Om inlämnat förslag till ny civilingenjörsutbildning i Medicinsk teknik

Transkript

1 Rune Kullberg Om inlämnat förslag till ny civilingenjörsutbildning i Medicinsk teknik Efter UN1:s sammanträde har jag haft några möten med förslagsställarna Tomas Jansson, Ingrid Svensson och Leif Sörnmo. Detta har resulterat i att de gjort förslag till Syfte samt Programspecifika mål. Dessutom har de genomfört en SWOT-analys. Den 23 november lämnade förslagsställarna in ett nytt och mera komplett underlag till UN1. Jag har därefter gjort ett utskick till prefekter samt till programledare och utbildningsnämndsordförande där dessa beretts möjlighet att yttra sig (bilaga p13nr2 är förslagsställarnas inlämnade dokument den 23 november och bilaga p13nr3 är skivelsen som jag skickade ut efter 23 november). Programledare, utbildningsnämndsordförande och prefekter samt ordförande i forskningsnämnd 1 har inkommit med synpunkter. Det har självklart varit för kort tid för att inhämta genomarbetade synpunkter men jag anser att det är mycket bättre att brett bereda möjlighet för nyckelpersoner att skriftligt komma in med synpunkter även om tiden varit knapp - än att inte göra detta. Min första slutsats är att det nyligen fattade LTH-beslutet om handläggningsordningen (bilaga p13nr5 ) måste ändras så att förslag till ett nytt program ska vara inlämnat senast 15 september och inte 1 november. Jag föreslår att UN1 i sitt beslut tar upp detta som en del. Samtliga inkomna svar är samlade i bilaga p13nr4. Förutom synpunkter på själva programmet samt hur införandet av programmet påverkar övriga LU har vi fått en inventering av den omfattande verksamhet och den omfattande samverkan som finns inom medicinsk teknik. Institutionen för Designvetenskaper (se bilagan p13nr4) har sänt in ett omfattande och innehållsrikt material. Enligt LTHs handläggningsordning ska UN1 senast 15 december lämna in underlag till rektor. Jag ser det som självklart att de inkomna synpunkterna i bilaga p13nr4 ska bifogas dokumentet till rektor. I de inkomna svaren finns mycket värdefulla synpunkter som måste tas tillvara och kanaliseras oberoende av om det inrättas ett nytt utbildningsprogram eller inte. Det har kommit in synpunkter på innehållet i programmet. Dessutom har frågor ställts om hur progressionen inom programmet säkras. Datavetenskap och Reglerteknik har föreslagit ett alternativ till ett eget program. Farhågor har framförts om hur övriga program påverkas om ett nytt program i Medicinsk teknik startas. Enligt min mening är det mest ansvarsfulla att utredningen om Biomedical Engineering måste få fortsätta brett både så att ett ännu mer utvecklat programförslag tas fram att ytterligare undersökningar görs så att en komplett konsekvensanalys kan presenteras

2 FÖRSLAG TILL UN Tomas Jansson Ingrid Svensson Leif Sörnmo Anhållan om att starta ett civilingenjörsprogram i Medicinsk teknik (Biomedical Engineering) vid LTH Vi föreslår att Lunds universitet inrättar ett civilingenjörsprogram i medicinsk teknik (Biomedical Engineering) vid LTH och att det inordnas under UN1. Vi vill skapa en unik utbildning i Lund med stark forskningsanknytning och stark koppling till det lokala näringslivet och sjukvården, en teknisk utbildning med nära koppling till klinisk verksamhet, både terapi och diagnostik. Bakgrund och motivering Medicinsk teknik har under många år varit en specialisering inom vissa civilingenjörsutbildningar, såväl i Lund som på många andra universitet runt om i världen. Området har dock på senare tid genomgått en dramatisk förändring från att vara apparat -orienterad till att bli mer biologiserad, och har idag blivit sin egen tvärvetenskapliga disciplin inom akademin. Samma förändring återfinns i den medicintekniska industrin och medför ett växande behov av ingenjörer vars tekniska kunnande genomsyras av god klinisk och biomedicinsk förståelse. Hälso- och sjukvården kommer i framtiden att vara än mer teknikberoende, inte minst i distribuerad och individanpassad form. Samtidigt kommer sjukhusen att bli allt mer specialiserade och ställa stora krav på ny avancerad teknik. Denna utveckling kommer att skapa en rad nya utmaningar för högre utbildning och forskning inom medicinsk teknik, samt skapa nya affärsmöjligheter för industrin. Det är hög tid att LTH möter denna utveckling genom att starta ett tvärvetenskapligt civilingenjörsprogram där medicin finns med från början och där civilingenjören ges förutsättningar att överbrygga det gap som finns mellan medicin och teknik. Lunds universitet har unika möjligheter att lyckas med denna typ av utbildningsprogram tack vare internationellt uppmärksammad forskning inom en rad medicin-tekniska områden, många väletablerade samarbeten över fakultetsgränserna och ett redan existerande utbud av kurser inom medicinsk teknik. Det är viktigt att programmet utformas så att det blir brett, flexibelt och nätverksbildande och därigenom utbildar civilingenjörer som är attraktiva på arbetsmarknaden. I programmet bör också innovation och entreprenörskap integreras för att stimulera till kreativitet och nytänkande.

