ÖVERSIKTLIG ANALYS AV ÖVERSVÄMNINGSRISK OCH EROSION LÄNGS RÖNNE Å I ÄNGELHOLMS KOMMUN

Transkript

1 ÄNGELHOLMS LÄNGS RÖNNE Å I ÄNGELHOLMS UPPDRAGSNUMMER MALMÖ Sweco Environment AB Malmö Kust och Vattendrag Granskare Björn Almström Olof Persson 1 (31) Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286, Malmö Telefon Telefax Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Björn Almström Civilingenjör Telefon direkt Mobil bjorn.almstrom@sweco.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING UNDERLAG BESKRIVNING AV RÖNNE Å GENOM ÄNGELHOLMS 4 2 BEFINTLIG SITUATION EROSION ÖVERSVÄMNING 10 3 KONSEKVENSER AV ETT FRAMTIDA FÖRÄNDRAT KLIMAT FRAMTIDA HAVSNIVÅ KONSEKVENSER AV FRAMTIDA HAVSNIVÅ FLÖDEN I RÖNNE Å VID ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT EKONOMISKA KONSEKVENSER AV ÖVERSVÄMNINGAR AV RÖNNE Å 10 4 MÖJLIGA ÅTGÄRDER EROSION ÖVERSVÄMNING 10 5 SLUTSATSER 10 6 REFERENSER 10 Bilaga 1 - Översiktlig översvämningskarta av Rönne å inom Ängelholms kommun 2 (31)

3 1 INLEDNING Genom Ängelholms tätort ringlar sig Skånes näst största å relativt obemärkt förbi. Ängelholms kommun har därför påbörjat projektet Rönneå Ängelholms kommuns livsnerv vars mål är att ta fram en åtgärdsplan för att öka Rönne ås inflytande över stadsbilden och ta till vara de stora värden som är förknippade med Rönne å. Vid ån ska det finnas en naturlig känsla av trygghet och trivsel. Det ska bli en attraktion att bo med vattenkontakt. Som en del av förstudierna inför ett omfattande åtgärdsinsatspaket för att lyfta Rönne ås status analyserar SWECO översiktligt översvämnings- och erosionssituationen i ån samt identifierar olika åtgärdslösningar mot dessa. Studien baseras endast på befintligt material från tidigare utredningar och har som övergripande syfte att sammanställa och analysera den information som redan finns om situationen i Rönne å. Dessutom har det inom projektets ramar gjorts en båttur längs Rönne å för att inventera den faktiska situationen i fält samt de befintliga åtgärder som genomförts. 1.1 UNDERLAG Följande material har funnits tillgängliga för studien: Översiktlig översvämningskartering längs Rönne å (Räddningsverket, 2002) Detaljerad översvämningskartering längs Rönne å (SMHI, 2008) Stigande havsnivå konsekvenser för fysisk planering (Länsstyrelserna, 2008) Kunskap inom kommunens organisation (muntligt, 2010) Kartunderlag: topografi, flygfotografier, resultat från de översiktliga översvämningskarteringarna, befintlig byggnation. 3 (31)

4 1.2 BESKRIVNING AV RÖNNE Å GENOM ÄNGELHOLMS I mitten av maj gjordes en fältstudie av Rönne å med båt från Skäldervikens hamn upp till kommungränsen. Den översta delen närmast kommungränsen kännetecknas av att ån är ca m bred och strömmar relativt långsamt (Figur 1.1). Omgivningen består av i huvudsak åkermark, men en remsa på m närmast vattendraget är bevuxet med träd, främst ask, al och alm. Djupet i ån är utmed detta avsnitt mellan 2 och 3 m, med enstaka djuphålor med djup upp till 5 m. Längs sträckan ligger en del fallna träd, som både hindrar sjöfart och som vid högflöden kan riskera att följa med vattnet och bilda fördämningar. Ur detta hänseende bör ån rensas från fallna träd i största möjligaste mån. Fallna träd kan dock medföra positiva effekter för åns biologiska status. Erosion förekommer längs denna sträcka, speciellt i åns i yttersvängar. På sikt förväntas flertalet av träden längs med ån att rasa ner där erosion förekommer. Figur 1.1 Den beskrivna delsträckan är markerad med grönt. I höjd med att E6:an korsar Rönne å förändras dess karaktär genom att ån smalnar av och vattenhastigheten ökar (Figur 1.2). Utmed denna åsträcka är erosionen mer påtaglig och det ligger en hel del fallna träd i ån. Bebyggelsen på den västra sidan om ån ligger bara m från den nuvarande åkanten, som även är relativt hög. Möjligen behöver det på sikt sättas in åtgärder mot erosion på denna sida för att i framtiden skydda befintlig bebyggelse. 4 (31)

5 Figur 1.2 Den beskrivna delsträckan är markerad med grönt. Nästa delsträcka kännetecknas av att ån återigen rinner långsammare och blir bredare samtidigt som ån gör en S-liknande sväng (Figur 1.3). I innersvängen syns det att ån deponerar sediment, medans erosionen är påtaglig i yttersvängen. Om ån får fortsätta att erodera kommer så småningom ån att bryta igenom S-svängen och få en rakare vattenfåra, samtidigt som det bildas en så kallad korvsjö av den del av ån som styckas av. Om nuvarande förhållanden håller i sig kommer emellertid detta att ta lång tid. Vid en jämförelse av flygfotografier från 1947 har erosionen i S-svängen inte fortlöpt särskilt långt. I slutet av denna sträcka rätar ån ut sig och här är erosionen inte lika påtaglig. Figur 1.3 Den beskrivna delsträckan är markerad med grönt. 5 (31)

