjönk med 3 %. År 2002 var den totala marknadsavverkningsvolymen 54,2 milj. m³. Mängden var 0,9 milj. m³ (2 %) högre än året innan. I Finland är privatskogarna skogsindustrins primära virkeskälla. År 2001 avver- 368 Finnish Statistical Yearbook of Forestry 2003

3 kades i privatskogarna 46,3 milj. m³ eller 85 % av den totala avverkningsmängden. Avverkningarna i skogsindustrins egna skogar sjönk till 3,1 milj. m³. I forststyrelsens skogar avverkades 4,7 milj. m³. 5 DRIVNING OCH TRANSPORT AV VIRKE I kapitel 5 presenteras data om skogsmaskinerna som används vid avverkningarna samt volymer och kostnader för drivning och transport av virke. År 2002 var rotavverkningarnas andel av marknadsavverkningarna 81 % (volymerna presenteras i kapitel 4). Mekaniseringsgraden har vid rotförsäljningar stigit till 96 % (figur 5.3). Föryngringsavverkningarnas mekaniseringsprocent var 97 och gallringarnas 91. Tack vare den kraftiga mekaniseringen har kostnaderna vid rotavverkningarna sjunkit. År 2002 ökade drivningskostnaderna emellertid med 1 % jämfört med år 2001 och var i medeltal 8,63 EUR per kubikmeter. Vid privata leveransavverkningar var mekaniseringsgraden betydligt lägre och drivningskostnaderna betydligt högre än vid rotavverkningar (tabell 5.0). Den huvudsakliga fjärrtransportmetoden i Finland är lastbilstransport direkt från avlägg vid väg till fabrik. År 2002 transporterades 81 % av det inhemska virket med lastbil direkt till fabrik. Den genomsnittliga transportsträckan var 106 kilometer. Vid järnvägstransport var den genomsnittliga transportkedjan betydligt längre, 289 kilometer. Vid vattentransport var transportkedjans längd 297 kilometer. Virkets fjärrtransport kostade i genomsnitt 5,88 EUR per kubikmeter (tabell 5.3). År 2002 importerades 16,2 miljoner kubikmeter virke och virkesavfall från utlandet. Hälften transporterades via järnväg, en fjärdedel med lastbilar och en fjärdedel vattenledes. Virket utgjorde en femtedel av alla transporterade importvaror, men däremot mindre än 2 % av de transporterade exportvarorna. Å andra sidan stod skogsindustrins produkter för 49 % av de transporterade exportvarorna. Så gott som hela exporten av skogsindustriprodukter transporterades med fartyg (tabell 5.7). 6 MÅNGBRUK Mångbruket av skogarna inkluderar förutom virket en mängd produkter och tjänster. I detta kapitel är mångbruket av skogarna indelat i följande undergrupper: virkesproduktion, jakt, plockning av bär och svamp, insamling av lav, renskötsel och rekreation. I slutet av kapitlet presenteras information om torvresurser och torvproduktion. Råvirket är skogens huvudsakliga produkt. År 2002 uppgick marknadsavverkningarna till mer än 54 milj. m³ och bruttointäkterna till 1,8 mrd. EUR. Dessa aspekter av mångbruket av skogarna behandlas mera detaljerat i kapitlen 4, 5 och 11. Det finns ungefär registrerade jägare i Finland. Viltbytets kalkylerade värde år 2002 beräknades vara 73 milj. EUR. Det viktigaste villebrådet är älg. Jakten på älg, med en köttmängd på 11.1 milj. kg, stod för ungefär 80 % av jaktens totala värde. År 2002 plockades det för kommersiellt bruk 5 milj. kg bär och svamp ur skogen och inkomsterna av detta uppgick till 6 milj. EUR. Betydligt större mängder plockas dock årligen för hemmabruk. Lav exporterades för 1,5 milj. EUR (tabellerna och ). Renskötsel idkas i norra Finland. Under hösten 2002 slaktades cirka renar och köttproduktionen uppgick till 2,6 milj. kg. Efter slakten uppskattades vinterhjorden till djur. Rekreation i naturen är en del av finländarnas levnadssätt. Den traditionella allemansrätten erbjuder goda möjligheter att vandra i skogen och att plocka bär och svamp. 7 ARBETSKRAFTEN INOM SKOGSSEKTORN År 2002 arbetade i genomsnitt personer inom skogssektorn i Finland, vilket var ca 3,9 % av alla sysselsatta personer arbetade inom skogsindustrin och inom skogsbruket (tabellerna 7.2 och 7.7, figur 7.1). Arbetslöshetsgraden inom skogssektorn låg på samma nivå under år 2002 jämfört med året innan (tabell 7.8). Inom skogsindustrin var den 5,4 %, vilket var betydligt mindre än den genomsnittliga arbetslöshetsgraden (9 %). Arbetslöshetsgraden inom skogsbruket steg från året innan och var 10,5 %. Arbetskraften inom skogsbruket har minskat med mer än 60 % sedan början av 1980-talet (tabell 7.4). Största orsaken till nedgången är den ökande mekaniseringen av avverkningarna (se även figur 5.3). Antalet sysselsatta inom skogsindustrin har sjunkit från början av 1980-talet från personer till år Det är främst automatiseringen som orsakat minskningen av det manuella arbetet och Metsätilastollinen vuosikirja

