Vibyggerå Nya kyrka. Restaurering av tak

Transkript

1 Vibyggerå Nya kyrka Restaurering av tak Etapp 1. Plåttäckt torntak och lanternin Vibyggerå socken, Kramfors kommun Murberget Länsmuseet Västernorrland, Kulturmiljöavdelningen, Rapport 2010: 25, Bodil Mascher

2 2 Innehåll: Sid. Inledning 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens tillståndsärende Beställare Beställarens ombud Projektledning Entreprenör Arbetsbeskrivning Antikvarie Objektbeskrivning 4 Beskrivning / Historik 4 Kulturhistorisk status 5 Åtgärder och genomförande 6 Planerade arbeten 6 Aktuella åtgärder 13 Genomförda åtgärder 14 Spira 14 Kors och glob 21 Lanternin 34 Avvikelser 47 Källor 48 BILAGOR 1. Vibyggerå kyrka, Härnösands Stift, Västernorrlands län. Arbetsbeskrivning gällande takrenovering på torn och långhus, , Plåtkonsult Hans- Erik Olsson AB. 2. PM ang rötskadat tornkors, , Plåtkonsult Hans-Erik Olsson AB. 3. Synrapport , (besiktning lanternin från ställning), Plåtkonsult Hans-Erik Olsson AB. 4. Förgyllning: Sjögren Lars: Dokumentation av förgyllning

3 3 Inledning Objekt / dnr. Ullångers församling, Kramfors kommun. Länsmuseets dnr / 15. Länsstyrelsens tillståndsärende Beslut dnr samt dnr (kopparinklädning av lanterninen, restaurering av rötskadad stomme på tornkors). Beställare Ullångers församling. Beställarens ombud Ullångers församling, Anita Lindström, Prästbordet 101, Ullånger. Projektledning Hans-Erik Olsson AB Entreprenör Lars Åkerfelt, City Plåt i Umeå AB (GE). Målningsarbeten: Renovator Innovation AB. Förgyllning:Målarcentrum, Lars Erik Sjögren, Ljustorp. Arbetsbeskrivning Vibyggerå kyrka, Härnösands Stift, Västernorrlands län. Arbetsbeskrivning gällande takrenovering på torn och långhus, , Plåtkonsult Hans-Erik Olsson AB. Komplettering Hans Erik Olsson AB PM ang rötskadat tornkors, (kopparinklädning av lanterninen, restaurering av rötskadad stomme på tornkors). Förgyllning: Sjögren Lars: Dokumentation av förgyllning Antikvarie Murberget Länsmuseet Västernorrland, Bodil Mascher.

4 4 Objektbeskrivning Beskrivning / Historik Vibyggerå Nya kyrka är en klassisk långkyrka med vapenhus och torn med lanternin i väster, byggd ett stycke från den gamla kyrkan. Den står på en sockel av tuktad granit. Sakristian byggd 1917 finns på norra väggen. Sadeltaket täcks av tvåkupigt lertegel och torntaket är plåttäckt. Stommen utgörs av skalmurar av natursten och väggarna är vitputsade. Kyrkan har en portik mitt på vardera långfasad. Hörnkedjorna och portikerna har rusticeringar i puts liksom tornets nedersta våning. Tornets ädelputs avviker från långhusets slätputs och tornets fönsteromfattningar har en enklare form på listdragningarna. Vissa av de äldre skarpvinklade stuprören sitter kvar Kyrkan före nya plåttäckningar på tornet 2010.

