Starta förskola Lagkrav och miljöförvaltningens råd

Transkript

1 VÄGLEDNING Starta förskola Lagkrav och miljöförvaltningens råd Antagen av Miljönämnden Miljöförvaltningens vägledning för nybyggnad av förskolelokaler och ombyggnad eller tillbyggnad av befintliga lokaler. Den sammanfattar hur miljöbalken, livsmedelslagstiftningen och deras föreskrifter styr utformningen av förskolor samt de råd som Miljöförvaltningen arbetar efter. Vägledningen omfattar förskolelokaler i både kommunal och privat regi.

2 Innehållsförteckning 1. Miljöförvaltningens roll Lokalisering... 3 Luftföroreningar och buller... 4 Förorenad mark och PCB... 5 Elektromagnetisk strålning... 5 Utemiljön Lokal... 8 Lokalyta... 8 Transport och leveranser... 8 Ljusinsläpp... 9 Ventilation och temperatur... 9 Ljudklimat och akustik inomhus Kökets utformning Hygienutrymmen Utrymme för avfallshantering Energi- och materialval Radon, fukt och mögel Verksamhet Egenkontroll och olyckor Livsmedelshantering Smittskydd och städrutiner Allergi Rökning Kemikaliehantering Förskolor med speciella förutsättningar Nattöppen förskola Uteförskola Förskolebuss/Mobil förskola Anmälan enligt miljöbalken Registrering enligt livsmedelslagstiftningen... 21

3 Ska du starta en förskola eller bygga om en befintlig? Tänk på att det är den som driver förskolan som har hela ansvaret för att förskolans miljö är sund och hälsosam både inne och ute. Detta gäller alla förskolor - både i kommunal och privat regi. Vägledningen beskriver de lagkrav som alla måste uppfylla och följer upp med Miljöförvaltningens råd om hur kraven i miljö- och livsmedelslagstiftningen kan uppnås. Observera att det finns fler lagar som styr utformningen av förskolor, t ex skollagen och plan- och bygglagen, som naturligtvis gäller parallellt. 1. Miljöförvaltningens roll Miljöförvaltningens uppgift är att säkerställa en god hälsa och miljö i Malmö. Detta arbetar vi med bland annat genom olika typer av förebyggande arbete och genom tillsyn. Det är av den anledningen vi kontrollerar att bestämmelserna i bland annat miljöbalken och i livsmedelslagstiftningen följs. Vid tillämpningen av lagkraven beaktar vi bland annat lokala, regionala och nationella miljömål samt FN:s barnkonvention i de avvägningar som görs. Vi arbetar också på olika sätt med att stödja och utveckla din verksamhets förebyggande miljö- och hälsoskyddsarbete. I miljöbalken står det att tillsynsmyndigheten (d v s Miljöförvaltningen) ska vara särskilt noga med att kontrollera att de lokaler där man bedriver undervisning, t ex förskolor, inte riskerar att vara skadliga för hälsan. Det är du som är verksamhetsutövare som har det fulla ansvaret för att förskolan uppfyller kraven på sund och hälsosam miljö såväl ute som inne. Miljöförvaltningen ska ha in två typer av anmälningar från den som vill starta en förskola. En anmälan enligt miljöbalken och en enligt livsmedelslagen. Båda kräver avgifter. Se checklistor för vad som ska finnas med i anmälan respektive registrering, bilaga 1. Miljöbalken (1998:808) Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll Förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter Bilaga till taxa enligt Miljöbalken, punkt 4.3.B.1 samt punkt 4.3.C Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004, Bilaga II Taxa enligt livsmedelslagstiftningen Förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel 2. Lokalisering Enligt krav i miljöbalken ska alltid bästa möjliga plats väljas när man ska lokalisera en förskola. Du som är verksamhetsutövare ska motivera valet av plats i din anmälan. Enligt domstolspraxis omfattas såväl förskolans inomhus- som utomhusmiljö av verksamhetsutövarens ansvar och båda aspekterna ska därför uppfylla kravet på bästa lokalisering. Miljöbalken (1998:808) 1 kap 1 och 2 kap. 6 Miljööverdomstolen , dom M