4 ändrat karaktären av arbetet från manuellt arbete till övervakningsarbete. Den genomsnittliga dagsinkomsten år 2002 för arbetstagarna inom skogsbruket var 97 EUR. Den motsvarande dagsinkomsten för skogvårdsarbeten var 68 EUR. Inkomsten var bara något högre än året innan (tabell 7.9). Den genomsnittliga timlönen för arbetstagarna inom trävaruindustrin (12,5 EUR) och massa- och pappersindustrin (15,5 EUR) ökade med cirka 3,5 % i jämförelse med inkomsterna året innan. Tabellerna över arbetskraften inom skogsnäringen baserar sig främst på Statistikcentralens arbetskraftsstatistik (tabellerna och ). Dessa ger information om bl.a. sysselsättning, arbetstid, arbetslöshet och arbetsinsatser inom olika näringsgrenar. Statistikcentralen ansvarar även för insamlandet och sammanställandet av information om avlöning (tabellerna ), realförtjänstindex (tabell 7.11), arbetskonflikter (tabell 7.12), olyckor (tabellerna ) och utbildning (tabellerna ) inom skogssektorn. 8 VIRKESFÖRBRUKNING År 2002 var råvirkesförbrukningen i Finland allt som allt 77,2 milj. m³, vilket inkluderar både export och import av virke. Virkesförbrukningen uppnådde en alla tiders rekordnivå. Förbrukningen ökade med 4,0 milj. m³ eller 5 % jämfört med året innan. Förra rekordet från år 2000 slogs med 0,9 milj. m³ (tabellerna 8.0 och 8.1). Det nya rekordet i råvirkesförbrukningen berodde på en ökad virkeskonsumtion inom skogsindustrin. År 2002 förbrukades mer än 90 %, eller 71,3 milj. m³, av virket inom skogsindustrin (tabell 8.2, figur 8.1). De största användarna var sågverksindustrin (40 %) och cellulosaindustrin (39 %). 23 % eller 16,3 milj. m³ av industrins råvirkesbehov täcktes av importvirke. Tabell 8.2 visar att de importerade virkesmängderna klart ökat under de senaste tio åren. Även i fråga om virkesimporten sattes nytt rekord. Utöver råvirket så använde skogsindustrin 11,9 milj. m³ flis. Träförbrukningen, bestående av brännved, uppgick år 2002 i fastigheterna till 6,1 milj. m³, varav 5,2 milj. m³ var råvirke och ungefär 1 milj. m³ virkesavfall (tabell 8.1). Exportmängden av råvirke uppgick till 0,7 milj. m³ (1 % av den totala virkesförbrukningen). Förbrukningen av fasta trädbränslen, d.v.s. skogsflis och biprodukter från skogsindustrin (bark, sågspån, flis o.dyl.), i kraft- och värmeanläggningar uppgick år 2002 till 13,3 milj. m³. Tillsammans med cellulosaindustrins avfallslut täckte de vedbaserade bränslena cirka 20 % av den totala energiförbrukningen i Finland. Informationen om råvirkesförbrukningen är baserad på statistik som sammanställts av Skogsindustrin rf och på resultat från Metlas egna förfrågningar. 9 SKOGSINDUSTRI År 2002 ökade industriproduktionen i Finland med mindre än 2 %. Skogsindustrierna presterade en högre tillväxttakt: produktionen ökade med nästan 4 % både för trävaruindustrin och för massa- och pappersindustrin. Skogsindustrins årsomsättning minskade däremot med 3 % till 20 mrd. EUR mest på grund av sjunkande papperspriser. Skogsindustrins export sjönk med 2 % jämfört med året innan (figur 9.0, tabell 9.8). Pappers- och kartongproduktionen uppgick till totala 12,8 milj. ton, en ökning på 2 % jämfört med året innan. Ungefär hälften av den finska skogsindustrins produktion bestod av tidskriftspapper och en fjärdedel av finpapper. Produktionen av tidskriftspapper uppgick till 5,3 milj. ton (+5 %). Finpappersproduktionen uppgick till 2,6 milj. ton, d.v.s. en