5 5 Kyrkan grundlades och byggdes upp till fönstren år 1871 och invigdes år Ritningarna upprättades av arkitekten J F Åbom ( ), som vid denna tid hade tjänstgjort under lång tid vid överintendentsämbetet efter avslutad akademiutbildning. Byggmästarna var Per Norin från Trönö, Hälsingland och P O Hillgren från Gästrikland. Det hårda nödåret 1867 påverkade även Vibyggerå och många tvekade inför ett stort kyrkobygge. Simon Brandell, son till den legendariske väckelseprästen Pehr Brandell i Nora, var som nybliven kyrkoherde i församlingen starkt pådrivande vid tillkomsten av den nya kyrkan. Kyrkan brann 1916 efter ett åsknedslag, då spiran tog eld. Orgelbyggaren P. Viberg ledde räddningen av piporna till kyrkorgeln, kyrkvärdarna tog hand om silvret, arkivet och ljuskronorna. Spiran ramlade ner över långhuset och malmen i klockorna smälte i tornet. Det hela slutade med att kyrkan brann ner men återuppfördes 1919 med den gamla som förebild och med sina gamla yttermurar. Återuppbyggnaden skedde under ledning av stadsarkitekten i Härnösand, Albert Thurdin, som fick till uppdrag att kopiera kyrkans ursprungliga ritningar och byggnadsingenjören Gunnar Malmsten i Härnösand. Den åttkantiga predikstolen, den liksom övrig inredning ritades av Albert Thurdin. Den största skillnaden jämfört med ursprunglig kyrka var, att man nu placerade sakristian i norr och inte som tidigare öster om koret. Man bestämde, att spiran skulle utföras i kopparplåt och övrig takbeläggning i järnplåt, men valde sedan tegeltak. En ny klockstapel byggdes och man och gjöt en ny klocka ur den tillvaratagna malmen (lillklockan). Man införskaffade från Bergholtz & Co även en storklocka, som delvis utgjordes av den gamla malmen. Byggnadsarbetena avstannade på grund av ekonomiska förvecklingar men återstående arbeten fortskred under ledning av byggmästarna O. Höglund, Daniel Höglund och Johan Nyberg. Målningsarbeten utfördes av P. C. Nyberg i Örnsköldsvik och Nils Norberg i Norrgällsta. Förgyllningsarbeten gjordes av glasmästaren K. Thorssell i Härnösand. Under tiden reparerades den gamla kyrkan i grannbyn Vibyggerå, som användes under tre år innan den nya kyrkan stod färdig igen. Den medeltida kyrkan väckte ett särskilt intresse och fick en genomgripande upprustning efter nya kyrkans brand genomgick den nya kyrkan yttre och inre omputsning, även sockeln, samt avfärgning. Invändigt målades i koret en ny stjärnhimmel likt den som fanns i den tidigare kyrkan. Predikstol, läktare och bänkar målades om. En ny altartavla utfördes av E. Stenholm från Sundsvall, som även skulpterade figurerna Jesaja och Johannes i altarbågen. Johan Norberg skar trälampetterna i altarbågen. Ovanför huvudingången har minnestavlan från restaureringen i polerad granit inmurats återinvigdes kyrkan efter restaureringen omputsades tornet, efter kvarstående problem med putsen. Omputsningen innebar bortbilning av allt bruk in till stenmuren och nätspänning för bättre vidhäftning av bruket, som uppges ha varit ett kc-bruk (Terracit) som yttre påslag.

6 6 På talet installerades även oljeeldning. En stor interiör ombyggnad av långhuset skedde 1965, som omfattade bänkar, takvalv och installation av wc. År 1973 utfördes en omfattande invändig upprustning, då innertaket isolerades på utsidan och kyrkan genomgick en invändig ommålning. Kulturhistorisk status Kyrkan åtnjuter skydd enligt Kulturminneslagen kap. 4. Åtgärder och genomförande Planerade arbeten Tillstånd före restaurering Lanterningolv och tornhuv var tidigare avtäckt med järnskivplåt, endast spiran var täckt av kopparplåt. Korrosionsskador kring stegpinnar som delvis har lossnat. Spiran med gammal skivplåt och har falsning förstärkt med bandjärn på flera ställen och kopparspiken, som har fäst den gamla skivplåten, har lossnat allmänt. Gammal utanpå sittande järnklammer har rostat. Tornurens visare har rostskador och det vitt opakt glas på botten av södra uret har spruckit. Tornuren sattes in Stora plåtar på spiran som har varit bristfälligt fästa och stått och slagit i hård vind, vilket har orsakat utmattningsskador. Stora delar av förgyllning saknas på kors och klot.

7 Gamla kopparskivplåten på spirans nedre del. Spik saknas allmänt Gamla bristfälligt fästa skivplåtar med utmattningsskador.

8 Bredden på den gamla skivplåten är 52 cm. Ny kopparskivplåt görs 42 cm bred De mindre plåtarna längre upp på spiran före omtäckning.