3 I Sverige som helhet sysselsätts idag 9000 personer inom den medicin-tekniska industrin, och många företag har etablerat sig som världsledande. Verksamhet spänner över många olika områden där bl.a. bildgivning, bioteknologi, informationsteknik och terapeutisk teknik ingår med tyngd. Den svenska medicin-tekniska industrin är forskningsintensiv och en förhållandevis stor andel av företagens intäkter (7%) satsas på forskning och utveckling. Skåne har idag 5 10 stora, etablerade medicintekniska företag, t.ex. Gambro, samt närmare 90 mindre företag som till stor del är verksamma i de innovationsmiljöer som finns i Lund och Malmö. De mindre företagen, ofta med stark forskningsanknytning och nära samarbete med forskargrupper vid LTH, har ett stort behov av att genomföra klinisk validering av nya produkter innan marknadsgodkännande kan uppnås; denna process underlättas väsentligt om ingenjörer kan anställas som redan i utbildningen har tillägnat sig ett tvärvetenskapligt sätt att lösa problem. Vår bedömning är att ett program i medicinsk teknik på LTH har goda förutsättningar att matcha de krav som såväl etablerade företag som små, forskningsorienterade företag kommer att ställa i framtiden. Landstingen är en av de större arbetsgivarna i Sverige för civilingenjörer i medicinsk teknik och Region Skåne har idag ett flertal anställda. Intressant nog har frågan om regionens medicin-tekniska kompetens i termer av en professur utretts just i år på uppdrag av Region Skåne och med Stina Gestrelius som utredare. Hennes förslag är att regionen "fortsätter att finansiera en professur, som kan samarbeta med LTH, Malmö högskola och ev. KU/DTU, för att säkra försörjningen av specialutbildade civilingenjörer och forskare inom 'Medicin och Teknologi' till sjukhus, universitet och industri. Professuren bör innehålla ett krav på samarbete och nätverkande mellan klinisk verksamhet, tvärvetenskapliga forskargrupper och regionens innovationsmiljöer." Lund/Malmö har omfattande spjutspetsforskning inom diagnostik, terapi och rehabilitering, och kommer med all säkerhet vara fortsatt beroende av tillgång på ingenjörer med hög medicin-teknisk kompetens. Det finns ett levande samarbete över sundet genom Medicon Valley och andra väletablerade nätverk, och LTH-forskare inom medicinsk teknik har samlats i forskningsportalen LABIB. Forskningsprojekt vid LTH/LU har en imponerande bredd, och detta visas av sammanfattningen nedan liksom av ett flertal centrumbildningar och nätverk som startats på senare tid. Ett civilingenjörsprogram i medicinsk teknik där forskningsanknytningen lyfts fram och utnyttjas på rätt sätt kommer att öka rekrytering av doktorander till forskning inom området. Det bör understrykas att alla välrenommerade universitet i USA sedan länge har utbildningsprogram i medicinsk teknik (biomedical engineering), och de större universiteten i Europa har följt efter. Ett komplett utbildningsprogram i medicinsk teknik erbjuds i dagsläget endast på KTH och detta program startades Linköping var först i Sverige med en specialisering alt. masters-utbildning i medicinsk teknik, och Chalmers har nyligen (2007) följt efter med en sådan utbildning. Tillsammans med specialiseringen medicinsk teknik på LTH ger dessa utbildningar ett tillskott på nya civilingenjörer/masters per år. Vår bedömning är att behovet av kvalificerade civilingenjörer är långt ifrån mättat trots ovannämnda satsningar. LTH kommer att kunna hävda sig väl i den nationella konkurrensen tack vare unika förutsättningar och den etablerade verksamhet som finns inom medicinsk teknik. 2

4 Vem söker till ett civilingenjörsprogram i Medicinsk teknik? Ett civilingenjörsprogram i medicinsk teknik vänder sig till personer som har ett brett teknikintresse och som drivs av ett intresse att utnyttja tekniken för att förbättra människors livskvalitet. Man bör naturligtvis också ha ett intresse för medicin samt en vilja att samarbeta med människor med olika kompetenser och erfarenheter. Det kan noteras att liknande program som startats på DTU och KTH, upptas till hälften av kvinnliga studenter. Vi förväntar oss därför att programmet kommer att attrahera studenter, inte minst kvinnliga, som kanske annars inte skulle ha valt en civilingenjörsutbildning. 3

5 4 Förslag till skrivning i studiehandboken: Civilingenjörsutbildningen i medicinsk teknik 1 Syfte och mål 1.1 Syfte Samverkan mellan forskning inom medicin och teknik har ofta varit avgörande för de stora teknologiska framstegen inom dagens avancerade sjuk- och hälsovård. Det ställs ökande krav på morgondagens sjukvård och det behövs kvalificerade ingenjörer med en bred teknisk bakgrund och medicinsk förståelse för att säkerställa en god livskvalité hos en åldrande befolkning. Utbildningen i medicinsk teknik syftar till att möta behovet av civilingenjörer som - är generella problemlösare utifrån breda och djupa kunskaper i teknik och dess mångfald av tillämpningar inom medicin - söker lösningar i tvärvetenskapliga medicin-tekniska problemställningar i forsknings- och utvecklingsarbete - med sina kunskaper vill förbättra sjuk- och hälsovården. Programmet präglas av tvärvetenskaplighet och har en nära koppling till starka forskningsmiljöer vid Lunds universitet. 1.1 Mål (Högskoleförordningens text) 1.2 Särskilda mål för civilingenjörsexamen i medicinsk teknik Efter genomgången utbildning på programmet skall studenten - utnyttja systemtänkande för att analysera och lösa problem - genom att kombinera kunskaper i teknik och medicin förstå hur tekniken samverkar med människokroppen - kunna kommunicera och samarbeta med personal inom medicin om tekniska lösningar.

6 Preliminärt grundblock 5 Årskurs 1 Kurskod Namn Poäng Kommentar FMAA05/01 Analys 15/15 FMA420 Algebra 6/21 Ny kurs Medicinsk teknik 10/31 Profilkurs som ger en översikt av MedTek och som möjligen innehåller några fallstudier är av speciellt intresse för LTH/Skåne. Kursen kan t.ex. baseras på delar av boken "Introduction to Biomedical Engineering" (2005). Kursen bör ges tidigt i åk 1 och innefatta något om atom-/kärnfysik. Kan ges som PBL. TEK295 Cellbiologi 7.5/38.5 FAF220 Fysik 7.5/46 KOKA01 Allmän kemi och 7.5/53.5 oorganisk kemi ETE115 Ellära och elektronik 7.5/61 Årskurs 2 Kurskod Namn Poäng Kommentar FMA430 Flerdimensionell 6 analys EDA501 Programmering 6/12 Introducerande kurs om datatyper, objektorienterad programmering, algoritmer, mm FHL055 Teknisk mekanik 7.5/19.5 Ny kurs? Medicinsk 7.5/27 Ev. kursen EEM007 modifierad mätteknik TEK015 Människans 7.5/34.5 fysiologi ETI265 Signalbehandling 7.5/42 Ny kurs MedTek-design 10/52 Kursen är tänkt att ge studenten en insikt i planeringen, design och testning av en medtek-produkt. Denna kurs kan möjligen involvera ett eller flera företag. Projektkurs som kan ges som PBL. Denna kurs behandlar aspekter kring entreprenörsskap. Ny kurs e-hälsa 5/57 Denna kurs handlar om sjukvårdens användning av internet för datoriserade journaler, sjukvård i hemmet, akutbehandling, mm för effektiv vård i framtiden. Kontakt har tagits med Centrum för medicinsk informatik vid LU/UMAS (Olof Jarlman) som är positiv