6 Därefter rinner Rönne å in i de centrala delarna av Ängelholm (Figur 1.4). Här har det redan gjorts en rad åtgärder för att stabilisera åfåran, framförallt har slänterna längs långa sträckor förstärkts med sprängsten. Hur långt upp denna stenkross är lagd på slänterna är svårt att avgöra, eftersom stenutfyllnaden eventuellt kan vara dold under vegetationen. Längs denna åsträcka har det även tagits privata initiativ för att skydda tomter mot erosion. På några enstaka ställen har man försökt stabilisera slänten ner mot ån genom att anlägga träsponter. Sådana sponter har på flera ställen emellertid börjat ge vika eftersom konstruktionen varit för klen. I enskilda fall kan det vara aktuellt att ersätta svaga sponter med tillräckligt starka konstruktioner för att undvika skred av den bakomliggande jordmassan. Skred har inträffat vid en privat tomt utmed Rönne å, mest troligen berodde detta skred på att fastighetsägaren belastade slänten med för mycket jord. Det kan dock ses som en indikation på att det föreligger en viss skredrisk längs med Rönne å genom centrala Ängelholm, där ån rinner i en relativt djup ådal. Det bör dock poängteras att det än så länge inte inträffat några större skred i Rönne å. Figur 1.4 Den beskrivna sträckan är markerad med grönt. Den sista biten av Rönne å ut mot havet kännetecknas av att ån blir än bredare och flödar långsammare (Figur 1.5). Kanterna är delvis påverkade av erosion, men vass döljer och i viss mån skyddar åslänterna längs sträckan. I denna nedersta del är det, enligt muntliga källor, problem med sandackumulation, som försvårar framkomligheten för båtar. Detta kan även bekräftas genom att titta på flygfotografier av utloppet, som uppvisar deltaliknande morfologi. 6 (31)

7 Figur 1.5 Den beskrivna sträckan är markerad med grönt. 2 BEFINTLIG SITUATION 2.1 EROSION Erosion förekommer i stort sett längs hela Rönne å uppströms Ängelholms centrum. Uppkomsten av erosion beror på att mer sediment transporteras nedströms än vad som tillkommer uppströms ifrån. Transporten av sedimenten uppkommer i sin tur av att det strömmande vattnets hastighet blir tillräckligt hög för att förflytta sedimentkornen i ån. I ett vattendrag uppstår ofta höga vattenhastigheter i branta partier samt i ytterkurvor. När ett vattendrag svänger ökar hastigheten i yttersängen medan hastigheten minskar i innersvängen. Hastighetsskillnaden på det strömmande vattnet i svängarna gör att erosion sker i ytterkurvorna och deposition av sediment sker i innerkurvorna. Inte bara vattenhastigheten är bestämmande för erosionen utan även egenskaperna på jordmaterialet i åbrinken. Jordarter med liten spridning på kornstorleken, till exempel sand, är lätteroderade till skillnad från jordarter som innefattar ett antal olika kornstorlekar, till exempel morän, som är mer motståndskraftiga mot erosion. Generellt är en jordart med mindre kornstorlek mer erosionsbenägen än jordarter med större kornstorlek (Figur 2.1), undantaget finkorniga jordarter (kohesionsjordar), såsom lera och silt, där kemiska bindningskrafter mellan sedimentkornen gör jordarten mer motståndskraftig mot det strömmande vattnet. 7 (31)

8 Figur 2.1 Samband mellan medelvattenhastigheten, kornstorleken och sedimenttransport (SGI, 2008) Erosion av åbrinken kan även orsakas av vågor från hav, vind eller båttrafik. Vågor från Skälderviken och vindgenererade vågor i Rönne å är högst troligen försumbara för erosionen i ån. Däremot kan båttrafik skapa erosion och problemen med erosion kopplat till båttrafik kan komma att öka ifall trafiken blir livligare än vad den är idag. Båttrafik ger i huvudsak upphov till erosion på tre olika sätt. För det första tränger en båt undan vatten när den färdas på ån. Vattnet strömmar bakåt utmed båtens sidor och åns stränder. Vattnets energi övergår då delvis i rörelseenergi vilket får vattennivån att sjunka lokalt. Den relativt snabba avsänkningen av vattenytan när en båt färdas på ån kan leda till att stabiliteten i åbrinken minskar och sediment frigörs. För det andra bildas det en våg i aktern av båten som leder till att vatten spolas upp på strandkanten och således skapar erosion. För det tredje kan båtens propeller orsaka erosion av botten eller åbrinken om avståndet mellan propellern och botten eller åbrinken är för liten (SGI, 2008). Mycket av erosionen som skapas av båtar kan begränsas genom att båttrafikens hastighet regleras. Principen för att motverka erosion i vattendrag går ut på att antingen: stabilisera strandkanten för att på så sätt förhindra sediment från att försvinna, sakta ner vattnets hastighet så att erosion inte uppstår ersätta befintligt sediment med större/tyngre sediment som är mindre erosionsbenäget. Stabiliseringen av strandkanten kan göras på en rad olika sätt: Kanalisera vattendraget Gabioner Plantera vegetation Stenskoning 8 (31)

