Vibyggerå Nya kyrka. Restaurering av takytor

Transkript

1 Vibyggerå Nya kyrka Restaurering av takytor Etapp 2. Långhus, kor och sakristia Vibyggerå socken, Kramfors kommun Murberget Länsmuseet Västernorrland, Kulturmiljöavdelningen, Rapport 2011: 14, Bodil Mascher

2 2 Innehåll: Sid. Inledning 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens tillståndsärende Beställare Beställarens ombud Projektledning/besiktningsman Entreprenör Arbetsbeskrivning Antikvarie Objektbeskrivning 4 Beskrivning / Historik 4 Kulturhistorisk status 6 Åtgärder och genomförande 6 Tillstånd före restaurering /Planerade arbeten 6 Aktuella åtgärder 10 Genomförda åtgärder 15 Antikvariska synpunkter 26 Källor 26

3 3 Inledning Objekt / dnr. Ullångers församling, Kramfors kommun. Länsmuseets dnr / 15. Länsstyrelsens tillståndsärende Beslut dnr Beställare Ullångers församling. Beställarens ombud Ullångers församling, Anita Lindström, Prästbordet 101, Ullånger. Projektledning /besiktningsman Hans-Erik Olsson AB Entreprenör GE: Narva Project AB, Kalmar. Ue: Renovator AB, Sthlm (målningsarbeten). Arbetsbeskrivning Vibyggerå kyrka, Härnösands Stift, Västernorrlands län. Arbetsbeskrivning gällande takrenovering på torn och långhus, , rev , Plåtkonsult Hans- Erik Olsson AB. Antikvarie Murberget Länsmuseet Västernorrland, Bodil Mascher. Foton där ej annat anges.

4 4 Objektbeskrivning Beskrivning / Historik Vibyggerå Nya kyrka är en klassisk långkyrka med vapenhus och torn med lanternin i väster, byggd ett stycke från den gamla kyrkan. Den står på en sockel av tuktad granit. Sakristian byggd 1917 finns på norra väggen. Sadeltaket täcks av en-kupigt lertegel och torntaket är plåttäckt. Stommen utgörs av skalmurar av natursten och väggarna är vitputsade. Kyrkan har en portik mitt på vardera långfasad. Hörnkedjorna och portikerna har rusticeringar i puts liksom tornets nedersta våning. Tornets ädelputs avviker från långhusets slätputs och fönsteromfattningar har en enklare form på listdragningarna. På tornet finns även vackra spetsvinklade stuprör kvar Kyrkan före ny kopparplåt och ny avtäckning med en-kupigt tegel. Kyrkan grundlades och byggdes upp till fönstren år 1871 och invigdes år Ritningarna upprättades av arkitekten J F Åbom ( ), som vid denna tid hade tjänstgjort under lång tid vid överintendentsämbetet efter avslutad akademiutbildning. Byggmästarna var Per Norin från Trönö, Hälsingland och P O Hillgren från Gästrikland. Det hårda nödåret 1867 påverkade även Vibyggerå och

