Burhållningen begränsar djurhälsoläget säger inte allt
|
|
- Elisabeth Hedlund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Burhållningen begränsar djurhälsoläget säger inte allt har tagit del av branschorganisationen Moderna Äggs pressmeddelande Äggproducenter rasar mot handeln: Släpp buräggen fria! ( ). 1 Vi vill härmed kommentera pressmeddelandets innehåll. Ansvar och möjligheter Moderna Ägg anser att äggkonsumenter själva ska få välja vilka ägg de köper och inleder därför en informationskampanj mot landets livsmedelshandlare. Djurens Rätt anser att även handeln har ett ansvar att ta, för djurens skull. Då handeln kan förenkla för konsumenter att göra mer djurvänliga val, så anser vi att handeln ska göra det. Att inte sälja burägg är ett enkelt och konkret sätt att förenkla för konsumenterna och samtidigt bidra till förbättringar för djuren i livsmedelsindustrin. Ekonomiskt intresse arbetar för förbättringar för djuren. Moderna Äggs främsta intresse ligger i att verka för ökad försäljning av burägg, eftersom de själva vinner ekonomiskt på att burägg säljs. Detta måste beaktas när en lyssnar till branschorganisationens argumentation. Djurhälsa och djurvälfärd Moderna Ägg framhåller att hönorna i burarna är friskare än hönorna i de så kallade frigående systemen: moderna inredda burar innebär friskare hönor med mindre medicinering. Höns i frigående och ekologiska system brottas oftare med problem så som djurhälsa, medicinering och arbetsmiljö. 1 Inom vissa områden är djurhälsoproblemen idag större i de frigående systemen än inom burhållningen. Djurhälsan är viktig, men inte den enda parametern av betydelse för hur djuren mår. Djurvälfärden handlar om djurens upplevelse av sin egen situation. En god djurvälfärd förutsätter god hälsa men också mer än frihet från sjukdom. 2 Djurhälsoläget (hur sjuka eller friska djuren är) visar alltså inte hela bilden av hur hönorna upplever sin situation i de olika systemen i äggindustrin. För att få en bredare bild är aspekten möjlighet att bete sig naturligt viktig att väga in. Parasiter En fråga som ofta kommer upp i debatten om burägg är förekomsten av parasiter. Är det vanligare med parasiter, till exempel spolmask, hos frigående hönor än hos hönor i burar? Svaret är ja, eftersom hönorna i frigående system kommer i kontakt Sida 1
2 med sin egen avföring. 3 Hönorna i burar hålls på gallergolv så avföringen blir inte kvar i buren. Att hönorna kommer i kontakt med avföringen bidrar till att parasiter sprids lättare. Enligt SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) varierar hönornas symptom vid spolmaskangrepp. Vuxna fåglar är ofta helt symptomfria medan unga fåglar kan drabbas hårdare. 4 Enligt Svenska Ägg kan angrepp av spolmask ge symptom som nedsatt aptit, avmagring, blodbrist, diarré samt ökad risk för bakterieinfektioner. 5 Fjäderplockning Ett annat område som diskuteras är förekomsten av fjäderplockning i de olika systemen. Fjäderplockning är ett komplext beteende som orsakas av flera faktorer som avel, foder, ljus, beläggningsgrad, tillgång till strö/grovfoder (möjligheter att utföra födosöksbeteende). Fjäderplockning (som kan leda till kannibalism) förekommer bland både frigående hönor och bland hönor i bur. När beteendet startar hos några individer i en stor grupp, som i de frigående systemen, sprider sig ofta plockningen eller hackningen till många fler individer i stallet. 6 I burarna sprids inte beteendet lika lätt och drabbar därmed inte lika många individer. Å andra sidan har hönorna i bur ingen möjlighet att fly undan om de utsätts för fjäderplockning. Naturligt beteende I vilket av systemen har hönorna störst möjlighet till naturligt beteende? Ett allvarligt problem med burhållningen är att hönornas utrymme och möjligheter till rörelse är starkt begränsat. Hönor är beredda att jobba väldigt hårt för att få lite större plats. Ju mindre bur de hålls i, desto hårdare jobbar de för att komma ut (detta har visats i vetenskapliga studier). 7 Så fort de får lite mer plats ställer de sig genast så långt ifrån varandra som utrymmet tillåter. De sträcker på ben och vingar, något som utrymmet i burarna inte räcker till för. 7 En stor nackdel i de frigående systemen som de ser ut idag, är att hönorna hålls i alldeles för stora grupper. Flera tusen individer tillsammans medför social stress och ökad konkurrens som leder till rädsla. 