Skellefteå kommun Omvärldsanalys 2016

Transkript

1 Skellefteå kommun Omvärldsanalys 2016 Fördjupning inom områdena klimat, miljö och hälsa

2 Förord För att kunna gå mot vår vision och driva utvecklingen i riktningen mot fastställda mål är kunskapen om om världen väsentlig. Genom att följa hur omvärlden hela tiden förändras och hur andra agerar i olika situationer får vi tips på vad vi kan göra för att lyckas så bra som möjligt. För att kunna utvecklas på rätt sätt behöver vi ständigt fundera på vad våra invånare värderar och vad som påverkar oss. Kunskapen om omvärlden hjälper oss att förenkla, förbättra och förnya i rätt tid. I förlängningen handlar det om att skapa en grund för olika medvetna handlingsalternativ med framtiden i sikte. Samtidigt är det viktigt att välja vår egen väg framåt. Det finns alltid en risk med att göra som alla andra och följa de trender som är aktuella för stunden. Därför är det bra att vi gör vår omvärldsanalys med ett tydligt Skellefteåperspektiv. Omvärldsanalysen är också en viktig del i det fortsatta arbetet med utvecklingsstrategin Skellefteå Som en följd av förändringar i omvärlden kommer vi sannolikt att behöva göra justeringar och anpassningar av utvecklingsstrategin under de kommande åren. Årets omvärldsanalys beskriver en sammansatt värld där allt snabbare förändringar ställer stora krav på kommunens flexibilitet och anpassningsförmåga. Det här året är områdena klimat, miljö och hälsa i fokus. Ny teknik lyfts fram som en möjlig lösning på flera av de utmaningar som vi står inför. Framtiden är här. Trevlig läsning! Kristina Sundin Jonsson Kommunchef 2

3 Innehåll Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Uppdrag... 4 Trendkarta Sammanfattning och rekommendationer Världen i dag Det digitala samhället och teknikutvecklingen Fördjupningar om klimat, miljö och hälsa Klimat... 9 Konsekvenser för Skellefteå Tekniska lösningar inom klimatområdet Miljö Konsekvenser för Skellefteå Tekniska lösningar inom miljöområdet Hälsa Konsekvenser för Skellefteå Tekniska lösningar inom hälsoområdet

4 Uppdraget Årets omvärldsbevakning och analys har utgått ifrån de trender som under 2015 identifierades som viktiga för Skellefteå kommun och hur de påverkar årets teman: klimat, miljö och hälsa. Du kan läsa mer om trenderna i Omvärldsanalys för Skellefteå med sikte på 2030 på hemsidan: Den här rapporten innehåller fördjupningar inom temaområdena klimat, miljö och hälsa och behandlar frågan om tekniken har lösningarna. Vi som arbetat med årets analys är Skellefteå kommuns nätverk för strategisk omvärldsanalys. Har du frågor om rapporten kan du kontakta Anna Wallström, kommunledningskontoret. Trendkarta Trendkartan beskriver förhållandet mellan de övergripande drivkrafterna, megatrenderna, de viktigaste trenderna att möta och de trender som är viktiga att bevaka. Tio trender bedömdes under 2015 som mycket viktiga att möta då de har stor påverkan på Skellefteås mål om invånare år Megatrender Globalisering Teknikutveckling Individualisering Klimatförändring Mycket viktiga trender Ökad digitalisering i samhället Ökad internationalisering och global rörlighet Ökad urbanisering globalt, nationellt och lokalt Åldrande befolkning i Västvärlden Ökad mångfald Ökad osäkerhet och maktskifte i världen Ökat fokus på livsmiljö och boende Förändrade behov inom kompetensförsörjning och utbildning Ökat fokus på kommunikationer och infrastruktur Klimat- och miljöförändringar ökar medvetenheten Trender att bevaka Hälsa friskare och sjukare än någonsin Ökat fokus på jämställdhet Ökat intresse för upplevelser Mer medskapande och samverkan i samhället 4

5 1. Sammanfattning och rekommendationer Genom att bevaka vår omvärld, analysera den och försöka se framåt kan vi minska risken för överraskningar och därigenom förbättra både beslutsfattande och planering. Den årliga kommunövergripande omvärldsanalysen ska ge en gemensam kunskapsbas och samsyn i organisationen, inte minst viktig för att lyckas väl i samband med prioriteringar och i det ständiga förbättringsarbetet. Årets rapport fokuserar på områdena klimat, miljö och hälsa. Den beskriver en sammankopplad värld där förändringar sker snabbare än någonsin. Den beskriver också en ökad geopolitisk osäkerhet där det är svårt att förutspå åt vilka håll förändringar kommer att ske. Kommunens förmåga att snabbt anpassa sig till dessa förändringar blir helt avgörande för hur väl vi ska lyckas framöver. Klimat, miljö och hälsa globala frågor Skellefteå påverkas inte enbart av direkta och lokala effekter av förändringar i klimatet, utan också av hur vår omvärld påverkas på olika sätt. Med dagens och framtidens klimatförändringar ändras förutsättningarna. Mest påtagliga kommer konsekvenserna för oss att bli inom energisektorn, fysisk planering och bebyggelse, jord- och skogsbruk, kulturarv samt vård och hälsa. I andra delar av världen påverkas människor, djur och miljö mer direkt av klimatförändringarna än vad vi gör nu. Flera länder i Afrika och i Mellanöstern upplever minskad ekonomisk tillväxt, fattigdom, högre risk för vatten- och livsmedelsburna infektioner, krig med mera. Världens befolkning står samtidigt inför en rad hälsoutmaningar. Även om många sjukdomar minskar, sprids sjukdomar i dag på ett annat sätt än tidigare. Samtidigt ökar välfärdssjukdomarna som en följd av förändrade kost- och levnadsvanor. Situationen i Sverige, och i Skellefteå är tudelad, många rör sig mer, äter och mår bättre, medan andra gör och känner precis tvärtom. Hälsogapet mellan högutbildade och lågutbildade är tydligt. Den psykiska ohälsan ökar också, särskilt hos unga människor. Tekniken en del av lösningen Teknikutvecklingen lyfts av många fram som en möjlig lösning på flera av de utmaningar som identifierats ovan. Alternativa energilösningar och förbättrad lagringsteknik kan exempelvis hjälpa till i arbetet med klimat- och miljöutmaningar. Inom hälso- och sjukvården sker en omfattande digitalisering som förbättrar och förenklar situationen för både patienter och för personal. Många tror också att vi med hjälp av smarta digitala lösningar kan förhindra att vårdkostnaderna skenar i takt med en åldrande befolkning. Samtidigt som teknik kan underlätta vår tillvaro på många sätt, behöver vi kontrollera risken för ökade utsläpp, bevaka den personliga integriteten, och så vidare för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. 5