5 5 många tvekade inför ett stort kyrkobygge. Simon Brandell, son till den legendariske väckelseprästen Pehr Brandell i Nora, var som nybliven kyrkoherde i församlingen starkt pådrivande vid tillkomsten av den nya kyrkan. Kyrkan brann 1916 efter ett åsknedslag, då spiran tog eld. Orgelbyggaren P. Viberg ledde räddningen av piporna till kyrkorgeln, kyrkvärdarna tog hand om silvret, arkivet och ljuskronorna. Spiran ramlade ner över långhuset och malmen i klockorna smälte i tornet. Det hela slutade med att kyrkan brann ner men återuppfördes 1919 med den gamla som förebild och med sina gamla yttermurar. Återuppbyggnaden skedde under ledning av stadsarkitekten i Härnösand, Albert Thurdin, som fick till uppdrag att kopiera kyrkans ursprungliga ritningar och byggnadsingenjören Gunnar Malmsten i Härnösand. Den åttkantiga predikstolen, den liksom övrig inredning ritades av Albert Thurdin. Den största skillnaden jämfört med ursprunglig kyrka var, att man nu placerade sakristian i norr och inte som tidigare öster om koret. Man bestämde, att spiran skulle utföras i kopparplåt och övrig takbeläggning i järnplåt, men valde sedan tegeltak. En ny klockstapel byggdes och man och gjöt en ny klocka ur den tillvaratagna malmen (lillklockan). Man införskaffade från Bergholtz & Co även en storklocka, som delvis utgjordes av den gamla malmen. Byggnadsarbetena avstannade på grund av ekonomiska förvecklingar men återstående arbeten fortskred under ledning av byggmästarna O. Höglund, Daniel Höglund och Johan Nyberg. Målningsarbeten utfördes av P. C. Nyberg i Örnsköldsvik och Nils Norberg i Norrgällsta. Förgyllningsarbeten gjordes av glasmästaren K. Thorssell i Härnösand. Under tiden reparerades den gamla kyrkan i grannbyn Vibyggerå, som användes under tre år innan den nya kyrkan stod färdig igen. Den medeltida kyrkan väckte ett särskilt intresse och fick en genomgripande upprustning efter nya kyrkans brand genomgick den nya kyrkan yttre och inre omputsning, även sockeln, samt avfärgning. Invändigt målades i koret en ny stjärnhimmel likt den som fanns i den tidigare kyrkan. Predikstol, läktare och bänkar målades om. En ny altartavla utfördes av E. Stenholm från Sundsvall, som även skulpterade figurerna Jesaja och Johannes i altarbågen. Johan Norberg skar trälampetterna i altarbågen. Ovanför huvudingången har minnestavlan från restaureringen i polerad granit inmurats återinvigdes kyrkan efter restaureringen omputsades tornet, efter kvarstående problem med putsen. Omputsningen innebar bortbilning av allt bruk in till stenmuren och nätspänning för bättre vidhäftning av bruket, som uppges ha varit ett kc-bruk (Terracit) som yttre påslag. På talet installerades även oljeeldning. En stor interiör ombyggnad av långhuset skedde 1965, som omfattade bänkar, takvalv och installation av wc.

6 6 År 1973 utfördes en omfattande invändig upprustning, då innertaket isolerades på utsidan och kyrkan genomgick en invändig ommålning. Kyrkans tegeltak Kyrkan var sannolikt redan från början avtäckt med ett två-kupigt tegel på ett underlag av stickspån. Varför man en gång började lägga ett stickspånstak med tegel ovanpå är okänt. Det vanliga är att man från början hade ett spåntak som senare täcktes med tegel, när detta blev alltmer vanligt. Tegel som taktäckningsmaterial började över huvud taget bli mera allmänt i profan bebyggelse först efter järnvägens utbyggnad i denna landsända. Tegeltak är mycket ovanligt på länets kyrkor. Kulturhistorisk status Kyrkan åtnjuter skydd enligt Kulturminneslagen kap. 4. Åtgärder och genomförande Tillstånd före restaurering / Planerade arbeten Tidigare skick På kyrkans befintliga takytor utom tornet låg sedan 1960-talet ett en-kupigt lertegel från Heby tegelverk. Dessförinnan låg ett två-kupigt lertegel på taket. Befintligt tegel hade läckage på flera ställen. Snöglidning om vintrarna och pannornas dåliga passning på det stora sadeltaket hade gjort att pannorna åkte isär och glipade. Man hade även gjort urklippta urtag i pannorna för olika fästen. Befintliga snörasskydd hade konsoler med infästningar i underliggande spåntak, som därvid hade spräckts och orsakat vattenläckage ner på takfotens putsgesims.

7 7 Gavelkorsen som satt ovanför ingångar mot söder och norr hade trasiga och otäta plåtbeslag. Plåtbeslag och ränndalar var rostskadade Det tidigare takteglet från 1960-talet före omläggning Tidigare taktegel före omläggning..

8 Tidigare taktegel på södra takfallet före bytet. Notera tegelpannornas krokar Tidigare taktegel på södra takfallet före byte av tegel.

9 Stickspån under tidigare tegel på södra takfallet. Läkt med rötskador och mossbeväxt Stickspånet vid takfoten på södra takfallet.