8 I burarna är antalet individer mer likt den naturliga flockstorleken för hönorna. På burarnas gallergolv kan hönorna inte krafsa efter föda. Det är tänkt att hönorna som hålls i burar ska få utlopp för sitt behov av att krafsa och picka i samma utrymme som de ska sandbada (se Bild 1). Men, det blir för trångt för att alla hönor ska kunna använda ströytan/sandbadet. Dessutom behöver den ytan enligt gällande djurskyddsföreskrifter bara vara tillgänglig för hönorna under fem timmar per dygn. Forskning har visat att 30 procent av hönorna inte använder sandbadet överhuvudtaget. 9 Det har också visats att det slarvas med att fylla på strö i ströbaden, vilket än mer minskar hönornas möjligheter att bete sig naturligt. 10 I de frigående systemen har hönorna större möjligheter att picka, krafsa och sandbada. Hönor som ges tillgång till utevistelse har möjlighet att picka och krafsa i marken och att sandbada utomhus. Sida 2
3 Bild 1. En hönsbur av modell Victorsson. Ströytan ryms till höger, ovanför det blå skynket och redet. Redet är innanför det blå skynket. I burarna är hönornas möjligheter att fritt välja ett rede ännu mindre än i de frigående systemen. Likaså möjligheten att sitta högt upp på natten. Sittpinnarna i burarna är placerade bara några centimeter ovanför gallergolvet och uppfattas antagligen som en annan typ av golv och inte som en upphöjd sovplats av hönorna. 11 Läs också Hönornas naturliga beteende, ur s rapport Naturligt beteende. Verkligheten kolliderar med djurens behov, Bilaga 1. Förutsättningarna att förbättra är större i frigående system än i burar När arbetar för ett stopp av buräggsförsäljning, vilket vi gör, innebär det inte att vi menar att djurhållningen i de frigående systemen är problemfri. Djurskyddsproblem finns också där liksom i burhållningen och de är allvarliga. Förutsättningarna att förbättra för hönorna är dock större i frigående system än i burar. Vi anser att alla hönor borde ges möjlighet till rörelse och motion, att få vara utomhus, få picka och krafsa i marken, få sandbada och sova högt upp på natten, själv få välja ett bra rede och att få leva i en flock som hon är anpassad till att leva i. Det här handlar om att tillgodose grundläggande behov hos hönor, behov som behöver tillgodoses för att de ska må bra. Förändringar som leder till att hönornas behov i större grad tillgodoses, är lättare att åstadkomma i de frigående systemen än i burhållningen. Sida 3
4 Vad säger konsumenterna? s opinionsundersökning (från februari 2013) visar att 44 procent av alla äggköpare väljer ägg från frigående hönor eller ekologiska ägg, och för dem är hönornas möjlighet till naturligt beteende viktigast. Mindre än en procent av konsumenterna väljer i första hand ägg från hönor i burar. Moderna Ägg vädjar till handeln om ett större ansvarstagande för konsumentens valfrihet. Vi menar att då en butik eller butikskedja tar ett djurskyddsansvar i den här frågan och väljer bort buräggen, innebär det samtidigt förenkling för många konsumenter som faktiskt inte vill ha burägg. En stor del av konsumenterna slipper då välja bort det som de ändå inte vill ha. Har ni funderingar eller synpunkter, hör gärna av er. Med vänliga hälsningar, Linda Björklund Etolog, ansvarig för frågor om djuren i livsmedelsindustrin Telefon: E-post: linda.bjorklund@djurensratt.se Källor: 1. Moderna Ägg. Pressmeddelande : Äggproducenter rasar mot handeln: Släpp buräggen fria! 2. Keeling L.J., Rushen, J., Duncan I.J.H. (2011) Understanding animal welfare. I: Appleby, M.C., Mench, J.A., Olsson, I.A.S., Hughes, B.O. (red) Animal welfare. Wallingford, Storbritannien och Cambridge, MA, USA, CAB International. s Jansson D.S et al (2011) Spolmasken Ascaridia galli ökar hos svenska värphöns. Svensk Veterinärtidning Statens veterinärmedicinska anstalt Sidan besökt Svenska Ägg Sidan besökt Zeltner, E., Klein, T., Huber-Eicher, B Is there social transmission of feather pecking in groups of laying hen chicks? Animal Behaviour 60, Cooper et al (2008). Value of space to group housed hens in cages; techniques for addressing behavioural requirements in commercial conditions. Proceedings of the 42nd congress of the ISAE. Dublin, Ireland, 5 9 August Sida 4
