Norden och klimatet. Global uppvärmning Människan påverkar klimatet, men kan inte styra det.

Transkript

1 Första träffen (sid 1) Norden och klimatet Global uppvärmning Människan påverkar klimatet, men kan inte styra det. Om vi närmar oss klimatfrågan från ett ekosystemperspektiv, pratar vi om trösklar, tippningspunkter och slutdatum för handling. Naturen sätter gränserna. Vi vet först i efterhand om vi handlade i tid eller inte. Ett fall är torskfisket utanför Newfoundland. Forskare pekade på faran med överfiske. När stoppbeslutet till slut kom var det för sent. Torsken har inte hämtat sig än, mer än tio år senare. Geografiskt ligger Arktis nära Norden. Smälter Arktis på grund av den globala uppvärmningen, värmer det regionen och tinar upp Grönlands iskappa. Det medför i sin tur att världens kuststäder helt, eller delvis, ligger under vatten om ett par sekler. Precis som risodlardeltan i Asien. Källa: Lester Brown, World Watch Institute Bild: Yukon White Light onflickr Första studieträffen Norden och klimatet är ett studiematerial med fyra träffar som behandlar klimatfrågan ur ett nordiskt perspektiv. Materialet ingår i ett bildningsprojekt lanserat av Föreningen Norden, Studieförbundet Vuxenskolan och Global Utmaning med finansiering från Nordiska ministerrådet. Den första studieträffen handlar om global uppvärmning och presenterar ett par uppgifter att studera vidare. Välj själv vilka du vill diskutera vidare i studiegruppen. Studiematerialet Norden och klimatet följs upp av ett studiematerial om Norden och klimat-politiken. Därtill erbjuds två e-kurser med nära koppling till studiematerialet, plus ett par tips om förhandlingsteknik, se ArenaNorden.se. ORD ATT LÄGGA PÅ MINNET - IPCC (FN:S KLIMATPANEL) Nobels fredspris gick år 2007 till Al Gore och FN:s klimatpanel. Motiveringen var att Al Gore framgångsrikt lyckats förmedla sambandet mellan mänskliga aktiviteter och storskalig påverkan på klimatet. Ett samband som FN:s klimatpanel klarlagt redan FN:s klimatpanel eller IPCC ( Intergovernmental Panel on Climate Change ) är en objektiv källa till information om klimatförändringen. Dess roll är att sammanfatta relevant litteratur världen över om vad forskare vet och antar om framtiden. Rapporter från FN:s klimatpanel spelar en avgörande roll vid överstatliga förhandlingar om klimatfrågan, som inför Köpenhamn Källa: DN, IPCC; Bild: IPCC