6 Vad ska Skellefteå göra för att möta förändringarna i omvärlden? Ta tillvara teknikutvecklingens och digitaliseringens möjligheter och potential i alla kommunala verksamheter. Bättre planering och beredskap för att förebygga och hantera framtida möjliga konsekvenser av klimatförändringarna och den ökande geopolitiska osäkerheten. Satsa på hållbart byggande av bostäder med flera olika alternativ och olika miljöer. Bygga konceptuellt med nya energi- och klimatsmarta lösningar och kretsloppsanpassat. Underlätta satsningar på utvecklingen av alternativa energilösningar i kombination med ny energilagringsteknik. Fortsatt satsning på kollektivtrafiken och på hållbara kommunikationer (Norrbotniabanan, E4, flygplatsen). Ökad samverkan och utveckling av länstrafiken. Se till att fler miljötankstationer byggs och utvecklas på fler platser i kommunen för laddinfrastruktur för elfordon, tankställen för biogas och andra alternativa framtida drivmedel. Marknadsföra att vi kan erbjuda både tätort och natur, utveckla Skellefteå som attraktivt för barn, utveckling av kultur, utveckla den tätortsnära landsbygden, erbjuda hållbara upplevelser. Vara en attraktiv plats för utveckling av grönt näringsliv och utveckla förutsättningarna för mer lokalt och ekologiskt producerade livsmedel samt utveckla och anpassa måltidsverksamheterna internt. Rekrytera nya och behålla befintliga anställda hantera ökad sjukfrånvaro och möjliggöra för medarbetare att återhämta sig. Fortsätta satsa på en jämlik hälsa. Ha en beredskap för att kunna ta emot, ge plats för och nyttja ny innovativ teknik i vår infrastruktur och vardag som hjälper oss att hantera utmaningarna. Vi har en bra position för att kunna agera testyta för olika nya lösningar. 6

7 2. Världen i dag Historiskt sett har vi i vår del av världen aldrig haft det så bra som nu, och även i resten av världen får allt fler ett ökat välstånd. Samtidigt befinner vi oss i ett skede där allt från geopolitik, klimat och ekonomi till handel, teknologi, kultur och värderingar kan leda till stora förändringar på global nivå. Sällan har så många stora förändringar sammanstrålat samtidigt, och dessa kan komma att påverka våra livsvillkor. De gränsöverskridande problem som berör hela Europ a kan närmast liknas vid en storm där olika skeenden förstärker varandra. Trendanalysföretaget Kairos Future förutspår att med en värld i kaos kommer nationer, företag och individer att ägna sig åt självrannsakan, omprövning och att försöka hitta nya lösningar på problemen. Vi kan konstatera att när människor får det bättre ekonomiskt ökar belastningen på jordens resurser och det riskerar att på sikt förstärka och snabba på klimatförändringarna. Vi konsumerar mer, äter mer, slänger mer och reser mer. Samtidigt befinner sig andra delar av världen i kris, konflikt, krig eller under terrorhot. Detta kan, enligt vissa forskare, resultera i en ny folkvandringstid vi bara sett början på. Klimatförändringarna spås förstärka den utvecklingen om vi inte lyckas bromsa uppvärmningen eftersom stora geografier runt om i världen blir obeboeliga. Vattnet blir den nya oljan. För att uppnå en hållbar utveckling krävs samspel mellan en lång rad faktorer. Dessutom behövs kunskap i de länder som står inför utvecklingssprång så att de kan utvecklas mer hållbart än vi gjort. Utmaningen för företag och organisationer är nu att försöka förstå de genomgripande förändringar som sker över hela världen och som inom några år kommer att ändra förutsättningarna för verksamheter och marknader. Man behöver förstå vad som redan i dag kan göras och fånga de mest centrala möjligheterna medan tid är. För Skellefteå gäller det att blicka framåt, ta tillvara möjligheter och möta de utmaningar vi kan komma att stå inför i synnerhet inom de områden som är viktiga för den enskilde medborgaren. Ökad individualisering och geopolitiska spänningar Ökade geopolitiska spänningar har resulterat i ökad protektionism och nationalistiska strömningar i och mellan olika länder. Det har försvårat och splittrat samarbeten inom EU och mellan länder. I vår del av världen lever vi ännu i Jakten på det perfekta livet med ökad individualisering som drivkraft. Den i sin tur drivs på av den digitala utvecklingen och strävande efter självförverkligande, vilket kan bli en stor utmaning för klimatet, miljön och vår egen hälsa. Det rör alltifrån den mat vi äter och den energi som vi förbrukar, till vad vi gör med våra hushållsavfall och hur vi hanterar utsläppen från industrier och våra transportmedel. Vi kan konstatera att när människor får det bättre ekonomiskt så ökar belastningen på jordens resurser och det riskerar att på sikt förstärka och snabba på klimatförändringarna. 7