7 Ny kurs Etik inom medicinsk teknik till att ge denna kurs. 3/60 Kan förmodligen utgå från någon existerande kurs på medfak. 6 Årskurs 3 Kurskod Namn Poäng Kommentar Ny kurs Biomaterial 6/6 Ny kurs Bioelektricitet 6/12 Teorel-gruppen vid inst. för elektroinformationsteknik är positiv till att ge denna kurs. FMN011 Numerisk analys för 6/18 Metoder och verktyg för "biomedical Ny kurs BME Medicinska bildgivande system computing" 6/24 Kontakt har tagits med Radiofysik på USIL (Bo-Anders Jönsson) som är positiv till att ge denna kurs. Ny kurs Grundläggande klinisk diagnostik 6/30 Elmät kan tänka sig att ge denna kurs. FMS035 Matematisk statistik 7.5/37.5 BINP12 Biostatistik kan alternativt ingå som kurs i statistik. FAFN01 Lasrar 7.5/45 Gärna med med inriktning mot medicin Ny kurs Projektarbete 15/60 Samarbete med läkarutbildningen, medicinska fakulteten vid LU, Nils Danielsen kontakt. Specialiseringar Medicinsk informationsbehandling Bildanalys, 6hp (FMA170) Bildanalys projekt, 3hp (FMA175) Datorseende, 6hp (FMA270) Datorseende projekt, 3hp (FMA272) Medicinsk bildanalys (ny kurs) Medicinsk signalbehandling, 6hp (ETI160) Multispektral avbildning, 7.5hp (FAFF20) Neurovetenskap, 7.5 hp (ny kurs) Optimal signalbehandling, 7.5hp (ETT074) Programming i C++, 6hp (ev. ny kurs) Reglerteknik, 7.5hp (FRT010) Sensorteknik, 7.5hp (EEM031) Signalbehandling i medicinska hjälpmedel 7.5hp (ny kurs) Stationära stokastiska processer, 6hp (FMS045) Statistisk bildanalys, 7.5hp (FMS150) Ultraljudsfysik och teknik, 6hp (EEM080) Bioanalytisk teknik Beräkningsbaserad materialmodellering, 7.5hp (FHLN05)

8 Beräkningsmekanik, 7.5hp (ny kurs) Bioinformatik, 7.5hp (KBK075) Biologiska system, 7.5hp (TEK292) Biomaterial, 7.5hp (ny kurs) Biomekanik, 7.5hp (FHL110) Finita elementmetoden, 7.5hp (FHL064) Immunteknologi, 7.5hp (KIM015) Mikrofluidik, 7.5hp (EEM055) Miniatyriserade analyser och lab-on-a-chip, 7.5hp (ny kurs) Proteser och implantat, 7.5hp (ny kurs) Rehabiliteringsteknik, 7.5hp (TNX097) Statistisk genetik (ny kurs?) 7 Medicinsk fysik Atom- och kärnfysik med tillämpningar, 15hp (FAFF10) Atom- och molekylspektroskopi, 7.5hp (FAF080) Experimentella verktyg i subatomär fysik, 7.5hp (FKFN05) Experimentell biofysik, 15hp (TEK265) Fotonik och optisk kommunikation, 7.5hp (FAF095) Medicinsk mätteknik, 6hp (EEM040) Medicinsk optik, 7.5hp (FAF150) Medicinsk strålningsfysik (ges av Radiofysik?) Multispektral avbildning, 7.5hp (FAFF20) Optik and optisk design, 7.5hp (FAFF01) Sensorteknik, 7.5hp (EEM031) Teoretisk biofysik, 7.5hp (TEK267) Ultraljudsfysik och teknik, 6hp (EEM080) Pool av kurser Arbete-männsika-teknik, 7.5 hp (MAM203?) Biologisk översiktskurs, 5hp (TEK290) Försöksplanering, 7.5hp (FMS072) Hållbar utveckling, 7.5hp Linjära system, 5hp (FMAF10) Medicin för tekniker, 6hp (GEMA55) Monte Carlo-baserad statistisk interferens, 7.5hp (FMS091) Sensorer, 7.5hp (EEM045) Systembiologi (?) Teoretisk biofysik (TEK267)

9 Några kommentarer till det förslagna utbildningsupplägget I det föreslagna programmet i medicinsk teknik innefattar de tre första åren nio nya kurser på ca hp som, tillsammans med valet av existerande kurser, kommer att ge programmet sin egna, tydliga profil. Urvalet av kurser knyter väl an till de forskningsområden som är starka vid Lunds universitet och programmet kan därmed stärka rekryteringsbasen för framtida forskare inom områden medicinsk teknik och livsvetenskap. 8 De starka medicin-tekniska forskningsmiljöerna som finns på LTH avspeglas i de tre föreslagna specialiseringarna: medicinska informationsbehandling, bioanalytisk teknik, och medicinsk fysik. Vår utgångspunkt har varit att formulera något mindre antal specialiseringar men som är desto starkare. Det tredje året innefattar ett projekt på 15hp som tar sitt ursprung i det nära samarbete som sedan många år finns mellan tekniska och medicinska fakulteterna. Varje projekt är tänkt att genomföras i samarbete mellan två teknologer och två läkarstuderande. Noteras bör att "Medicinsk teknik" redan finns som specialiseringar för E och F, och de närbesläktade specialiseringarna "Nanobiomedicin" och "Biologisk och medicinsk modellering" finns för Nano respektive Pi. Detta betyder att ett flertal kurser redan finns tillgängliga som lämpar sig väl för programmet, samtidigt som kurser som nyutvecklas även kan utnyttjas av studenter som läser dessa befintliga specialiseringar.