2 Första träffen (sid 2) FÖRKLARA VÄXTHUSEFFEKTEN FÖR ETT BARN Hela jorden fungerar som ett växthus där atmosfären är glaset som släpper in mer solljus än vad som strålar ut. Värmen stannar kvar med en medeltemperatur kring plus 15 grader. Utan växthuseffekten vore jorden obeboelig. Mer koldioxid och andra växthusgaser gör emellertid glaset tjockare, mer ogenomträngligt. En metreolog skulle säga att luften blir optiskt tätare eller grumligare. Mindre energi strålar ut från planeten. Men solen strålar in som förut. Då naturen strävar efter jämvikt används överskottet av energi på jorden till att, bland annat, smälta glaciärer och värma hav. Varmare hav avger mer koldioxid. Det förstärker i sin tur växthuseffekten. Att jordens temperatur ökar som en följd av klimatförändringar är väl bekant. Andra effekter är mindre glaciärer, högre vattennivåer, förändrad växtlighet och kraftig påverkan på ekosystem på land och i hav och sjöar. Inom ett sekel kan vi stå inför klimatförändringar av samma storleksordning som en halv istid, fast omvänt, en istid när Norden låg under hundratals meter is och vattenivån var väsentligt lägre än idag. Att förklara klimatförändringarna under talet som enbart naturliga variationer i solinstrålning räcker inte. Men lägger vi till två saker går ekvationen ihop. Läs mer i artikeln nedan. Källa: Martin Hedberg, Swedish Weather Center (SWC) Bild: ArenaNorden UNDERSÖK VAD SOM PÅVERKAR KLIMATET I ett perspektiv på år är det variationen i solinstrålningen som orsakar istider. I ett 100 årsperspektiv inverkar solinstrålningen mindre på klimatet än den utökade växthuseffekten som människan ligger bakom. Det ändrar planetens färg och isolerar planeten med växthusgaser. Albedo kommer från latinets vithet och syftar till planetens reflektionsförmåga från hav, snö, skog och moln. En ljusare planet blir kallare. En mörkare, snöfri, planet blir varmare. Naturliga gaser som driver växthuseffekten är vattenånga, koldioxid, metan och lustgas. Därtill finns nya växthusgaser som freoner, hydroklorflourkarbon, hexaflouridsulfat och perflourmetan. Vattenånga (H2O) varierar naturligt genom avdunstning från hav och växter. Människan kan inte påverka mängden vatten i atmosfären. Koldioxid (CO2) kommer från förbränning av fossila bränslen som olja och kol. CO2 anses stå för 60 procent av den utökade växthuseffekten. Livstid: år. Metan (CH4) kommer från kreatur, risodling, avfall. Den anses stå för 20 procent av den utökade växthuseffekten och är 20 gånger aggressivare än koldioxid. Livstid: ca 12 år. Lustgas (N2O) kommer från gödsel, industri, förbränning, sjukhus. Den står för 5 procent av den antropogena växthuseffekten och är 300 gånger aggressivare än koldioxid. Livstid: ca 120 år. Flourkarboner och dess släktingar är värst gånger aggressivare än koldioxid. De förbjudna freonerna i kylskåp lever ca 100 år. Perflourmetan som används vid aluminiumframställning, lever i år. Källa&Bild: Martin Hedberg, SWC; Håkan Palm, HD Koldioxid FÖRBRÄNNING KÖR FOTOSYNTESEN BAKLÄNGES Varje organism är ett levande kolupplag. Vid förbränning utvinns den energi som växten en gång fångade in från solljuset via fotosyntesen. Kolföreningarna delas upp med hjälp av syre till vattenånga och koldioxid. Kretsloppet sluts. Eldning av fossila bränslen frigör däremot koldioxid som kan ta flera tusen år att binda naturligt.

3 Första träffen (sid 3) TA REDA PÅ HUR MYCKET ENERGI (KWH) DU FÖRBRUKAR OM DAGEN Vattenkraft Kolkraft Kärnkraft Vindkraft Bild: Wikipedia Commons Källa: Kalle Lindholm, Svensk Energi Hur påverkar din elanvändning utsläppen av växthusgaser i Norden? Det beror bland annat på hur elen produceras och om det är våt-/torrår i Norden. Den nordiska elproduktionen släpper ut ca 100 gram koldioxid för varje kilowatttimme (kwh). Miljögodkänd el, dvs el som tas från förnyelsebara källor som vatten, sol och vind, släpper inte ut någon koldioxid alls, om man bortser från energin som krävs för att bygga och underhålla infrastrukturen som producerar elen. Om det är våtår med god tillgång till vattenkraft, och kärnkraften fungerar som planerat, påverkas de nordiska koldioxidutsläppen marginellt av ökad eller minskad elkonsumption i Norden. Däremot minskar koldioxidutsläppen i våra utomnordiska grannländer när Norden exporterar el till dem. Under torrår gäller det omvända. Då importerar vi el från kolkraftverk i våra grannländer. För varje sparad kwh minskar koldioxidutsläppen i Norden med gram. Utöver el för att värma huset och köra våra elektriska apparater använder vi energi för bilen och flyget, liksom frakter på väg och till sjöss. Industrin använder energi; så även jordbruket, handeln och avfallshanteringen. En relevant fråga är hur stor del av vår energikonsumtion vi tar från förnyelsebara källor. Och hur går vi från megawatt till negawatt? Det skulle både spara pengar och miljön och driva Negawatt är en megawatt av energi som undvikits eller sparats från att användas på elnätet. LÄR DIG MER OM KOLETS KRETSLOPP Före industrialismen innehöll atmosfären 600 miljarder ton kol. Nu innehåller den 760 miljarder ton kol. Genom förbränning av olja, kol och naturgas tillför människan 6 miljarder ton koldioxid om året. Eftersom människan bara tillför koldioxiden, aldrig plockar bort den, förändras koldioxidhalten i atmosfären. Källa & Bild: Martin Hedberg, SWC Männskans koldixoxidutsläpp: 6 Olja & Gas: Atmosfären: 750 Haven: Berg & Sediment: Siffor i miljarder ton kol Skog & Mark: Hav, skog och mark avger och tar emot koldioxid från atmosfären. Naturen söker jämvikt och balanserar flödena. MEN: Skogsbränder och skogsskövling frigör kol till atmosfären. MEN: Ett allt varmare hav avger kol. Kalla havsytor som absorberar koldioxid minskar i omfattning. KONSEKVENS: Hav och biosfär kan komma att avge mer koldioxid än de binder. Det påskyndar den global uppvärmningen. ORD ATT LÄGGA PÅ MINNET - KOLDIOXIDEKVIVALENTER Koldioxidekvivalenter är en gemensam måttenhet för utsläpp av växthusgaser. Det används för att beräkna den sammanlagda växthuseffekten av olika växthusgasutsläpp, till exempel utsläpp av metan, lustgas och koldioxid från ett lantbruk. Här räknas utsläpp av metangas om till kilo koldioxid istället. Källa: SCB Bild: Wikipedia Commons