8 3. Det digitala samhället och teknikutvecklingen En av megatrenderna är den accelererande teknikutvecklingen. Informationsrevolutionen har präglat de senaste femton åren och gjort att vi kan kommunicera enkelt och effektivt med varandra över hela världen, att vi lättare kan välja var och hur vi ska handla, när vi betalar räkningar, hur vi beställer resor med mera. Även inom områden som transporter, bostäder och energi har teknikutvecklingen varit en starkt bidragande faktor till att skapa nya, smartare och effektivare lösningar. Vissa forskare säger att vi förmodligen är den sista generationen som skiljer på online och offline. Digitaliseringen är en stark trend som på många sätt hänger ihop med andra trender, och som finns överallt i våra liv. Enligt regeringens kansli för strategisk analys kommer digitaliseringen att transformera samhällets viktigaste delar tillväxt och hållbarhet, välfärd och jämlikhet, trygghet och demokrati. Den ökande, allt snabbare kommunikationen via internet gör att världen krymper. Samtidigt ökar också konkurrensen mellan regioner och länder. Sociala medier växer över hela världen och företag agerar på en global marknad. Utvecklingen av Internet of things (IoT) som handlar om att tillvarata data från sensorer, enheter och produkter är stark. Det kan röra sig om hur människor rör sig, värmemätning i hus, belastning på broar med mera. Alla levererar data som sedan kan analyseras i molnet och generera big data för att skapa mönster som ökar vår kunskap. Appindustrin har i dag fler anställda än bilindustrin. Både möjligheter och utmaningar Det finns tendenser till trötthet och uppgivenhet inför den ökade digitaliseringen ( snart sköter en dator ditt jobb ). Vi kan uppleva utmaningar eller till och med hot i en utveckling som ändå upplevs som oundviklig. Många ser förstås också möjligheter i digitaliseringen; nya, effektivare och billigare sätt att utföra arbetsuppgifter med mera. Undersökningar visar att många välkomnar automatisering av det som upplevs som tråkiga arbetsuppgifter. Stiftelsen för Strategisk Forskning har visat att automatisering ersatt jobb under åren Sverige har av tradition haft en stark position när det gäller utveckling av ny teknik, men det är också en position som ständigt utmanas. Teknikutveckling och digitalisering kan innebära möjligheter och utmaningar, positiva och negativa konsekvenser. Att förutse och vara medveten om de möjliga negativa konsekvenserna blir sannolikt allt viktigare. Det är inte den tekniska utvecklingen av nya produkter och tjänster i sig som innebär något negativt. En robot med artificiell intelligens kan ha utvecklats i goda syften, men vad händer när någon utvecklar robotar med helt andra syften? En drönare kan användas till mycket bra saker, men även till att bestyckas med vapen. För Skellefteå gäller det att, i dialog med invånarna, satsa på teknikutveckling och digitalisering som kan ge möjliga lösningar på utmaningarna. Utmaningarna för samhället är att i tillräcklig snabb takt också sätta upp spelregler för hur vi får använda oss av nya möjligheter. Det finns också stora skillnader i människors kunskap om och tillgång till IT. I dag har vi en ökande klyfta mellan människor som är digitala och uppkopplade, och de som inte är det, eller inte har möjlighet att vara det. 8

