#$! "!""% " &&&!!" "!#$ &!%"!! " "!!"'! &&# &!&!!&& "!!(' %!" "#* (!)!!&&&!! " &%!!%!! "!%!#!!& &(,,)!! "-!!!#/!&"& &! %!!(&) "& &&&!! "# 1 %2!

Transkript

1 !" #$! "!""% " &&&!!" "!#$ &!%"!! " "!!"'! &&# &!&!!&& "!!(' % $)&!!#!" "#* (!)!!&&&!! "!!"#!!&&(+ )& &%!!% ""&#!! "!%!#!!& &(,,)!! "-!!&#.&!%!!!#/!&"& &! %!!(&) "& &&&!! "# 0 ""-&!%& 1 %2!&1#

2 !"!# $% %& %%!" '! #" $ " ( #()'* $& % %# $ + (( (% %( %, (%#%($& &( )'* % %% -(#!" -!$(%- %- (." - /%% & ( %% %- 3 )'* %-%! "" ( ((&3&% (%% 4 %#%5$ (% - %3, (% ( 4 % (%% & % ( /# % 36% (7$&-% -

3 # $ 9 8 ( & (- %% +( % -& % + % % % 4 % : % & -%# % $ -( - ( & #((%$ ((7;+-#," ++0<.0$(&3 %- ((& ( (#/ $ ;" '/%& % " ( - & & (7 +3(63<( % -(% -& %% : -% %& ( % % &' '((%%(& )." /%& % 9 % ( (3/ )'* 4 ((% - +%% %( 8

4 ,%%& ( ) '% (( & ( % 9 / % %%!! % & %%&& %%( +%%!! (((% % +(60.( & ( %(% 9 % " 60(%/((& % ( %% 7 * + ' )'* %%% % % ( %% = %% (- % %%-(% - )003063> ) - '+%%6?&6<86) '@006?#0$A0B6>>66 -C 6

5 Linköping Professor Magnus Borga Institutionen för medicinsk teknik Linköpings universitet Kvalitetsbedömning av Civilingenjörsutbildning i medicin och teknik, Lunds universitet Inledning Undertecknad har fått i uppdrag att göra en kvalitetsbedömning av ett nytt civilingenjörsprogram i medicin och teknik, 300 hp. Bedömningen är baserad på valideringsunderlaget författat av Tomas Jansson, Ingrid Svensson och Leif Sörnmo, Lund den 24 mars 2010, utifrån de kriterier som anges i dokumentet Validering av nya program, Handledning fastställd av rektor 8 maj 2008, Lunds universitet. Förutsättningarna för programmet har bedömts i följande hänseenden: 1. Grunden för utbildningen, 2. Mål och Innehåll, 3. Programmets Struktur, 4. Lärare, 5. Resurser, 6. Uppföljning och utvärdering. Bedömning 1. Grunden för utbildningen Lunds universitet har idag en betydande forskning inom området medicinsk teknik vid flera olika institutioner, vilket bland annat synliggörs via portalen LABIB. Arbetsmarknaden för civilingenjörer med denna inriktning är stor (i storleksordningen personer i Sverige) och bedöms öka, både i landet och internationellt. Det föreslagna programnamnet Medicin och teknik avviker avsiktligt från det mer vedertagna Medicinsk teknik för att framhålla utbildningens tvärvetenskapliga karaktär. I min mening är det valda namnet något otydligare än medicinsk teknik, men tillsammans med det etablerade engelska namnet Biomedical engineering torde det ändå ge rätt information om innehållet. De flesta av kurserna i de tre första årskurserna är redan befintliga kurser på Lunds universitet eller utökningar av sådana och ansvariga lärare för de flesta av dessa kurser har identifierats. Min slutsats är således att grunden för utbildningen är tillfredsställande. 2. Mål och innehåll Programmets lärandemål inkluderar samtliga mål enligt examensordningen (HF bil 2) för civilingenjörsexamen och förkunskapskraven är gemensamma för samtliga civilingenjörsutbildningar i Lund. Det preliminära kursutbudet innefattar väsentliga delar av klassisk Medicinsk teknik men innehåller även kurser som knyter an till relativt nya forskningsområden som exempelvis E hälsa och Computational Neuroscience. Projektkurserna under de tre första åren (10+15 hp) svarar väl mot kraven på träning av generiska färdigheter. Min slutsats är således att utbildningens mål och innehåll är tillfredsställande.