9 Vattnets hastighet kan saktas ned genom följande åtgärder: Hövder, kan antingen göras under vattnet eller ovanför vattenytan. Plantera träd (pilar) som saktar ned vattenhastigheten genom att pilens stammar ökar flödesmotståndet och samtidigt binder sediment med sina rötter. Alla ovan nämnda åtgärder är lämpliga för olika situationer, förhållanden och lokala behov. Därför är det inte möjligt att rekommendera att endast en typ av åtgärd sätts in, utan varje specifikt fall får undersökas för sig. Viss erosion förekommer längs i stort sett hela Rönne å, åtminstone längs den inventerade sträckan. Vissa delar är mer utsatta än andra. Emellertid är det inga bostäder eller infrastruktur som i nuläget är i omedelbar fara på grund av erosion. Däremot riskerar fler träd falla ner i ån till följd av erosionen. Detta kan i sig innebära en risk för båttrafiken och för att träd som dras med i ån vid höga flöden skapar dämningar vid broar eller trånga passager. I de centrala delarna av Ängelholm har redan en rad åtgärder vidtagits för att motverka erosionen av åkanterna. Kommunen har erosionssäkrat långa sträckor av Rönne å i centrala Ängelholm. Den huvudsakliga metoden har varit att fylla ut slänterna med sprängsten, vilket både är billigare och bättre ur miljösynpunkt än natursten. Vissa privata fastighetsägare i centrala Ängelholm har även tagit egna initiativ till erosionsskydd. Det rör sig om olika typer av skydd, bland annat stenslänter, betongmurar och träsponter. Stenslänterna ser ut att vara relativt nykonstruerade och är fortfarande i gott skick. På ett ställe var en betongmur underminerad i lågvattenlinjen och detta bör åtgärdas för att undvika att muren kollapsar. En av träspontarna hade även till viss del gett vika och riskerar på sikt att kollapsa, även denna bör åtgärdas. Platser med erosion förekommer dock även i centrala Ängelholm där erosionsåtgärder inte genomförts. 9 (31)

10 Figur 2.2 En privat fastighetsägare har utfört en träspont som varit för klent konstruerad och inte har klarat av tyngden från jordmassorna bakom. Figur 2.3 Erosionsskador inne i centrala Ängelholm. 10 (31)

11 Figur 2.4 I vänsterkanten syns erosionsskador och i högerkanten syns en indikation på erosion genom att vissa av träden lutar ut mot vattendraget, sannolikt riskerar dessa träd att på sikt falla i vattnet. Figur 2.5 Exempel på erosionsskydd som kommunen utfört under 1990-talet. 11 (31)

12 2.2 ÖVERSVÄMNING Rönne å, som alla andra vattendrag, drabbas med jämna mellanrum av översvämningar. Översvämningar uppstår i regel vid antingen kraftig snösmältning eller (vanligare i Skåne) när det regnat mycket under en längre period och det därefter kommer ett relativt kraftigt regn. Vid de sistnämnda förhållandena är de naturliga fördröjningsmagasinen redan belastade till max och regnet rinner därför rakt ut i ån. Ett sådant händelseförlopp inträffade i juli 2007 i Skåne med följden att många skånska vattendrag översvämmades. Rönne å har ingått i Räddningsverkets översiktliga översvämningskarteringar av prioriterade vattendrag i Sverige (Räddningsverket, 2002). Karteringen görs utifrån relativt grova indata och osäkerheten i resultaten är därmed stor. Osäkerheten i resultaten beror framförallt på att det inte gjorts några inmätningar i fält av vattendraget, utan det har istället uppskattats utifrån ritningar av broar och dammar. Dessutom har Lantmäteriets höjddatabas med begränsad noggrannhet (50 m upplösning och en noggrannhet på ±2 m) använts för stora delar av det översvämningskarterade området, undantaget de centrala delarna av Ängelholm där kommunens egna höjddata har använts (1 m ekvidistans mellan höjdkurvorna och noggrannhet på ±2 dm). Översvämningskarteringen genomfördes för två olika flöden: 100-årsflödet och beräknat högsta flöde. Normalt beräknas 100-årsflödet genom statistiska analyser av observerat flöde. Begreppet 100-årsflöde innebär att under ett givet år är sannolikheten 1/100 att flödet inträffar. Sannolikheten att ett 100-årsflöde inträffar under 100 år är därmed 63%. Då 100-årsflöde endast är ett sannolikhetsbegrepp kan mycket väl två 100-årsflöden inträffa kort efter varandra, även om det är osannolikt. Till skillnad från 100-årsflödet fås det beräknat högsta flödet inte utifrån observerade data utan beräknas enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering. Kortfattat använder man sig av en hydrologisk modell som använder maximalt ogynnsamma förhållanden för nederbörd, snösmältning och markvattenförhållanden. Storleken på dessa två flöden vid mynningen av Rönne å är 207 m 3 /s (100-årsflöde) samt 623 m 3 /s (beräknat högsta flöde) (SMHI, 2002). SMHI utförde även en ytterligare översvämningskartering av Rönne å genom Ängelholm Vid denna översvämningskartering användes samma indata som för modellen från 2002, men med tillägget att hänsyn togs till havsnivån i Skälderviken samt att stigande havsnivå och ökat flöde i samband med klimatförändringen modellerades (SMHI, 2008). Det bör tilläggas att både Räddningsverkets och SMHI:s översvämningskarteringar är mycket översiktliga och det har för modellerna inte gjorts inmätningar av bottenprofilerna i ån, utan dessa har uppskattats utifrån broritningar. I det mest ogynnsamma klimatscenariot beräknas 100-årsflödet i Rönne å öka med 14%, medan de andra klimatscenarierna förutspår att 100-årsflödet minskar med 5-15% (SMHI, 2008). Det vill säga att 100-årsflödet runt nästa sekelskifte förutspås ligga mellan 176 och 236 m 3 /s, jämfört med dagens 207 m 3 /s. Höga vattenstånd längs västkusten inträffar vid kraftiga västliga vindar, men även lågtryck är en bidragande faktor. Ofta sker också de högsta vattenstånden just när lågtrycken 12 (31)