10 9 Översikt av medicin-teknisk forskning vid LTH och LU (hämtad från LABIBs webbsida) Kliniska frågeställningar o Hjärt-kärl sjukdomar o Cancer o Neurologi och teknik o Frakturer Diagnostiska och terapeutiska tekniker för dessa kliniska problem o Optisk och laserdiagnostik samt Fotodynamisk terapi o Extrem lågdosstrålning o Ultraljudsdiagnostik och teknologi o MRI (magnetresonans) o Signal och bildbehandling Biofysisk interaktion/givare-apparat/signalbehandling o Biofysisk växelverkan (laser, magnetresonans, röntgen etc.) o Bild- och signalbehandling o Sensorer och mikroteknologi Tekniska forskningsområden som ingår: Atomfysik (medicinsk laserfysik) Elektrisk mätteknik (diagnostiskt ultraljud, micro/nano, Lab-on-a-chip, cancerdiagnostik, biokompatibla ytor, neuronal växt och nervsignalmikroelektroder, SmartHand) Hållfasthetslära Medicinsk signalbehandling (elektrokardiologi, dialys) Mikrostrålegruppen, Kärnfysik (fokuserade jonstrålar för cancerbehandling) Matematik (matematisk modellering, medicinsk bildanalys och matematisk statistik) Medicinsk strålningsfysik (nya funktionella metoder, kvantifierad perfusion, blodflöde mm.) Centrumbildningar och nätverk som är relevant för medicinsk teknik: CBML, Biomekaniskt Centrum CIEL, Center for Integrative Electrocardiology at Lund university LUMI, Forskningsnätverk för medicinsk informatik CREATE Health (Translationell cancerforskning, SSF Center of Excellence + KAW) MLC, Medicinskt Lasercentrum, en enhet inom Lunds Lasercentrum (Linnémiljö) NRC, NeuroNano Research Center (Linnémiljö + KAW) TESLA LBIC, Lund Bioimaging Center (KAW)

11 10 Lund Tomas Jansson Ingrid Svensson Leif Sörnmo

12 SWOT-analys 11 S BME är ett internationellt väletablerat begrepp Internationellt studentutbyte kan direkt genomföras Stark forskning inom området Stark mångfacetterad medicinteknisk industri i regionen (Öresund) Lockar studenter som annars inte skulle valt en civilingenjörsutbildning Finns existerande kursutbud Existerande nätverk mellan LTH och Medfak (LABIB, Medicon Valley) Medicinarutbildning vid LU Tack vare ovanstående finns tillgängliga handledare för exjobb Koppling till LUs satsning på idrottvetenskap W Ingen samlande institution För få lärare med tillräckligt bred kunskap om medtek (svårt hitta ansvarig till övergripande kurser) Färdiga ingenjörer riskerar att inte få djup inom något (som andra ingenjörer har) O Möjlighet att göra mer tvärvetenskapliga kurser och utbyten tillsammans med Medfak Stärker framtida tvärvetenskaplig forskning Ett program med högt söktryck Injektion för expanderande medtek och livsvetenskapsföretag Vitalisering av medtek-specialiseringar inom andra program Möjlighet till profilering specifikt på LTH T Risk att företag inte ser att en Biomedingenjör har en bred kompetens utan letar efter specialister inom elektronik, programmering Konkurrensen med andra lärosäten (tidig profilering krävs) Svagt stöd från olika grupper på LTH

13

14

15 Olov Sterner, prefekt Kemiska institutionen, Allmänna synpunkter: Varför fler program när vi inte har råd med de vi har? Risk för kannibalism mellan programmen, där de med de mest attraktiva beteckningarna vinner. Medicinsk teknik vore möjligen bättre som specialisering inom något program. Nästan ingen kemi. Mycket medicinsk teknik idag omfattar avancerad kemi, det har vi många exempel på, och det verkar märkligt och haltande med Medicinsk teknik utan kemi. Specifika synpunkter från Peter Rådström, Teknisk mikrobiologi finns i separat dokument. Göran Sandberg, prefekt institutionen för Byggvetenskaper, Rune, Vi har sett detta förslag och tycker det är bra. Några speciella synpunkter har vi inte. Bästa hälsningar /Göran Sandberg Carina Fasth, programledare F Hej Rune, Jag håller med om mycket av det som står i bakgrunden och motiveringen, men har ändå en del farhågor/frågor. 1) Hur påverkar detta rekryteringen till främst F, N och även E-programmet? Vad jag förstår så är det en gissning att det nya programmet ska rekrytera nya studentgrupper och kanske kvinnor i särskilt stor utsträckning, men vet man det? Jag tror att det finns en stor risk att vi konkurrerar om samma studenter i stor utsträckning. Det här kan man ju reda ut, exempelvis genom att göra en undersökning bland ett rätt stort antal gymnasister och genom att fråga samtliga nybörjare vid LTH höstern09 om de hade valt att söka det här programmet om det hade funnits. 2) F och E har redan en specialisering mot medicinsk teknik - vad tillför det nya programmet och hur motiverar man studenter på andra program att läsa kurser inom medicinsk teknik när det finns ett helt program som är experter på det? Jag tror att Fare och Eare kommer att uppleva att de är sämre rustade för det här området iom att det finns en ny grupp som de tror är bättre rustade.