4 Luftföroreningar och buller Det finns miljökvalitetsnormer för luft och riktvärden för olika typer av buller som reglerar vilken luftkvalitet respektive vilka ljudnivåer som kan accepteras. Miljöbalken (1998:808) 2 kap 3, genom domstolsbeslut i mål M , 9 kap 3 och 9, Luftkvalitetsförordning (SFS 2010:477) Förskolor ska helst inte placeras vid kraftigt trafikerade gator eller nära industrier och större garage. Detta eftersom risken för luftföroreningar och buller är stor. Kontakta gärna Miljöförvaltningens miljöövervakningsgrupp innan du etablerar en förskola. Då kan du få fakta om luftkvaliteten i det aktuella området. Det får inte finnas risk för att miljökvalitetsnormer för luftföroreningar överskrids på platsen, eftersom det kan medföra en uppenbar risk för barnens hälsa i strid mot miljöbalkens krav. Även delmålen inom det nationella miljömålet frisk luft ska klaras, särskilt om små barn ska vistas på platsen. Buller från väg- och tågtrafik får inte vara för höga varken inomhus i rum för barnverksamhet eller ute på förskolans uteplats eller gård. Malmö stad har genomfört en bullerkartläggning som ger vägledning om vilka platser i staden som är bäst lämpade för en förskoleetablering med tanke på trafikbuller. Förskolans friyta utomhus ska vid behov bullerskyddas så att trafikbullernivåerna på de områden där barnen vistas mest (minst 85 % av friytan) inte överskrider 55 dba ekvivalentnivå samt 70 dba maximalnivå. Tänk också på om det finns verksamheter i närheten som har fläktar eller transporter som kan störa. Förskolan ska förstås inte placeras så att din verksamhet stör de som bor runtomkring. Om förskolan ligger i ett flerbostadshus är det särskilt viktigt att tänka på placering, utformning och hänsyn. Miljöförvaltningen rekommenderar generellt inte att förskolors utemiljöer finns på bostadsgårdar som är mindre än 3000 kvm samt på bostadsgårdar intill hårt trafikerade vägar. Detta eftersom många som bor där har behov av en tyst gård. Tänk på att väggar, golv och tak på förskolan ska vara tillräckligt ljudisolerade. Det är bra om förskolelokalen har en egen entré och tillgång till ett förråd för barnvagnar. Förskolans avfallshantering måste förstås också skötas så att de boende runt omkring inte störs av nedskräpning och lukt. Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller (SNV RR 1978:5 rev 1983) Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus 2005:6 Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 Rapport om förskolor i boendemiljö Miljöförvaltningen 2010 Buller på innergårdar och i boendemiljöer i Malmö Miljöförvaltningen 2005 Svensk standard för krav på ljudisolering och akustik Miljöförvaltningen informerar Miljöhus och soprum för hushållsavfall

5 Förorenad mark och PCB Det är viktigt att marken där förskolan planeras är fri från föroreningar. Det är din skyldighet som verksamhetsutövare att se till att marken uppfyller kraven för känslig markanvändning. Kontakta alltid Miljöförvaltningen i denna fråga. Om du startar en förskola i en befintlig byggnad ska lokalerna vara PCB-inventerade. Om det finns PCB i lokalerna måste fastigheten saneras. Om PCB tidigare har funnits i lokalerna ska den omgivande marken undersökas för eventuellt behov av sanering. Detta är ditt ansvar som verksamhetsutövare. Miljöbalken (1998:808) Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förordning (2007:19) om PCB m.m. Markprover ska säkerställa att det inte finns föroreningar i marken. Om det finns föroreningar ska dessa tas bort. Om du redan har tillräcklig kunskap om marken behöver du inte göra markprover, men det är fortfarande ditt ansvar som verksamhetsutövare att se till att marken är giftfri. Elektromagnetisk strålning Eftersom det saknas fastställda gränsvärden för långvarig exponering av elektromagnetisk strålning gäller miljöbalkens försiktighetsprincip. Detta innebär att tänkbara och möjliga skador och olägenheter ska förebyggas av dig som är verksamhetsutövare. Miljöbalken (1998:808) 2 kap 3 9 kap 3 och 9 Miljöförvaltningen anser, liksom Boverket, att det bör säkerställas att riktvärdet 0,2 T inte överskrids i nyetablerade förskolelokaler. Vid nybyggnation bör elinstallationer utformas så att risken för vagabonderande strömmar blir så liten som möjligt. Detta görs till exempel genom att ett så kallat femledarsystem installeras. Utemiljön Forskning visar att barn mår bättre och är friskare när de visats ute i gröna områden jämfört med inomhus. På förskolor som har en rymlig utemiljö med träd, buskage och kuperad terräng får barnen en ökad fysisk aktivitet. Deras koncentrationsförmåga förbättras och lek och motorik utvecklas på ett bra sätt. En bra grön miljö ger extra möjligheter för social, emotionell och kognitiv utveckling hos barnen. Detta minskar, enligt Folkhälsoinstitutet, risken för psykiska problem hos barnen. När barnen tillbringar mycket tid utomhus minskar risken för att sjukdomar sprids bland barnen. För många barn i Malmö är uteleken på förskolan ofta den enda tid barnet är utomhus på hela dagen, särskilt vintertid. Därför är utomhusmiljöerna på förskolorna så viktiga för barnen och deras hälsa. Folkhälsoinstitutet (