13 passerar. SMHI mäter inte havsvattenståndet i Skälderviken, utan närmsta station är belägen i Viken i Öresund. En frekvensanalys av Vikens mätserie ( ) visar att ett högvatten med nivån +1,66 m (relativt RH70) har en återkomsttid av 100 år. Då har ingen hänsyn tagits till vind eller vågor. För vikar, som Skälderviken, kan vinden ha stor betydelse för vattennivån längst inne i viken på grund av uppstuvningseffekter. Uppstuvning i Skälderviken inträffar framförallt vid starka nordvästliga vindar, då vinden pressar in vatten i viken. Vatten strömmar därefter tillbaka längs med botten, men beroende på bottenfriktionen och djupförhållandena i viken hämmas vattnet när det strömmar tillbaka. Det resulterar i att vattnet stuvas upp i de inre delarna viken. Denna uppstuvningseffekt har av SMHI beräknats till att bli ca 40 cm vid en nordvästlig vind med hastigheten m/s (SMHI, 2008). Översvämningar orsakade av Rönne å samt av ett högt vattenstånd i Skälderviken har kartlagts för att bedöma Ängelholms sårbarhet mot de översvämningar sannolikt inträffar i det nuvarande klimatet. Kartor av centrala Ängelholm kan ses i Figur 2.6 och Figur 2.7 samt för hela Ängelholms kommun i Bilaga (31)

14 Figur 2.6 Översvämningskarta baserat på SMHI:s översvämningsmodellering från Det röda strecket visar hur långt upp i systemet som modellen sträcker sig. 14 (31)

15 Figur 2.7 Översvämningar vid havsnivån +2 m respektive +3 m. 15 (31)

16 En annan bild av översvämningens konsekvenser för Ängelholm fås genom att analysera de byggnader som blir direkt översvämmade vid de olika scenarierna (Figur 2.8). Byggnaderna har klassificerats i fyra klasser utifrån hur sannolika de är att drabbas av översvämning på grund av höga flöden i Rönne å; 1) översvämmas vid ett 100-årsflöde, 2) översvämmas vid ett 100-årsflöde som inträffar samtidigt som ett 100-årshögvatten, 3) översvämmas vid beräknat högsta flöde och 4) mindre sannolika att översvämmas. Figur 2.8 Översiktskarta av byggnader i centrala Ängelholm som är sannolika att översvämmas vid höga vattennivåer i Rönneå. Klassificeringen förutsätter att den gamla banvallen(markerat med rött streck) som löper söder om Skäldervikens hamn skyddar den bakomliggande bebyggelsen från översvämning. 16 (31)

17 Liknande analys har även gjorts för översvämningar orsakade av högt vattenstånd i Skälderviken, då det inte tagits hänsyn till flödet i Rönne å (Figur 2.9). Byggnaderna har för denna analys delats in i tre klasser; 1) översvämmas vid en havsnivå på + 2 m, 2) översvämmas vid en havsnivå på + 3 m och 3) mindre sannolika att översvämmas. Figur 2.9 Bostäder i centrala Ängelholm som är sannolika att översvämmas vid höga vattenstånd i Skälderviken. Banvallen söder om Skäldervikens hamn är inte medräknad. 17 (31)