9 Tornhuven med gammal dubbelfalsad järnskivplåt med rostig järnklammer Korrosionsskador kring stegpinnar som delvis har lossnat.

10 Spiran med gammal skivplåt och falsning förstärkt med bandjärn Rostskador på lanterninens västra sida.

11 Rostskador på lanterninens räcke När ställningar rests upptäcktes putsskador på omfattning runt tornur mot öster.

12 Korset före åtgärder och omförgyllning Korset före åtgärder och omförgyllning.

13 13 Aktuella åtgärder (se Bilaga, Arbetsbeskrivning av H E Olsson). Plåtarbetena omfattar hel omtäckning av kyrkans tornspira och tornhuv. Spiran avtäcks med kopparskivplåt, tornhuven med koppar alt. stålplåt. Ommålning av lanterninväggar beklädda med förzinkad stålplåt. Lanterninväggar samt plåtyta kring tornfasad på långhustak ska ommålas med Introtekniks färgsystem för grund- och täckmålning. Plåten på tornhuv och lanterningolv ska vara av fabrikatet Ruukki Kultur och primerbehandlad från fabrik. Plåten ska sedan täckmålas med Introtekniks färgsystem. Ommålning av lanterninens smidda järnräcken i svart kulör. Rengöring till ST 2 alt. blästring SA 2. Grundmålning med zinkepoxi, mellanstrykning med zinkepoxiprimer och täckmålning med polyuretan. Långhustakets tak ska läggas om med befintliga takpannor. Takfoten ska omtäckas med plåt. Plåt på långhusets takfot ska vara Lindab Nova i matt kulör, tegelröd nr. 742 alt. Mörkröd nr Falsningar ska vara dubbel, där ej annat anges. 2 gavelkors ska nytillverkas. Befintlig åskledare ska behållas, kompletteras och återmonteras till nya infästningsdetaljer. Lina på kors och glob ska ersättas med en massiv kopparstång. Skorstenen ska förses med nytillverkade neder- under- och överbeslag. Taken på koret och sakristian ska läggas om med nya takpannor. Takfotens utseende ska bibehållas. Omförgyllning av kors och klot. Ny byggpapp ska monteras på takpanelen. Takstolar intill murverk ska isoleras med byggpapp och bestrykas med träolja. Trä: All skadad takpanel skall fotodokumenteras. Om takstolsvirke byts ut ska ersatt virke vara lika till dimensioner och ytstruktur. Befintliga nockplankor ska om möjligt återanvändas. Konstruktionsvirke som ev. byts ut ska vara av fura med hög procent kärnved. Vid svamp används Microbor. Nockräcke och takfotsräcke ska monteras.

14 14 Genomförda åtgärder Spira Hel omtäckning av kyrkans tornspira och tornhuv har utförts enligt arbetsbeskrivning under Samtliga plåtavtäckningar gjordes med kopparskivplåt enligt arbetsbeskrivning. Man började rivning av plåten på tornet Spikarna i plåten var är delvis moderna (pappspik). Den gamla nedrivna kopparplåten var dubbelfalsad Gammal kopparplåt från spirans nedre del med påfalsad järnplåtslist. Röda missfärgningar pga högre silver/guldhalt i äldre kopparplåt. Den nya kopparskivplåten fick 42 cm bredd på spirans nedre del i stället för 52 cm som de gamla var. Befintliga mindre plåtar längre upp på spiran var längre vertikalt. Den nya kopparskivplåten längst upp har förkortats vertikalt enligt arbetsbeskrivning men har samma bredd. Klammer i ny skivplåt sitter i falsningen. Befintlig åskledare har kompletterats och återmonteras med nya kramlor av mässing.