6 Miljöbalken slår fast att människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och olägenhet, oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller av annan påverkan. Det är du som är verksamhetsutövare som ska se till att det finns tillräckliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att barnen ska må bra. Miljöbalkens krav gäller såväl inomhus- som utomhusmiljön. Miljöbalken (1998:808) 1 kap 1, 9 kap. 3 samt 2 kap 2 och 3 Miljööverdomstolen , dom M Alla barn ska ha möjlighet att leka utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer. Det är ett av målen i Malmö stad miljöprogram I Stadsbyggnadskontorets dialog-pm 2006:2 Förskolor i stadsbyggandet hävdar man, i likhet med Socialstyrelsen, att 40 kvadratmeter per barn är en lämplig lekyta utomhus. En undersökning av förskolor i Malmö visar att gränsen för när en förskolegård fungerar för verksamheten går vid 30 kvadratmeter friyta per barn. Med fungerande menas till exempel variationsrik, tillräcklig plats för rörelse, utrymme för växtlighet och låg grad av slitage. Friyta definieras generellt som yta avsedd för till exempel motion, rekreation, lekplats eller bollplan. Med friyta menas alltså de ytor där barnen kan leka och röra sig. Utemiljön ska helst vara en naturlig och integrerad del av förskolan och kunna användas spontant i den dagliga verksamheten. Bäst är det därför om den ligger i direkt anslutning till förskolelokalen. Om det inte finns tillräckliga ytor utomhus ska du motivera hur förskolan har tänkt erbjuda barnen en fullgod utomhusmiljö. Se också till att ytor för bil- och cykelparkering räknas bort från den totala yta barnen har tillgång till utomhus. Enligt plan- och bygglagen ska du prioritera utemiljön för barnen över plats för bilparkering. Ta hjälp av Malmö Naturskolas manual Lekvärdefaktor - Inspiration till grönare skolgårdar med barnperspektiv för att värdera och planera för en förskolegårds så kallade lekvärdefaktor. Här bedöms bland annat gårdens tillgänglighet, vegetation och topografi. Det är viktigt att utegården har solskydd på sommarhalvåret för att minska barnens exponering för UV-strålning. Förskolegårdar bör därför ha tillgång till naturlig skugga, vilket kan åstadkommas med träd, växter och växtbeklädda pergolor. Förskolans utemiljö kan vara ovanpå ett tak om denna yta finns i direkt anslutning till lokalerna. Bjälklaget bör tåla ett jordlager med växtlighet som gräs, buskar och träd, men det går också att plantera i odlingslådor. Tänk på att gårdar placerade på tak kan vara utsatta för kraftiga vindar och stark solinstrålning och planera efter det. Miljöprogram för Malmö stad Plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap 9-10 Socialstyrelsens allmänna råd 1989:7 Lokaler & miljö i förskola och fritidshem (upphävdes 1998) Skolverkets allmänna råd för öppen förskola 2000:1 Dialog-pm 2006:2 Förskolor i stadsbyggandet Malmö Stadsbyggnadskontor oktober 2006 Förskola betydelse av utevistelse Folkhälsoinstitutets uppslagsverk barn och unga Lekvärdefaktor. Inspiration till grönare skolgårdar med barnperspektiv. Emma Pålsson. Malmö Naturskola.

7 Solskyddsfaktorer Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn. Länsstyrelserna och Strålsäkerhetsmyndigheten

8 3. Lokal Förskolelokalen ska förstås vara anpassad efter din verksamhet. Detta är självklart om du bygger nytt, men det kan kräva investeringar för att en befintlig lokal ska fungera bra som förskola. Lokalyta Barn har behov av utrymme för att kunna röra sig fritt och utveckla motoriken. Det är viktigt även ur smittskyddssynpunkt att ytorna inomhus inte är för små. Med många barn på begränsade ytor är risken stor att skadligt höga ljudnivåer och dålig luft uppstår. Trånga lokaler ökar även slitaget vilket i sig innebär hälsorisk. Miljöbalken slår fast att människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller av annan påverkan. Det är du som är verksamhetsutövare som ska se till att det finns tillräckliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att barnen ska må bra. Miljöbalken (1998:808) 1 kap 1, 9 kap. 3 och 9 samt 2 kap 2 och 3 Miljöförvaltningens råd är att varje barn i förskolan behöver en yta inomhus på minst 7,5 kvadratmeter. Dessa riktlinjer kommer ursprungligen från Socialstyrelsen och erfarenheter från både verksamhet och tillsyn har visat att de ännu är aktuella. Du som ska driva förskolan ansvarar för att lokalerna inte är så små och begränsade att de innebär risker för barnens hälsa. Om det inte finns tillräckliga ytor inomhus ska du motivera hur förskolan har tänkt erbjuda barnen en fullgod inomhusmiljö. Räkna inte in förråd, kök, personalutrymmen, toalett och skötutrymmen i vistelseytan. För uteförskolor och mobila förskolor kan ett mindre utrymme fungera, se vidare under punkt 5. Välj material som är lätta att rengöra, exempelvis kakel i skötrum och gummimatta i lekutrymmen. För att upprätthålla en god hygien ska lokalerna planeras så att köket inte fungerar som genomgångsrum. Det bör finnas separata utrymmen för torkning av våta kläder, alternativt plats för torkskåp. Lokalens rumshöjd har bland annat betydelse för luftkvalitet och ljudmiljö och bör vid nybyggnad inte vara lägre än 2,7 meter. Socialstyrelsens allmänna råd 1989:7 Lokaler & miljö i förskola och fritidshem (upphävdes 1998) Transport och leveranser Vid transport av livsmedel är det viktigt att tänka på att temperaturkedjan inte bryts. Kall mat bör förvaras under + 8 C och varm mat över + 60 C. För att klara detta behövs det kylvagnar och värmevagnar särskilt avsedda för att transportera livsmedel. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004, Bilaga II

9 När du planerar förskolan är det viktigt att tänka på att det finns möjlighet och utrymme för livsmedels- och varutransporter samt för sophämtning, så att detta kan ske utan att förskolan eller de som bor runtomkring störs av buller eller lukt. En viktig del i arbetet mot en hållbar utveckling är att underlätta för medborgarna att göra miljövänliga val. Se gärna till att föräldrar och barn har möjlighet att förvara cyklar, cykelvagnar och barnvagnar i anslutning till förskolan. På så sätt underlättas valet av en miljö- och hälsovänlig transport till och från förskolan. Miljöprogram för Malmö stad Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004, Bilaga II Miljöförvaltningen informerar Miljöhus och soprum för hushållsavfall Ljusinsläpp Miljöbalken slår fast att människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller av annan påverkan. Det är du som är verksamhetsutövare som ska se till att det finns tillräckliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att barnen ska må bra. Miljöbalken (1998:808) 1 kap 1, 9 kap. 3 och 9 samt 2 kap 2 och 3 Rum där barn vistas mer än tillfälligt ska ha tillräckligt med dagsljus för att barnen ska kunna växa och utvecklas. Fönsterglasarean bör i varje rum utgöra minst 10 procent av golvytan. Tänk på att fönstren ska placeras så att barnen kan se ut, vilket innebär att brösthöjd bör vara högst 0,7 m över golvet. I befintliga lokaler med högt satta fönster bör åtgärder vidtas så att det är möjligt för barnen att se ut. Källarlokaler är inte lämpliga som förskolelokaler, då ljusintaget oftast är för litet och med fönster placerade så högt att barnen inte kan se ut. Boverkets byggregler (BBR, BFS 1993:57 med ändringar till och med 2006:12) Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2009:2) om arbetsplatsens utformning Ventilation och temperatur Det är viktigt att lokalens ventilation är anpassad till din förskoleverksamhet och att den regelbundet genomgår service. Fastighetsägaren är skyldig att regelbundet kontrollera fastighetens ventilationssystem med hjälp av en behörig besiktningsman. Den obligatoriska ventilationskontrollen, en så kallad OVK, ska utföras vart tredje år. Miljöbalken 2 kap 2 och 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 19 Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll Plan- och byggförordning