18 Höga vattennivåer i Rönne å och havet orsakar inte bara översvämningar genom direkt översvämning, utan orsakar även dämningar i dagvattensystemet som i sin tur kan leda till källaröversvämningar och översvämningar i områden som inte nödvändigtvis översvämmas direkt av ån. Det finns dock i dagsläget inget underlag som redovisar omfattningen av en sådan översvämning i dagvattensystemet. 3 KONSEKVENSER AV ETT FRAMTIDA FÖRÄNDRAT KLIMAT Klimatförändringen är idag en av de mest komplexa frågeställningarna som mänskligheten har ställts inför och det är än idag efter en massiv forskningsinsats oklart om hur klimatet kommer ett förändras. SMHI har genomfört regionala klimatmodelleringar av hur Sveriges klimat förändras i och med klimatförändringen (SMHI, 2007). De globala klimatmodellerna antyder att Sverige får en större temperaturökning än det globala genomsnittet (IPCC, 2007). Ängelholms kommun tillhör regionen Sydvästra Götaland enligt den regionindelning som SMHI har gjort av Sverige inför de regionala klimatmodellerna (SMHI, 2007). Klimatet i denna region kommer enligt SMHI:s klimatmodellering bli följande jämfört med åren : Temperaturen förväntas stiga med 2,8 C fram till år 2050 och med 5.2 C till år Temperaturökningen blir större för vintermånaderna än sommarmånaderna (SMHI, 2007). Nederbörden ökar sannolikt med 11% till år 2050 och med 15% till år Enligt modelleringarna får sommarmånaderna mindre nederbörd jämfört med idag, medan vintermånaderna får betydligt mer nederbörd (SMHI, 2007). Den maximala nederbörden under sju sammanhängande dygn ökar med upp till 20% fram till år 2100 (SMHI, 2007). Det finns idag inga entydiga resultat som visar om frekvensen av kraftiga stormar och oväder förändras i och med klimatförändringen (Klimat och sårbarhetsutredningen, 2007). 3.1 FRAMTIDA HAVSNIVÅ I och med den globala uppvärmningen förväntas havsnivån stiga på grund av att vattnet i haven expanderar när havsvattentemperaturen stiger, men även för att avsmältningen av de stora polarisarna sker i en snabbare takt när temperaturen stiger. Allteftersom klimatforskningen förbättras kommer det nya prognoser av hur högt havsnivån stiger fram till år De senaste åren har framförallt kunskapen ökat om avsmältningen av polarisarna och det har resulterat i prognoser som skiljer sig från IPCC:s prognos i deras fjärde och senaste sammanställning av klimatforskningen. Under våren 2009 publicerade kommissionen för hållbar utveckling en rapport som sammanställde det nuvarande kunskapsläget om klimatförändringen med Sverige som fokus. I denna rapport sägs det att en höjning av havsytans medelnivå med en 1 m är att förvänta år 2100, samtidigt som det är högst osannolikt att höjningen blir så stor som 2 m (Rummukainen & Källén, 2009). 18 (31)

19 I stora internationella samhällsbyggnadsprojekt i bland annat Nederländerna har prognoser för havsnivån om 200 år även tagits fram. Osäkerheten i dessa prognoser är än större än prognoserna för år 2100, men kan ändå ge en indikation om att havsnivåhöjningen inte upphör efter år Havsnivåhöjningen i deras prognoser för år 2200 ligger 2 till 4 m ovanför dagens medelvattenyta (Deltacommissie, 2008). Störst skador kommer emellertid inte höjningen av medelvattennivån att orsaka, utan störst skador kommer framförallt att inträffa vid högvattensituationer. I länsstyrelserna i Skåne och Blekinge läns projekt Stigande havsnivå konsekvenser för fysisk planering redogörs för beräkningar SMHI har utfört av framtida högvattenstånd i Viken, dessa beräkningar har SMHI även använt i den översvämningskartering de gjort 2008 av Rönne å (Tabell 3.1). Tabell 3.1 Framtida högvattenstånd i Viken (den närmst belägna SMHI-stationen). Kursiverade vattenstånd anger det 95 % konfidensintervallet för de framräknade vattennivåerna. Alla nivåer är angivna i centimeter relativt RH70. Framtida vattennivå i cm relativt RH70 Återkomsttid 2 år 10 år 25 år 50 år 100 år Återkomsttiderna för framtida högvatten i Tabell 3.1 är baserade på IPCC:s prognoser för medelvattenståndshöjningen i den fjärde rapporten från 2007, som i sin tur baseras på forskningsresultat som i bästa fall är från Dessutom använder SMHI en metod som inte tar hänsyn till att trenden för observerade års maxima ökar mer än vad den årliga medelvattenhöjningen är. Om hänsyn tas till dessa parametrar blir vattennivån för olika återkomsttider följande (Tabell 3.2) Tabell 3.2 Beräknade högvattenstånd i Viken år 2100 (Martinsson & Karlsson Green, 2010) Framtida vattennivå i cm relativt RH70 Återkomsttid 2 år 10 år 20 år 50 år 100 år Det bör även noteras att båda tabellerna ovan avser en vattenyta som är stilla, det vill säga att eventuella vågor i samband med högvattenstånd inte är medräknade. Dessutom skiljer sig Skälderviken från Viken genom att uppstuvningseffekten kan bli betydande i Skälderviken, se Kap Om vinduppstuvningen inkluderas i ovan nämnda beräkningar av framtida högvattenstånd blir ett högvattenstånd med 100-års återkomsttid mellan 268 cm eller 335 cm relativt RH70 beroende på metoden som används vid beräkningarna. Till detta kommer även effekten av vågor. När en våg träffar land har vågen fortfarande en del av sin energi kvar och då fortsätter vågen upp på land en bit. Detta kallas för 19 (31)