6 3. Programmets struktur Programmet börjar med kurser i grundläggande ämnen som matematik, biologi, kemi och fysiologi samt en översiktskurs i medicinsk teknik. Dessa följs sedan av mer ingejörsvetenskapliga kurser som senare specialiseras mot mer medicintekniska aspekter. De tre första årens kursplaner följer en väl genomtänkt progression som ger en god bas till de sista två årens specialiseringar. Dessa är i nuläget inte lika väldefinierade, men förslagen har ett kursinnehåll med både bredd och djup och som tillsammans med de tre första åren stämmer väl med examensmålen. Min slutsats är således att programmets struktur är tillfredsställande. 4. Lärare Arbetsgruppen uppskattar att det finns lärarresurser motsvarande 2 heltidstjänster per årskurs att ta i anspråk för det föreslagna programmet vilket ger cirka 20 heltidslärare per heltidsstudent. Genomsnittet för Lunds universitet 2008 var enligt Högskoleverket 11 studenter per heltidslärare, men å andra sidan är sannolikt inte alla 40 studenter ett reellt nytillskott utan sker till viss del på bekostnad av andra civilingenjörsprogram. Antalet studenter minskar också i högre årskurser p.g.a. avbrutna studier. 2 heltidslärare per årskurs är därför sannolikt en tillräcklig resurs. Enligt underlaget finns ett 40 tal lärare med kompetens att handleda examensarbeten inom programmet, d v s i genomsnitt ca ett examensarbete per lärare och år. Ett stort antal vetenskapligt kompetenta lärare har namngivits vid de olika inblandade institutionerna, vilket ger goda förutsättningar till kontinuerlig utveckling av programmet. Dessa lärare bör rimligtvis redan ha tillfredställande planer för fortbildning och vidareutbildning i mån av behov inom sin befintliga tjänstgöring. Min slutsats är således att tillgången, kompetensen och fortbildningsplanerna för lärare inom programmet är tillfredsställande. 5. Resurser LTH har redan en väl fungerande infrastruktur med tillräckliga resurser för sina nuvarande 16 civilingenjörsprogram. Det är rimligt att anta att dessa resurser i samtliga avseenden är ändamålsenliga och tillräckliga även för den relativt måttliga ökning av studenter som kan tillkomma i samband med detta nya program. Min slutsats är således att resurserna för programmet är tillfredsställande. 6. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och Utvärdering kommer att hanteras på samma sätt som för övriga civilingenjörsutbildningar vid LTH. LTH har en policy för kursutvärdering som baseras på Högskoleförordningen och Högskoleverkets policydokument. Enligt LTH:s policy skall deras utvärderingssystem styra mot undervisning som präglas av samverkan och dialog så att den enskilda studenten, inom ramen för en lämplig arbetsbelastning, kan arbeta och examineras mot tydliga mål och utveckla en mångfald av färdigheter. Utbildningsnämnderna, som är beställare av kurserna, sköter kvalitetssäkring där ytterligare lärare och näringslivsrepresentanter kan delta vid behov. LTH har även rutiner för uppföljning av anställningsbarheten. Min slutsats är således att formerna för uppföljning och utvärdering är tillfredssällande.

7 Övriga synpunkter I underlaget påpekas att det redan finns en internationell efterfrågan av ett sådant här program vid LTH. Dock framgår att inte samtliga kurser kan ges på engelska. Om ambitionen är att kunna attrahera även utländska studenter bör samtliga kurser kunna ges på engelska. Den nya civilingenjörsutbildningen i Medicinsk teknik vid Linköpings universitet har 30 platser och har fått 57 förstahandssökande. Efter att ha analyserat ansökningarna till de olika civilingenjörsprogrammen i Linköping har man dragit slutsatsen att de sökande till Medicinsk teknik till största delen är ett reellt nytillskott och alltså inte sker på bekostnad av de andra programmen. Detta tyder på en nationell efterfrågan på utbildning denna typ av utbildningar. Sammanfattning Sammanfattningsvis gör jag bedömningen att det föreslagna programmet är väl genomtänkt och har goda förutsättningar att bli framgångsrikt. Samtliga sex valideringsområden bedömer jag ha tillfredsställande kvalitet. Magnus Borga

8 M Norell Bergendahl sid 1(3) BEDÖMNING AV FÖRSLAG TILL CIVILINGENJÖRSUTBILDNING I MEDICIN OCH TEKNIK, 300 HÖGSKOLEPOÄNG Grunden för utbildningen Medicinska behandlings och terapimetoder för såväl hälso som sjukvård blir allt med tekniskt orienterade. Det finns ett ökande behov att använda teknik bl a för analys och databehandling, för att den patientbehandlande personen (läkare, sjuksköterska mm) skall kunna ägna mer av sin uppmärksamhet åt det rent patientnära mötet. Detta medför att behovet av personer med kompetens inom området som rör teknik och tekniska tillämpningar för medicinska, medicintekniska och vårdrelaterade behov ökar stadigt. Antalet personer med högskoleutbildning i fältet där både teknik och medicin/vård möts är idag alltför få. Många högskolor och universitet erbjuder tillval på slutet av utbildningarna, då vanligtvis utifrån en civilingenjörsutbildning inom exempelvis teknisk fysik, elektroteknik eller datateknik. Eftersom behandlingsmetoderna blir allt mer komplicerade krävs en större genuin integration mellan de breda kunskapsområdena medicin och teknik redan från tidiga stadier i utbildningarna, på kandidat och på mastersnivå. Man kan förutse att nya yrkeskategorier kommer att utvecklas för att motsvara det ökande behovet som kommer att finnas både inom sjukvården och den medicintekniska industrin. Konklusionen är att det finns ett stort industriellt och samhälleligt behov av civilingenjörer inom det för programmet aktuella fältet, enl Action Medtech (2008) uppemot 3200 nya jobb på fem år. Programmet som nu beskrivs och föreslås anknyter synnerligen väl till starka forskningsområden vid Lunds universitet och Lunds tekniska högskola, varför förutsättningarna att ligga i framkant finns. Dock finns inte vid LU någon samlad verksamhet inom detta fält, vilket på sikt bör övervägas för att säkerställa platsen för programansvar vid universitetet. Man föreslår nya professurer inom medicin och teknologi vilket är ett utmärkt sätt att skapa en tillhörighet för programmet. (Här finns goda exempel på de helt nyligen tillsatta strategiska professurerna i medicinsk teknik vid KTH resp KI, vilka skapats och tillsatts för att ha resp 80/20% anknytning till de båda lärosätena. Dessa har i sin tur stark anknytning till den tvärvetenskapliga centrumbildningen CTMH. CTMH har huvudmän i KI, KTH och SLL och har sin administrativa hemort vid Skolan för Teknik och Hälsa vid KTH, huvudman för civilingenjörsprogrammet Medicinsk teknik.) Det finns mycket goda förutsättningar att genomföra detta program vid Lunds universitet med hög nationell och internationell standard. Namnet Medicin och teknik kan dock ifrågasättas, det anförs att det understryker programmets tvärvetenskapliga natur. Tvärtom kan detta tolkas som att medicin och teknik studeras parallellt och inte integreras i gemensamma frågeställningar/lösningar i programmet det för tanken till medicin (mkt brett)som endast samexisterar med teknik (mkt brett) inom programmet. Översättningen till Biomedical Engineering uppfattar undertecknad betyda något helt annat än den nuvarande svenska avsikten.