9 4. Fördjupningar om klimat, miljö och hälsa 4.1 Klimat Utvecklingen av klimatet drivs delvis av krafter som står utanför människans kontroll. Under alla tider har klimatet förändrats i olika riktning. Många forskare ser i dag en stark koppling mellan ökade utsläpp av växthusgaser och klimatförändringar som stigande temperaturer, orkaner, översvämningar, torka med mera. Om temperaturen fortsätter att stiga i den takt som forskarna förutspår kommer det att få mycket allvarliga konsekvenser för hela jorden såväl för människor som för djur. Klimatförändringarnas effekter påverkar alla länder, men särskilt hårt drabbas fattiga och sårbara länder som inte har resurser att anpassa sig till förändringarna. Över 100 miljoner människor drabbas varje år av översvämningar, orkaner och jordskred. innefattar att världens länder gemensamt ska sträva efter att hålla den globala medeltemperaturökningen väl under 2 grader, helst under 1,5 grader, och att människors och samhällens förmåga att anpassa sig till klimatförändringar ska stärkas. Inom EU har länderna länge arbetat med att öka andelen förnybar energi och detta har, enligt Eurostat, fördubblats under perioden I topp ligger Sverige som har 52,6 procent förnybar energi av den totala energianvändningen i landet och vi har som vision att inte ha något nettoutsläpp av växthusgaser år Däremot reser svenskar mycket och konsumerar importerade produkter som inte är producerade klimatsmart i andra länder. I och med detta bidrar svenskar indirekt till höga utsläpp av växthusgaser. En höjning av medeltemperaturen med 6 grader skulle medföra att stora delar av världen skulle bli obeboeliga och leda till hungersnöd och massimmigration. FN förutspår att år 2050 kommer 40 procent av jordens befolkning att lida av vattenbrist och det kommer att finnas 250 miljoner klimatflyktingar. Det är inte bara klimatet som påverkas. Hälsan påverkas av luftföroreningar och kostnaderna för sjukvård relaterat till detta uppgår enligt OECD till 5 procent av världens BNP. Smittorisken av olika virus och bakterier förutspås öka. Ett exempel är Zikavirusets nordligare utbredning. Ökat intresse för vår del av världen Samtidigt ser vi att intresset för vår del av världen EU:s arktiska region ökar ekonomiskt och geopolitiskt. Den ges ökad betydelse för en framtida hållbarare utveckling och som framtida livsmiljö. Med smältande is i Arktis ser vi också ökade spänningar om vilket lands kontinentalsockel som Nordpolen och Arktis havsbotten tillhör. Orsaken är intresset för framtida naturresursutvinning samt ökade möjligheter till nya transportleder över Arktis. Med ökat välstånd i världen och den ökade globaliseringen ökar efterfrågan av exempelvis fler produkter, mer transporter, mer resande, fler bilar, maskiner och industrier. Allt detta bidrar till att förstärka effekten av klimatförändringar. Transport- och industrisektorn står för de största utsläppen av växthusgaser i Sverige. Internationellt har klimatfrågan uppmärksammats allt mer. I april 2016 skrev ledare från 175 länder under Parisavtalet om ett klimatavtal som ska träda i kraft år Avtalet 9

10 Konsekvenser för Skellefteå Klimatförändringarna handlar för Skellefteå kommuns del framför allt om att det förutspås bli varmare och blötare, vilket kan leda till minskade energibehov i samhället. Det finns länsvisa klimatanalyser som baseras på olika scenarios gjorda av SMHI som visar hur årsmedeltemperaturen kan komma att ändras i vår region de kommande åren. Globalt får det, enligt FN:s klimat panel, mycket allvarliga konsekvenser för både människa och natur om ökningen av jordens årsmedeltemperatur överstiger 2 grader. Vegetationsperioden kommer att förlängas med cirka en månad till i mitten av århundradet. Till år 2100 kan den ha förlängts med över två månader. Perioden med snö blir 1 2 månader kortare, vilket ger möjlighet till ökad produktion från areella näringar, jord- och skogsbruk. Årsmedelnederbörden under ett medelår kommer i slutet av århundradet att vara runt procent mer än under referensperioden. Störst ökning sker under vintern. Risken för extrema flöden i älvarna bedöms inte öka. Tvärtom kan vårfloden bli lite lägre, men komma tidigare. Det totala flödet kommer dock att öka med risk för höga vattennivåer under hösten på grund av stora nederbördsmängder. Dricksvatten och VA- system kommer att påverkas. Dricksvattnets kvalitet kan påverkas negativt. Kraftiga regn och skyfall, speciellt under höst- och vinterhalvåret då marken ofta är vattenmättad, kan orsaka översvämningar av VA- system och bebyggelse. Det kan skapa problem med erosion, ras, skred och slamströmmar. Skredrisker i älvsrum, särskilt Skellefteälven, Byskeälven och Klintforsån. Översvämningsrisker föreligger främst i låglänta områden längs Skellefteälven, Bergsbyn, Ursviken, Stackgrönnan, vid sjöar och vattendrag, särskilt helt eller delvis oreglerade älvar, Byske, Kåge, Åby och Bure älv. Havsnivån stiger till följd av stigande havstemperatur och smältande glaciärer. I södra Sverige där landhöjningen är liten eller ingenting har nivån stigit med 15 cm sedan slutet av 1800-talet. Här i norra Sverige har beräkningar hittills visat på att landhöjningen på 1 cm per år dämpar havsnivåhöjningen. Höjningen förväntas inte ske i samma takt över hela jorden. Några beräkningar tyder på att haven runt Sverige kan komma att stiga mer än globala medelvärdet. Nya beräkningar visar på att avsmältningen kan komma att ske mycket snabbare än man trott. Det är svårt att förutspå. Havsnivåns höjning bör alltså tas med i beräkningen när nya bebyggelser planeras. Olika skaderisker föreligger på byggnader, infrastruktur och samhällsviktiga funktioner beroende på olika typer av möjligt extremväder. Hälsan kan påverkas negativt i ett förändrat klimat. Till exempel genom en ökad smittorisk och större risk för värmeböljor. Den kan också påverkas positivt genom att hälsoproblem förknippade med kyla minskar. Näringslivet kommer både direkt och indirekt att påverkas av klimatförändringarna. Den direkta påverkan kan vara i form av till exempel ändrade odlingsförutsättningar eller översvämningar. Indirekt kan företagen påverkas exempelvis genom ändrad efterfrågan eller förändrade råvarupriser. Klimatförändringar kan leda till att människor kommer att behöva flytta på sig för att det inte längre går att bo i områden med torka, översvämningar eller andra naturkatastrofer. Det kan leda till nya oroligheter, konflikter/ krig och ökad migration. Vilket i sin tur kan leda till en ökad inflyttning till Skellefteå. Förändringar i matpriser och utbud kan påverka kommunens verksamheter. Nationella och internationella beslut i spåret av klimatförändringarna kan också påverka kommunen. Flora och fauna förändras i och med klimatförändringarna. Arter kan tillkomma eller försvinna, vilket kan påverka jord- och skogsbruk både positivt och negativt. För Skellefteå kan konsekvenserna av ett förändrat klimat bland annat bero på hur väl vi lyckas förbereda oss. Med god planering och beredskap för hur man ska hantera risker och ta vara på möjligheter kan vi förstärka det positiva och dämpa det negativa. Det ställer ökade krav på planering av ny bebyggelse samt att vi vidtar förebyggande åtgärder. Genom att både minska vår klimatpåverkan och anpassa för ett förändrat klimat skapar vi en hållbar framtid. 10