20 uppspolning och medför att ytterligare mark riskerar att översvämmas när högvatten sammanfaller med vågor KONSEKVENSER AV FRAMTIDA HAVSNIVÅ Konsekvenserna av en förhöjd havsnivå blir för låglänta kustområden omfattande. Erosionen längs med kusterna accelererar och grundvattennivån höjs i kustnära områden i takt med att medelvattennivån höjs. Dessutom riskerar större områden att översvämmas vid högvatten. Omfattningen av ett 2, 3 och 4 m högvatten visas i Figur 3.1. Havsnivåer 2 och 3 m över det normala är scenarion för år 2100, medan 4 m över medelvattennivån är ett möjligt scenario för år Figur 3.1 Potential översvämning vid en havsnivå 2, 3 och 4 m högre än dagens medelvattennivå. Antalet byggnader som riskerar att översvämmas vid en sådan situation visas i Figur 3.2. De flesta byggnader som drabbas är belägna relativt nära havet, men även byggnader inne i centrala delarna av Ängelholm drabbas. 20 (31)

21 Figur 3.2 Bostäder som riskerar att översvämmas vid framtida högvatten år 2100 och år (31)

22 3.2 FLÖDEN I RÖNNE Å VID ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT Klimatmodelleringarna visar att årsnederbörden ökar i ett framtida förändrat klimat, vilket resulterar i att flödena i vattendragen också ökar. Skulle klimatprognoserna stämma beträffande nederbördsmönstret innebär det att översvämningar sommartid blir ovanligare eftersom nederbörden minskar sommartid, medan översvämningarna blir vanligare vintertid då nederbörden ökar betydligt jämfört med idag. I det värsta scenariot ökar 100-årsflödet år 2100 med 14% jämfört med idag enligt SMHI:s översvämningskartering från I samma översvämningsstudie gjordes en översvämningskartering vid ett framtida 100-årsflöde kombinerat med ett högvatten 2,63 m. Det gjordes även en kartering för ett nutida 100-årsflöde kombinerat med ett högvatten 3,10 m över normalvattenståndet. Anledningen till att även detta scenario redovisas under kapitlet om klimatförändringar beror på att havsnivån som användes i detta scenario motsvarar det 100-årshögvatten som beräknats i studien av Martinsson & Karlsson Green från 2010 och även om flödet inte är av samma storleksordning som ett framtida 100-årsflöde är det ändå ett tillräckligt högt flöde för att översvämningen under dessa förhållanden blir omfattande. Översvämningsomfattningen kan ses i Figur 3.3. Figur 3.3 Översvämningar vid en kombination av ett framtida högt flöde och hög vattennivå i havet. 22 (31)

23 3.2.1 EKONOMISKA KONSEKVENSER AV ÖVERSVÄMNINGAR AV RÖNNE Å I en underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen har en ekonomisk beräkning gjorts av kostnaden för 100-års översvämningar fram till år 2100 i Rönne å. Den schablonmässiga beräkningen får anses som mycket grov och tar endast hänsyn till den nuvarande bebyggelsen och inte framtida exploateringsområden, men beräkningen ger ändå en uppskattning på hur stor kostnaden förväntas bli. För Rönne å uppskattas kostnaderna för 100-årsöversvämningar fram till år 2100 bli ca 212 miljoner kronor i 2001 års prisnivå. Det konstateras också att kostnaderna för att förebygga framtida skador orsakade av översvämningar är mindre än kostnaderna för att åtgärda skadorna efter det att de uppstår (Klimat- och sårbarhetsutredningen, 2007). Det finns således ekonomiska incitament till att vidta åtgärder mot översvämningar. 4 MÖJLIGA ÅTGÄRDER Denna översiktliga studie av översvämnings- samt erosionsproblematiken i Ängelholms kommun utmed Rönne å har visat på att det finns ett åtgärdsbehov. 4.1 EROSION I centrala Ängelholm har åtgärder redan vidtagits för de flesta platser där erosionsproblem förekommit. Emellertid finns det ett fåtal platser som är oskyddade och där erosionskador av åslänten syns och här kan det komma att bli aktuellt med erosionsskydd. I stadsmiljöer, som centrala Ängelholm, kan stenslänter och andra mer hårda åtgärder med fördel utföras, trots att denna typ av skydd kan medföra negativa bieffekter i andra miljöer. Skydd genom att förstärka slänterna med sprängsten finns redan och verkar ha fungerat bra mot erosionen hittills. Andra tillvägagångssätt kan vara utforma erosionsskydden så de även får andra funktioner än att skydda mot erosion, till exempel att de bidrar till en ökad tillgänglighet till ån för allmänheten. Detta kan till exempel göras genom att det anläggs trappavsatser på åslänten, där människor kan sitta och njuta av ån. Brygg- och kajpromenader kan anläggas längs ån, vilka även kan fungera som erosionsskydd. 23 (31)

24 Figur 4.1 Exempel från USA på hur en stenutfyllnad kombinerats med erosionsskydd med hjälp av vegetation. Figur 4.2 Exempel på hur olika typer av erosionsskydd kan kombineras. Bryggan och träpålningen under reduceras erosionen vid normalflöden medan kokosfiberrullarna förhindrar erosion av åslänten vid höga flöden. Kokosfiberrullarna kommer så småningom att bli övertäckta av vegetation. 24 (31)