5 8. Bilcík, Keeling & Newberry (1998) Effect of group size on tonic immobility in laying hens. Behavioural Processes 43, Wall (2003). Laying Hens in Furnished Cages Use of Facilities, Exterior Egg Quality and Bird Health. Doctor s dissertation, SLU Uppsala. 10. Länsstyrelsen Östergötland (2012) Djurskyddskontroll i fjäderfäanläggningar. En sammanställning. Dnr EU Scientific Veterinary Committee (1996). Report from the Scientific Veterinary Committee, Animal Welfare Section on the Welfare of laying Hens, VI/8660/96, 30 October Sida 5
6 Bilaga 1 Hönornas naturliga beteende Ur s rapport Naturligt beteende. Verkligheten kolliderar med djurens behov Vad är naturligt beteende? Naturliga beteenden speglar djurens behov. 1 Det som avgör om djuret har behov av att utföra ett visst beteende, till exempel att sitta högt på natten, bygga ett bo eller vältra sig i gyttja, är om individen är motiverad att utföra beteendet eller inte. Motivationen att utföra olika beteenden är utvecklad för att fungera i den miljö som arten är anpassad att leva i. 1 Många beteenden är djuren så starkt motiverade att utföra, att de kräver sitt utlopp oavsett yttre omständigheter. Ett exempel är hönors behov av att sitta högt och sova. Även om de aldrig har sett ett rovdjur så vet hönor alldeles av sig själva att på natten ska man sitta högt. Sammanhållna grupper på upp till 30 individer Det kan vara lite svårt att tro, men höns hör egentligen hemma i den asiatiska djungeln. Där lever de i små, tätt sammanhållna grupper av hönor, tuppar och kycklingar, varierande mellan fyra och trettio individer. 2 På nätterna sitter hela flocken uppflugna i sitt speciella sovträd, och på morgonen markerar tupparna flockens revir genom att gala. Livsviktigt sprättande och njutningsfulla bad Fåglarna tillbringar minst 60 procent av sin vakna tid med att krafsa och picka i marken efter frön, insekter, maskar och allt annat som går att äta. 3 Emellanåt tar flocken en paus för att rulla sig i sand. Det rengör fjäderdräkten, tar bort parasiter och tycks vara väldigt njutningsfullt. Medan hönorna letar mat och sandbadar brukar en tupp hålla vakt och varna för faror. Fåglarna har över 30 olika läten, 4 bland annat för att skilja mellan olika typer av rovdjur. 5 Naturlig äggläggning Hönorna lägger sina ägg på våren och ruvar fram en kull kycklingar. De är kräsna i val av redesplats; en höna anstränger sig betydligt mer för att hitta ett bra rede innan hon ska värpa, än för att få mat när hon gått hungrig i flera timmar. 6 Nära relation mellan höna och kycklingar Redan medan kycklingarna ligger i ägget pratar de med hönan, och under de första veckorna är de tillsammans med hönan hela tiden. Hon ser efter dem noggrant, visar dem vad de kan äta och låter dem sova under sina vingar. 7 Sida 6
7 Viktigt att sova tryggt I djungeln sitter hela flocken uppflugen i sitt sovträd från skymning till gryning, och emellanåt en stund på dagen också. Uppe i trädet är hönsen trygga för de flesta rovdjur och kan sova lugnt. Djungelhöns flyger riktigt bra, bättre än de tyngre tamhönsen. Men även en modern höna kan ta sig upp till en pinne eller gren flera meter över marken, och är beredd att jobba hårt för att få göra det. 8 Källor: 1. Jensen, P. (1993) Djurens beteende och orsakerna till det. Stockholm: Natur och Kultur, LT:s förlag. 2. Mench, J. & Keeling, L. (2001) The social behaviour of birds. I boken Social behaviour in farm animals, ed Keeling & Gonyou. CABI Publishing. 3. Dawkins, M. S. (1989). Time budgets in Red Junglefowl as a baseline for the assessment of welfare in domestic fowl. Applied Animal Behaviour Science 24:1, Compassion in world farming (2006) Stop-Look-Listen; Recognising the sentience of farm animals. 5. Collias, N. & Joos, M. (1953) The spectrographic analysis of sound signals of the domestic fowl. Behaviour 5:3, Cooper, J. & Appleby, M. (2003). The value of environmental resources to domestic hens: a comparison of the work-rate for food and for nests as a function of time. Animal Welfare 12:1, Odén, K. (1994). Höns och andra fjäderfän. LT förlag. 8. Olsson, A. (2001). Motivation in laying hens: Studies of perching and dustbathing behaviour. Doktorsavhandling, Dep. of Animal Environment and Health, SLU. Veterinaria 101. ISSN Sida 7
djurvänliga påskrecept från Djurens Rätt!