15 15 Huven och listen ovanpå den var tidigare separata plåtar. I stället dras en enda plåt upp med endast en vertikal fals. Detta gjordes för att få färre ingångar för fukt. Vid övergången från tornurens taktäckning till huvens fotränna hade den gamla takavvattningen brister. Detta har avhjälpts med någon cm bredare uppvik på plåten över tornuren som fortsätter till huvens plåtavtäckningen och ränna, vilket accepterades om plåten som breddas blir uppvikt så att skuggverkan uteblir. Även denna åtgärd syftar till långsiktigt bevarande. Frostskador upptäcktes på underkanten av hård putsad omfattning kring under tornur mot öster. Skadorna putslagades med bruk av likartad sammansättning och avfärgades. På nedre takfallet av spiran har man invändigt förstärkt de åtta takfallen med en planka 2 4 mellan varje raft, dvs. åtta plankor som är nytillskott. På spiran byttes ca 3 kvm rötskadat rote, som ersattes med virke i samma dimension och träkvalitet. Bräderna av gran är ej spontade Gamla skivtäckta huven med separat plåtlist överst.

16 Huven kopparklädd med uppdragen list, lanterninräcken med nya fästen och ommålade Övergången från tornurens taktäckning till huvens fotränna före åtgärder.

17 Övergången från tornurens taktäckning till huvens fotränna med ny utformning Spirans övre del: Övergång från slättäckt plåt till dubbelfalsad skivtäckning på tornspiran enligt arbetsbeskrivning.

18 Den skivtäckta delen över huven Ventiler monterade på spirans övre del. Lina med nya kramlor.

19 Nylagd skivplåt, spirans nedre del mot lanterninen, SV sidan Nylagd skivplåt, spirans västra sida.

20 Tornurens inklädnad Tornurens inklädnad.

21 Rötskadad rotebräda kring lucka. Kors och glob Korset var tillverkat i en mycket tunn enkelfalsad kopparplåt. Provborrningar gjordes för att fastställa eventuella rötskador i stommen. Fogarna hade inte varit täta utan spikade och själva trästommen hade omfattande rötskador orsakad av inträngande fukt. Korsets sidarmar var helt igenom rötade och ca 1,5 meter av stammen. De rötskadade delarna ersattes ej med en ny trästomme utan korsets försågs med en stomme av rostfri järnplåt som fästes i hjärtstocken nedanför kulan och avtäcktes med ett nytillverkat kors av kopparplåt lika originalet. Åtgärden vidtogs efter Länsstyrelsens tilläggsbeslut dnr Kors och glob har dubbelförgyllts av Lars Erik Sjögren. Hjärtstocken som utgörs av en fyrskäring nedanför korset hade inga rötskador men däremot djupa torksprickor och riskerar spricka om den återigen utsätts för fukt. Nertill har den en gammal snedskarv. Före plåtinklädnaden fick snedskarven en förstärkning med vinkeljärn över hörnen på hjärtstocken så att den får mera stadga över skarven. Därigenom kunde mera av den ursprungliga stockens sparas.

22 22 Korsets fot vilar på en kvadratisk platta strax ovanför kulan. Under varje hörn på denna pelarbas har man borrat ca 12 mm hål för vattenavrinning. Man har inte ändrat på korsbenets läge, som troligen redan från början var något snedvridet i förhållande till väderstrecken, trävirket kan också ha vridit sig något med åren. Beslaget på klotets överdel satt inte fast och där uppstod också glipor som har möjliggjort vatteninträngning. Överbeslaget fästes med skruv. Lina på kors och glob har ersatts av en massiv kopparstång Korsets översida före åtgärder och omförgyllning.

23 Korset före åtgärder och omförgyllning Korset före åtgärder och omförgyllning.

24 Globen före åtgärder och omförgyllning Löst sittande beslag på klotets överdel.

25 Borttagen plåt på korset Del av korsets rötskadade stomme.

26 Trästommen under klotet plåtbeklädes Trästommen under klotet plåtbeklädes.

27 Snedskarv nertill på korsbenet Kulan grundmålas och mellanstrykes med gul linoljefärg inför förgyllning.

28 Åskledartopp med med årtalet Korset före dubbelförgyllning.

29 Korsets övre del efter färdig förgyllning Korsarmarna försedda med avrinningshål.

30 Klotets otäta överplåt har fästs med skruv. Under globen består den gamla skivplåten av flera små falsade plåtbitar med otäta skarvar. Ny skivplåt under globen har i stället drivits ända upp och ansluter till globens undersida med falser hela vägen upp, vilket medför färre skarvar. Utseendet avviker något från ursprunget men kan accepteras ur antikvarisk synvinkel, eftersom avsikten är att långsiktigt skydda den gamla trästommen mot inträngande fukt och förändringen kommer ej att bli synlig nerifrån marken. Dessutom får plåtlisten under globen får sitta kvar på plats under nya plåten som skulle dras ända upp. Den utgör samtidigt form för den nya plåten Klotets undersida försedd med fyra avvattningshål.