25 Utanför centrala Ängelholm har det inte anlagts några erosionsskydd och här är släntskador på grund av erosion vanligt. Dock riskeras ingen bebyggelse att skadas av erosion i dagsläget, däremot faller träd ner i ån till följd av erosion. Nedfallna träd utgör en risk för såväl båttrafiken som för att träd ska följa med ån och skapa dämmen vid broar eller andra trånga passager. Ur en rent ekonomisk synvinkel kan det vara svårt att motivera ett erosionsskydd av alla sträckor där erosion förekommer på landsbygden. Även om bara erosionsskydd görs för de delar där det finns träd som riskerar hamna i vattnet blir antagligen kostnaden hög. Kostnaden för att erosionssäkra strandkanterna bör emellertid vägas emot kostnaden för att forsla bort fallna träd alternativt avverka träd som riskerar falla ner i vattnet. I speciellt utsatta områden kan det övervägas att skydda strandkanten mot erosion. Detta kan vara områden där många träd riskerar att falla eller vid de platser i centrala Ängelholm där erosion förekommer. Då finns det ett antal olika metoder att tillgå. I naturområden är det inte lämpligt med samma åtgärder som inne i centrala Ängelholm eftersom de hade fått svårt att smälta in i den omgivande miljön. Här är det istället bättre att jobba med vegetation för att reducera erosionen. Det finns en rad olika metoder inom detta segment. I vissa miljöer kan det till exempel lämpa sig att plantera pil, som gillar att stå blött och vars rötter binder sediment på ett effektivt sätt. Andra metoder är att anlägga vegetationsmattor. Själva mattorna består av en kraftigt kokosfibermatta och i mattan planteras växtplantor. Kokosfibermattans funktion är att ge ett initialt erosionsskydd till slänten och hålla plantorna på plats tills det att plantornas egna rotsystem är utvecklade och själva binder sedimenten. Med tiden bryts kokosfibermattan ned och kvar återstår vegetationen. I kraftigt strömmande vattendrag kan detta skydd ytterligare förstärkas med gabioner (metallkorgar fyllda med sten). Vid plantering av träd som erosionsskydd bör man säkerställa att trädens rotsystem inte förstör eventuella dräneringsledningar som mynnar ut i ån. 25 (31)

26 Figur 4.3 Erosionsskydd i form av vegetationsmattor. Här ses den underliggande kokosfibermattan och hur växtplantor planteras ovanpå mattan. I partier med branta åkanter kan en viss reducering av erosion uppnås genom att plana ut den branta släntlutningen. Denna åtgärd kan gärna kombineras med andra typer av erosionsåtgärder, till exempel plantera pil eller annan vegetation för att sakta ner flödet. 4.2 ÖVERSVÄMNING Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen kommer översvämningsskador längs Rönne å orsakade av 100-årsflöden att kosta ca 212 MSEK fram till år 2100 om ingenting görs för att motverka översvämningar. På kommunal nivå bör det tas fram en strategi för hantering av översvämningar. Strategin bör framarbetas i samverkan av alla förvaltningar som berörs av översvämningar samt räddningstjänsten. Strategin ska syfta till att lyfta fram översvämningsfrågan i planeringen av alla berörda kommunala verksamheter och samordna aktiviteter kopplade till översvämningar, men även prioritera olika åtgärdsförslag. En rad åtgärder som behövs för att klimatsäkra Ängelholms kommun ligger relativt långt fram i tiden och därför behövs det en strategi för när åtgärderna behöver vara på plats. Självklart ska strategin vara ett levande dokument och allteftersom prognoserna för framtidens klimat förändras ska strategin anpassas vid behov. Ett åtgärdsprogram för att reducera översvämningarna i Rönne å bör inkludera alla kommuner i Rönne ås avrinningsområde. Syftet med ett samarbete inom avrinningsområdet är att de mest effektiva åtgärderna för att reducera översvämningarna 26 (31)

27 i Ängelholms kommun kan finnas utanför kommungränsen. Dessutom är det viktigt att samordna aktiviteterna så att kommuner uppströms inte gör åtgärder mot översvämningar som förvärrar situationen för Ängelholm. Exempel på storskaliga åtgärder för att skydda de centrala delarna av Ängelholms kommun från att översvämmas kan till exempel vara att fördröja Rönne ås vatten i stora översvämningsmagasin vid extremt höga flöden. Magasinens storlek måste vara tillräckligt för att rymma det vatten som krävs för att avlasta de nedre delarna av ån. Därför räcker det inte med att anlägga enstaka dammar, utan det krävs utjämningsmagasin på flera kvadratkilometer. Sådana stora magasin kan endast fås om vattendraget dämms när risk för översvämning föreligger och låglänta områden ovanför fördämningen översvämmas. I realiteten innebär det att åkermark offras för att skydda tätorter vid extremt höga flöden. I Sverige är detta inte någon metod som används i någon större skala, men i England är det en förekommande metod för att rädda städer från att översvämmas av vattendrag. Om en sådan lösning ska kunna bli aktuell måste ersättningssystem tas fram för att ersätta markägare vars marker skadas då dessa utnyttjas som fördröjningsmagasin. Inne i mer tätbebyggda områden kan bebyggelse skyddas genom att höja upp befintliga vägar samt gång- och cykelbanor. I de områden där det inte finns några befintliga vägar att höja får vallar anläggas. På vallarna kan det med fördel anläggas gång- och cykelbanor på så sätt ökar vallarna tillgängligheten för allmänheten att vistas i vattennära miljöer. Det är även viktigt att redan i planeringen beakta behovet av framtida vallar för att skydda bakomliggande bebyggelse. Figur 4.4 Exempel på hur översvämningsskydd kombinerat med gångväg kan se ut. 27 (31)