Grön Glad Påsk Varsågod, djurvänliga påskrecept från Djurens Rätt! Visste du att det går utmärkt att både göra pannkakor och fira påsk utan ägg? I det här häftet hittar du recept som är snälla mot hönorna
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Läs merMedborgarförslag om att kommunen inte upphandlar eller köper in burägg
2011 01 31 11 15 Kommunstyrelsen 2011 11 14 238 542 Arbets och personalutskottet 2011 10 17 200 426 Dnr 10.842 008 jankf20 Medborgarförslag om att kommunen inte upphandlar eller köper in burägg Bilaga:
Läs merdjurhållning Med KRAV på grönbete tema:
tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.
Läs merEffekt av gruppstorlek hos värphöns i inredda burar på välfärd och produktion
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Effekt av gruppstorlek
Läs mer7 dl soja- eller havremjölk 1 msk smält mjölkfritt margarin ½-1 tsk salt
Grön Glad Påsk Varsågod, djurvänliga påskrecept från Djurens Rätt! Visste du att det går utmärkt att både göra pannkakor och fira påsk utan ägg? I det här häftet hittar du recept som är snälla mot hönorna
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Läs merHöns - en sann glädje!
Höns - en sann glädje! Höns är små fantastiska varelser som bjuder på många roliga stunder Text / bild johanna Sareklint 1 Tidningsnamn 01/2011 Lantraserna är friska och sunda och är gärna utomhus på vintern
Läs merRådgivarens perspektiv
Det är inne att vara ute Utevistelse och parasiter i ekologisk husdjursproduktion Skara den 20 november 2012 Rådgivarens perspektiv Rastgården Kvalster Spolmask Hur sköts rastgården Bilder från Flattinge
Läs merNaturligt beteende. Verkligheten kolliderar med djurens behov
Naturligt beteende Verkligheten kolliderar med djurens behov Naturligt beteende Verkligheten kolliderar med djurens behov av Linda Björklund, Lollo Hernander, Lena Lindström, Cecilia Mille, Staffan Persson
Läs merFjäderplockning hos värphöns och dess relation till beläggningsgrad i olika inhysningssystem
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Fjäderplockning hos värphöns och dess relation till beläggningsgrad i olika inhysningssystem Sofie Enström Självständigt
Läs merDET SVENSKA ÄGGET - Vad det innehåller och hur det produceras
DET SVENSKA ÄGGET - Vad det innehåller och hur det produceras Det svenska ägget vad det innehåller och hur det produceras Hälsa, hållbarhet, god djurhållning och öppna landskap är viktiga värden för både
Läs merDE DOLDA BURÄGGEN - en granskning av pasta, pannkakor & majonnäs
RAPPORT MARS 2018 - en granskning av pasta, pannkakor & majonnäs INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Bakgrund: lagen, produktionen & konsumtionen 4 Granskning: ägg i sammansatta produkter 9 Hälsolarm och
Läs merHög tid att förbjuda pälsdjursfarmning!
Hög tid att förbjuda pälsdjursfarmning! Foto: Cecilia Mille/Djurens Rätt Pälsdjuren i Sverige I Sverige finns det cirka 60 pälsdjursfarmer och nästan alla djur som föds upp för att bli päls är minkar.
Läs merFoto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012
Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Börja med ekologisk äggproduktion Text och foto: Åsa Odelros, Åsa Odelros AB om inte annat anges Att producera ägg ekologiskt
Läs merKRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat
KRAV-MÄRKT ÄR djuren Receptet på godare mat ATT FÅ BÖKA OCH BETA KRAV-godkända djur får gå ute för att beta, få frisk luft och motion. Målet är att de ska få leva ett så naturligt djurliv som möjligt.
Läs merHealthy Hens Hälsa och välfärd hos ekologiska värphöns i åtta europeiska länder
Healthy Hens Hälsa och välfärd hos ekologiska värphöns i åtta europeiska länder Stefan Gunnarsson Husdjurens miljö och hälsa SLU Skara Eko-höns i Sverige 1 16% 3% 65% 16% Värphöns Foder/kg ägg Kg ägg per
Läs merBra att veta om. fjäderfäproduktion. Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg. Tänk på...
Nytt&Nyttigt Fågelfoder för en lyckad produktion Producerad av Svenska Foder AB Om Fjäderfä 2014 2015 Tänk på... Bra att veta om Svenska Foders Fodersortiment Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg fjäderfäproduktion
Läs merAtt främja god hälsa och välfärd hos ekologiska värphöns
Att främja god hälsa och välfärd hos ekologiska värphöns HealthyHens Rekommendationer för att säkerställa god djurhälsa och djurvälfärd i ekologisk äggproduktion Introduktion Ekologiskt jordbruk har en
Läs merOmläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27. Åsa Odelros
Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27 Åsa Odelros Omläggning till ekoäggproduktion Anmäl till KRAV Planera foder, utevistelse och bete Anpassa byggnaden efter ekologiskt regelverk NEJ
Läs merSveriges bönder om djur och etik.
Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande
Läs merAktuellt från fältet Svenska Äggs Kontaktdagar 2015
Aktuellt från fältet Svenska Äggs Kontaktdagar 2015 1 Dagsljus eller dagsljusliknande belysning i värphönsstallar Vad gäller och hur löser jag det? Reviderade djurskyddsföreskrifter Dispenser upphör senast
Läs merSocial inlärning hur värphöns påverkas av andra individer
Social inlärning hur värphöns påverkas av andra individer Social learning how laying hens are affected by other individuals Joanna Lindell Agronomprogrammet Husdjur Sveriges lantbruksuniversitet Skara
Läs merHönan eller ägget. En genomlysning av äggindustrin
Hönan eller ägget En genomlysning av äggindustrin Hönan eller ägget En genomlysning av äggindustrin av Lena Lindström Recept av Gabriella Terneborg Djurens Rätt Box 2005 125 02 Älvsjö www.djurensratt.se
Läs merManual för att genomföra Fri som en fågel eller annan liknande utställning
Manual för att genomföra Fri som en fågel eller annan liknande utställning Sammanställd av Djurens Rätt Göteborg 1 Djurens Rätt Göteborg genomförde i december 2012 en utställning på Frölunda kulturhus
Läs merHögbeläggningssystem för frigående värphöns
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Högbeläggningssystem för frigående värphöns Erfarenheter 2011 Aviary systems for laying hens Experience
Läs mer2013-08-13. Medborgarförslag om upphandling av ägg som producerats i system med inredda burar. (AU 222) Dnr KS 2013-140
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2013-08-13 170 Medborgarförslag om upphandling av ägg som producerats i system med inredda burar. (AU 222) Dnr KS 2013-140 KF Beslut
Läs merSkånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne
Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.
Läs merProduktionsbur som främjar hönors naturliga beteende
Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Miljö- och hälsoskydd Examensarbete 15 hp, Miljövetenskap Produktionsbur som främjar hönors naturliga beteende Författare Jenny Li Fagerholm Karin
Läs merChecklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.
Checklista 1(10) Värphöns och unghöns färre än 350 Personal 3 Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. DL 3-4, L111 1kap. 8 Kontroll REK 4 Daglig
Läs mer1(4) Miljöförvaltningen. Äggkampanj. Landskrona stad 2010. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6. Miljöförvaltningen.
1(4) Äggkampanj Landskrona stad 2010 Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6 261 80 Landskrona 2(4) Äggkampanj vecka 13, år 2010 genomförde i samarbete med 11 av Landskronas livsmedelsbutiker
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om obligatorisk salmonellakontroll
Läs merKÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY
I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser
Läs merRapport efter kontroll enligt djurskyddslagen
1(5) Ulf Johansson Djurskyddskontrollant 010-2245280 OLSSON LARS SANDTORP 37 533 96 GÖTENE Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen Redogörelse för ärendet Länsstyrelsen genomförde 2015-09-10 en kontroll
Läs merChecklista. Ej aktuell. Besättningen ansluten till av Jordbruksverket godkänt kontrollprogram som påverkar tillåten beläggningsgrad.
Checklista 1(8) Värphöns fler än 350 Kontroll REK 4 RAP Daglig tillsyn sker normalt av alla djur. DL 3, L100 1kap. 5 1 esättningen ansluten till av Jordbruksverket godkänt kontrollprogram som påverkar
Läs merReglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.
Fjäderfä Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Fjäderfä i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla
Läs merFRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER
På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter
Läs merNya betesregler för mjölkgårdar
Nya betesregler för mjölkgårdar Nu har du bättre möjligheter att anpassa betet efter djurens och din gårds förutsättningar. Den här broschyren berättar vad som gäller hos dig för dina mjölkkor och rekryteringsdjur.
Läs merSvensk Fågel - hur man som bransch gemensamt kan vända en trend
Svensk Fågel - hur man som bransch gemensamt kan vända en trend Branschorganisationen + cirka 160 kycklingbönder & kalkonbönder Öka produktionen av svensk kyckling och kalkon med lönsamhet och gott samvete!
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 8.1.2008 KOM(2008) 865 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om de olika uppfödningssystemen för värphöns, särskilt
Läs merRiktlinjer från EFSA för riskbedömning av djurvälfärd
Riktlinjer från EFSA för riskbedömning av djurvälfärd Linda Keeling Institutionen för husdjurensmiljö och hälsa Sveriges lantbruksuniversitet European Food Safety Agency (EFSA) Etablerat 2002 efter ett
Läs merMiljöns inverkan på slaktkycklingars beteende
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik Miljöns inverkan på slaktkycklingars beteende Aleksandra Eriksson Borovicanin Examensarbete för kandidatexamen, 15
Läs merRemiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:
1 februari 2016 Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: - Korrigering av tilläggskrav för animalieproduktion Svara senast 31 mars till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler
Läs merHUR SKA MAN BYGGA FÖR EKOLOGISK ÄGGPRODUKTION?