11 Tekniska lösningar inom klimatområdet Teknikutvecklingen inom hållbar och grön energi med exempelvis solenergi, energilagring och koldioxidlagring kan vara det som möjliggör en fossiloberoende värld. Den kan bli en motkraft mot klimathotet och på lång sikt hejda uppvärmningen. Enligt Kairos Future har teknikutvecklingen kommit så långt att det om 12 år kommer att finnas lika mycket solel som all el som produceras i dag globalt. Samhället är väldigt sårbart om oväntade händelser sker till följd av extremväder, naturkatastrofer eller ökad geopolitisk osäkerhet. Regeringens beslut om att återinföra totalförsvaret för att öka vår beredskap civilt, militärt och psykologiskt mot kriser och konflikter kommer att påverka kommunen. En möjlighet för Skellefteå är att snabbt ställa om mot den utvecklingen och bidra till att tekniken utvecklas ytterligare. Skellefteå kommun kan påverka sina bolag så att till exempel Skellefteå Kraft tydligt arbetar för omställning och teknikutveckling. Här är det sannolikt att en kombination av flera olika källor kan utvecklas över året beroende på säsong. Det kan vara vätgas, el och biogas för fordon och transporter, men också energi från vind, sol och vatten. Vi kan ha en beredskap för att kunna ta emot, ge plats för och nyttja teknik i vår infrastruktur och vardag som hjälper oss att hantera utmaningarna. Vi har en bra position för att kunna agera testyta för olika nya lösningar. Fler miljötankstationer kan byggas och utvecklas, för laddinfrastruktur för elfordon, tankställen för biogas och andra alternativa framtida drivmedel. Ökad beredskap påverkar kommunen Om klimatförändringarna fortsätter i den takt som förutspås ökar riskerna för en mer konfliktfylld värld där människor kommer att fly till mer stabila och beboeliga geografier. I ett sådant scenario spås Norden och vår region ur ett globalt perspektiv bli en geopolitisk alltmer viktig geografi som framtida livsmiljö. Det får konsekvenser och vi måste planera för ett sådant scenario. Om klimatförändringarna fortsätter i den takt som förutspås ökar riskerna för en mer konfliktfylld värld där människor kommer att fly till mer stabila och beboeliga geografier. 11

12 4.2 Miljö I vår jämförelsevis rika del av världen har vi möjligheter att göra val som kan påverka vår miljö och många gör det också. Vår miljö, det vill säga luften, vattnet, växter, marken och allt runt om oss, påverkar i hög grad hur människor mår. Miljöfrågan har en stark koppling till frågan om klimatförändringar. Under industrialiseringstiden påverkade människor miljön på ett annat sätt än tidigare; ökade utsläpp, dålig luft, sjukdomar hos djur och människor. Människors intresse för miljön har under lång tid vuxit och i dag finns starka miljörörelser. Forskarna är i hög grad överens om att vi människor påverkar miljö och klimat och att miljön i sin tur kan påverka vår hälsa. Förändringarna ser olika ut i olika delar av världen och människors möjligheter att faktiskt göra något ser också olika ut. Källor till miljö påverkan kan vara svårare att identifiera i dag. Medvetenheten har ökat, men fortfarande betalar vi för gamla försyndelser. Teknikutveckling på till exempel kemiområdet gör det svårt för forskare och lagstiftning att hänga med. Källor till miljöpåverkan finns i dag i många delar av vår vardag. Tungmetaller som bly, kadmium och kvicksilver används i tillverkningsindustrin. Från jordbruket uppstår problem genom övergödning, besprutning, läkemedel till djur och så vidare. Farliga kemikalier finns i dag i till exempel leksaker, plast, elektronik, mat, smink, läkemedel med mera. I vår jämförelsevis rika del av världen har vi möjligheter att göra val som kan påverka vår miljö och många gör det också. Det kan handla om vilka varor vi handlar, hur och var de är producerade och så vidare. Det gäller både mat och andra varor. Försäljningen av ekologiska livsmedel ökade med 39 procent i Sverige under När det gäller andel elbilar är Sverige i dag trea i världen. Fastställda nationella miljömål Miljöpåverkan är en global fråga. I Sverige har vi länge arbetat med miljömål; det är dock en utmaning att nå dessa mål. Sexton nationella miljömål har fastställts med inriktning på 2020; de handlar bland annat om frisk luft, grundvatten av god kvalitet, god bebyggd miljö med mera. På global nivå finns sedan 2015 FN:s Agenda 2030 med mål för hållbar utveckling. Alla länder i världen ska arbeta för att nå målen; respektive regering ansvarar för att målen nås i det egna landet. Det ska ske i samarbete mellan nationella och lokala myndigheter, organisationer och föreningar, forskare och näringsliv. Det finns också ett ökat intresse från medborgarna att vara delaktiga i samhällsplaneringen; bland annat utifrån miljöaspekter. Behovet av samarbete gäller på alla nivåer (Agenda 2030, EU 2020, nationella miljömål med flera). 12