10 10 Aktuella åtgärder Tegeltak Långhustakets tak skulle enligt arbetsbeskrivning läggas om med befintliga takpannor alternativt med nytt en-kupigt tegel av fabrikat Nortegel eller Wienerberger Koramic sinus. Korets och sakristians tak ska läggas om med nya en-kupiga takpannor. Vid ett projekteringsmöte valde församlingen lerteglet Koramic sinus, vilket Länsstyrelsen godkände. Detta tegel kan fästas med skruvfattning och har en större anläggningsyta som gör att inte teglet rör sig vid snöglidning som det befintliga teglet gör. Det är också mera hårdbränt. Ur kulturhistorisk synpunkt hade det varit bäst att behålla det gamla teglet, åtminstone på södersidan eller endast komplettera trasiga pannor med nya. Dels är tegeltak på kyrkor unika i länet (två-kupigt dominerar starkt på länets profana byggnader), dels bevaras då det gamla takets patina. Församlingen valde dock hel omläggning med det nya teglet på grund av dess tekniska egenskaper. Takavvattning. Plåtanslutningar Skorstenens läckande nederbeslag och överbeslag skulle åtgärdas. Man behövde även ersätta rostskadade ränndalar och åtgärda läckande plåtanslutningar. Rostskadad fotplåt skulle bytas ut mot en fabrikslackad i samma kulör som teglet. Hängrännan mot söder var krokig efter hård snöbelastning vintertid och hängkrokarna satt alltför glest. Krokar skulle monteras med en extra krok mellan befintliga krokar, som satt på 1,20, 1,30 och 1,50 meters mellanrum. Gavelkorsen Korsens trasiga och otäta plåtbeklädnad och rötskadade stommar skulle ersättas med nytillverkade kors med de gamla korsen som förlaga. Säkerhet Takluckan skulle flyttas till nocken och gamla hålet brädas igen. Befintlig plattform skulle flyttas till motsatta sidan skorstenen och väggstegen demonteras.

11 Gamla en-kupiga lerteglet från Heby tegelverk, som bytes ut Koramic sinus med två stödpunkter på baksidan pannan jämfört med en.

12 Korrugerad ränndal mellan långhustak och frontontak över port mot söder. Bristfälligt avslut mot vattkupa mellan långhustak och frontontak över port mot söder..

13 Vattlist/ståndskiva mellan östra korväggen och sakristians tak ska ersättas. Äldre 1960-talstegel före bytet. T h:takstege före omplacering Rostskadad fotplåt mot söder.

14 14 Gammalt skadat gavelkors. Foto: Narva Project AB Korsfot på gammalt gavelkors.

15 15 Genomförda åtgärder Taktegel Takarbeten påbörjades vid månadsskiftet april/maj. Under maj månad maj pågick läggning med det nya en-kupiga lerteglet Koramic sinus på de södra takytorna. Under juni lades de norra takytorna. Slutbesiktning skedde På grund av sen leverans av tegel hann inte sakristians norra takytor bli lagda vid datum för slutbesiktningen men taket är under augusti månad färdiglagt. Enligt bygghandling skulle allt spån och träläkt kasseras. Under arbetets gång visade sig dock att det underliggande stickspånet endast hade smärre skador och det gamla spåntaket kunde i huvudsak behållas, vilket var en fördel ur kulturhistorisk synpunkt. Läkten var dels murken med mosspåväxt, dels fanns friskt läkt. Ny bär- och ströläkt monterades dock för att pannorna skulle passa in. Inget av rotet behövde bytas. Rötskadat spån togs bort på cirka 60 cm ovanför takfoten på långhusets södra takfall. Ply-wood lades på rötskadade ställen för att komma i nivå inför tegelläggningen. Över Ply-woodskivorna lades underlagspapp som skjutits in under spånet längre upp. Pannorna är skruvade fältindelat enligt Ama, vilket underlättar ev. framtida byte av enstaka pannor eftersom enbart de fästa pannorna behöver lossas. Kortaket var mera invecklat att lägga i flera brytningar. Plastfingrar monterades vid takfoten under pannornas konvexa del, som hinder för bobyggande fåglar. Av det borttagna teglet finns sparade tegelpannor på kyrkvinden Södra takfallen lägges med nytt enkupigt tegel.

16 Södra takfallets östra del efter borttaget tegel. Foto: Narva Project AB Södra takfallets östra del efter borttaget tegel. Foto: Narva Project AB.

17 Närbild södra takfallet med ny läkt på det gamla stickspånet. Nytt enkupigt tegel Södra sidan med pappen närmast takfoten inskjuten under kvarvarande stickspån.