Kristina Ascárd 1 & Eva von Wachenfelt 2 Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi Tel: 040-415473 (1), 040 415483 (2) E-post: Kristina.Ascard@jbt.slu.se, Eva.von.Wachenfelt@jbt.slu.se HUR
Läs merKapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig.
Av: Minhua Wu Ön Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig. Vi pratar med varandra, efter en lång
Läs merIRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN
IRRITATION OCH ILSKA Alla föräldrar blir arga på sitt barn ibland. Det är naturligt och något som alla kan förstå. Vad du gör när du är arg har betydelse för barnet. Vad finns det som kan vara dåligt med
Läs merAktuellt från fältet
Aktuellt från fältet Svenska Äggs stämma 2016 Produktionsformer Frigående inomhus envån 9 % Frigående inomhus flervån 55,7% Frigående utomhus 3 % Ekologisk produktion 16 % Inredd bur 16,3% Total mängd
Läs merVad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas
Vad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas Carlsson Djurhälsoveterinär Växa Sverige DISPOSITION 1988 års
Läs merKronägg såg dagens ljus redan 1932 och är fortfarande ett av de ledande företagen inom äggsektorn i landet. Mycket har hänt sedan starten och vårt
Kronägg såg dagens ljus redan 1932 och är fortfarande ett av de ledande företagen inom äggsektorn i landet. Mycket har hänt sedan starten och vårt mål är att fortsätta utvecklas även de kommande 80 åren.
Läs merVaddå ekologisk mat?
Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.
Läs merParasiter hos gris Utomhusproduktion. Per Wallgren Enheten för djurhälsa och antibiotikafrågor Statens Veterinärmedicinska Anstalt 751 89 Uppsala
Parasiter hos gris Utomhusproduktion Per Wallgren Enheten för djurhälsa och antibiotikafrågor Statens Veterinärmedicinska Anstalt 751 89 Uppsala Att tänka på Initial status på djuren Betesrotation Bekämpningsstrategi
Läs merSveriges genomförande av förbudet mot icke inredda burar för värphöns
Sveriges genomförande av förbudet mot icke inredda burar för värphöns Rapport 2007:6 Foto: Mats Pettersson Sveriges genomförande av förbudet mot icke inredda burar för värphöns Rapporten är sammanställd
Läs merDet är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik
Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv Maria Alarik Vad säger regelverket för ekologisk produktion? Ekologisk grisproduktion: Permanent tillgång
Läs merSvar på remiss om ny EUförordning
jordbruksverket@jordbruksverket.se Ert dnr: 4.7.21-1335/14. 2014-05-09 Svar på remiss om ny EUförordning om ekologisk produktion Övergripande kommentarer Betoning på djurskydd och beteendebehov Det är
Läs merEgenkontroll Ägg 2014
KRAV ekonomisk förening Box 1037-751 40 UPPSALA, Tel 018-15 89 00, regler@krav.se, www.krav.se Egenkontroll Ägg 2014 Om KRAVs syn på djurhållning Att våra husdjur ska ha det bra och leva så naturligt som
Läs merHar min katt fått mask? (Inälvsparasiter)
i Har min katt fått mask? (Inälvsparasiter) Katter blir ofta angripna av inälvsparasiter (s.k. endoparasiter). Smittan kan spridas från djur till djur genom kontakt med infekterad avföring (bajs med mask)
Läs merEkologiska och konventionella ägg
PM 2004:05 Ekologiska och konventionella ägg Djurmiljö, djurhälsa och miljöpåverkan Bakgrundsinformation till Konsumentverkets broschyr Handla ekologiskt 5 Ekologiska ägg om hönan själv får välja Förord
Läs merTRÄDET BRINNER, MÅSTE BYTA HOHO
TRÄDET BRINNER, MÅSTE BYTA HOHO TRÄDET BRINNER, MÅSTE BYTA En lekdeltagare står på mitten och har inget bo. Han eller hon ropar: Trädet brinner, måste byta!. De lekdeltagare som står i bona byter bo, och
Läs mer7 Etologi hur gör djur?
7 Etologi hur gör djur? 7.1 1 En etolog studerar beteenden 2 Studera ett husdjur 3 Även små djur beter sig 4 Rädda sig den som kan 5 Vart flyttar fåglarna? OH1 Fåglarnas flyttningar 6 Olika typer av beteenden
Läs merEuropeiska gemenskapernas officiella tidning. RÅDETS DIREKTIV 1999/74/EG av den 19 juli 1999 om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns
L 203/53 RÅDETS DIREKTIV 1999/74/EG av den 19 juli 1999 om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av Fördraget om upprättandet
Läs merBergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige.