4 Första träffen (sid 4) SAMLA IHOP 15 KLIMATSMARTA IDÉER I STUDIEGRUPPEN År 2007 Tidig varning 1: Arktis istäcke minskade drastiskt år 2007 År 1992 Tidig varning 2: Torsken utanför New Foundland har inte återhämtat sig än trots fiskeförbud Källa & Bild: Johan Rockström, Stockholm Resilience Center Johan Rockström vid Stockholm Resilience Center hävdar att vi trätt in i en ny geologisk era där människan påverkar klimatet på jorden. Klimatförändringar idag är resultatet av koldioxidutsläpp igår. Sedan den industriella revolutionen har koldioxidnivån höjts med 40%. Jämte klimatfrågan står vi inför ytterligare tre dilemman: 1. Befolkningsexplosion och ojämn inkomstfördelning % av ekosystemen har gått förlorade. 3. Överraskning. När vi passerar ett tröskelvärde går det inte att backa. Hela systemet förändras abrupt. Vid Tällberg Forum, en årlig konferens om globala samhällsfrågor, lanserar Bo Ekman Plan C inför klimatöverläggningarna i Köpenhamn Inte plan A som blir ett avtal för mänskligheten. Inte plan B som är varje nations hemliga plan för att säkerställa egna fördelar. Utan en plan C som ser till hur människan samexisterar med naturen. Målet för plan C är att reducera koldixidnivån till 350 ppm (parts per million) från dagens nivå på 387 ppm, vilket i själva verket är 450 ppm om man räknar in alla växthusgaser. Plan C utvecklas till en korg av idéer för att hejda global klimatförändring. Vilka idéer föreslår du används i din kommun och nordiska vänort? Koldioxidnivån i maj 2008 var 387 ppm, den högsta nivån på år. Tre processer tros ligga bakom: i) världsekonomin växer; ii) intensiv kolanvändning; iii) naturliga sänkor som hav, skog och jord klarar av att ta emot mindre koldioxid. FÖRDJUPA DIG I VÄNDPUNKTER FÖR KLIMATSYSTEMET Instabil Grönlandsis Salthaltsnivåer i havet förändras Saharas vegetation förändras Marina kolpumpen bromsar upp Kollaps av Amazonas skogar Instabil is i västra Antarktis Cirkulation av djup/ytvatten i Atlanten bromsas upp Permafrosten smälter och metan släpps ut Vidgat ozonhål över Europa Albedo förändring i Tibet Indiska monsunregnen transformeras Effekter av El Nino Cirkulation av djup/ytvatten runt Antarktis bromsas upp Vidgat ozonhål över Antarktis Källa & Bild: Johan Rockström, Stockholm Resilience Center Källa: wecansolveit.org VI KAN LÖSA KLIMATKRISEN - BLI EN DEL AV LÖSNINGEN Lösningar för klimatförändringen finns. Miljötekniken är tillgänglig idag. Att utvidga dess användning medför betydande ekonomiska möjligheter. Den centrala frågan är: hur kan vi få det att hända fortare? En ekonomi baserad på innovativt ledarskap, ren energi, förnyelsebara bränslen, ökad energieffektivitet och personliga val är en väg framåt.