10 Ventilationens luftflöde ska anpassas efter antalet personer som vistas i lokalen och efter det enskilda rummets storlek. Ventilationen ska vara dimensionerad så att uteluftsflödet motsvarar minst 7 l/s per person och med ett tillägg på 0,35 l/s per kvadratmeter golvarea samt att koldioxidhalten inte varaktigt överstiger 1000 ppm i vistelsezonen. Tilluft till lokalerna bör vara uppvärmd under vinterhalvåret för att inte ge upphov till drag. I lokaler för förskola bör lufttemperaturen vara 20 C. Barn leker ofta på golvet och därför bör golvtemperaturen inte vara under 20 C och inte över 26 C. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2005:15 (M)) om temperatur inomhus Boverkets byggregler (BBR, BFS 1993:57 med ändringar till och med 2006:12) Ljudklimat och akustik inomhus Kontinuerliga ljud från installationer, exempelvis ventilationsanläggningar, får enligt Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus inte överstiga en ljudnivå på 30 dba i lokalen. När hörbara tonkomponenter förekommer får medelljudnivån högst vara 25 dba. Förskolelokaler bör utrustas med olika typer av akustisk dämpning, detta gäller särskilt i rum för lek och måltider. Vid nybyggnation ska Svensk Standard tillämpas. Miljöförvaltningen rekommenderar att de ekvivalenta ljudnivåerna i barnens verksamhet inte överstiger 68 dba. Detta gäller under de fyra timmar av förskolans öppethållande då det är som mest aktiviteter inomhus. Den tid då barnen vilar eller är utomhus ska alltså inte räknas. Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus 2005:6 Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2005:7 (M) om höga ljudnivåer Boverkets byggregler (BBR, BFS 1993:57 med ändringar till och med 2006:12) Svensk Standard SS 25268; Byggakustik Ljudklassning av utrymmen i byggnader Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell Bullret bort, Socialstyrelsen Kökets utformning Tänk noga igenom flödet av varor vid planeringen. Korsande flöden mellan t ex mat och disk ska undvikas. För att maten ska kunna hanteras på ett säkert sätt krävs olika utrymmen, bland annat: - utrymme för varumottagning, - omklädningsrum för personal, - personaltoalett, (om personalen på mindre förskolor turas om att laga mat kan det vara acceptabelt med en gemensam personaltoalett. Har förskolan däremot ett större antal barn och anställd kökspersonal bör man sträva efter separat toalett för kökspersonal),

11 - städutrymme med plats för förvaring av städutrustning och rengöringsmedel samt tillgång till utslagsvask. Köket bör ha separat städutrustning. Denna kan dock förvaras i ett gemensamt städutrymme i närheten av köket, men då avskilt från övrig städutrustning, - förrådsutrymme, - diskutrymme, - beredningsutrymme med kyl, frys, spis, ugn, varmhållningsutrustning, avsvalningskyl och arbetsbänkar utrustade med ho. Behov av utrustning och inredning varierar beroende på typ av råvaruhantering, - handtvättställ i de utrymmen där oförpackade livsmedel hanteras, - fungerande avfallsutrymme. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004, Bilaga II Malmö stads renhållningsordning På malmo.se/livsmedel hittar du mer information om utformning av kök och liknande. Planera gärna för ett förskolekök där maten tillagas från grunden, snarare än ett mottagningskök för färdiglagad mat. Policy för hållbar utveckling och mat för Malmö stad Hygienutrymmen Miljöbalken slår fast att människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller av annan påverkan. Det är du som är verksamhetsutövare som ska se till att det finns tillräckliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att barnen ska må bra. Miljöbalken (1998:808) 1 kap 1, 9 kap. 3 och 9 samt 2 kap 2 och 3 Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Det ska finnas toaletter i lämpligt antal (en per påbörjat tiotal barn är lagom), varav en ska vara en separat personaltoalett. Om förskolan har anställd kökspersonal bör de ha egen toalett. Toaletterna bör ha flytande tvål och engångshanddukar. Om förskolan tillåter barnen att ha egna handdukar ska dessa förvaras väl åtskilda och tvättas ofta. På förskolor med yngre barn ska det finnas avskilt placerade skötbord med tillgång till rinnande vatten. Vid skötbord ska frånluftsventilation finnas. Tvättmaskiner bör finnas i ett anpassat våtrumsutrymme och ha frånluftsventilation. Tvättmaskinen bör alltså inte placeras i kök, städutrymme eller skötrum. På så sätt minskar risken för smittspridning. Det bör finnas ventilerade, låsbara städutrymmen med möjlighet att hänga upp städutrustning. I städutrymmet behövs en vask och tillgång till varmt vatten. Tänk på att ren och smutsig städutrustning ska hållas separerat från varandra.