Bergfink 5 Ord n i n g tättingar, fa m i l j f i n k a r Utseende: 14 16 centimeter. Hannen (bilden) har svart huvud och rygg, orangefärgat bröst och vit undersida med mörka fläckar på sidorna. Honan är
Läs merSärtryck ur tidningen Fjäderfä nr 4-2010
Särtryck ur tidningen Fjäderfä nr 4-2010 Världsmarknaden för ägg växer men Europa tappar mark Både i Sverige och globalt ökar konsumtionen av ägg. Produktionen ökar också men förutsättningarna för olika
Läs merKronägg såg dagens ljus redan 1932 och är fortfarande ett av de ledande företagen inom äggsektorn i landet. Mycket har hänt sedan starten och vårt
Kronägg såg dagens ljus redan 1932 och är fortfarande ett av de ledande företagen inom äggsektorn i landet. Mycket har hänt sedan starten och vårt mål är att fortsätta utvecklas även de kommande 80 åren.
Läs merHÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box
Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 326 2007 HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box Jenny Dillner & Charlotte Jibréus Strömsholm HANDLEDARE: Linda Kjellberg, Strömsholm Bitr.Margareta
Läs merSammanställning av hälsobesöksprotokollen 2014 OBSERVATIONER RÖRANDE DJURHÄLSAN. Behandling av skadade och sjuka djur: Antal observerade djur
215-3-9 Dnr /413 Sammanställning av hälsobesöksprotokollen Under verksamhetsåret har antalet besök i varje period varierat mellan 56 och 63. Nedan följer en sammanställning över respektive fråga under
Läs merAnalys av svensk äggproduktion
Projekt Optimerad äggproduktion - Analys Analys av svensk äggproduktion Maj 2009 Denna rapport ingår i projekt Optimerad äggproduktion och är sammanställd av Astrid Lovén Persson (astrid@fjaderfacentrum.se)
Läs merKontaktdagarna. Profilering av det svenska ägget, om pågående arbete. Linköping Storgatan Jönköping Östra Strandgatan
Kontaktdagarna Profilering av det svenska ägget, om pågående arbete Kontakt 013-13 61 02 info@identx.se Linköping Storgatan 56 582 28 Stockholm Nybrokajen 3A 111 48 Jönköping Östra Strandgatan 10 553 24
Läs merTillsammans. hjälper vi djuren
Tillsammans hjälper vi djuren Kampanj: Min röst för minkarna Foto: Cecilia Mille Djurens Rätt är Sveriges största djurrätts- och djurskyddsorganisation. Vi står på djurens sida varje dag och det tänker
Läs merFör dig som har värphöns gäller avsnitten 5.1 och 5.5 i kapitel 5 Djurhållning tillsammans med kapitel 2, 3 och 4 i KRAVs regler.
Egenkontroll Äggproduktion 2016 Detta är en checklista för dig som har KRAV-certifierad äggproduktion. Här har vi samlat de viktigaste reglerna ur kapitel 5 Djurhållning som berör din produktion. Du kan
Läs merVad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
Läs merKastrera den du älskar
Kastrera den du älskar En broschyr om hur du som kattägare tar hand om din katt på bästa sätt. Katten har inte nio liv Du som är kattägare har ansvar för din katt. Det är ett lagbrott och djurplågeri att
Läs merDitt antibiotikaavtryck. Jenny Lundström, VMD Almedalen 2014
Ditt antibiotikaavtryck Jenny Lundström, VMD Almedalen 2014 Antibiotikaresistens Medicinen slutar fungera! Infektionen läker inte/tar längre tid att läka Komplikationer Kan försvåra andra behandlingar
Läs merVälkommen till vår skog!!!
Välkommen till vår skog!!! Lär Dig mer om den svenska vildmarken och de stora rovdjuren!! Du kan hälsa på de olika rovdjurens hem och se vad de gör och äter!!!! Ha det så kul!! Lodjur Lynx lynx Hej!! Vill
Läs merENKEL Svenska Vilka skolämnen har du haft idag? 2. Vilka skolämnen tycker du bäst om? 3. Vilka skolämnen tycker du inte om?