ökning på 3 % jämfört med år Massaindustrin slog produktionsrekord till stor del på grund av utökad kapacitet (tabellerna ). Produktionen av sågade varor ökade år 2002 med 5 % till rekordnivån 13,4 milj. m³. Sedan mitten av 1990-talet har den inhemska konsumtionen av sågade varor ökat märkbart. År 2002 levererades ungefär 40 % av de sågade varorna till hemmamarknaden. Trenden inom fanerindustrin går mot faner tillverkat av barrvirke. Den totala fanerproduktionen uppgick till 1,2 milj. m³ (+8 %) (tabellerna 9.1 och 9.4). Finska skogsindustrins investeringar sjönk avsevärt under år 2002, både de inhemska och de utländska. Investeringarna i Finland uppgick till totala 705 milj. EUR, vilket är mindre än hälften av nivån under år Lönsamheten inom sektorn försämrades något. (tabellerna ) Produktionsstatistiken som berör den finska skogsindustrin sammanställs av Skogsindustrin rf. Statistiken som behandlar investeringar, omsättning samt skogsindustriernas lönsamhet och finansiella 370 Finnish Statistical Yearbook of Forestry 2003

5 position är baserad på information som årligen insamlas av Statistikcentralen. 10 UTRIKESHANDEL Importen av virke till Finland överskred för första gången 16 milj. m³ på bark år Virkesimporten har fördubblats under det senaste decenniet. Importvirket svarar i dagens läge för en femtedel av industrins virkesförbrukning. 83 % av det importerade virket kommer från Ryssland och resten i stort sett från Baltikum. Det viktigaste importerade virkessortimentet är björkmassaved (5,8 milj. m³), nästviktigast är grantimmer (2,4 milj. m³). Hälften av barrvirkesimporten består av timmer till skillnad från lövvirkesimporten som endast innehåller en åttondedel timmer (tabellerna ). Finland är nettoimportör av virke eftersom virkesexporten från Finland uppgick till endast 0,9 milj. m³. Hälften av virkesexporten gick till Sverige och 10 % till Egypten. Virkesexporten har varit på samma nivå ända sedan 1960-talet (tabellerna ). Värdet på skogsindustrins export har minskat under två år i följd. Det totala värdet uppgick år 2002 till 12,2 mrd. EUR emedan det totala värdet på all export från Finland uppgick till 47 mrd. EUR. Skogsindustriprodukterna stod alltså för en fjärdedel av exportvärdet. Två tredjedelar av skogsindustrins produktion exporterades till medlemsländer i Europeiska unionen. Viktigaste handelspartners var Tyskland (18 % av skogsindustriprodukternas exportvärde), Storbritannien (14 %) och USA (7 %). De viktigaste produktgrupperna är massa- och pappersprodukter. De svarade för 78 % av skogssektorns export (9,5 mrd. EUR). Massa- och pappersindustrins viktigaste kund var Tyskland. Värdet på trävaruindustrins export var 2,7 mrd. EUR och den viktigaste kunden var Storbritannien (tabellerna ). Den finska uttrikeshandeln med skogsprodukter är mycket exportorienterad. Importen av skogsindustriprodukter uppgick till 1 mrd. EUR. De viktigaste produktgrupperna var förädlat papper och förädlad kartong (tabell 10.19). Statistiken över utrikeshandeln sammanställs av Tullverket. Grupperingen i detta kapitel baserar sig på EU:s varunomenklatur KN (Kombinerade nomenklaturen). All officiell utrikeshandelsstatistik baserar sig på detta material. 11 SKOGSSEKTORN I NATIONALEKONOMIN Den finska ekonomins svaga ekonomiska tillväxt fortsatte under år Finlands bruttonationalprodukt (BNP) uppgick till 140 mrd. EUR, vilket innebär en ökning på 2,2 % jämfört med året innan. Den genomsnittliga nedgången inom industriproduktionen var 1,7 %. Inom skogsindustribranschen var utvecklingen tvetydig. Värdeökningen inom såg- och fanerindustrin var 8 %, däremot sjönk massa- och pappersindustrin med 10 %. Primärproduktionens, inkluderar jord- och skogsbruk, produktion ökade med 2,7 %. Bruttointäkterna för virkesförsäljningen uppgick till 1,75 mrd. EUR. Inom skogssektorn är massa- och pappersindustrierna de viktigaste branscherna, de svarade för 55 % av hela den finska skogssektorns värdeökning år 2002 (tabellerna ). Även om skogssektorns