12 Utrymme för avfallshantering Din verksamhet måste ha ett fungerande avfallsutrymme. Om förskolan använder lågenergilampor, lysrör och batterier eller annat som ger upphov till farligt avfall ska transporten av det farliga avfallet anmälas till Länsstyrelsen. Det ska finnas ett speciellt utrymme för förvaring av farligt avfall. Miljöbalken (1998:808) 2 kap 4 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004, Bilaga II Malmö stads renhållningsordning Förskolans avfall bör förvaras i ett ventilerat miljöhus alternativt i ett kylt soprum för att undvika att förskolan eller boende i närheten störs av dåligt lukt från matavfall och använda blöjor. Miljöhuset bör placeras på minst åtta meters avstånd från friskluftsintag, bostadsfönster, balkonger och uteplatser. Avfallet från förskolan bör inte blandas med avfallet från eventuella övriga hyresgäster. I de fall Miljöförvaltningens råd inte går att genomföra kan det bli aktuellt med kortare hämtningsintervall för avfallet, särskilt sommartid. Enkel källsortering på en förskola är att dela upp avfallet i matavfall, restavfall, de olika förpackningsslagen och tidningar. Detta kan med fördel göras som en del i den pedagogiska verksamheten. Miljöförvaltningen informerar Miljöhus och soprum för hushållsavfall Energi- och materialval Energianvändningen står för den största delen av en byggnads miljöbelastning under dess livslängd. Därför är det ett viktigt område att arbeta med ur miljö- och klimatsynpunkt. Visa hänsyn till detta vid nybyggnad och se över möjligheten att sänka energiförbrukningen i redan befintliga lokaler, till exempel genom val av vitvaror och belysning. Byggnads- och inredningsmaterial bör vara lågemitterande för att avge så lite kemiska ämnen som möjligt. Detta för att minska risken för allergi. Miljöprogram för Malmö stad Miljöbyggprogram Syd Astma- och allergiförbundet Radon, fukt och mögel Miljöbalken slår fast att människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller av annan påverkan. Det är du som är verksamhetsutövare som ska se till att det finns tillräckliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att barnen ska må bra. Miljöbalken (1998:808) 1 kap 1, 9 kap. 3 och 9 samt 2 kap 2 och 3

13 Radongashalten ska alltid kontrolleras i lokaler för barnomsorg. Mätvärdet för radongashalten får inte överstiga 200 Bq/m 3 i rum där personer vistas mer än tillfälligt. Om du etablerar en förskola i befintliga lokaler ska du som är verksamhetsutövare kunna redovisa en aktuell radonmätning. Fukt kan orsaka att mögel och bakterier växer och bildar kemiska ämnen. Tecken på en fuktskada kan vara missfärgning, avvikande lukt och bubblor i ytmaterialet. Om du misstänker en fuktskada ansvarar du som verksamhetsutövare för att en utredning genomförs. Det är viktigt att kontrollera att det inte finns fuktskador innan en ny lokal tas i bruk. En äldre, felaktigt åtgärdad fuktskada kan orsaka hälsoproblem. Allmänna råd från Socialstyrelsens angående radon, SOSFS 1999:22, 2004:6 Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1999:21) om tillsyn enligt miljöbalken fukt och mikroorganismer Boverkets byggregler (BBR, BFS 1993:57 med ändringar till och med 2006:12) 4. Verksamhet Enligt 38 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska förskolor anmälas till Miljöförvaltningen i god tid, minst sex veckor innan verksamheten startar. Till anmälan ska en verksamhetsbeskrivning bifogas. Checklista för vad som ska ingå i en anmälan, se bilaga 1. Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Egenkontroll och olyckor Alla förskolor är anmälningspliktiga. Det betyder att kraven är särskilt noga formulerade när det gäller verksamhetsutövarens egenkontroll. Egenkontroll ska finnas för att förebygga och förhindra att barn utsätts för till exempel buller, dålig ventilation, fukt, mögel, otillräcklig städning, radon och annat som kan påverka deras hälsa eller miljön negativt. Lagstiftningen anger inte exakt hur egenkontrollen ska utformas, men det finns krav på skriftlig dokumentation av vem som är organisatoriskt ansvarig. Dessutom behövs en förteckning över de kemiska produkter som hanteras på förskolan och som kan innebära risker ur hälso- eller miljösynpunkt. Du ska som verksamhetsutövare ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning för drift och kontroll (som t ex ventilation, grindar staket och värmesystem) hålls i gott skick. Miljöbalken (1998:808) Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll

14 Förskolor omfattas av flera lagstiftningar som gäller egenkontroll. Därför rekommenderas att rutinerna för kontroller enligt bland annat miljöbalken, arbetsmiljölagen och lagen om skydd mot olyckor (brandskyddsdokumentation) samordnas. Miljöförvaltningen vill också att egenkontrollprogrammet ska innehålla skriftliga rutiner för hygien, städning och underhåll samt rutiner för felanmälan. Ett egenkontrollprogram bör också innehålla en redovisning av olika risker som är förknippade med utevistelse, hur man hanterar risker och vad man gör för att förebygga dem. Om din förskola delar utemiljö, alternativt vistas en stor del av tiden i offentliga parker, bör du ha rutiner för städning av utemiljön. Om det händer olyckor i din verksamhet bör dessa dokumenteras och följas upp. Du ska också ha rutiner för hur förskolan hanterar en olycka eller skada. Egenkontroll. Handbok 2001:3, Naturvårdsverket Livsmedelshantering Förskolor som hanterar livsmedel ansvarar för att kraven i livsmedelslagstiftningen uppfylls. Bland annat innebär det att förskolan ska ha rutiner via egenkontroll som säkerställer en god livsmedelshygien, men också att personalen som hanterar maten har tillräckliga kunskaper i förhållande till de arbetsuppgifter som utförs. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004, Bilaga II Miljöförvaltningen rekommenderar: Läs mer om livsmedelshantering på Smittskydd och städrutiner Miljöbalken slår fast att människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller av annan påverkan. Det är du som är verksamhetsutövare som ska se till att det finns tillräckliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att barnen ska må bra. Miljöbalken (1998:808) 1 kap 1, 9 kap. 3 och 9 samt 2 kap 2 och 3 Du som är verksamhetsutövare ska se till att förskolan har städrutiner där det framgår vem som städar, var, hur och hur ofta. Rutinerna bör även innefatta svåråtkomliga ytor, möbler, höga hyllplan, ventilationsdon och liknande. För att minska risken för spridning av bakterier och virus är det viktigt att det finns fasta rutiner för handtvätt och personlig hygien för både barn och personal. Hygienrutiner behövs för exempelvis blöjbyten, toalettbesök och måltider. Det bör även finnas rutiner för vad personal och föräldrar ska göra vid infektionssjukdomar och hur leksaker och annat material rengörs och desinficeras. Skriftliga rutiner bör även finnas för tvätt av utklädningskläder, gardiner, mattor och andra textilier.

15 Vattnet i varmvattenberedaren, om sådan används, ska alltid hålla en temperatur på minst 60 C och varmvattnet i tappstället ska vara minst 50 C. Detta för att minimera risken för tillväxt av bakterier, till exempel legionellabakterier. Förskolor bör efter längre uppehåll i verksamheten, som t ex sommaruppehåll, spola ur duschmunstycken i duschar och vid skötbord med hett vatten. Detta för att undvika legionellabakterier som kan ha växt till då vattnet stått stilla i ledningarna. Denna rutin bör säkerställas i förskolans egenkontrollprogram och kommer att följas upp av Miljöförvaltningen i samband med tillsyn av förskolan. HYFS - Delrapport från projektet Hygiensjuksköterska i förskolan Boverkets byggregler (BBR, BFS 1993:57 med ändringar till och med 2006:12) Socialstyrelsen allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar SOSFS 1996:33 Smitta i förskola, Socialstyrelsens rapport 2001 Socialstyrelsens meddelandeblad om legionella, 13/1993 Legionella, Risker i vvs-installationer (Handbok från VVS-installatörerna 2002) Legionella i vattenledningar, rapport från Boverket, Smittskyddsinstitutet, VVS installatörerna 2006 Allergi Det finns en rad förebyggande åtgärder som kan vidtas för att förebygga allergier. Du bör som verksamhetsutövare ta fram och dokumentera rutiner för arbete med allergifrågor på din förskola. Rutinerna bör innehålla en lista över vilka barn som är allergiska och mot vad. På förskolor där det finns barn med livsmedelsallergier ska tydliga rutiner finnas för hantering av livsmedel. Var särskilt uppmärksam på nötter då dessa kan ge allvarliga allergiska reaktioner. Förskolan bör genomföra allergironder minst en gång varje år. För att minska risken för allergiutbrott kan förskolan välja rätt växter och undvika att ta in exempelvis påskris och hyacinter i lokalerna. Man bör även undvika parfym och rengöringsmedel med stark doft. I vissa fall kan särskilda rutiner behövas. Detta kan gälla om det finns barn på förskolan med speciellt svåra allergier. Allergirond i förskolan Astma- och allergiförbundet Information om livsmedelshantering Information om allergikosthantering - allergiker - Handbok för säker mat inom vård, skola och omsorg - Branschriktlinje för kök Allergi och annan överkänslighet hantering av märkning av livsmedel Branschriktlinjen Rökning Enligt Tobakslagen får rökning inte förekomma på eller i anslutning till förskolan. Även utemiljön omfattas av detta förbud. Förskolans verksamhetsområde, både inomhus och utomhus, ska vara rökfritt dygnet runt. Tobakslagen, SFS 1993:581 Miljöförvaltningen rekommenderar: Cigarettrök finns kvar i utandningsluften i cirka 30 minuter efter rökning och sprids dessutom via kläderna. I förskolor med allergiska och astmatiska barn kan det därför vara olämpligt att personalen röker.