31 Detalj, klotets dubbelförgyllning. Klotet av driven plåt är ihopfogat av två halvklot. Lina ersatt av kopparstång Under globen består den gamla plåtlisten av flera små falsade plåtbitar.

32 Nytt detaljutförande av plåttäckning med gamla listen sparad under den nya Tidigare plåtplåttäckning på korsfundamentet under globen.

33 Detaljbild av ny plåt nerdragen mot spirans överdel. Linan fäst med nya kramlor Nylagd skivplåt, spirans nedre del mot lanterninen, SV sidan.

34 Frostsprängd puts ilagad på tornurets nederkant mot öster. Tornuren tillkom Lanternin Enligt arbetsbeskrivning skulle tornhuven täckas med koppar alt. stålplåt. Lanterninväggar, beklädda med förzinkad stålplåt, skulle målas med Introtekniks färgsystem. När ställningarna var resta kunde en närmare genomgång av plåtdetaljer på lanterninens rundbågar och strävpelare göras och omfattande korrosionsskador upptäcktes. Därför fick även lanterninen kopparinklädnad. Denna åtgärd vidtogs efter Länsstyrelsens tilläggsbeslut dnr Befintlig plåtinklädnad var av bristfällig kvalitet med omfattande korrosion. Rundbågarnas och strävpelarnas plåtavtäckning bestod av ett flertal mindre plåtbeslag ihopfogade med dåligt fästad spik och med otäta skarvar kant i kant samt bestod bitvis av av ihoplappade plåtdelar, som bitvis lossnat och lämnat trästommen öppen med kraftiga rötskador som följd. Församlingen valde därför att inkläda även lanterninen med kopparplåt för att säkra konstruktionens framtida fortlevnad, vilket länsstyrelsen tillstyrkte. I skarvning av friskt trä i lanterninens stomme har utförts. Strävpelarna var friska men brädinklädnaden nertill hade rötskador ca 0,5 meter och iskarvades med nya bräder. Plywood lades på insidan som underlag för plåten. På rundbågarnas översta bågar har man iskarvat med plywood, ej trä. Det var endast de små yttre bitarna som

35 35 utfördes i plywood. Orsaken till att man inte använt traditionellt material uppgavs vara att lagningarna inte skulle ha blivit lika hållbara med infällningar av traditionellt trävirke i så små tunna bitar, arbetet var redan utfört vid besiktning. Bågarna var sedan tidigare var ihopsatta bräd- och listbitar och ingen förlaga för ett ev. tidigare utseende fanns. Plywoodbitarna accepteras då de syftar till bågarnas längre hållbarhet och inte kommer att synas Kapitäl på lanterninen med beslag av små fastspikade plåtbitar. Rötskadad trästomme under plåtbit Kapitäl, lanterninen.

36 Överdel på rundbåge med mindre plåtbitar på lanterninen Lanterningens rundbågar utan plåtbeklädnad.

37 Trästommen i rundbåge Trästommen i rundbåge.

38 Inklädnad av lanterninen Rötskadat trä ersatt mot friskt trä och plywood i lanterninens rundbågar.

39 Inklädnad av lanterninen Inklädnad av strävor.

40 Iskarvade bräder närmast lanterningolvet Kopparinklädda nederdelar av rundbågar på lanterninen.

41 Kopparinkläd rundbåge. Nedan del av strävpelare avtäcks. Utmed lanterninens räcke satt tidigare bräder längst ner. Bräderna var rötskadade och skulle enligt arbetsbeskrivning tas bort för gott. Brädorna tillhör inte det ursprungliga utförandet och hade troligen tillkommit för att förhindra barn eller andra besökare att råka halka ner emellan. I stället för de avslutande bräderna nertill sänkes räcket några centimeter. Räckeshöjden överskrider 110 cm. Målning av lanterninens räcken utfördes enligt bygghandling med grundning med zinkepoxi, mellanstrykning med zinkepoxiprimer och täckmålning med polyuretan. Före målning sandblästrades räckena i överensstämmelse med angivet målningssystem. Arbetet utfördas av Renovator Innovation AB. Under 1990/2000-talet satte man en plåt mellan lanterninens bågar och de strävor som bär lanternintaket. Tidigare utförande var öppet med plåt som följde dikt an i vinkeln mellan bågbenen respektive pelarna, vilket gav ett luftigare intryck och påminner något om knippepelare. Församlingen ville återgå till de ursprungliga utförandet. Detta accepterades eftersom alternativet var fördelaktigt ur estetisk synpunkt. Länsstyrelsen medgav muntligt tillstånd före åtgärden vidtogs. Plåten har nu lagts efter det ursprungliga utförandet.

42 Befintligt utseende på lanterningen plåtbeklädnad Under befintlig senare lagd plåt (även tak över vinkeln är senare) syns formen på ursprunglig plåtbeklädnad.

43 Pågående plåtinklädnad av bågbenen Färdig plåtinklädd vinkel mellan bågbenen likt ursprungligt utförande.

44 Lanterninen kopparklädd, ommålade räcken med nya fästen. 44

45 Lanterningolv och lucka inklädd, belysningen på fundament Lanterninräckenas infästning i pelarbenen.

46 Lanterninens innertak före ommålning Lanterninens innertak ommålat.

47 47 Lanterninens innertak var i behov av ommålning och detta gjordes medan ställningarna fanns kvar. Befintlig färg bedömdes som svag och oljebaserad. Färgen var delvis avskavd och eftersom innertaket är klätt med pärlspont borstades träet rent från lösa färgflagor utan hård skrapning som kunde kan skada profileringar. Taket ommålades av kyrkans personal med äkta linoljefärg från Teknos (Alcro) 2 ggr utan förtunning av grunden. Eftersom det är skuggigt inne i lanterninen kunde man använda obrutet vitt med gott resultat. Avvikelser Kopparplåten på lanternintak, fotrännor och småplåtarna ovanför klockuren gjordes någon millimeter tjockare (0,7 mm) än efter arbetshandling. Tornkorsets rötskadade stomme ersattes ej med en likadan utan försågs med en stomme av rostfri järnplåt avtäckt med ett nytillverkat kors av kopparplåt lika originalet. Åtgärden vidtogs efter Länsstyrelsens tilläggsbeslut dnr Även lanterninen fick kopparinklädnad. Denna åtgärd vidtogs efter Länsstyrelsens tilläggsbeslut dnr Medan ställningarna fanns kvar ommålades lanterninens innertak av kyrkans personal med linoljefärg i befintlig kulör, eftersom taket var i behov av ommålning. Under 1990/2000-talet plåtslogs mellanrummen mellan lanterninens bågar och strävor. Församlingen ville återgå till ursprungligt utförande med plåtinklädnad ända in i vinklarna, som gav ett luftigare intryck. Detta accepterades eftersom det var mera fördelaktigt ur estetisk synpunkt. Länsstyrelsen kontaktades muntligt före åtgärden. Lanterninräckets fästen mot strävpelarna nytillverkades av rostfritt stål, eftersom räckets gamla fästen var utformade så, att vatten kunde rinna in i pelarnas trästommar. Fästena satt tidigare tätt mot pelarbenen. Vissa plåtdetaljer på tornet och smärre utseendemässiga utföranden som avvek från originalet accepterades, eftersom åtgärderna syftade till ett långsiktigt bevarande av byggnaden och inte skulle synas nerifrån mark. Det gäller plåtlister under globen och utformningen av övergången från tornurens taktäckning till huvens fotränna.

48 48 Källor Kyrkobyggnader Del 4, Riksantikvarieämbetet. Härnösands Stifts förvaltningsplaner, Stjernberg Anders, ADL-Creativa, Inventeringar / karaktäriseringar av Stiftets kyrkor Murberget Länsmuseet Västernorrland, Kulturmiljöavdelningen, Rapport 2010: 25, Bodil Mascher. Ullångers kommun. Ullånger och Vibyggerå socknar, red. Alvar Nordström, Härnösand 1971.