16 3) Det finns en del problem med kurskedjan - entreprenörskap förelås ingå i MedTek-design (alla 6 hp som krävs?) men det finns ingen hållbar utveckling. Som programledare på F kan jag inte heller undvika att notera att ETE115 inte är avsedd att läsas med enbart första årets matematik och att FAFF10 förutsätter Kontinuerliga system (som inte finns listad alls?). mvh Carina Magnus Fontes, prefekt matematikcentrum Hej Rune, det känns helt orimligt att åstakomma ett väl underbyggt svar på en så komplex fråga inom en vecka. Ifrån ledningsgruppen inom MC tycker vi dock att förslaget såsom det ligger har en alldels för dålig bas inom matematik och system ämnen. Medicinsk teknik är ett brett område och studenterna måste ha en rimlig verktygslåda inom matematik/statistik/reglerteknik/signaler och system för att hållbart kunna arbeta inom fältet. Exempelvis bör transformer och reglerteknik finnas med i obligatoriet och en kurs som tidsserieanalys är också central för området. Vi föreslår att man ifrån UN 1 beslutar att ha en ordentlig remissrunda och plocka in synpunkter och förslag ifrån institutionerna kring upplägget innan man går vidare med några rekommendationer eller förslag till ledningen för LTH. Bästa hälsningar Magnus. Ann-Charlotte Eliasson, prefekt Inst f Livsmedelsteknik a) Programmet är attraktivt eftersom det är tvärvetenskapligt, bygger på framstående forskning och innebär ett fördjupat samarbete mellan LTH och medicinsk fakultet. b) Det är tveksamt att nu starta ett nytt program när vi precis börjat använda en ny modell för fördelning av GU-medel där syftet med modellen är att minska antalet kurser. Att i det läget starta ett nytt program måste bedömas som riskfyllt - istället för att minska antalet kurser med för få deltagare och därmed dålig ekonomi är risken att det blir fler kurser med för få deltagare. Det är inte nödvändigtvis de kurser som ingår i det nya programmet som får få deltagare, utan det kan bli helt andra kurser, i andra program. Ann-Charlotte Eliasson Inst f Livsmedelsteknik

17 Daniel Sjöberg, institutionsstudierektor EIT Hej Rune Förslaget till ny civilingenjörsutbildning i medicinsk teknik har diskuterats i EIT:s institutionsstyrelse. * På ett övergripande plan ställer sig EIT positivt till behovet av ett program i medicinsk teknik. Detta kan bidra till en ökad rekrytering av kvinnliga studenter, och möter en viktig arbetsmarknad. * Vi ser en konkret brist i föreliggande förslag vad gäller inslag datakommunikation, både trådbunden och trådlös. EITs uppfattning är att förståelse för detta är mycket viktigt för en civilingenjör inom medicinsk teknik. * Förslaget saknar en konsekvensanalys: vad händer med befintliga program och specialiseringar om programmet inrättas? Hur stora är de extra kostnader som ett nytt program medför, och är det värt investeringen? Bästa hälsningar, /Daniel

18 &'( Rune Kullberg "#$%&'($)*+%%#$,'$ Johan Nilsson -#*'(()./%%)0&12&3*)')4#5'6',($)7#$,'$) )$$#*$$+,-./.#$,0# :7803++,$;2<#=")99.-5%>,#,2,88$$232:.5$$ +<9$, <.#;32+5$.3#9912.-#.#43/62,02*$,2.#4%I */059:78+,- M8,255:-,#* ,#?8.25#$.#4,#7+#, $J52?,$9+520# $ #5-,+,-./.#$,0#.90591,/.58.9,2.#452;D2,O,+1,8:.9P.3$,0#.0HNFH)FHMFHQFH 4,#,258.9$,2S:.5-,$#* ,$T$.8891,/.58.9$,2S-,93+4<2+,-./.#$,0#.0F 91,/.58.9,2.#452#51<D: T%N,$$5727:,#:.0$.4$;D2-,#;32$95$$5 2,02*$,2.#4,#5:-30$325#-,2.#3+-,$+,-./.#$,0# <-,$% "#$%&'()*+ $25#9;32+$,32.3/6-.;;,2,#$.58,0:5$.3#,2HU85'5#3:,$,# $5#0,:,20$*4H 3+2<-,#72#D-:7#-.45;D295+$8.4591,/.58.9,2.#452% ,O13#,2.#4,#05#:5255$$123L,0$,$.#8,-9+,-,#032$52,4,+,#95+-,8+,- Postal address Visiting address Telephone "#$% Telefax /Internet PO Box 118 Ole Römers väg johan.nilsson@elmat.lth.se SE Lund Sweden

19 Y 1#"2-$$345''+ ;32$97$$55$$4,97:,#;D2NH)MH'5#33/6R.%=,-./.#90+7$$,0#.005# :$9,$$ /6-,#+,9$$,0#.90$027:5#-,5:?.8-#.#49$,0#.0,#%N,$72:72$5$$#3$,25.-,$ ,/.58.9,2.#452#5%`,#$9$5$.9$.90$.##,?72-,$$238.4,#5$$3+02.#4678;$,#5:-, ,$%

20 X 3+2<-,#% =,-:7# #.#452 \365#'.8993# R2,;,0$

21 Institutionen för Bygg- och Miljöteknologi Rolf Larsson, prefekt 4 december, 2009 Till UN1 / Rune Kullberg Institutionen Bygg- och Miljöteknologi Synpunkter angående Förslag till ny civilingenjörsutbildning, Medicinsk teknik ref brev från Rune Kullberg daterat Vi avstyrker förslaget. Motiv: LTH har redan ett mycket stort utbud av utbildningsprogram i allmänhet och civilingenjörsprogram i synnerhet. Vi anser att det inte gagnar LTH att öka utbudet ytterligare. För många program leder till splittring både utåt och inåt. Det är tveksamt om LTHs uppdrag avseende hst kommer att öka framöver. Inom några år kommer rekryteringsunderlaget totalt sett att minska. Vi ställer också litet tveksamma till bedömningen av den nationella konkurrensen inom denna typ av utbildningar. Vi avstår från att bedöma kvaliteten på det föreslagna programmet. Detta ska inte uppfattas som negativ kritik. Processen: Vi tycker det är olyckligt att institutionerna fått så kort tid på sig att lämna synpunkter. En vecka är inte rimlig tid om man verkligen vill ha genomarbetade synpunkter där många personer fått en chans att delta. För Institutionen Bygg o Miljö Och med vänliga hälsningar /Rolf Larsson Synpunkter ny civ ing Medtek s 1 (1)