13 Skellefteåregionen har, genom den industri som funnits och finns här, malmbrytning med mera, historiskt haft jämförelsevis stor påverkan på miljön. Mycket har förbättrats tack vare ett gediget miljöarbete och teknisk utveckling. Ökat intresse för miljöfrågor Miljön är en faktor när vi väljer var och hur vi vill bo. Tidigare valde människor bostadsplats utifrån tillgång till arbete, men nu har boende och livsmiljö blivit viktigare. Boenden som präglas av miljömässig och social hållbarhet utvecklas och hållbarhetsfrågor får allt större betydelse vid planering och byggande av nya bostadsområden. Det gäller åtminstone för dem som kan göra ett sådant val; det finns en risk för en ökad segregation när alla inte kan välja. Med hjälp av teknik och digitalisering kan frågor lösas på nya sätt, vilket kan ha en positiv effekt på miljön. Den nya tekniken skapar också nya mötesplatser. För 200 år sedan bodde 90 procent av Sveriges befolkning på landet. I dag är det nästan tvärtom, 85 procent bor i tätorter. Det påverkar vår miljö. Den ökande individualiseringen påverkar också till exempel hur och var vi vill bo. Vårt intresse för miljöfrågor påverkas även av klimatförändringar, mat- och giftskandaler, att växter och djur som vi är vana att se inte längre finns. Vi kan inte längre ta naturen för given och det har fått oss att tänka mer på miljöfrågor och om vad vi producerar och konsumerar. Hållbarhet upplevs i dag som en konkurrensfördel. Vår kunskap om miljöproblem är större i dag; vi vet att farliga kemikalier finns i omlopp i till exempel dricksvatten. Fler tänker ekologiskt och närodlat. Globaliseringen och teknikutvecklingen har lett till nya, effektivare sätt att sprida information; något som är bra, men som kan skapa stress och oro. Utvecklingen ställer nya krav på Skellefteå. Satsningar sker på förnybara energislag och nya företag och branscher. Ökad medvetenhet leder till förändrade krav på utbud av varor och tjänster. Det kan handla om en ökad efterfrågan på lokalt producerade produkter, men också till exempel om fler tankställen för miljöbilar. Det talas om cirkulär ekonomi. En ort med grön profil kan ha konkurrensfördelar när det gäller att locka till sig etableringar. Människor vill i dag i hög grad bo i städer och tätorter, men många vill ändå ha kvar kontakten med naturen. För miljön kan det vara en fördel om många bor nära varandra eftersom det blir kortare resor till jobb och vänner minskat bilberoende större möjligheter att samordna miljövänliga resor; buss, tåg med flera. Å andra sidan koncentreras utsläpp på förhållandevis liten yta, vilket är påfrestande för både miljö och klimat. Koncentration av människor till städer innebär utmaningar miljömässigt vad gäller infrastruktur, avfallshantering och så vidare. Människor vill i dag i hög grad bo i städer och tätorter, men många vill ändå ha kvar kontakten med naturen. 13

14 Konsekvenser för Skellefteå Efterfrågan på hållbart byggande av bostäder och nya bostadsområden, olika alternativ och olika miljöer, ökar. Det kan handla om utveckling av nya sätt att bygga och om var vi bygger, till exempel om att bygga konceptuellt med nya energi- och klimatsmarta, kretsloppsanpassade lösningar. Behov av utveckling av nya sätt att använda energi; satsning på sol, vind och vatten (exempelvis solceller). I Skellefteå finns förutsättningar att ligga i framkant när det gäller energilagring med mera. Det kommer att behövas en fortsatt satsning på kollektivtrafiken och hållbara kommunikationer (Norrbottniabanan, E4, flygplatsen). Krav på byggande av fler miljötankstationer. Miljöfrågorna lyfts fram i skolan och i andra sammanhang. Vi behöver dela med oss av vår kunskap och ta till oss från andra. Skellefteå kan erbjuda både tätort och natur, en konkurrensfördel som kan utnyttjas. Det finns möjligheter att utveckla den tätortsnära landsbygden, att ta emot en ny grön våg. Skellefteå kan vara en attraktiv plats för utveckling av ett grönt näringsliv och kan också vara attraktivt för barn, för utveckling av kultur och så vidare. Skellefteå har förutsättningar att vara en bra plats för utveckling av mer lokal och ekologisk produktion. Med hjälp av ny teknik kan nya hållbara lösningar utvecklas på alla områden i samhället. Urbaniseringen kommer att ställa nya krav på lösningar när det gäller infrastruktur, transporter och så vidare. Det finns möjlighet att i högre grad både importera och ta till oss nya tekniker och även att exportera nya kunskaper i högre utsträckning. Efterfrågan på hållbara upplevelser ökar. Skellefteå har goda förutsättningar att erbjuda många typer av upplevelser. Miljöfrågorna lyfts fram i skolan och i andra sammanhang. Vi behöver dela med oss av vår kunskap och ta till oss från andra. 14