28 Inne i tätbebyggda områden bör även grönytor identifieras som kan låtas att bli översvämmade. Ju mer områden som översvämmas desto lägre blir vattennivån vid bebyggelse nära vattnet. Även grönområden som är lokaliserade en bit ifrån ån bör utvärderas om de har möjlighet att fungera som ett utjämningsmagasin, men då för dagvatten. Ofta orsakas stora skador vid höga flöden i vattendrag av att dagvattensystemet dämms. Kan en viss mängd av vattnet ledas till grönytor blir belastningen mindre i dagvattensystemet. Vid eventuella brobyggnationer över Rönne å bör konstruktioner väljas som inte dämmer vattnet, inte ens vid höga flöden. Till exempel dämmer en hängbrokonstruktion mindre vatten jämfört med en brokonstruktion med pelare i vattnet. Det kan även finnas objekt som inte får översvämmas, till exempel transformatorstationer eller pumpar för dagvatten och avloppsvatten. Dessa kan skyddas med hjälp av mobila eller temporära barriärer som monteras upp vid behov (Figur 4.5). Fördelen med de mobila barriärerna är att de ofta är billigare än permanenta skydd. Nackdelen å andra sidan är att det behövs hållas en beredskap för att snabbt kunna få upp skydden vid behov. Ett bra redskap för att i en utredningsfas se på effekter av olika åtgärdsförslag mot översvämning är att bygga upp en detaljerad hydrologisk och hydraulisk modell över Rönne å. Med hjälp av modellen kan konsekvensen uppströms och nedströms av översvämningsåtgärder studeras, något som är svårt att förutse utan modellberäkningar. Figur 4.5 Exempel på en temporär barriär mot översvämningar. 28 (31)

29 5 SLUTSATSER Erosion i ån förekommer utmed långa partier i ån och detta framförallt uppströms centrala Ängelholm. I centrala Ängelholm har kommunen redan skyddat långa sträckor av stränderna genom att placera sprängsten på slänterna. Dessa skydd verkar hittills fungerat väl och skyddar slänterna från erosion. Emellertid finns det sträckor inne i centrala Ängelholm där erosion förekommer, men än så länge hotas inga byggnader eller infrastruktur av denna erosion. Uppströms centrala Ängelholm har inga skyddsåtgärder gjorts mot erosionen och långa sträckor av Rönne å har eroderade åbrinkar. Det största hotet med erosionen längs dessa delar är att träd faller ner i ån. Nedfallna trän skapar problem för båttrafikens framkomlighet och riskerar att skapa fördämningar vid broar eller trånga passager utifall de dras med ån vid höga flöden. Stora delar av Ängelholms tätort är högt beläget och risken för översvämningar från Rönne å eller havet är minimala. Det finns dock områden som är låglänta där risk för översvämning föreligger. Speciellt i ett förändrat klimat förväntas dessa områden bli mer frekvent översvämmade om inga åtgärder tas för att motverka översvämningar. Insatser mot erosion kan ske både storskaligt, till exempel översvämningsmagasin, och regionalt, det vill säga åtgärder i andra kommuner som leder till mindre översvämningar i Ängelholm. Insatserna kan även vara lokala punktinsatser, som till exempel att höja upp befintliga vägar eller installera temporära översvämningsskydd. Det arbete som Ängelholms kommun nu påbörjat avseende erosion och översvämningar bör ses som ett första steg till att upprätta en strategi för hur arbetet med dessa två frågor ska bedrivas. Målet med en sådan strategi är att säkerställa att åtgärdprogram och arbetsrutiner är väl utredda och förankrade hos alla inblandade. 29 (31)

30 6 REFERENSER Deltacommissie, (2008), Working together with water a living land builds for its future Länsstyrelserna i Skåne och Blekinge län, (2008), Stigande havsnivå konsekvenser för fysisk planering, Länsstyrelserapport: 2008:5 Klimat och sårbarhetsutredningen, (2007), Översiktlig sårbarhetsanalys för översvämning, skred, ras och erosion i bebyggd miljö i ett framtida klimat, framtaget av en arbetsgrupp på uppdrag av Klimat och sårbarhetsutredningen Martinsson, S., Karlsson Green, M., (2010), Översvämningsrisker och kusterosion i Landskrona Stad En övergripande studie avseende på klimatförändringen, Examensarbete TVVR 10/5002 Rummukainen, M., Källén, E., (2009) Ny klimatvetenskap , Kommissionen för hållbar utveckling Räddningsverket, (2002), Översiktlig översvämningskartering längs Rönne å, Rapport 29 SGI, (2009), Erosion och sedimenttransport i vattendrag, SIG-Varia-08/592 SMHI, (2008), Detaljerad översvämningskartering längs Rönne å, Rapport Nr: (31)

31 BILAGA 1 ÖVERSIKTLIG ÖVERSVÄMNINGSKARTERING AV RÖNNE Å INOM ÄNGELHOLMS 31 (31)