22 torsdag 3 december 2009 Institutionen för Datavetenskap Boris Magnusson Synpunkter på: Anhållan om att starta ett civilingenjörsprogram i Medicinsk teknik vid LTH Inledningsvis vill vi konstatera att vi helt delar förslagsställarnas bedömningar: att området som inkluderar både medicin och teknik är mycket viktigt ur alla synvinklar, att Lunds universitet med stor och diversifierad forskning, både inom medicin och teknik, är utmärkt rustat för att bedriva forskning och utbildning i de tvärvetenskapliga frågeställningar som här uppstår, att detta borde vara ett område där det går att rekrytera duktiga studenter, inte minst kvinnor, att civilingenjörer inom detta område har en god arbetsmarknad, inom forskningsintensiva företag, och inom sjukvården. Utvecklingen vid andra universitet, både internationellt och inom Sverige, visar att fler tänker så, och både utbildningar och nya forskningsgrupper etableras i rasande takt. Även inom Lunds universitet finns ett antal forskargrupper som spänner över olika teknikområden i kombination med medicin. Inom civilingenjörsutbildningen har utvecklingen och behovet kommit till uttryck genom ett antal specialiseringar där resp program kopplats mot medicinska tillämpningar. Det är definitivt tid att ta ett samlat grepp på denna utveckling och ge området både ökad synlighet och bättre struktur. Med denna bakgrund ser vi dock det aktuella förslaget som alltför begränsat. Vi menar att det är kortsiktigt att välja ut några av dessa områden och kalla just de för Medicinsk teknik. Vi har redan många program vid LTH och denna strategi skulle bädda för en flora av nya program. Innan vi kommenterar förslaget mer i detalj vill vi föra fram en idé till ett annat upplägg som vi tror har större potential. ETT ALTERNATIVT FÖRSLAG: ÖPPEN INGÅNG: MEDICIN OCH TEKNIK Området beskrivs som tvärvetenskapligt. Tvärvetenskaplig verksamhet bedrivs bäst av företrädare med olika kompetenser som tillsammans arbetar med gemensamma problem. För forskning behövs specialistkompetens inom de relevanta områdena samt en gemensam förståelse för de ingående problemen. Strävan i en utbildning måste rimligen vara att skapa förståelse för de medicinska förutsättningarna och kompetens inom något tekniskt område. De tekniska områden som potentiellt är relevanta för medicinska tillämpningar är många och bara en kort stunds eftertanke ger en lista, en lista som alla säkert kan komplettera med många fler kopplingar mellan tekniska och medicinska specialiteter: Elektronik - medicinsk elektrisk mätteknik, signalbehandling, - mätning, styrning Fysik - röntgen, magnetresonans, - diagnos Fysik - strålning, laser - cancerbehandling Matematik - bildbehandling Datateknik - medicinska informationssystem, ehealth, datorbaserade apparater, säkerhet Kemi - läkemedel Biokemi, nanoteknik - biomaterial

23 Uppenbarligen kan man inte komponera ett program som kan leda till specialisering inom alla dessa (och många fler) områden. Vi föreslår i stället ett upplägg, inspirerat av den så kallade Kina-inriktningen, med en gemensam ingång till det medicinsk-tekniska området, som vi gärna vill kalla Medicin och Teknik. Ingången Medicin och Teknik skulle då börja med två gemensamma block: Medicinskt grundblock Grunder för tekniken Exakt innehåll i dessa block måste naturligtvis tas fram i samverkan. Vi tänker oss något i still med de medicinska kurserna som finns i förslaget - men mycket nog för att motivera Medicin och i namnet. I andra delen finns ett urval av de kurser som ligger tidigt i relevanta existerande program. Tillsammans med en introduktions/inspirationskurs skulle detta kunna utgöra det första årets studier. Från detta introduktionsår går man sedan vidare till studieordningen för ett av de existerande programmen, men med förutsättningen att man kommer att följa en av programmets medicininriktade specialiseringar. Det finns fyra sådana i dagsläget, som vuxit fram av sig själva. De kan rimligen användas som utgångspunkt, men behöver sannolikt modifieras för att passa in den föreslagna strukturen. Fler sådan specialiseringar kan komma till efterhand. Specialiseringarna bygger naturligtvis i stor utsträckning på existerande kurser, och gärna på fler kurser från det medicinska området där det som finns i grundblocket behöver kompletteras. Poängen med att följa ett existerande programs studieordning är att ge dem en fast grund i ett teknikområde. År 5 År 4 Medicinskteknisk specialisering År 3 Program X (ev något anpassat) År 2 År 1 MoT introduktionskurs Medicinskt grundblock Grunder för tekniken Page 2

24 MEDICINSK TEKNIK PÅ EXISTERANDE PROGRAM Vårt förslag öppnar också för de studenter som valt ett av de existerande programmen att läsa en medicinsk specialisering efter att först ha kompletterat med det Medicinsk grundblocket. En sådan utveckling skulle kunna vara stimulerande för de studenter som börjat på MoT genom kontakten med äldre teknologer med insikt resp tekniskt program. År 5 År 4 Medicinskteknisk specialisering År 3 Medicinskt grundblock År 2 Program X År 1 Denna skiss, som vuxit fram under mycket kort tid, behöver naturligtvis utarbetas i mer detalj, och det kommer givetvis då fram ett antal avvägningar som måste göras. T ex hur man hanterar skillnaderna efter första året, där MoT-teknologerna har läst mindre matematik/teknikämnen, något som måste kompletteras under andra året. Kanske är det också så att det obligatoriska blocket kan bantas en aning med hänsyn till att studenterna redan valt en medicinsk specialisering, vilket i så fall kan skapa utrymme för de kurser som behöver kompletteras. Sådan problem borde rimligen kunna lösas, precis som det går när teknologer byter program. DETALJSYNPUNKTER PÅ DET EXISTERANDE FÖRSLAGET MEDICINSK TEKNIK Namnet är inte bra. Medicinsk teknik - en begränsad form av teknik. Medicin och Teknik är en öppen formulering som bl a förs fram i den utredning av S Gestrelius som nämns i förslaget. Naturligtvis måste programmet då göra skäl för namnet, med ett tillräckligt tydligt inslag av medicin. Men, med det på plats så har den namnformen visat sig effektiv för rekrytering, inte minst flickor, i motsvarande program i Köpenhamn. Gestrelius argumenterar också för en breddning:... för a& bredda och tydliggöra medicinsk teknik, som idag är en specialisering för en handfull teknologer inom elektroteknik och fysik. Medicin og Teknologi är e& bra exempel med 66 studerande per år, varav häl?en kvinnor. Page 3