16 Beställ kostnadsfria skyltar om rökförbud på Folkhälsoinstitutet Kemikaliehantering Alla kemiska produkter, som t ex maskindiskmedel, fixervätska för teckningar, målarfärger och tändvätska, ska hållas inlåsta och avskilda från livsmedel. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004, Bilaga II Vid inköp av målarfärger och kemikalier ska de produkter väljas som är till minst skada för människors hälsa och miljön. 5. Förskolor med speciella förutsättningar Det är stor variation på hur verksamheten bedrivs i olika förskolor och det finns naturligtvis en rad olika pedagogiska inriktningar och profiler. För de lösningar som skiljer sig från traditionella förskolor har Miljöförvaltningen i detta avsnitt särskild information. Nattöppen förskola De rum som barnen ska sova i behöver anpassas så att barnen inte ligger för tätt och så att ventilationen är dimensionerad för det antal personer som sover i rummet. Sovrum bör ligga nära toalettutrymmen. Sängar bör inte placeras så att det finns risk för drag från ventilation eller fönster. Skriftliga rutiner för rengöring av sängutrustning och sängkläder bör finnas. Uteförskola Uteförskolor är, liksom vanliga förskolor, anmälningspliktiga enligt 38 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Miljöbalken (1998:808) Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004, Bilaga II Om du driver en uteförskola bör inte största delen av verksamheten ligga i direkt anslutning till hårt trafikerade vägar med höga trafikbullernivåer och dålig luftkvalitet. Du måste redovisa förskolans vistelseområde i samband med din ansökan till Miljöförvaltningen. På de platser utomhus som förskolan ofta använder ska det finnas vindskydd som är avsedda för barnen. Barn på en uteförskola bör ha tillgång till en egen toalett i direkt anslutning till platsen där de vistas. Det bör också finnas varmt och kallt vatten för handtvätt. Sanitetsanläggningarna ska vara anslutna till kommunens avloppsnät eller till en godkänd avloppsanordning. Förskolan bör i samband med anmälan redovisa i vilken utsträckning toaletterna ska användas på olika platser. Din verksamhet får inte störa de boende i närheten och ska inte heller hindra

17 grönområdets övriga besökare från att använda grönytorna. Hänsyn ska tas till känsliga växter och djur, eftersom slitaget i frekvent använda naturområden kan bli stort. En uteförskola bör även ha en lokal där barnen kan samlas morgon och eftermiddag, samt vistas i vid alltför kall eller besvärlig väderlek. Krav på lokalens utformning i form av bland annat ljud-, akustik-, temperatur-, ventilation samt fönsterglasarea är i princip likvärdig med den för traditionella förskolor. Inomhusytorna kan vara något mindre, men bör ändå uppgå till fem kvadratmeter vistelseyta per barn. Miljöförvaltningen anser att det i direkt anslutning till uteförskolans lokaler ska finnas en inhägnad yta. Gården bör ha växter, tillgång till solskydd under sommarhalvåret och gärna kvaliteter av andra slag. Om verksamheten utomhus i huvudsak (mer än 50 procent av barnens tid på förskolan) ska bedrivas på denna inhägnade gård, anser Miljöförvaltningen att ytan ska motsvara den som rekommenderas för en traditionell förskola. Många uteförskolor hämtar färdiglagad varm mat från en närliggande förskola och serverar maten till barnen direkt efter leverans. En uteförskola behöver utarbeta rutiner för hantering av handtvätt och disk efter måltiderna.

18 Förskolebuss/Mobil förskola En förskolebuss eller mobil förskola är en buss som ska vara utrustad med sittplatser för barn, mottagningskök, kylskåp, torkskåp, wc, skötbord, handtvättställ med tempererat vatten, viloplatser och förvaringsutrymme. När en förskolebuss kopplas till en befintlig förskola ska detta anmälas till Miljöförvaltningen i enlighet med 38 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Bussens angöring ska vara anpassad så att det inte innebär olycksrisker för barnen när de kliver på och av bussen. Platsen ska inte heller innebära att närboende störs av buller eller avgaser från bussen. Regler för tomgångskörning på maximalt en minut ska respekteras. Bussens kök ska följa samma hygienrutiner som förskolekök i övrigt, bland annat ska det finnas varmt och kallt dricksvatten. Livsmedelshanteringen i förskolebussarna ska uppfylla gällande hygienkrav och det är särskilt viktigt att temperaturen på livsmedlen kan garanteras och kontrolleras. Toaletten ska inte vara placerad eller mynna ut i den del av bussen där livsmedel hanteras eller bereds. Enligt Malmö stads lokala trafikföreskrifter ska tunga fordon (ex bussar) som körs inom miljözonen uppfylla särskilda krav med avseende på bland annat utsläpp till luft. Detta ska beaktas vid upphandling av denna tjänst. Miljöbalken (1998:808) Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004, Bilaga II Lokala miljöföreskrifter för Malmö, 5 Allmänna trafikföreskrifter för Malmö De lokaler som bussarna utgår ifrån bör ha samma krav på kvalitet som vanliga förskolor. Däremot kan ytorna inne och ute vara något mindre. Ytorna inomhus bör uppgå till fem kvadratmeter yta per barn. Miljöförvaltningen anser att det i direkt anslutning till lokalen ska finnas en inhägnad yta som gör det möjligt för barnen att vänta utomhus tills alla är klara att ge sig iväg med bussen. Riskanalyser som gäller bussresor och vistelse på olika platser bör göras innan förskolan startar. Säkerhetsfrågor om barnens vistelse inne i bussarna bör vara dokumenterad. Hygienrutiner bör vara nedskrivna och lätta för all personal att ta till sig. För rengöring av bussen och hantering av latrin bör skriftliga rutiner finnas. Oftast levereras färdiglagad mat som varmhålls i bussen tills det är dags att äta. Bussarna bör vara utrustade med ett mindre kök med kyl där mellanmål och liknande kan förvaras och förberedas. En vattentank som rymmer 25 liter kopplad till en varmvattenberedare och en uppsamlingstank för motsvarande mängd spillvatten kan vara rimligt.