9 M Norell Bergendahl sid 2(3) Grunden för programmet är i alla avseenden mer än tillfredsställande, bortsett från namnfrågan. Föreslår därför att just namnfrågan ses över. Teknologi för medicinska tillämpningar är väl det som avses. Mål och innehåll Programmets syfte framgår klart och välformulerat i punktsatserna på sid 1, grunden för utbildningen är ett identifierat ökande behov av civilingenjörer eller masters med stor kunskap om teknik och tekniska tillämpningar inom det medicinska området för diagnostik, terapi och rehabilitering. Vidare uttrycks i ambitionen att civilingenjörerna som utbildas skall ha en god förståelse för den medicintekniska innovationsprocessen och medverka till förnyelse. Denna del är i den nuvarande beskrivningen av innehåll mycket lite framlyft, väsentligen genom en kurs, MedTek Design 10 hp, vilken lämpligen ges som projektkurs. Detta är mycket bra, men i beskrivningen framgår inte att det finns grundläggande kurser för kunskap om industriella produkt eller tjänsteutvecklingsprocesser eller innovationsprocesser, ej heller om de speciella krav som gäller inom den medicintekniska industrin (regelsystem), eller om hur tvärvetenskapligt samarbete kan stärkas. Beskrivningen av MedTek design innehåller mycket av detta, men det riskerar att bli mkt tunt vid sidan om ett stort projekt och 6 hp i entreprenörsskap. Bortsett från ovanstående invändning motsvarar programmets innehåll de lärandemål som definierats på ett tillfredsställande sätt. Det finns en potential att bättre motsvara de särskilda målen som innebär mer av syntesarbete (analysdelarna är väl representerade). (Ett råd kan vara att i utvecklingen i detta avseende söka samverkan med det nationella forsknings och utvecklingsprogrammet Product Innovation Engineering program (PIEp), som bland annat strävar efter att påverka ingenjörsutbildningar i en innovativ riktning. Vid LTH är docent Annika Olsson ansvarig för PIEp, och professor Per Odenrick väl insatt.) Programmets struktur Programmet är strukturerat med en tydlig progression, grundläggande kunskaper i tidiga årskurser fördjupas under de senare åren. Det finns en hälsosam tonvikt på projektarbete, där tvärvetenskapligt samarbete mellan medicinare och tekniker praktiskt tränas. (Men där det inte framgår om teoretiskt grund för detta diskuteras, se ovan.) Programmet erbjuder tre olika mycket relevanta specialiseringar under de två sista åren inom fält där forskningskompetensen är god. Anm: Det framgår inte om det har funnits några planer på att göra det möjligt att efter 180 hp ta ut en kandidatexamen, som programmet nu är strukturerat tycks en ren yrkesexamen vara det exklusiva målet. Frågan kan behöva övervägas eftersom det troligen finns en stor efterfrågan också på högskoleingenjörer/kandidater för bl a sjukhustekniska ändamål.

10 M Norell Bergendahl sid 3(3) Lärare Ett stort antal väl kvalificerade lärare är namngivna i programskrivningen. Majoriteten av dessa tycks vara verksamma inom tekniska vetenskapsfält, några med stark anknytning till medicintekniska tillämpningar, men långt ifrån alla. Det är en stor tillgänglig resurs som anges, dock här svårt att avgöra hur stor del av personernas tid som kommer att kunna läggas på utveckling och/eller genomförande av kurser i programmet. Som tidigare nämnts kan på sikt en samling av kompetensen för programmet vara nyttigt. Många av profilkurserna i de högre årskurserna har ännu inte utvecklats, vilket är rimligt eftersom det kommer att gå närmare fem år innan de skall ges första gången. Förutsatt att de aktuella personerna kan ges möjlighet att avsätta tillräcklig tid finns alla möjligheter till ett välförsörjt program med stor forskningsanknytning. Resurser Resurserna som ställs programmet och studenterna till förfogande är genomgående tillfredsställande, det finns en stor erfarenhet och resurs att ta hand om nya studenter och program. Systemet för studentstöd, studievägledning, karriärservice är väl etablerat, lokaler och utrustning finns i stor utsträckning att tillgå. Uppföljning och utvärdering En rad nya kurser kommer att behöva utvecklas, särskilt för de högre årskurserna. Det är väsentligt att dessa utvecklas i samklang med det rådande systemet för kvalitetssäkring och koppling till lärandemål. LTH har system för kursutvärderingar som används i alla programutbildningar, CEQ, vilket är väl etablerat kurser utvärderas och möjliga förbättringar diskuteras resultaten offentliggörs. På samma sätt finns etablerade system för kvalitetssäkring som man avser att använda även för detta program. Uppföljningar sker regelmässigt, inkluderande rapportering till LTHs styrelse. Förutsatt att systemet för uppföljning och utvärdering fungerar väl för nuvarande civilingenjörsprogram vid LTH, är bedömningen att det kommer att fungera fullt tillfredsställande även för det nya programmet och de nya kurser som utvecklas. Stockholm den 26 april 2010 Margareta Norell Bergendahl Professor, Integrerad produktutveckling, KTH, Stockholm