25 Även en internationell utvärdering av svensk forskning inom medicinsk teknik (VR 8:2006) rekommenderade att bredda området från traditionell elektroteknik till att omfatta all teknik som finns eller är under utveckling inom modern medicin. Det finns alltså goda skäl för en bredare ansats än den föreslagna. Förslaget ligger väldigt nära det existerande E-programmet. Om det förslaget inte ger den breddningen av rekrytering som man hoppas, så riskerar det att konkurrera med E-programmet, vilket vore väldigt olyckligt. Specialiseringen Medicinsk informationsbehandling ligger närmast vårt ämne. Här konstaterar vi att obligatoriet skulle vara en introducerande programmeringskurs, och en översiktskurs om användning av internet i sjukvården. Detta skulle sedan kompletteras med den valfria kursen Programmering i C++. Detta är en för svag grund redan för de projektkurser som föreslås (Bildanalys, Datorseende), och är helt inadekvat för de utmaningar som väntar inom It i sjukvården. Kursutbudet kan på motisvarande sätt kritiseras från alla håll för att innehålla för lite av allt. Det är svårt att se att det lägger tillräcklig grund för avancerade kurser inom något område. Detta sagt mindre som kritik av urvalet som sådant, utan som en kommentar till upplägget som sådant, med 3 gemensamma år innan specialisering som naturligen leder till sådana konsekvenser. Det alternativa upplägget, skisserat ovan, är ett försök att lösa detta problem. Lund Boris Magnusson Professor, Enhetschef Krzysztof Kuchcinski Professor, Prefekt Page 4

26 REMISSVAR 1(2) Institutionen för Reglerteknik Rune Kullberg c/o Sekreteraren för UN1 Reglertekniks remissvar om Medicinsk-Tekniskt program Medicinsk teknik är ett viktig område där LTH har stark tradition och bred forskningsverksamhet. Huruvida detta medför att LTH också skall inrätta ett speciellt program inom medicinsk teknik är vi däremot tveksamma till. Redan idag finns det specialiseringar inom medicinsk teknik både på E, F och Pi, så delvis är utbildningsbehovet redan fyllt. I nuläget är dock, enligt vår uppfattning, dessa specialiseringar inte speciellt starka i den mening att de inte attraherar tillräckligt många studenter(här har vi dock inget statistiskt underlag eftersom statistik över vilka inriktningar eller specialiseringar som studenterna följer obegripligt nog inte förs). Fråganärdockomsituationenskulleblibättrebaraförattettnytt program införs. Den stora mängden program som vi redan idag har förvirrar snarare än förenklar för både potentiella nya studenter och studievägledare. Att införa nya medicinsk-tekniska program är populärt för tillfället. KTH har gjort det och därför känner sig Linköpingtvungnaattgöradet.ILinköpingsåharmanemellertidredan en stark med-tek specialisering så där är situationen en annan. Att görasammasakilunddärviinteharnågonstarkmedicin-teknisk specialisering att bygga på är mycket tveksamt. Ett bättre förslag än ett nytt program vore att införa en medicinskteknisk profil snarlik den Kina-profil som vi redan har. Med ett öppet intag till flera olika existerande program och med ett garanterat inslag av medicinsk-tekniska kurser i grundblocket så skulle man uppnå en ökad exponering av området samtidigt som man skulle garantera att studenterna får det nödvändiga tekniska djupet som krävs av en civilingenjör. Vad det gäller nuvarande förslaget så har vi följande kommentarer: Programmet är tänkt att tillhöra UN1-familjen, vilket också är naturligt med tanke på det fokus på mätteknik, medicinsk signalbehandling och biomekanik som förslaget har. Den matematiska innehållet i förslaget svarar dock inte alls mot detta. Postadress: Institutionen för Reglerteknik, Lunds Tekniska Högskola, Box 118, Lund Besöksadress: Ole Römers väg 1, Lund Telefon: växel Fax: E-post: control@control.lth.se Webb:

27 Institutionen för Reglerteknik 2(2) Matematik och systemteknik, inklusive matematisk modellering och analys av återkopplade system bör ges en betydligt starkare roll. Återkoppling är ett av de viktigaste begrepen inom fysiologin och varje medicinare förväntar sig djupare kunskaper här hos en ingenjör. Att därför medicintekniker från Lund skall sakna sådan kunskap känns mycket underligt. Nuvarande förslag har allt för mycket av serviceteknikerutbildning över sig. Programmet bör inkludera perspektiv för industriell med-teknisk utveckling med större inslag av framåtblickande teknisk design, ej enbart förvaltande av dagens teknik. Programmet saknar viktiga strategimål. Strategimål mot molekylärbiologi och systemanalys bör inkluderas. Det samma gäller strategimål mot datavetenskaplig informationsteknologi för signaler, grafik och bildbehandling. Det är viktigt med forskningsöverbyggnad både kliniskt, medicinskvetenskapligt och teknik-vetenskapligt. I den kartläggning över medicin-teknisk forskning som gjorts saknas starka LU-miljöer med med-teknisk verksamhet, bl.a. reglerteknik, och den medtekniska verksamheten på datavetenskap. Dessa bör inkluderas. Reglerteknik är nödvändigt i basblocket, t.ex. genom Reglerteknik AK(FRT010). Systemidentifiering(FRT041) och Realtidssystem(FRTN01) är naturliga specialiseringskurser. Kirurgisk robotik och andra minimalt invasiva tekniker bör finnas representerade. Karl-Erik Årzén Studierektor