ENKEL Svenska 5 Skolämnen I skolan har du flera olika skolämnen. Kanske du har några av dessa skolämnen på ditt skolschema? matematik - svenska - engelska - geografi - historia religionskunskap - samhällskunskap
Läs merKÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS
I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS
Läs merÖn Av Benjamin
Ön Av Benjamin Flygkraschen Kapitel 1 Jag hör åskan i luften och flygplanet skakar. Bredvid mig ser jag en person som frågar mig vad jag heter jag säger att jag heter. Oskar jag är 15 år och är med mina
Läs merRÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN
VÅRA VILDA DJUR RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN Rävens ungar föds på våren. Det blir mellan 3-6 ungar och ibland ända upp till 12 ungar i grytet. Rävar bor i skogen i ett hål i marken som kallas gryt.
Läs merÄgg kan användas kokta eller stekta, som en egen rätt eller tillsammans med andra livsmedel. Det är ett livsmedel med tusen möjligheter.
Det finns flera lagar som styr både produktionen och hanteringen av ägg. Dessa lagar finns till för att säkra att konsumenterna får bra produkter som är producerade med hög standard i djurhållningen. Ägg
Läs merMinifakta om djurungar på landet
TORSTEN BENGTSSON SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? I boken får vi träffa några av de vanligaste djurungarna på en gård. Vi får träffa föl, kalvar, griskultingar, lamm och kycklingar. Vi får
Läs merEN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT
EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och
Läs merKost & Livsstil. Du är vad du äter
Frågeformulär Kost & Livsstil Besvara varje fråga med det svar som bäst passar in på dig. Det är viktigt att du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt. Det finns inga korrekta eller felaktiga
Läs merVåga prata om dina erektionsproblem
Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet
Läs merTotalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.
EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara
Läs merEU:s handelsnormer för ägg
Jordbruksverkets vägledning för äggproducenter till EU:s regler EU:s handelsnormer för ägg Marknadsenheten 2005 VG3:4 Innehåll 1. Inledning...5 2. Lagstiftning...6 3. Administration...7 4. Definitioner...8
Läs merPilotstudie: Djurbaserade djurvälfärdsmått i den offentliga djurskyddskontrollen av svensk mjölkproduktion
DELRAPPORT Pilotstudie: Djurbaserade djurvälfärdsmått i den offentliga djurskyddskontrollen av svensk mjölkproduktion Projektledare: Professor Kristina Dahlborn, inst f anatomi, fysiologi och biokemi,
Läs merVad vet vi från forskningen idag?
Vad vet vi från forskningen idag? - Om utmaningarna med 100% ekologiskt foder Workshop 17-18 November, Jönköping Robin Kalmendal, Inst f Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Uppsala Innehåll Varför är 100%
Läs merGrodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de
Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns
Läs merProteinets potential i produktion av foder
Proteinets potential i produktion av foder Robin Kalmendal, AgrDr Produktchef och Försäljningschef, Fjäderfäfoder Innehåll Fodermarknadens kännetecken: igår, idag och i framtiden Proteinets betydelse i
Läs merTill dig som har ett syskon med adhd eller add
Till dig som har ett syskon med adhd eller add Namn: Hej! Den här broschyren är skriven till dig som har ett syskon med adhd eller add. När det i broschyren bara står adhd så betyder det både adhd och
Läs merBVC-rådgivning om sömnproblem
Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merDjurskyddskontroll i fjäderfäanläggningar. En sammanställning
Djurskyddskontroll i fjäderfäanläggningar En sammanställning Innehåll SAMMANFATTNING... 5 1. SYFTE... 6 2. METOD... 6 Projektets genomförande... 6 Frågeställningar... 7 3. RESULTAT... 8 3.1 STALLUTRYMME...
Läs merSveriges Kaninproducenter. -för djurvälfärd och köttkvalitet
Sveriges Kaninproducenter -för djurvälfärd och köttkvalitet Syftet med föreningen Sveriges Kaninproducenters Förening, som den hette från starten, bildades 1992 där huvudsyftet var att bilda ett nätverk
Läs mer8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:191 av Jens Holm m.fl. (V) Respekt för djuren Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen
Läs merFRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER
På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER PÅ riktigt Den som odlar ekopotatis behöver välja potatissort extra noga varför? tuffa potatisar När äpplen eller
Läs merEn dag med djurskydd. Samtliga djurslag
1 (7) En dag med djurskydd Bakgrund Den 17 maj 2018 anordnade Formas en workshop En dag med djurskydd till vilken näringsrepresentanter, främst från livsmedelsproduktionen, samt forskare som sökte medel
Läs merFramtidens hållbara mat hur ska vi välja?
Framtidens hållbara mat hur ska vi välja? Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala En hållbar kost är en kost inom planetens gränser
Läs merSBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen
1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?
Läs merProblembeteenden hos sällskapspapegojor
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Problembeteenden hos sällskapspapegojor Sandra Boman Självständigt arbete i veterinärmedicin, 15 hp Veterinärprogrammet,
Läs mer2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan
Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De
Läs mer