5 Första träffen (sid 5) ÄR DET NÅGON IDÉ? Inger Jägerhorn är tidigare ledarskribent på DN och föreläser om rapporten Makt och vanmakt i klimatförhandlingarna som hon skrivit för Föreningen Norden & Global Utmaning. Hon får ofta frågan om det spelar någon roll för en enskild individ att engagera sig i klimatfrågan. Mitt bidrag är ändå bara en droppe i havet, säger en i publiken. Men havet består av droppar, svarar Inger Jägerhorn. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Rapporten Makt och vanmakt refereras till mer utförligt i Modul 2, Norden och klimatpolitiken. DISKUTERA GLOBAL KLIMATFÖRÄNDRING Vad tycker du behövs för att lösa klimatkrisen? Liksom den industriella revolutionen handlar det inte om att en person, organisation eller nation skall göra jobbet. Det handlar om tusentals initiativ på olika plan: globalt, nordiskt och lokalt. Diskutera i gruppen: Det finns fortfarande de som menar att klimatfrågan inte är så allvarlig. Sök på nätet och diskutera deras argument. Fråga dig själv vem du tycker skall ta ansvar för klimatkrisen och argumentera för din sak. Om du tycker att alla skall ta ansvar, vem skall ta lite mer ansvar än andra? Varför då? Här nedan följer ett par aktörer som har inflytande på klimatfrågan: FN som kan stå bakom internationella avtal. Företagsledare som har resurser att satsa på ny teknik. Folkvalda som har mandat från sina medborgare att agera. Intresseorganisationer som kan driva frågan professionellt. Forskare som har förstahandsinformation om läget. Medborgare som köper klimatbelastande varor och tjänster. I ett tv-sänt samtal från Tällberg Forum (2008) om klimatkrisen med ledande forskare, politiker och företagsrepresentanter diskuterades ansvarsfrågan. Jim Hansen, klimatforskare, menade att oljebolagen har det största ansvaret. Jan Eliasson, FN-tjänsteman, ansåg att man behöver identifiera ansvaret för varje aktör i ledande befattning och få dessa att acceptera sitt ansvar. Klimatfrågan är också en moralisk fråga. Att veta sanningen och inte säga den är oetiskt.

6 Första träffen (sid 6) 5) Global uppvärmning Joseph Fourier, 1824 drar slutsatsen att jordytan är varmare än den skulle vara utan atmosfär. Svante Arrenhius, 1896 hävdar att en fördubbling av luftens koldioxidhalt borde höja jordens medeltemperatur med 5-6 grader C.D. Keeling, 1957 mäter luftens koldioxidhalt på Hawaii och konstaterar efter ett par år att halten är på väg upp. V. Ramanthan, 1975 visar att även freonutsläpp förstärker växthuseffekten, liksom lustgas och metan. ARENA NORDEN På kan du lära dig mer om Norden och klimatet. Här hittar du mer material och länkar, samt aktuella nyheter på klimatområdet. Du har även möjlighet att ställa en fråga till vår expertgrupp, om det är något du och dina vänner i studiecirkeln funderar över och som ni inte kan hitta något svar på själva. Välkommen in! E-KURS Studiematerialet är kopplat till en e-kurs för att underlätta diskussioner mellan nordiska vänner. Den digitala e-kursen kan med fördel köras parallellt med studiematerialet. Här presenteras rörliga bilder, fördjupande länkar och möjlighet att ge skriftliga kommentarer. En gång i veckan hålls en telefonkonferens. För mer information, surfa in på: Bild (ovan): hebedesign onflickr Bild (profiler): Wikipedia Commons; Georgetown voice; BBC News KÄLLOR Martin Hedberg, Swedish Weather Center (swc.se) Stockholmresiliencecenter.se Svenskenergi.se Tallbergadvisors.com Wecansolveit.org Worldwatchinstitute.org LÄNKAR Global utmaning.se Norden.org Norden.se sv.se svt.se/planeten wbcsd.org wri.org FILMER En obekväm sanning Planet Earth 11th hour FN:s klimatpanel, belägger att människan medverkat till 1900-talets klimatförändringar stärks över åren. År 2007 anses den pågående uppvärmningen med 90% sannolikhet bero på människans påverkan. Profiler AL GORE JIM HANSEN En obekväm sanning. Nobels freds-pris Ledande klimatforskare för NASA. WANGHARI MATHAI Green Belt Movement. Nobels fredspris 2004.