28 Teknisk mikrobiologi Programmet kan stärkas med existerande LTH/KILU-forskningsverksamhet inom molekylär diagnostik och molekylär cellbiologi. Avdelningen för teknisk mikrobiologi har i två decennier bedrivit forskning inom området DNA-baserad diagnostik och undervisat doktorander från LU i DNA Amplification Technoloy sedan 1997, se kursplan nedan och pressrelease från oktober, I samarbete med medicinsk, veterinärmedicinsk, livsmedelsmikrobiologisk och forensisk verksamhet bedrivs framförallt PCR-baserade forskningsprojekt. Kursen Molekylär Cell Biologi (KMB050) kan introducera grundläggande biokemi, mikrobiologi och toxikologi utifrån elementär cellbiologi, se Ovanstående två kurser kan bredda och stärka den molekylära dimensionen i programmet och belysa olika DNA-baserade diagnostikteknologier. Peter Rådström, Teknisk Mikrobiologi Course Code 27 DNA amplification technology Course description DNA/RNA amplification and quantification in areas such as diagnostic PCR and molecular biology has been greatly improved by the introduction of real-time PCR technology. While this technology has tremendous potential for accurate and sensitive quantification, careful considerations regarding experimental design, sample preparation and reagent optimisation are required before it can be used correctly. The course will cover different aspects of polymerase chain reaction such as (i) absolute and relative quantification, (ii) conventional and real-time PCR, (iii) optimisation of PCR, (iv) primer/probe design, and (v) sample preparation and strategies to generate PCR-compatible samples. The laboratory exercises will illustrate essential theoretical aspects of PCR and the results will be thoroughly discussed during the course. In the end of the course, we will mention various applications, such as gene expression, cloning, diagnostic PCR, mutagenesis, RAPD, RNA preparation etc, in the form of oral presentations and general discussions. The course spans five days and is held at the library and laboratories of Applied Microbiology (Kemicentrum). The number of participants is limited to eight. Course manual and literature will be provided. More information can be found on the course home page. Course organizer Peter Rådström Applied Microbiology Faculty of Technology (LTH) Lund University

29

30

31

32 Rune Kullberg Om inlämnat förslag till ny civilingenjörsutbildning i Medicinsk teknik Efter UN1:s sammanträde har jag haft några möten med förslagsställarna Tomas Jansson, Ingrid Svensson och Leif Sörnmo. Detta har resulterat i att de gjort förslag till Syfte samt Programspecifika mål. Dessutom har de genomfört en SWOT-analys. Den 23 november lämnade förslagsställarna in ett nytt och mera komplett underlag till UN1. Jag har därefter gjort ett utskick till prefekter samt till programledare och utbildningsnämndsordförande där dessa beretts möjlighet att yttra sig (bilaga p13nr2 är förslagsställarnas inlämnade dokument den 23 november och bilaga p13nr3 är skivelsen som jag skickade ut efter 23 november). Programledare, utbildningsnämndsordförande och prefekter samt ordförande i forskningsnämnd 1 har inkommit med synpunkter. Det har självklart varit för kort tid för att inhämta genomarbetade synpunkter men jag anser att det är mycket bättre att brett bereda möjlighet för nyckelpersoner att skriftligt komma in med synpunkter även om tiden varit knapp - än att inte göra detta. Min första slutsats är att det nyligen fattade LTH-beslutet om handläggningsordningen (bilaga p13nr5 ) måste ändras så att förslag till ett nytt program ska vara inlämnat senast 15 september och inte 1 november. Jag föreslår att UN1 i sitt beslut tar upp detta som en del. Samtliga inkomna svar är samlade i bilaga p13nr4. Förutom synpunkter på själva programmet samt hur införandet av programmet påverkar övriga LU har vi fått en inventering av den omfattande verksamhet och den omfattande samverkan som finns inom medicinsk teknik. Institutionen för Designvetenskaper (se bilagan p13nr4) har sänt in ett omfattande och innehållsrikt material. Enligt LTHs handläggningsordning ska UN1 senast 15 december lämna in underlag till rektor. Jag ser det som självklart att de inkomna synpunkterna i bilaga p13nr4 ska bifogas dokumentet till rektor. I de inkomna svaren finns mycket värdefulla synpunkter som måste tas tillvara och kanaliseras oberoende av om det inrättas ett nytt utbildningsprogram eller inte. Det har kommit in synpunkter på innehållet i programmet. Dessutom har frågor ställts om hur progressionen inom programmet säkras. Datavetenskap och Reglerteknik har föreslagit ett alternativ till ett eget program. Farhågor har framförts om hur övriga program påverkas om ett nytt program i Medicinsk teknik startas. Enligt min mening är det mest ansvarsfulla att utredningen om Biomedical Engineering måste få fortsätta brett både så att ett ännu mer utvecklat programförslag tas fram att ytterligare undersökningar görs så att en komplett konsekvensanalys kan presenteras

33 Olov Sterner, prefekt Kemiska institutionen, Allmänna synpunkter: Varför fler program när vi inte har råd med de vi har? Risk för kannibalism mellan programmen, där de med de mest attraktiva beteckningarna vinner. Medicinsk teknik vore möjligen bättre som specialisering inom något program. Nästan ingen kemi. Mycket medicinsk teknik idag omfattar avancerad kemi, det har vi många exempel på, och det verkar märkligt och haltande med Medicinsk teknik utan kemi. Specifika synpunkter från Peter Rådström, Teknisk mikrobiologi finns i separat dokument. Göran Sandberg, prefekt institutionen för Byggvetenskaper, Rune, Vi har sett detta förslag och tycker det är bra. Några speciella synpunkter har vi inte. Bästa hälsningar /Göran Sandberg Carina Fasth, programledare F Hej Rune, Jag håller med om mycket av det som står i bakgrunden och motiveringen, men har ändå en del farhågor/frågor. 1) Hur påverkar detta rekryteringen till främst F, N och även E-programmet? Vad jag förstår så är det en gissning att det nya programmet ska rekrytera nya studentgrupper och kanske kvinnor i särskilt stor utsträckning, men vet man det? Jag tror att det finns en stor risk att vi konkurrerar om samma studenter i stor utsträckning. Det här kan man ju reda ut, exempelvis genom att göra en undersökning bland ett rätt stort antal gymnasister och genom att fråga samtliga nybörjare vid LTH höstern09 om de hade valt att söka det här programmet om det hade funnits. 2) F och E har redan en specialisering mot medicinsk teknik - vad tillför det nya programmet och hur motiverar man studenter på andra program att läsa kurser inom medicinsk teknik när det finns ett helt program som är experter på det? Jag tror att Fare och Eare kommer att uppleva att de är sämre rustade för det här området iom att det finns en ny grupp som de tror är bättre rustade.