betydelse har minskat under de senaste decennierna så är den fortfarande en av stöttepelarna i den finska ekonomin. En efterfrågeökning på 10 milj. EUR i skogsindustrin genererar en nationell produktionsökning på 20 milj. EUR. Skogssektorns andel av inkomsterna från nettoexporten var 30 % år 2000 (tabellerna ). Inom det icke-industriella privatskogsbruket steg bruttointäkterna med 4 % till 115 EUR per hektar. Detta berodde huvudsakligen på ökade avverkningsmängder och höjda rotpriser. De totala kostnaderna inom privatskogsbruket förblev på samma nivå jämfört med år 2001 (preliminära beräkningar, oktober 2003). Konsekvensen av detta är att nettointäkterna per hektar, 99 EUR som nationellt medeltal, var 5 % högre än under föregående år (tabellerna och 11.18). Informationen i kapitel 11 baserar sig huvudsakligen på de finska nationalräkenskaperna vilka sammanställts av Statistikcentralen. Det finska systemet har reviderats för att så bra som möjligt anpassa sig till det Europeiska Nationalräkenskapssystemet som används inom EU. 12 INTERNATIONELL SKOGSSTATISTIK De senaste resultaten av den globala skogsinventeringen, Global Forest Resources Assessment (FRA- 2000), publicerades år 2001 av FAO (tabellerna ). Ur resultaten framgår att det runt om i världen finns cirka 3,9 mrd. ha skog, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av den totala landarealen. Metsätilastollinen vuosikirja

6 Den totala volymen av virkestillgångarna uppgår till 386 mrd. m³. De största skogsarealerna finns i Ryssland, Brasilien, Kanada, USA och Kina. Under talet minskade den totala skogsarealen med cirka 9 milj. ha (0,2 %) per år. Minskningen har i huvudsak skett i Afrika och Latinamerika. År 2001 uppgick världsproduktionen av råvirke till cirka 3,3 mrd. m³ (tabell 12.4, figur 12.2). Mest råvirke producerades i USA, ungefär 0,5 mrd. m³. Globalt sett var mer än hälften av det producerade råvirket brännved. De största producenterna var Asien, Afrika och Latinamerika. Världsproduktionen av sågade varor minskade med 3 % jämfört med år 2000 till 377 milj. m³ (tabell 12.5, figur 12.3). Ungefär tre fjärdedelar av den totala produktionen bestod av barrvirke. En femtedel av de sågade varorna producerades inom EU. Världsproduktionen av papper och kartong minskade något (1 %) jämfört med året innan (tabellerna 12.6 och 12.16, figur 12.3). Enligt FAO producerades år milj. ton papper och kartong. År 2002 uppskattas produktionen öka till ungefär samma nivå som år 2000, d.v.s. 323 milj. ton. I fråga om exportvärdet av skogsprodukter år 2001 var Finland på en tredje plats i världen med en andel på cirka 8 % (tabell 12.14). De två större exportländerna var Kanada och USA. Finlands position som en betydande pappers- och kartongexportör är baserad på landets ledande position i fråga om exporten av tryck- och skrivpapper. Finlands andel av denna är 18 % (tabell 12.12). Jämförelsen av de landsvisa råvirkespriserna som presenteras i tabellerna skall göras med aktsamhet. Försäljningssätten, måttenheterna, sortimenten, trädslagen och mått- och kvalitetskraven varierar i de olika länderna. Därför skall den landsvisa prisinformationen användas endast för jämförelse av den interna prisutvecklingen i varje land. Det finska stödet till biståndsprojekten inom skogssektorn, som genomfördes i olika länder, uppgick allt som allt år 2002 till 15,3 milj. EUR, vilket var cirka 7 % lägre än året innan (tabell 12.24). Informationen från den globala skogsinventeringen är sammanställd gemensamt av FAO/ECE sekretariatet i Genève (uppgifterna om skogsresurserna i de industrialiserade länder som hör till den tempererade/boreala vegetationszonen, akronym TBFRA- 2000) och FAO i Rom (tropiska länder och den globala sammanfattningen). Tabellerna som hänvisar till produktionen och utrikeshandeln av råvirke och skogsindustriprodukter härstammar från FAOs FAOSTAT Forestry online databaser. Tabellerna presenterar landsvis skogsstatistik ända sedan Finnish Statistical Yearbook of Forestry 2003