15 Det är viktigt behålla den lokala och regionala kontrollen över naturresurserna i regionen, men ändå tillåta att utländskt kapital kan investeras på ett hållbarare sätt. Tekniska lösningar inom miljöområdet Potentialen att reducera utsläpp genom teknikutveckling och utveckla ett effektivare resursutnyttjande är stort inom många sektorer. Vi kan öka nyttan av det som redan finns tillgängligt och virtuella tjänster kan ersätta både fysiska transporter och varor. Digitalisering kan ses som en möjliggörande teknik. Effektivare materialanvändning genom en utveckling mot en mer cirkulär ekonomi underlättas av digitaliseringen. Det är viktigt behålla den lokala och regionala kontrollen över naturresurserna i regionen, men ändå tillåta att utländskt kapital kan investeras på ett hållbarare sätt. Därmed finns det anledning att överväga om en naturresursstrategi kan vara ett bra instrument i framtiden. Även om den digitala ekonomin steg för steg leder till mer resurssnåla lösningar behöver investeringar ske i exem- pelvis bostäder, räls, elvägar, laddstolpar, isolering av hus, nya produktionstekniker och så vidare. Men för att digitaliseringen ska bidra så positivt som möjligt till ansträngningarna att reducera klimatpåverkan och att nå FN:s antagna utvecklingsmål (SDG:s), behöver teknikutvecklingen och digitaliseringen tydligare riktas in mot att bidra till just dessa mål. Risken är annars uppenbar att den samlade effekten av teknikens alla nya tillämpningar snarare försvårar klimatomställningen och möjligheten att nå utvecklingsmålen. Vi kan öka nyttan av det som redan finns tillgängligt och virtuella tjänster kan ersätta både fysiska transporter och varor. 15

16 4.3 Hälsa Många sjukdomar minskar och medelåldern ökar, men samtidigt ökar också de så kallade välfärdssjukdomarna, fetma, cancer och diabetes. Världens befolkning står inför många utmaningar vad gäller hälsa. Många sjukdomar minskar och medelåldern ökar, men samtidigt ökar också de så kallade välfärdssjukdomarna, fetma, cancer och diabetes. Förändrade kostvanor i kombination med mer stillasittande arbeten tros vara orsaker till detta. Även det ökande användandet av kemikalier och ökade utsläpp från transporter och industrier påverkar hälsan negativt. Samtidigt ökar intresset för hälsa, kost och motion i Sverig e. Fler tränar mer, funderar mer på vad de äter och dricker och vilka miljöer de befinner sig i. Försäljning av ekologisk mat, hälsokost liksom appar och teknisk utrustning med anknytning till hälsa ökar. Intresset för träningsresor är den tydligaste trenden i resebranschen i dag. Rökning och konsumtion av alkohol minskar bland befolkningen i stort. Den psykiska ohälsan som sömnsvårigheter, oro och stressrelaterade besvär har ökat de senaste tio åren, speciellt hos unga. I en internationell studie av världshälsoorganisationen, WHO, var Sverige av totalt 42 länder bland de åtta som har flest unga med psykisk ohälsa. Samhället och arbetsmarknaden ställer höga krav på såväl fysisk som mental hälsa. Skillnader i hälsotillstånd som finns mellan högutbildade och lågutbildade får konsekvenser för möjligheten att försörja sig. Det finns också skillnader i hälsa mellan män och kvinnor och mellan olika kommuner i landet. I Sverige har sjukfrånvaron ökat stadigt sedan Samma gäller för sjukfrånvaro i Skellefteå kommun med undantag för det som hittills går att se för Om välfärdssjukdomarna fortsätter att öka i samma takt som nu får det stora konsekvenser på samhället. WHO har gett ut en rapport där allt pekar på att dagens européer kommer att dö tidigare än äldre generationer och kostnaderna för sjukvård kommer att öka. Trycket på vården ökar i Sverige och utmaningar finns vad gäller ekonomi och personalbrist, vilket leder till ökad belastning och längre väntetider för patienter och vårdsökande personer. Hälsotrenden ger hopp Hälsotrenden ger dock hopp om att vi tar ett ökat ansvar för vår egen hälsa och många arbetsgivare tar större ansvar för personalens välbefinnande. När det gäller organisatorisk och social arbetsmiljö har arbetsmiljöverket tagit fram föreskrifter som gäller från 2016, föreskrifter alla arbetsgivare ska förhålla sig till. Många forskare ser tydliga samband mellan god hälsa och kost och motion. Bilskjuts till skolan, stillasittande plus ökande tid framför skärm gör Sveriges unga mindre fysiskt aktiva. Allt färre av dem når upp till de internationella rekommendationerna om fysisk aktivitet. Psykisk ohälsa, äldre som är multisjuka och färre som kan arbeta hela sitt yrkesliv är stora utmaningar samhället gemensamt måste möta, vilket också påverkar Skellefteå kommun, såväl som geografisk plats som organisation. Det försämrade omvärlds- och säkerhetsläget påverkar oss i olika grad beroende på vad som händer och hur media agerar. Det kan skapa oro hos människor, vilket vi bör vara beredda på. 16

17 Konsekvenser för Skellefteå Sjukfrånvaro och ökad upplevelse av psykosocial ansträngning påverkar möjligheterna att rekrytera och behålla medarbetare. Då gränsen mellan arbete och fritid suddas ut behöver arbetsgivare förhålla sig till det och på olika sätt göra det möjligt för medarbetarna att återhämta sig. En åldrande befolkning där många i behov av omsorg är multisjuka ställer höga krav på kompetens i omsorgsverksamheter. Om en kris eller konfliktsituation skulle drabba oss får det konsekvenser på hälsan hos medborgarna beroende på vad som sker, fysiska och/eller psykiska skador. Kommunens roll som aktör i folkhälsoarbetet blir viktigare. Kommunen behöver arbeta förebyggande för att minska psykisk ohälsa hos unga. Kvaliteten i skolan och behovet av stöd från individ- och familjeomsorgen påverkas mycket av ungas hälsotillstånd. Måltidsverksamheter behöver hög kompetens, och vara förändringsbenägna då människor allt mer engagerar sig i hur hälsan påverkas av den mat man äter. Människors ökade intresse för hälsa och behovet av att förebygga och rehabilitera ohälsa måste ingå i planering av vårt framtida samhälle. För att klara av att behålla och utveckla kvaliteten i förhållande till de resurser som finns ökar behovet av digitalisering. Ett ökat resande och ett varmare klimat ger risker för att nya virus och sjukdomar når Skellefteå. Det ställer krav på hög kompetens att förebygga, diagnostisera och behandla. Människors ökade intresse för hälsa och behovet av att förebygga och rehabilitera ohälsa måste ingå i planering av vårt framtida samhälle. 17

18 Vårdjournaler görs tillgängliga via nätet och ger därmed människor ökade möjligheter till insyn, kommunikation och behandling. Tekniska lösningar inom hälsoområdet Digitaliseringen förändrar vår vardag i grunden. E-hälsa blir allt viktigare och visionen är att Sverige ska vara bäst i världen på e-hälsa år En högre grad av digitalisering inom vården och andra välfärdstjänster gör att allt fler kroppsfunktioner kan övervakas digitalt exempelvis med hjälp av sensorer. Vårdjournaler görs tillgängliga via nätet och ger därmed människor ökade möjligheter till insyn, kommunikation och behandling. Digitaliseringen blir ett sätt att möta utmaningen med en åldrande befolkning. Med hjälp av nya digitala verktyg möjliggörs vård på distans, bland annat genom virtuella vårdrum. All information sparas i molnet och kan sammanställas för att skapa ny kunskap. Robotar och AI (artificiell intelligens) kommer att möjliggöra ännu fler användningsområden i framtiden. Många nya yrken kommer att skapas samtidigt som andra förändras eller försvinner. Det finns beräkningar som visar att hälften av dagens yrken inte finns kvar om 20 år. Det finns en oro för ett övervakningssamhälle som påverkar den personliga integriteten. Det finns en informationströtthet i samhället och det blir allt svårare att slå igenom bruset. Det finns forskning som tyder på att den ökade digitaliseringen kan leda till minskad arbetsro och till att fler har svårt att fokusera på jobbet. Det skapas datoroch mobilfria zoner. Det finns diskussioner om hur mycket tid barn ska spendera framför datorer. Det finns en ökande risk för digitala klyftor och digitalt utanförskap. Risk för ökad sårbarhet Ett nytt medielandskap och informationssamhälle har utvecklats. Den fragmentering av information som finns innebär ökad polarisering i samhället. Möjlighet att vara delaktig i frågor ökar med sociala medier, men möter vi verkligen fler åsikter eller kommunicerar vi med dem som redan tycker som vi? Engagemanget flyttas från partipolitik till enskilda frågor. Filtrering och individanpassning av information och utbud på internet gör att man får den typ av information som man redan känner till. Det här leder till att enskilda frågor och särintressen snabbt kan spridas och skapa ett mer delat och oroligt samhälle samt öka oro och frustration hos människor. Det driver på osäkerheten framför allt för att det är svårt att bedöma olika källors trovärdighet. 18

19 Vi ser hur grupper och nationer med särintressen använder media och sociala media på sätt som syftar till påverkan på samhället och nationer. Syftena är att skapa en känsla/uppfattning för att splittra och skapa osäkerhet alternativt förena särintressen eller religiös och politisk åskådning. Den ökande geopolitiska osäkerheten i vår del av världen generellt kan skapa oro hos människor, vilket kan påverka människors hälsa samt samhället negativt. Digitaliseringen innebär också nya krav på säkerhet och skydd för integriteten och det finns också en risk för ökad sårbarhet. Juridiken, lagar och avtal, behöver utvecklas i takt med digitaliseringen. Den ökande geopolitiska osäkerheten i vår del av världen generellt kan skapa oro hos människor, vilket kan påverka människors hälsa samt samhället negativt. Digitaliseringen innebär också nya krav på säkerhet och skydd för integriteten och det finns också en risk för ökad sårbarhet. 19

20 Vi som under året arbetat med den här rapporten är: Skellefteå kommuns ledningsgrupp, KLG Analysgrupp: Anna Wallström, tf processledare och utvecklingsstrateg, kommunledningskontoret Jenny Rönngren, fd processledare nu tjänstledig, kommunledningskontoret Yngve Lindmark, utredningsstrateg, kommunledningskontoret Susanne Melander, förhandlare, kommunledningskontoret Charlotta Fahlgren-Lidman, kommunsekreterare, kommunledningskontoret Krister Gustafsson, chefscontroller, kommunledningskontoret Lena Plym Forshell, kvalitetscontroller, kommunledningskontoret Skellefteå kommuns spanarnätverk