19 Bilaga 1 Anmälan enligt miljöbalken Enligt 2 kap 3 MB ska du som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd utföra de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Du som driver förskoleverksamheten ska också säkerställa att barnen har en bra vistelsemiljö både inom- och utomhus. Om Miljöförvaltningens råd inte följs är det verksamhetens skyldighet att visa på vilket sätt det säkerställs att barnen inte utsätts för risker som kan innebära olägenheter för deras hälsa. Om du som är ansvarig för förskolan inte kan redovisa detta på ett godtagbart sätt i anmälan om att starta verksamheten (enligt 38 förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) kan Miljöförvaltningen förelägga om att du ska komma in med kompletteringar eller förbjuda att verksamheten startar. En fullständig anmälan ska vara inlämnad senast sex veckor innan förskolan ska öppna. Miljöförvaltningen kommer även att följa upp förskoleverksamheten genom regelbunden tillsyn. Följande ska redovisas i samband med anmälan enligt miljöbalken (blankett finns på - Kartmaterial och fastighetsbeteckning som visar var förskolan ska ligga. - En omgivningsplan där det framgår var industrier eller andra verksamheter är placerade som eventuellt kan påverka barnens hälsa eller förskolemiljön på ett negativt sätt. - Ritning över förskolans lokaler med information om rummens användning (gäller även uteförskolor) samt: ~ vistelseyta per barn inomhus (exklusive toaletter, skötutrymmen, förråd, kök, personalutrymmen och andra ytor som barnen inte har tillgång till), ~ enkel redovisning av hur uträkningen har gjorts samt vilket antal barn den baserats på, ~ typ av ventilation samt var ventilationens friskluftsintag är placerat, ~ en redovisning av ventilationsflöden i varje rum, samt hur många personer som ventilationen i respektive utrymme är dimensionerad för, ~ översiktlig utformning av köksutrymmen, varumottagning och liknande, ~ placering av toalettutrymmen och skötbord, ~ placering av städutrymme och utrymme för tvättmaskin och torkskåp - Lokalens dagsljusinsläpp (i form av enkel uträkning av fönsterglasarean i förhållande till golvarean i de rum som barnen vistas) samt fönstrens placering (brösthöjd) - Vid ändring av befintlig lokal till förskola: ~ uppgifter om inventering samt eventuell sanering av PCB, ~ undersökning av radonförekomst - Ritning/situationsplan över förskolans utemiljö med: ~ uträkning av utomhusytans storlek samt vilken kvadratmeteryta som varje förskolebarn har tillgång till, ej inräknat parkeringsplatser, soprum, förråd och andra ytor som barnen inte har tillgång till, ~ en enkel redovisning av hur uträkningen har gjorts samt vilket antal barn den baserats på. I de fall då anmälan innebär ett utökat antal barn på en befintlig yta ska även dessa barn tas med i beräkningen och redovisas,

20 ~ redovisning av befintliga och planerade inhägnader, ~ Beräknade trafikbullernivåer samt luftkvalitet (se malmo.se) på förskolegården samt eventuella behov av bullerreducerande åtgärder. Om gällande riktvärden överskrids bör verksamhetsutövaren låta genomföra noggrannare undersökningar, samt föreslå lämpliga åtgärder för att reducera påverkan på förskoleverksamheten. ~ redovisning av utemiljöns utformning och kvaliteter (t ex materialval och växtval). Utformningen bör baseras på Naturskolans Lekvärdefaktor och det bör framgå hur de zoner som omnämns där tillgodosetts, ~ om växtlighet saknas i förskolans utemiljö bör en skuggstudie genomföras, ~ vid etablering i eller i anslutning till parkmark/grönytor (som inte direkt ingår i förskolans inhägnade gårdsyta) ska även denna grönytas storlek redovisas. ~ Förskolegårdar placerade på tak kan vara utsatta för kraftiga vindar, varför en vindstudie bör genomföras ~ Särskilt för uteförskolor: förskolans vistelseområde (namn eller adress till platserna), promenadavstånd mellan eventuell lokal och dessa ytor samt färdsätt om utevistelsen sker inom ett avgränsat område bör ytan barnen kan vistas på redovisas förekomst av vindskydd avsedda för förskolans barn tillgång till och användning av (offentliga) toaletter på olika platser i samband med utevistelse - Miljöförvaltningen rekommenderar att markprover för att upptäcka eventuella markföroreningar tas i samtliga fall då en förskola nyetableras. Resultatet av dessa ska du redovisa till Miljöförvaltningen. - Verksamhetsbeskrivning: ~ beskrivning hur din verksamhet kommer att nyttja de ytor förskolan förfogar över, såväl ute som inne ~ om ytorna inomhus är mindre än de som rekommenderas av Miljöförvaltningen bör du som verksamhetsutövare redovisa hur tillräcklig rörelseyta, smittskydd, ljudnivåer, luftkvalitet samt det ökade slitaget kommer att hanteras för att garantera en god inomhusmiljö för barnen ~ en beskrivning av din verksamhets utevistelse och hur förskolan kan garantera en tillräcklig utevistelse i en stimulerande miljö för barnen ~ om parker/grönområden utgör en komplettering av utemiljön bör dessa namnges, avstånd till grönytan anges, färdsätt samt hur ofta förskolan planerar att ta sig till området redovisas. - Lösningar för angöring samt transport av mat till förskolan - Avfallshantering, placering av kärl, hantering och transport av farligt avfall samt uppgift om eventuell egen kompostering - En översiktlig beskrivning av din verksamhets egenkontroll - eventuella parkeringsmöjligheter för cyklar/cykelkärror/barnvagnar och liknande (för föräldrar) Miljöbalken (1998:808) 38 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll