Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav version Kontrollavdelningen BESLUT Dnr /

Transkript

1 Kontrollavdelningen BESLUT Dnr / Kontrollinstruktion 2008 till kontrollprotokoll för tvärvillkor avseende grundvatten fågel/habitat avloppsslam gödsel och grön mark växtskyddsmedel djurskydd livsmedel och foder 1

2 Innehåll Inledning... 4 Nyheter Nyckelbegrepp... 5 Grundprinciper vid minskning av stödbelopp... 6 Anvisningar om kontrollprotokoll... 8 Grundvatten Fågel/habitat Bedömningsvägledning för grundvatten och fågel/habitat Avloppsslam Bedömningsvägledning avloppsslam Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark inom känsligt område Bedömningsvägledning för lagring och spridning av gödsel samt höst- eller vinterbevuxen mark inom känsliga områden Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark utanför känsligt område Bedömningsvägledning för lagring och spridning av gödsel samt höst-eller vinterbevuxen mark utanför känsliga områden Växtskydd Bedömningsvägledning växtskydd Djurskydd nötkreatur Djurskydd gris Djurskydd animalieproduktionens djur Bedömningsvägledning djurskydd

3 Livsmedel - vegetabilieproduktion Livsmedel - uppfödning av djur eller produktion av primärprodukter av animaliskt ursprung Livsmedel mjölkproduktion Livsmedel - äggproduktion Bedömningsvägledning livsmedel Foder Bedömningsvägledning foder Bemyndiganden att utföra kontroller och beakta resultat av andra myndigheters kontroller

4 Inledning De bestämmelser (texter ur EG-direktiv, EG-förordningar, svenska lagar, förordningar och föreskrifter) som citeras i kontrollinstruktionen kan förändras. Jordbruksverket har ambitionen att uppdatera kontrollinstruktionen när det sker förändringar i bestämmelserna, men det ligger ett ansvar på såväl jordbrukarna som kontrollmyndigheterna att hålla reda på vilka bestämmelser som gäller vid varje tillfälle. I samband med en reform av EU:s jordbrukspolitik infördes successivt s.k. tvärvillkor för areal- och djurrelaterade jordbrukarstöd. Tanken är att jordbrukare som inte följer vissa miljö-, hälso- och djurskyddsbestämmelser ska få avdrag på stödbeloppet. Kravet på jordbrukaren att följa tvärvillkoren omfattar jordbruksverksamheten och hela jordbruksföretagets jordbruksmark. Kontrollen av tvärvillkoren sker av behörig myndighet, vilket i de flesta fallen innebär att länsstyrelserna genomför kontrollen. I de fall kommunerna eller andra myndigheter har ansvaret för kontrollen av den lagstiftning som utgör tvärvillkor ska även resultatet från den kontrollen beaktas. Tvärvillkoren består av två delar, verksamhetskrav och skötselkrav. Verksamhetskraven består av ett antal EG-direktiv och EG-förordningar som jordbrukarna måste beakta för att få fullt stöd. Skötselkrav (god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden) fastställs av medlemsstaten och anger minsta hävdnivå för jordbruksmark. Gemensamt för verksamhetskrav och skötselkrav är att den enskilda jordbrukaren drabbas av minskning av stödbeloppen i det fall kontrollmyndigheterna konstaterar överträdelse av bestämmelserna. När det gäller gödsel och växtskyddsmedel finns ett antal krav som utgör så kallade extra tvärvillkor för miljöersättningar. Av samordningsskäl har Jordbruksverket valt att ta med dessa krav i samma protokoll, vägledningar och IT-system som tvärvillkoren inom samma ämnesområden. Överträdelser av extra tvärvillkor för miljöersättningar leder till avdrag på jordbrukarens miljöersättningar med åtagandeår 2007 eller senare, men inte på andra stöd som t.ex. gårdsstöd, handjursbidrag och kompensationsbidrag. Detta dokument behandlar inledningsvis några övergripande tvärvillkorsprinciper, men är för övrigt helt inriktat på vissa av verksamhetskraven och de extra tvärvillkoren för miljöersättningar. Målgrupp för dokumentet är både länsstyrelsernas kontrollanter och kommunernas inspektörer. Avsnitten om fågel- och habitatdirektiven berör dock endast länsstyrelserna. Nyheter 2008 Jämfört med 2007 påverkar främst följande nyheter kontrollerna av de tvärvillkor som behandlas i detta dokument. 1. Länsstyrelserna ska utföra så kallad fullständig tvärvillkorskontroll hos en viss andel av de jordbrukare som söker stöd. Kontrollfrekvensen fastställs länsvis av Jordbruksverket. En fullständig tvärvillkorskontroll utförd av länsstyrelsen 2008 ska innefatta fågel- och habitatdirektiven, grundvatten, avloppsslam, gödsel och grön mark, växtskyddsmedel, livsmedels- och foderhygien, djurskydd, identifiering och registrering av djur samt skötselkraven för jordbruksmark. 2. Länsstyrelserna ska beakta de tvärvillkorsöverträdelser som kommunerna konstaterar i sin ordinarie kontroll/tillsyn, men kommunerna behöver inte utföra något visst antal tvärvillkorskontroller. De tvärvillkorsrättsakter kommunerna berörs av 2008 handlar om 4

5 grundvatten, avloppsslam, gödsel och grön mark, växtskyddsmedel, livsmedels- och foderhygien samt djurskydd. 3. De kontrollpunkter som kommunerna berörs av finns samlade i ett enda kontrollprotokoll. För kommunerna räcker det att skicka in de delar av protokollet som har med konstaterade överträdelser att göra. 4. En ny kontrollpunkt Vskydd 7 har lagts till för att underlätta rapporteringen av vissa överträdelser avseende växtskyddsmedel. 5. I avsnitten om livsmedels- och fodersäkerhet har vissa kontrollpunkter tillkommit (mjölk- och ägghantering) medan andra har strukits (egen inblandning av läkemedel i foder). 6. I de fall EU-kommissionen i sina vägledande arbetsdokument har bedömt att EGdirektiven i sig bör utgöra grund för tvärvillkorsbedömningen ska detta gälla i kontrollarbetet, även när de svenska bestämmelser som har sin grund i respektive direktiv är mer långtgående. För vissa av verksamhetskraven finns därför både direktivstexten och motsvarande svenska bestämmelser beskrivna i detta dokument. 7. Mindre överträdelse kommer med mycket stor sannolikhet att bli är ett nytt begrepp i tvärvillkorssammanhang retroaktivt fr.o.m. den 1 januari Förutsatt att en överträdelse uppfyller kriterierna för detta begrepp, och förutsatt att jordbrukaren inom viss tid åtgärdar överträdelsen, behöver den inte leda till avdrag på jordbrukarens stöd. Nyckelbegrepp - bedömningsvärde den siffra (endast heltalen 0, 1, 2 eller 3) med vilken kontrollanten/inspektören graderar överträdelsens allvar, omfattning och varaktighet. Bedömningsvärdet 0 motsvarar en mindre överträdelse enligt en separat vägledning som kommer att färdigställas senare under 2008, 1 motsvarar 1 % beloppsminskning, 2 motsvarar 3 % och 3 motsvarar 5 %. - krav utifrån aktuell rättsakt fastställt krav enligt den struktur som Jordbruksverket valt för att gruppera vissa detaljbestämmelser (motsvarande begrepp för skötselkraven är norm). En rättsakt kan innehålla flera krav. - rättsakt aktuell EG-lagstiftning, exempelvis nitratdirektiv, habitatdirektiv m.fl. Till de flesta rättsakter finns svensk lagstiftning kopplad. Den svenska lagstiftningen blir då i tvärvillkorssammanhang en del av begreppet rättsakt. - område det tvärvillkorsområde som rättsakten tillhör. Områdena är 1. miljö, 2. folkhälsa, djurhälsa och växtskydd, 3. djurskydd, 4. skötselkraven. De extra tvärvillkoren för miljöersättningar utgör ett femte område. - allvar en överträdelses allvar ska framför allt bedömas mot bakgrund av hur stora följder överträdelsen har fått, eller med stor sannolikhet riskerar att få, med hänsyn till syftet med kravet. Allvarsbedömningen ska göras för sig, utan hänsyn till omfattning eller varaktighet. - omfattning en överträdelses omfattning ska avse någon form av kvantitativ omfattning, t.ex. antal djur eller hektar som har berörts av överträdelsen. - varaktighet en överträdelses varaktighet ska bland annat bedömas med hänsyn till hur länge följderna varar eller vilka möjligheter som finns att åtgärda följderna på ett rimligt sätt. Ofta är det lämpligare att försöka bedöma varaktighet bakåt i tiden än att göra antaganden om hur långt framåt i tiden en överträdelse kommer att kvarstå. - mindre överträdelse en överträdelse som med hänsyn till dess allvar, omfattning och varaktighet är så liten att ingen minskning av jordbrukarens stödbelopp bör ske. Överträdelser som innebär en direkt risk för människors och djurs hälsa får inte betraktas som mindre överträdelser. En separat vägledning om mindre överträdelser 5

6 planeras. Mindre överträdelser ska dokumenteras och följas upp. En förutsättning för att jordbrukaren ska slippa avdrag på stöden är att hon/han inom viss tid åtgärdar överträdelsen och visar för kontrollmyndigheten att överträdelsen är åtgärdad. Grundprinciper vid minskning av stödbelopp Detta är en bakgrund som kontrollanten egentligen inte behöver kunna, men som kan vara bra att känna till om man får frågor av jordbrukaren under eller efter kontrollbesöket. Enligt artikel 66 i förordning (EG) nr 796/2004 ska vid överträdelser av flera rättsakter inom samma tvärvillkorsområde detta betraktas som en enda överträdelse. Vid överträdelser av flera tvärvillkorsområden ska varje överträdelse beaktas för sig och sedan adderas. Vid första tillfället överträdelsen konstateras får minskningen av stödbeloppet uppgå till högst 5 %. Detta innebär t.ex. att om en jordbrukare bryter mot avloppsslamdirektivet och nitratdirektivet (båda direktiven faller under område miljö ) ska detta betraktas som en enda överträdelse vid beräkning av beloppsminskning. Om jordbrukaren däremot bryter mot växtskyddsmedelsbestämmelserna (område folk- och djurhälsa) och nitratdirektivet (miljö) ska minskningen för respektive område summeras. Minskningen av stödbeloppet får dock högst uppgå till 5 % vid första tillfället. Utgångspunkten för att fastställa minskning är att kontrollanten gör en bedömning av överträdelsen utifrån kriterierna allvar, omfattning och varaktighet samt anger ett bedömningsvärde för respektive överträdelse. För att kunna göra en sammanvägd bedömning av vilken effekt överträdelser ska få på stödet fordras en princip för hur kontrollresultatet ska omvandlas till en procentsats för beloppsminskning. Den sammanvägda bedömningen för respektive krav bör utgöras av det genomsnittliga bedömningsvärdet för överträdelsens allvar, omfattning och varaktighet. I de fall något av kriterierna allvar, omfattning och varaktighet inte är aktuellt används endast det faktiskt noterade antalet bedömningsvärden i genomsnittsberäkningen. Om det genomsnittliga värdet hamnar på 1,50 eller 2,50 avrundas den samlade bedömningen nedåt till närmaste heltal (se exempel nedan). Exempel 1. Beräkning av genomsnittligt sammanvägd bedömning vid överträdelse inom en rättsakt Krav Bedömningsvärde Sammanvägd bedömning 1 Allvar 2 2 (( ) / 3 = 1,67) Omfattning 1 Varaktighet 2 2 Allvar 1 1 (( ) / 3 = 1,33) Omfattning 1 Varaktighet 2 3 Allvar 2 1 ((2 + 1) / 2 = 1,50) Omfattning 1 Varaktighet 6

7 Nästa steg är att utifrån den sammanvägda bedömningen fastställa minskning vid överträdelse av tvärvillkoren. Exempel 2. Minskning vid flera överträdelser inom samma område Område Rättsakt Krav 1 Krav 2 Krav 3 Minskning Miljö Avloppsslam 2 3 % Nitrat % Total minskning 3 % Eftersom alla överträdelser är begångna inom samma område används den högsta siffran, i detta fall bedömningsvärdet 2. Detta trots att jordbrukaren i exemplet har ytterligare överträdelser. Observera att en rättsakt kan innehålla flera krav. Exempel 3. Minskning vid flera överträdelser inom flera områden. Område Rättsakt Krav 1 Krav 2 Krav 3 Minskning Miljö Avloppsslam 2 3 % Nitrat (1 %) Folk- och djurhälsa Växtskyddsmedel 1 1 % Skötselkrav 2 3 % Total minskning 5 % (7 %) När flera överträdelser berör olika områden adderas minskningen. I detta fall begränsas dock avdraget till 5 % första gången. Avsiktlig överträdelse Så länge länsstyrelsens bedömning är att överträdelsen är en försummelse får minskningen av stödbeloppet vara högst 5 % första gången (artikel 66 i förordning (EG) nr 796/2004). Om däremot länsstyrelsen, baserat på egna eller andra myndigheters kontrollresultat, bedömer en överträdelse som avsiktlig gäller enligt artikel 67 i nämnda förordning att minskningen av stödbeloppet i normalfallet ska sättas till 20 %, med möjlighet till variation mellan 15 % och 100 %. Begreppet avsikt bör användas restriktivt och undvikas om inte länsstyrelsen kan styrka att jordbrukaren haft för avsikt att 1. erhålla fullt stöd utan att försöka följa tvärvillkoren eller 2. genom aktiva åtgärder åstadkomma den skada för miljö, hälsa eller djurskydd som orsakats av överträdelsen. Exempel på punkt 1 kan vara att jordbrukaren sökt ersättning för betesmark utan att sätta upp stängsel eller göra några som helst ansatser att skaffa egna eller hyra in andras betesdjur. Exempel på punkt 2 kan vara att jordbrukaren spridit gödsel vid otillåten tidpunkt trots riktad uppmaning från ansvarig myndighet att inte sprida gödsel på just den marken vid den tidpunkten. 7

8 Upprepning Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav version Upprepad överträdelse är när någon kontrollmyndighet mer än en gång under en treårsperiod konstaterar en överträdelse av samma krav/norm hos en jordbrukare, förutsatt att jordbrukaren har uppmärksammats på den föregående överträdelsen och har haft möjlighet att åtgärda den. Överträdelser som konstaterades före den 1 januari 2005 kan aldrig utgöra utgångspunkt för upprepning i detta sammanhang. Alla överträdelser som rapporterats fr.o.m lagras i Jordbruksverkets tvärvillkorssystem. Därför behöver ingen enskild tjänsteman hålla reda på vilken gång i ordningen samma typ av tvärvillkorsöverträdelse konstaterats hos en jordbrukare. Effekten av upprepad överträdelse första gången ska vara att länsstyrelsen multiplicerar den enligt grundprinciperna beräknade avdragsprocenten för respektive krav med tre. Varje kalenderår räknas för sig. Om överträdelse inom samma krav konstateras i mars och november 2008 är det inte upprepning i stödsammanhang. Om däremot överträdelse inom samma krav har konstaterats i november 2007 och i mars 2008 utgör överträdelsen 2008 en upprepning, förutsatt att jordbrukaren har uppmärksammats på den föregående överträdelsen och har haft möjlighet att åtgärda den. Vid ytterligare upprepning ska den avdragsprocent som fastställdes vid närmast föregående upprepning multipliceras med tre. Dock finns en begränsning vid 15 %. När den gränsen har uppnåtts ska länsstyrelsen informera jordbrukaren om att ytterligare upprepning inom samma krav kommer att betraktas som en avsiktlig överträdelse. Om ytterligare upprepning konstateras därefter sker multiplikation med tre utan någon övre gräns. Exempel: En jordbrukare har genom försummelse 2008 för andra gången inom en treårsperiod förvarat farliga ämnen på ett sätt som medfört uppenbar risk för kontaminering av foder. Kontrollanten 2008 har satt bedömningsvärde 2 (motsvarar 3 % avdrag) på allvar, omfattning och varaktighet. Eftersom försummelsen är första upprepningen blir i stället avdraget 3 x 3 % = 9 % (innevarande års bedömning multiplicerad med tre). Anvisningar om kontrollprotokoll Vid konstaterade överträdelser kommer kontrollprotokollet och all tillhörande dokumentation att utgöra underlag för länsstyrelsens beräkning av eventuellt avdrag på jordbrukarens stödbelopp. Det är mycket viktigt att föra noggranna anteckningar så att det finns ett bra underlag för beslutsfattaren. Daterad fotodokumentation är ofta en fördel om det finns något av relevans att fotografera. Vid överträdelser avseende t.ex. buller, gaser och damm bör dokumenterade mätvärden finnas. Länsstyrelsen ansvarar för att jordbrukaren ges möjlighet att ta del av och kommentera kontrollprotokoll och annat underlag före beslut. Om länsstyrelsen får tydligt besked om att kommunen redan har utfört detta moment behöver inte länsstyrelsen göra samma sak en gång till. Länsstyrelsens beslut om avdrag på stöden ersätter inte i något avseende de åtgärder som ansvarig myndighet har att vidta enligt miljöbalken, djurskyddslagen eller annan lagstiftning. Länsstyrelsen skickar meddelande om beslut om avdrag och beslut om stödbelopp till jordbrukaren. Jordbrukaren kan överklaga länsstyrelsens beslut. Jordbruksverket håller på att utarbeta en separat rekommendation om bl.a. kommunicering med jordbrukaren. Det dokumentet berör inte det direkta kontrollarbetet på gården utan är mer inriktat på hur kontrollresultatet sedan ska hanteras fram till beslut. 8

9 Gällande versioner av kontrollprotokoll, kontrollinstruktioner m.m. finns via Jordbruksverkets webbplats Stöd till landsbygden / Tvärvillkor / Information till tillsynsmyndigheterna. 9

10 SÅ HÄR FYLLER DU I PROTOKOLLET: A. KONTROLLOBJEKT Här fyller du i verksamhetsutövarens/djurhållarens/jordbrukarens personuppgifter. Namn, adress och person- respektive organisationsnummer är obligatoriska uppgifter. Uppgift om jordbrukarens kundnummer hos länsstyrelsen (länsbokstav och löpnummer) underlättar länsstyrelsens arbete betydligt. Fastighetsbeteckning och produktionsplatsnummer är frivilliga uppgifter. B. KOMMUN/LÄNSSTYRELSE Ange vilken kontrollmyndighet du gör kontrollen för. Fyll i ditt namn. Ange din e-postadress, ditt telefonnummer och ditt mobilnummer på arbetet om formuläret innehåller noteringar om överträdelser m.m. som kan föranleda att länsstyrelsens beslutsfattare behöver kontakta dig. C. KONTROLLEN - ALLMÄNT Fyll i namnet på de personer som var med på inspektionen, t.ex. jordbrukaren och/eller någon anställd vid jordbruksföretaget. Svara på frågan om jordbrukaren har aviserats om kontrollen i förväg genom att kryssa i aktuell ruta. Om du kryssar i Ja ange datum för när jordbrukaren meddelades. Förutsatt att det inte strider mot kontrollens syfte får kontrollen föranmälas. Anmälan ska begränsas till den minsta tidsperiod som behövs, och får inte överstiga 14 dagar. Anmälan högst tre timmar före planerad ankomst till jordbruksföretaget räknas inte som avisering i detta sammanhang utan kan markeras med Nej. Fyll i datum för inspektionen. Om inspektionen inte har kunnat genomföras utan hinder markera då Nej -rutan. Om du kryssar i Nej, beskriv då under E. Övriga kommentarer på vilket sätt jordbrukaren aktivt hindrade inspektionen. Effekten av att jordbrukaren hindrar en kontroll blir i regel att jordbrukaren inte får några tvärvillkorsrelaterade stöd utbetalda alls för det aktuella året. D. RESULTAT (kommunerna behöver inte fylla i avsnitt D 2008) Oavsett frågornas formulering innebär Ja att du vid kontrolltillfället inte har kunnat konstatera någon överträdelse, inte att du garanterar att jordbrukaren vid varje tillfälle under året uppfyller kraven. Markera Nej endast i de fall du konstaterar en överträdelse. Nej ska alltid kombineras med att du beskriver och graderar den konstaterade överträdelsen i avsnitt G. Om en viss fråga inte är aktuell att kontrollera hos jordbrukaren, till exempel för att denne inte använder växtskyddsmedel eller inte har den djurkategori frågan avser, kryssas i. I de fall ett helt djurskyddsavsnitt saknar relevans för kontrollföretaget räcker det att markera Ej aktuellt i den särskilda rutan för detta högt upp på sidan i respektive avsnitt. Om du av någon anledning inte har kontrollerat en fråga kryssar du i Ej kontrollerat. Lämna en förklaring under E. Övriga kommentarer i ett sådant fall. 10

11 E. ÖVRIGA KOMMENTARER Här kan du lämna övriga uppgifter. F. UNDERSKRIFTER Det finns inget förordningskrav om underskrift, men här ges möjlighet att ändå underteckna protokollet, och erbjuda jordbrukaren möjlighet att underteckna att hon/han fått ta del av de noteringar du gjort under kontrollbesöket. G. BEDÖMNING AV ÖVERTRÄDELSE NR Då en överträdelse har konstaterats ska denna bedömas i avsnittet G. Bedömning av överträdelse nr. Fyll i beteckningen på aktuell överträdelse i rubriken (se beteckning/numrering i avsnitt D. Resultat ). Då flera överträdelser har konstaterats ska ett avsnitt för varje överträdelse fyllas i. Beskriv överträdelsen så detaljerat som möjligt i fritextfältet. Överträdelsen ska graderas utifrån dess allvar, omfattning och varaktighet på en skala 1-3 där 3 är allvarligast. Använd de bedömningsvägledningar som finns vid respektive avsnitt nedan. Avsiktlighet bör utredas Ta slutligen ställning till om du som kontrollant/inspektör anser att länsstyrelsen bör utreda om överträdelsen är avsiktlig och därför bör leda till betydligt högre avdragsprocent än vad som gäller vid försummelse. Begreppet avsiktlighet bör användas mycket restriktivt, endast vid mycket allvarliga överträdelser som bevisligen har skett trots att jordbrukaren haft full vetskap om bestämmelserna. Ett Ja här måste kompletteras med noggrann motivering. Information till jordbrukaren (rutan är avsedd för kommunerna) Jordbrukaren ska inom tre månader från kontrolltillfället informeras om överträdelsen och bedömningen av den. Det är länsstyrelsen som i egenskap av beslutande myndighet är skyldig att kommunicera jordbrukaren. Om kommunen, i de fall det handlar om en kommunal kontroll, redan har överlämnat eller skickat ut resultatet samt bedömningen av överträdelsen, är det överflödigt att länsstyrelsen skickar ut en kopia av kommunens kontrollresultat. Fyll därför i rutan som visar om kommunen har informerat jordbrukaren eller inte. 11

12 Grundvatten Grundv 1 Fritt från synliga tecken på direkta utsläpp till grundvatten av otillåtna ämnen? er Kontrollera att det inte finns några synliga tecken på utsläpp direkt till grundvattnet av de aktuella ämnena i bilagans förteckning 1. (Se förteckningen nedan) er Kan man vid en okulär besiktning eller utifrån eventuellt tagna prover se tecken på utsläpp av de aktuella ämnena? Titta i brunnar, markrör och liknande. De angivna ämnena kan ingå i t.ex. färg, bekämpningsmedel och andra kemiska produkter. Ämnena kan ofta också ingå i varor, t.ex. impregnerat eller målat virke, och kan lakas ur dessa varor direkt till grundvattnet. Har ämnena släppts ut direkt, runnit ur slängda förpackningar eller nått grundvattnet direkt på annat sätt? Föreskrifterna anger att ämnet inte får släppas ut dvs. att det inte får finnas i grundvattnet. Om ämnena finns i produkter som har dumpats direkt i grundvattnet behöver det inte innebära att ämnet har släppts ut. Provtagningar och förpackningars innehållsförteckning bör kunna ge vägledning om ämnena ingår i produkterna och om ämnet kan ha kommit ut i grundvattnet. Statens naturvårdsverk föreskrifter (SNFS 1996:11) om skydd för grundvatten mot förorening med vissa ämnen 4 4 Ämne som anges i bilagans förteckning 1 får inte släppas ut direkt till grundvatten. Bilagans förteckning 1 1. Organiska halogenföreningar och ämnen som kan bilda sådana föreningar i vattenmiljön. 2. Organiska fosforföreningar. 3. Organiska tennföreningar. 4. Ämnen som har cancerogena, mutagena eller teratogena egenskaper i eller genom vattenmiljön. 5. Kvicksilver och dess föreningar. 6. Kadmium och dess föreningar. 7. Mineraloljor och kolväten. 8. Cyanider. Bedömningsvägledning för grundvatten Se vägledning under sista kontrollpunkten om fågel/habitat. 12

13 Fågel/habitat De tre punkterna om fågel/habitat ska kontrolleras av länsstyrelsernas kontrollanter, de ingår inte i kommunernas ansvarsområde. Relevanta överträdelser i tvärvillkorssammanhang är enbart sådana otillåtna åtgärder eller försummelser som direkt kan tillskrivas den stödsökande jordbrukaren i dennes jordbruksverksamhet. Fågel/habitat 1 Natura 2000-område Har jordbrukaren utan tillstånd genomfört en eller flera åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område? Kontrollera att jordbrukaren inte utan tillstånd har genomfört en eller flera åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. om jordbrukaren har sökt tillstånd för åtgärder som påverkar Natura 2000-området, har länsstyrelsen beviljat tillståndet? att eventuell tillståndspliktig åtgärd har utförts i enlighet med tillståndet. Kan kontrolleras i diarium eller med handläggare. att inte åtgärder som beskrivs som hotbild i Natura 2000-områdets bevarandeplan har utförts utan tillstånd eller i strid mot ett sådant tillstånd. Det kan t.ex. röra sig om plöjning och sådd i en naturlig gräsmark, eller utlagd gödsel i anslutning till ett vattendrag. er För att få utföra en åtgärd som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura område krävs särskilt tillstånd som normalt söks hos länsstyrelsen. Vilka åtgärder som kan påverka miljön på ett betydande sätt i det aktuella området anges i en bevarandeplan. Länsstyrelsen tar fram dessa efter samråd med bl.a. markägare. De återfinns oftast på länsstyrelsens hemsida och är diarieförda. I bevarandeplanen anges under rubriken hotbild vilka dessa åtgärder kan vara. Jordbrukaren bör samråda med länsstyrelsen innan sådana åtgärder vidtas. Observera att försiktighetsprincipen ska följas, d.v.s. redan åtgärder som kan innebära en betydande påverkan omfattas. Det handlar vidare om åtgärder på naturmiljön i området, inte bara enskilda naturtyper och arter. Åtgärden kan också ske utanför, men påverkar Natura 2000-området. Kontrollera innan fältbesöket om skiftet ligger inom ett Natura 2000-område eller om det ligger så att åtgärder inom skiftet kan påverka ett Natura-2000 område (via vattendrag, grundvatten, ljud eller luft). Kontrollera på länsstyrelsen eller via Naturvårdsverkets Web/VIC-natur (Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas arbetsverktyg för områdesskyddet). Informationen finns även tillgänglig via kartverktyget, skyddad natur, eller via kartverktyget Sveriges Natura 2000-områden, Om så är fallet, kontrollera om jordbrukaren har sökt tillstånd för någon åtgärd som på ett betydande sätt kan skada Natura 2000-området. 13

14 Miljöbalken (1998:808) 7 kap : 28 Regeringen får förklara ett naturområde som särskilt skyddsområde, om området enligt direktiv 79/409/EEG är särskilt betydelsefullt för skyddet av vilda fåglar. Ett område som enligt artikel 4.4 i direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter har valts ut som ett område av intresse för gemenskapen skall av regeringen förklaras som särskilt bevarandeområde. Regeringen får efter samråd med kommissionen upphäva en förklaring enligt första eller andra stycket, om områdets naturvärden inte längre motiverar en sådan förklaring. Lag (2001:437). 28 a Tillstånd krävs för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett naturområde som har förtecknats enligt 27 första stycket 1 eller 2. Tillstånd enligt första stycket krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman med eller är nödvändiga för skötseln och förvaltningen av det berörda området. Lag (2001:437). 28 b Tillstånd enligt 28 a får lämnas endast om verksamheten eller åtgärden ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder inte 1. kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses att skyddas, 2. medför att den art eller de arter som avses att skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna. Lag (2001:437). 29 Trots bestämmelserna i 28 b får tillstånd enligt 28 a lämnas, om 1. det saknas alternativa lösningar, 2. verksamheten eller åtgärden måste genomföras av tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse och 3. de åtgärder vidtas som behövs för att kompensera för förlorade miljövärden så att syftet med att skydda det berörda området ändå kan tillgodoses. Ett beslut om tillstånd med stöd av första stycket får lämnas endast efter regeringens tillåtelse. Lag (2001:437). Bakomliggande EG-direktiv samt annan information Fågeldirektivet: Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar Art- och habitatdirektivet: Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter Natura 2000 i Sverige Handbok med allmänna råd 2003:9, Art- och naturtypsvisa vägledningar, Om jordbrukaren är närvarande vid kontrollen kan man fråga jordbrukaren om han tagit del av bevarandeplanen och om han är medveten om vad tvärvillkoret innebär. Fågel/habitat 2 TV Fridlysning av växter Har jordbrukaren skadat några fridlysta väster på sin jordbruksmark? Kontrollera att jordbrukaren inte har skadat några fridlysta växter på sin jordbruksmark, om några åtgärder har vidtagits som har skadat fridlysta växter, om anläggningsarbete har utförts i livsmiljöer för fridlysta arter och om jordbrukaren har tagit hänsyn till förekomster av sådana arter, 14

15 om det finns tecken på att gödsling, spridning av växtskyddsmedel, dikesrensning eller någon annan åtgärd har utförts som kan ha påverkat naturtyper som är livsmiljö för fridlysta arter, och om jordbrukaren har tagit hänsyn till förekomster av sådana arter. er Innan kontrollen söker kontrollanten information på länsstyrelsen om förekomst av fridlysta arter på den aktuella fastigheten. Om länsstyrelsen inte har några uppgifter kan eventuellt information sökas hos den lokala Naturskyddsföreningen eller botaniska föreningen. Adresser till lokala naturskyddsföreningar och botaniska föreningar finns hos Svenska Naturskyddsföreningen ( respektive Svenska Botaniska Föreningen ( Det är inget krav att länsstyrelsen letar efter information som inte går att få fram på den egna myndigheten. Mer information med uppgifter om arternas biologi och utbredning finns bl.a. i Svenska djur och växter i det europeiska nätverket Natura 2000 (Cederberg, B. & Löfroth, M. (red.) 2000). För de fridlysta arter som är rödlistade finns artfaktablad hos ArtDatabanken ( Om jordbrukaren är närvarande vid kontrollen kan kontrollanten fråga om det finns förekomster av fridlysta arter på fastigheten och om jordbrukaren är medveten om vad tvärvillkoret innebär. Artskyddsförordningen (2007:845) 7, 16 2, 23 2, 25 2 (utdrag): 7 I fråga om sådana växtarter som i bilaga 1 till denna förordning har markerats med N är det förbjudet att avsiktligt plocka, samla in, skära av, dra upp med rötterna eller förstöra växter i deras naturliga utbredningsområde i naturen. Förbudet gäller alla stadier i växternas biologiska cykel. 16 Utöver det som gäller enligt rådets förordning (EG) nr 338/97 är det förbjudet att importera, exportera eller reexportera 2. levande djur och växter av arter som i bilaga 1 till denna förordning har markerats med N eller n. 23 Det är förbjudet att förvara eller transportera 2. levande djur och växter av de arter som i bilaga 1 till denna förordning har markerats med N eller n. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren och alla stadier i växternas biologiska cykel. 25 Det är förbjudet att förvara för försäljning eller bjuda ut till försäljning, sälja, köpa eller byta levande eller döda 2. djur, växter, ägg, fröer, sporer och delar av djur och växter av de arter som i bilaga 1 till denna förordning har markerats med N eller n. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren och alla stadier i växternas biologiska cykel. Bakomliggande EG-direktiv samt annan information Fågeldirektivet: Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar Art- och habitatdirektivet: Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. Åtgärdsprogram för hotade arter, 15

16 Art- och naturtypsvisa vägledningar, Fågel/habitat 3 Hänsyn till vilda fåglar Har jordbrukaren genomfört en åtgärd som kan leda till att fåglars häckningsframgång minskar eller uteblir? Kontrollera att jordbrukaren inte har genomfört en åtgärd som kan leda till att fåglars häckningsframgång minskar eller uteblir. Det är inte tillåtet att avsiktligt störa fåglar, speciellt inte under deras häckningstid. Det är inte heller tillåtet att avsiktligt förstöra eller skada ägg eller bon. Med avsiktligt menas att jordbrukaren insett att en åtgärd leder till en störning eller förstörelse, även om detta inte är syftet med åtgärden. Detta innebär att en jordbrukare måste ta hänsyn till den information som jordbrukaren har angående vilka fåglar som regelbundet uppehåller sig på dennes marker och särskilt då de fåglar som valt att häcka i området. Det finns inget krav på att jordbrukaren ska ha inventerat sina marker, men det är samtidigt ett delat ansvar att hämta in information där jordbrukaren bör vara uppmärksam på om det finns särskilda tecken på att fåglar häckar på dennes mark. Där fåglar häckar kan särskild hänsyn behöva tas i brukandet av marken för att undvika att häckningen misslyckas. Exempel på åtgärder som kan störa fåglar och som kan leda till att fåglars häckningsframgång minskar eller uteblir kan vara att jordbrukaren i anslutning till eller på jordbruksmark rivit ner bon i någon byggnad eller skadat bon i sandtag eller träd. Har jordbrukaren vidtagit några åtgärder för att minska risken för störning eller förstörelse av häckningsplatsen? Detta är inte ett krav men frågan kan vara berättigad vid en del tveksamma situationer av störning. Notera att vissa arter får jagas även under häckningstid och deras bo förstöras för att förebygga skada av vilt enligt bestämmelserna i jaktförordningen (1987:905), bilaga 4. Artskyddsförordningen (2007:845) 4 2-4, 16 2, 23 1 och 2 (utdrag): 4 I fråga om vilda fåglar och i fråga om sådana vilt levande djurarter som i bilaga 1 till denna förordning har markerats med N eller n är det förbjudet att 2. avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, 3. avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och 4. skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren. 16 Utöver det som gäller enligt rådets förordning (EG) nr 338/97 är det förbjudet att importera, exportera eller reexportera 16

17 2. levande djur och växter av arter som i bilaga 1 till denna förordning har markerats med N eller n. 23 Det är förbjudet att förvara eller transportera 1. levande fåglar och fågelägg med embryo av arter som lever vilt inom Europeiska unionens europeiska territorium, 2. levande djur och växter av de arter som i bilaga 1 till denna förordning har markerats med N eller n. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren och alla stadier i växternas biologiska cykel. Jaktlagen (1987:259) 3 och 31 (utdrag): 3 Viltet är fredat och får jagas endast om detta följer av denna lag eller av föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. När viltet är fredat, gäller fredningen också dess ägg och bon. 31 Jakt får inte ske från motordrivna fortskaffningsmedel. Sådana fortskaffningsmedel eller andra motordrivna anordningar får inte heller användas för att söka efter, spåra, förfölja eller genskjuta vilt, för att hindra vilt att undkomma eller för att avleda viltets uppmärksamhet från den som jagar. Jaktförordningen (1987:905) 10 och bilaga 5 (utdrag): 10 Vid jakt får endast sådana vapen och andra jaktmedel användas som uppfyller de krav som Naturvårdsverket föreskriver. I fråga om vilda fåglar, björn, varg, järv, lo, utter, bäver, valar och fladdermöss samt i fråga om annat vilt som i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) har markerats med N, n eller F är det förbjudet att för fångst eller dödande använda medel eller metoder som anges i bilaga 5 till denna förordning eller andra medel eller metoder som inte är selektiva och som lokalt kan medföra att populationen av arten försvinner eller utsätts för en allvarlig störning. Snaror får dock användas för jakt efter dalripa och fjällripa norr om 58 grader nordlig bredd. Vid jakt med skjutvapen får vapnet inte gillras. Förordning (2007:955). Bilaga 5 Förbjudna medel och metoder för fångst och dödande Icke-selektiva medel Förbjudna medel eller metoder för fångst eller dödande av fåglar Användning av snaror, lim, krokar, bandspelare och elektriska eller elektroniska anordningar med förmåga att döda eller förlama. Användning av blinda eller lemlästade levande fåglar som lockfåglar. Användning av artificiella ljuskällor, speglar, anordningar för belysning av målet eller siktanordningar för mörkerskytte vari elektronisk bildförstärkare eller bildomvandlare ingår. Användning av sprängämnen. Användning av nät eller fällor eller användning av beten som innehåller gift eller bedövningsmedel. Användning av halv- eller helautomatiska vapen med magasin som rymmer mer än två patroner. Förbjudna medel eller metoder för fångst eller dödande av däggdjur Användning av blinda eller lemlästade djur som levande lockbete. Användning av bandspelare. Användning av elektriska eller elektroniska anordningar med förmåga att döda eller förlama. Användning av artificiella ljuskällor. Användning av speglar eller andra bländande anordningar. Användning av anordningar för belysning av målet. 17

18 Användning av nattriktmedel med elektronisk bildförstärkare eller bildomvandlare. Användning av sprängämnen. Användning av nät med icke-selektivt utförande eller icke-selektiv användning av nät. Användning av fällor med icke-selektivt utförande eller icke-selektiv användning av fällor. Användning av gift eller beten som innehåller gift eller bedövningsmedel. Gasning eller utrökning. Användning av halv- eller helautomatiska vapen med magasinskapacitet som överstiger två patroner. Transportmedel från vilka fångst eller dödande av fåglar inte får ske Flygplan och motordrivna fordon. Båtar som framförs med högre hastighet än fem kilometer i timmen. Transportmedel från vilka fångst eller dödande av andra djur än fåglar inte får ske Flygplan. Motorfordon i rörelse. Bakomliggande EG-direktiv samt annan information Fågeldirektivet: Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar Art- och habitatdirektivet: Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. Effekter av störningar på fåglar, NV rapport 5351, Åtgärdsprogram för hotade arter, Art- och naturtypsvisa vägledningar, Bedömningsvägledning för grundvatten och fågel/habitat Bedömningsvärde 2 bör utgöra utgångspunkten vid konstaterad överträdelse. Detta motsvarar 3 procent minskning av jordbrukarens stödbelopp, vilket utgör den nivå som i allmänhet ska användas enligt artikel 66.1 i förordning (EG) 796/2004. Jordbruksverket anser att erfarenheten av överträdelser på dessa områden är så begränsad att det inte är meningsfullt att för 2008 utarbeta någon detaljerad vägledning för gradering av olika slags överträdelser. Varje överträdelse ska bedömas utifrån dess allvar, omfattning och varaktighet. I vissa fall kan förhållandena vara sådana att endast ett eller två av kriterierna är relevant att bedöma. Kontrollanten får ange det bedömningsvärde som passar bäst i varje enskilt fall. 18

19 Kontrollinstruktion tvärvillkor avseende verksamhetskrav Avloppsslam Den svenska lagstiftningen utgör tvärvillkor i samtliga kontrollfrågor rörande avloppsslam. Slam 1 Har man vid spridning av avloppsslam hållit sig inom tillåtna gränser för mängden totalfosfor respektive ammoniumkväve per hektar? er Kontrollera med hjälp av eventuella markkarteringsuppgifter, slamanalysen och spridningsjournalen att växtnäringstillförseln förefaller ligga inom tillåtna värden för varje skifte där avloppsslam har spridits. Man får maximalt ge en 7-årsgiva vid ett och samma tillfälle. Naturvårdsverkets Kungörelse med föreskrifter (SNFS 1994:2) om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, 5 5 Avloppsslammet skall användas med beaktande enligt bilaga A av växternas näringsbehov och på ett sådant sätt att kvaliteten hos jorden samt yt- och grundvattnet inte försämras. Bilaga A i SNFS 1994:2 Växtnäringstillförsel till åkermark via avloppsslam Totalfosfor Maximal mängd totalfosfor per hektar som vid tillämpning av 5 högst får tillföras åkermark via avloppsslam Jordens fosforklass 1 Kilogram per hektar och år Årsmedelvärde Kilogram per hektar och spridningstillfälle I och II III V Lättlöslig fosfor (P-AL): SNFS 1998:4 Fosforklass mg per 100 gram torr jord I <2 II 2,0 4,0 III 4,1 8,0 IV 8,1 16,0 V >16 Vid varje slamspridningstillfälle får maximalt spridas 250 kg totalfosfor per hektar på jordar i fosforklass I och II, respektive 160 kg totalfosfor per hektar på jordar i fosforklass III-V. 19

20 Kontrollinstruktion tvärvillkor avseende verksamhetskrav Observera att fosforgivan även regleras av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. Ammoniumkväve Maximal mängd ammoniumkväve per hektar som vid tillämpning av 5 högst får tillföras åkermark via avloppsslam Kilogram per hektar och år Kilogram per hektar och spridningstillfälle Tillförseln kan delas upp på flera spridningstillfällen, men den totala mängden får inte överstiga 150 kg ammoniumkväve per hektar under spridningsåret. SNFS 1998:4. Slam 2 Har avloppsslammet antingen behandlats före spridning, eller brukats ned inom ett dygn efter spridning? er Kontrollera uppgifterna om hur slammet är behandlat. Jämför med spridningsjournalen. Naturvårdsverkets Kungörelse med föreskrifter (SNFS 1994:2) om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, 6 6 Avloppsslammet skall behandlas innan det används i jordbruket. Obehandlat avloppsslam får dock användas om det brukas ned senast inom ett dygn från spridningen och användningen inte leder till olägenheter för närboende. Slam 3 Har avloppsslam endast använts på sådan åkermark där det får spridas? er Kontrollera med hjälp av spridningsjournalen och eventuell växtodlingsplan att avloppsslam inte har spridits på mark som räknas upp i bestämmelsen nedan. Naturvårdsverkets Kungörelse med föreskrifter (SNFS 1994:2) om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, 7 7 Avloppsslam får inte användas på: 1. betesmark, 2. åkermark som ska användas för bete eller om vallfodergrödor ska skördas inom tio månader räknat från spridningstillfället, 3. mark med odlingar av bär, potatis, rotfrukter, grönsaker eller frukt, dock inte frukt på träd, 4. mark avsedd för kommande odling av bär, potatis, rotfrukter eller sådana grönsaker som normalt är i direkt kontakt med jorden och normalt konsumeras råa, under tio månader före skörden. 20

21 Slam 4 Kontrollinstruktion tvärvillkor avseende verksamhetskrav Har man vid spridning av avloppsslam hållit sig inom tillåtna gränsvärden för halten metaller i åkermark? er Kontrollera med hjälp av eventuella markkarteringsuppgifter, spridningsjournalen och lokal kännedom om eventuella höga metallhalter att avloppsslam endast har spridits där gränsvärdena kan antas hålla sig inom tillåtna ramar. Det finns inget generellt krav på att testa markens metallhalt före spridning av avloppsslam, men den som sprider avloppsslam måste ta analys på jordprov om det finns skäl att anta att metallhalterna är höga t.ex. för att det finns risk för att marken naturligt innehåller höga metallhalter, marken är förorenad genom en olyckshändelse, industriella utsläpp sker eller har skett i närheten. Naturvårdsverkets Kungörelse med föreskrifter (SNFS 1994:2) om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, 8 8 Avloppsslam får inte användas om halten av en eller flera metaller i åkermarken överstiger de gränsvärden som anges i bilaga B. Bilaga B i SNFS 1994:2 Metaller i åkermark Gränsvärden enligt 8 och 10 för halten metaller i åkermark vid användning av avloppsslam Metall mg/kg torrsubstans i jord Bly 40 Kadmium 0,4 Koppar 40 Krom 60 Kvicksilver 0,3 Nickel 30 Zink 100 Trots vad som sägs i tabellen får åkermarkens zinkhalt uppgå till 150 mg/kg torrsubstans jord i Jämtlands, Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västernorrlands och Västmanlands län. SNFS 1998:4. Slam 5 Har man vid spridning av avloppsslam hållit sig inom tillåtna gränsvärden för mängden metaller som högst får tillföras åkermark? er Kontrollera med hjälp av slamanalysen och spridningsjournalen att metalltillförseln förefaller ligga inom tillåtna värden för varje skifte där avloppsslam har spridits. 21

22 Kontrollinstruktion tvärvillkor avseende verksamhetskrav Naturvårdsverkets Kungörelse med föreskrifter (SNFS 1994:2) om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, 9 9 Den största mängd metaller som årligen får tillföras åkermarken genom användning av avloppsslam får inte överskrida de gränsvärden som anges i bilaga C. Bilaga C Tillförsel av metaller i åkermark Gränsvärden enligt 9 för den årliga mängd metaller som högst får tillföras åkermark vid användning av avloppsslam. Gränsvärdena avser genomsnitt räknat för en sjuårsperiod. Metallmängderna anges i gram per hektar och år. Metall Gränsvärde (gram per hektar och år) gällande från och med denna kungörelses år 1995 år 2000 ikraftträdande Bly Kadmium 4,0 1,75 0,75 Koppar Krom Kvicksilver 5 2,5 1,5 Nickel Zink För koppar kan större mängder godtas om det kan visas att den aktuella åkermarken där avloppsslam ska spridas behöver koppartillskott. Gränsvärden för metaller Metall Maximal metallhalt i mark, mg/kg torrsubstans Maximal metallhalt i slam, mg/kg Årlig maximal tillförsel av metaller med slam, gram per hektar 1 Bly Kadmium 0,4 2 0,75 Koppar Krom Kvicksilver 0,3 2,5 1,5 Nickel Zink Genomsnitt räknat för en 7-årsperiod 2 I följande län får markens zinkhalt uppgå till 150 mg/kg torrsubstans i jord: Jämtlands, Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västernorrlands och Västmanlands län. 22

23 Bedömningsvägledning avloppsslam Fråga Krav Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån 1 Har man vid spridning av avloppsslam hållit sig inom tillåtna gränser för mängden totalfosfor respektive ammoniumkväve per hektar, enligt bilaga A i SNFS (1994:2)? 2 Har avloppsslammet behandlats, enligt SNFS (1994:2), innan det används i jordbruket? Om Nej : Har avloppsslammet brukats ner inom ett dygn från spridningen? 0 Allvar Omfattning Varaktighet 1 Tillförd mängd fosfor eller kväve ligger mindre än 10 % över tillåten tillförsel med slam. 2 Tillförd mängd fosfor eller kväve ligger % över tillåten tillförsel med slam. 3 Tillförd mängd fosfor eller kväve ligger mer än 30 % över tillåten tillförsel med slam. 0 1 Obehandlat slam är inte nedmyllat inom ett dygn. Jordbrukaren har dock fått informationen av entreprenören/slamproducenten att slammet är behandlat. Gränserna har överskridits, dock på mindre än 1ha mark Gränserna har överskridits på 1 5 ha mark. Gränserna har överskridits på mer än 5 ha mark. Obehandlat slam har spridits, dock på mindre än 1 ha mark. 2 Obehandlat slam är inte nedmyllat inom ett dygn. Obehandlat slam har spridits på 1 5 ha mark. 3 Obehandlat slam är inte nedmyllat inom ett dygn trots att jordbrukaren är medveten om att slammet är obehandlat. Obehandlat slam har spridits på mer än 5 ha mark. Obehandlat slam är nedmyllat mindre än 2 dygn senare än tillåtet. Obehandlat slam är nedmyllat 2 5 dygn senare än Obehandlat slam är nedmyllat mer än 5 dygn senare än tillåtet. 23

24 Fråga Krav 3 Har avloppsslam endast använts på sådan åkermark där det får spridas, enligt SNFS (1994:2)? Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån 0 Allvar Omfattning Varaktighet 1 Slam har använts vid insådd av vallfodergrödor som skördas inom 10 månader. 2 Slam har använts för insådd av gröda som betas inom 10 månader. Otillåten spridning har skett, dock på mindre än 1 ha mark. Otillåten spridning har skett på 1 5 ha mark. 3 Slam har använts på redan insått bete som betats efter spridning eller på mark med odling av bär, potatis, grönsaker, rotfrukter eller kommande odling av bär, potatis osv. Otillåten spridning har skett på mer än 5 ha mark. 4 Har man vid spridning av avloppsslam hållit sig inom tillåtna gränsvärden för halten metaller i åkermark, enligt bilaga B i SNFS (1994:2)? 0 1 Använd endast allvarsnivå 2 eller 3 vid överträdelser på denna fråga. 2 Slam har spridits utan kontroll av metallhalterna i marken trots att jordbrukaren känt till att vissa metallhalter är höga i området. Spridning på okontrollerad mark har skett, dock på mindre än 1 ha mark. Spridning har skett på 1 5 ha okontrollerad mark. 3 Slam har spridits trots jordbrukarens vetskap om att metallhalterna i berörd mark överstiger gränsvärdena. Spridning har skett på mer än 5 ha okontrollerad mark. 24

25 Fråga Krav 5 Har man vid spridningen av avloppsslam hållit sig inom tillåtna gränsvärden för mängden metaller som högst får tillföras åkermark enligt bilaga C i SNFS (1994:2)? Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån 0 Allvar Omfattning Varaktighet 1 Tillförd mängd av någon reglerad metall är mindre än 10 % över tillåten tillförsel. 2 Tillförd mängd av någon reglerad metall är % över tillåten tillförsel. Spridning av okontrollerat slam har skett, dock på mindre Spridning av okontrollerat slam har skett på 1 5 ha mark. 3 Tillförd mängd av någon reglerad metall är mer än 30 % över tillåten tillförsel, eller tre av de reglerade metallerna överstiger tillåten tillförsel med minst 20 %. Spridning av okontrollerat slam har skett på mer än 5 ha mark. 25