18 Tidigare 1960-talstegel på södra takfallet Nytt en-kupigt tegel lägges på södra takfallet.

19 Norra sidan. Gamla spåntaket sparas under nytt tegel på sakristian Fågelskyddsgaller monterades under pannorna.

20 20 Gavelkorsen De skadade gavelkorsen har ersatts med nytillverkade kors av kopparplåt av Narva Glas i Budapest. Korsen har fått samma form och dimensioner som originalen med en stomme av rostfri plåt. Nockpannor har lagts kring korsfoten. De satt tidigare fästa med bly och bruk. De gamla trästommarna var förstörda av rötskador. De gamla korsen har bevarats på kyrkvinden. Korsen nytillverkas i Budapest. Foto: Narva Project AB. Närbild av nytt gavelkors. Foto: Narva Project AB.

21 21 Korsets nya rostfria stomme. Foto: Narva Project AB. Korsets montering på södra frontonen. Foto: Narva Project AB.

22 22 Övriga plåtarbeten Kompletterande nya rännkrokar har blivit fästa mellan de befintliga som satt på alltför långt avstånd från varandra, vilket fick rännan att vika sig. Nu sitter en rännkrok mellan de befintliga. Korrugerad fotplåt är ersatt mot ny i samma kulör som teglet. Korrugerade ränndalar har ersatts mot nya. Befintliga hängrännor och stuprör har behållits enligt bygghandling. Hängrännorna har fått gavelbeslag och ett avslut mot stuprörens vattkupor så att takvattnet rinner ner i kuporna. Plåtskydd har monterats kring nedersta läktribban. Det färgflagnande plåtbeslaget på sadeltaket närmast tornet och takskyddsanordningar ommålades av Renovator AB, Stockholm. Ny vattlist/ståndskiva monterades på östra gaveln mot sakristian enligt bygghandling. Den gamla galvade vattlisten har lämnats kvar under den nya för att inte behöva riva upp hela listen igen när den skadade putsen ska lagas. En dropplist monterades nedanför för att skona den putsade gavelfasaden. Tak- och väggstegen på långhusets östra gavelspets har demonterats och takluckan på motsatt sida flyttades ut någon decimeter från skorstenen. Plattformen vid skorstenen flyttades till motsatt sida skorstenen, som lätt nås från takluckan, vilket undanröjer fallskaderisker. Luckan på sakristian var helt utrostad och ersattes med en lucka i kopparplåt.. Skorstenen har fått neder- och överbeslag i koppar enligt bygghandling, överbeslaget var alltför skadat för att kunna repareras Färdiga takarbeten och nytt gavelkors, södra sidan.

23 Fjolårets kopparklädda torntak har fått en naturlig patinering sedan fjolåret. Nytillverkat gavelkors på norra sidan Ny fotplåt södra sidan. Kompletterande rännkrokar fästa på norra sidan.

24 Ny ståndskiva på östra gaveln mot sakristian enligt bygghandling med dropplist nedanför Rostskadad ränndal ersatt, rännan med nytt avslut mot vattkupa. Södra frontonen mot långhuset.

25 Stegen vid skorstenen omplacerad på norra takfallet intill ny taklucka Ommålad takplåt kring tornet.

26 26 Avvikelser Stickspån som skulle kasseras enligt bygghandling visade sig i gott skick vid demonteringen av teglet och det mesta kunde behållas, vilket var en fördel ur antikvarisk synpunkt. Allt med ny falsad plåtbeklädnad som enligt arbetsbeskrivning skulle monteras vid långhusets takfot utfördes ej. I stället gjordes en vanlig takfot men snörasskyddet uteslöts. Takluckan av järnplåt på sakristian var helt utrostad. Den nytillverkades i stället av kopparplåt. Antikvariska synpunkter. Resultatet av en hel omläggning är att patinan naturligt nog går förlorad, en egenskap som förvärvas genom tidens gång då alger och mikroorganismer lägger sig i fördjupningarna. Takläggning med nya pannor blir mera stum och livlös, trots att de nya jämfört med de äldre pannorna har ungefär lika tjocklek och skålning. Tack vare att den underliggande takkonstruktionen är en smula ojämn får de stora takytorna ändå lite mera liv. Förhoppningsvis ökar dock förutsättningarna för en långsiktigt hållbar taktäckning. Att spåntaket kunde sparas under det nya teglet var en stor fördel ur antikvarisk synpunkt. Källor Kyrkobyggnader Del 4, Riksantikvarieämbetet. Härnösands Stifts förvaltningsplaner, Stjernberg Anders, ADL-Creativa, Inventeringar / karaktäriseringar av Stiftets kyrkor Ullångers kommun. Ullånger och Vibyggerå socknar, red. Alvar Nordström, Härnösand 1971.