Studies in Educational Policy and Educational Philosophy E-tidskrift 2005:1

Transkript

1 1 Studies in Educational Policy and Educational Philosophy E-tidskrift 2005:1 Viveca Lindberg FD Institutionen för samhälle, kultur och lärande Lärarhögskolan i Stockholm Abstract This article is a review of Swedish research on assessment and grading from The review is limited to assessment related to educational contexts pre-school, comprehensive school, upper secondary school, and higher education and to the assessment of pupils /students knowledge. Thereby related areas, like special educational assessments in order to diagnose or classify students, have been excluded. The review is based on approximately 300 texts research reports, articles, dissertations, and working papers (conference papers were not included). The results of the review show that psychometric tradition dominates Swedish research on assessment from comprehensive school to higher education. Within this tradition, the field is well represented. Concerning research on assessment related to the levels in the educational system, comprehensive school (secondary school) and higher education dominate the field. So far, there are but few examples of research on assessment of young children (pre-school and primary school). Much of the research related to comprehensive school is based on data deriving from national and international assessments. This is also the case for research on upper secondary school. However, here international measurements are few. Instead the final grades, being part of the basis for selection to higher education, are focused in many reports. Concerning assessment in higher education, the research is either focused on assessment for higher education (the Swedish Scholastic Assessment Test, SweSAT) or on assessment in higher education. In the latter case, reports on aspects of developmental projects concerning new forms of assessment dominate. The main part of the research within the psychometric research tradition is published in research reports, articles and working papers. Contrary to this mainstream research on assessment, the dissertations (eight doctoral and sic licentiate) represent other research interests. Many of them complement the psychometric descriptions and analyses with teachers and students perspectives on assessment and grading. They also employ other methods mainly interviews. Due to the fact that they are so few, these pictures so far are only fragmentary and need to be completed. Also there is almost a total lack of research on classroom assessment and of teachers assessment practice. 1

2 2 Svensk forskning om bedömning och betyg Introduktion Syftet med den här artikeln är att ge en översikt över svensk forskning om bedömning och betyg under perioden Tidsperioden är vald i relation till den omstrukturering av skolan som tog fart i början av 1990-talet. Möjligen kunde tidsperioden istället ha valts att omfatta endast tio år, , men eftersom såväl den obligatoriska som den frivilliga skolan omstrukturerades i början av 1990-talet verkade det rimligt att anta att processen skulle komma till uttryck på något sätt i de studier som föregick den förändringen. Därför stannade jag för den längre tidsperioden. Trots att år 2005 ännu pågår, har jag valt att ta med de arbeten som publicerats under året, närmast för att göra översikten så aktuell som möjligt. Beträffande avgränsningen av området vill jag inledningsvis påpeka att den inte var självklar, bedömning är inget entydigt begrepp. Det kan innebära att försöka uppskatta något, en avvägning, att avge ett omdöme om något eller någon, att värdera eller granska något, att pröva något/någon eller att betygsätta något. Sammanhangen kan vara många, vilket återspeglades i litteratursökningen (se nedan). I utbildningssammanhang, som detta gäller, har bedömning ofta kopplats till prövning/prov/examination och betygssättning. Jag har avgränsat översikten till att gälla bedömning och betyg inom det svenska utbildningssystemet, d.v.s. kunskapsbedömningar från förskola till högskola. Översikten presenteras därför i förhållande till utbildningssystemets olika nivåer för att ge en överblick över vilka slags frågor som utgjort fokus för forskning i relation till var och en av dem. Exempel på närliggande områden som inte inkluderats i översikten är bl.a. diagnostiserande och klassificerande bedömningar (jfr. t.ex. Börjesson, & Palmblad, 2003; Hellblom-Thibblin, 2004). Jag har inte heller gått igenom allmänna verk om svensk utbildningshistoria (jfr t.ex. Richardson, 2004) för att granska hur bedömning i skolan beskrivits inom dem eller i allmänna texter relaterade till utbildningspolitik (jfr. t.ex. Lindensjö & Lundgren, 2000). Litteratursökning material för översikten Som utgångspunkt för översikten genomfördes litteratursökningar via tre databaser: Libris ( Academic Search Elite (artiklar i fulltext) och ERIC (abstract 1 ). För Libris del användes först sökorden bedömning och betyg, var för sig och tillsammans, i kombination med publikationstyp avhandling. Detta genererade sammanlagt cirka 40 träffar, av 1 En del av de abstracts som hittades via ERIC fanns även i resultatet inom Academic Search Elite. Andra hittades i den senare databasen genom att använda ett specifikt författarnamn. Detta antyder att kategoriseringarna delvis skiljer sig mellan de båda sökmotorerna, men även att Academic Search Elite täcker färre tidskrifter än vad ERIC gör. Vidare omfattade sökningen via ERIC såväl artiklar som forskningsrapporter och texter som kategoriserats som forskningsrapporter kommer inte upp via Academic Search Elite. 2

3 3 vilka flera relaterade till andra verksamheter än skola (t.ex. medicinska bedömningar, miljöbedömningar, ekonomiska bedömningar etc.). I resultatet saknades dock några avhandlingar som jag kände till sedan tidigare. Sammantaget har åtta doktorsavhandlingar och sex licentiatavhandlingar av relevans för den här artikeln identifierats under den aktuella perioden. Fem av licentiatavhandlingarna och fem av doktorsavhandlingarna är publicerade under 2000-talet. Utan att begränsa sökningen med publikationstyp avhandling var resultatet betydligt flera träffar. Det innefattade dock en mängd olika typer av texter utöver de ovan nämnda men texterna omfattade även t.ex. (svenska och utländska) metodböcker och kurslitteratur, varierande texter från Skolverket, examensarbeten och C-uppsatser (från de högskolor som valt att registrera dem vid Kungliga biblioteteket). Däremot fanns inte alla forskningsoch arbetsrapporter registrerade i Libris. Därför kompletterades denna sökning genom manuell sökning via de svenska universitetens hemsidor 2 och deras presentation av pågående och avslutad forskning och/eller länkar till deras publikationer. Denna sökning mångdubblade textmängden. Även hemsidorna för Skolverket ( Myndigheten för skolutveckling ( samt Högskoleverket ( granskades för kompletterande texter och länkar. För att få hitta internationellt publicerad svensk forskning inom området användes databaserna Academic Search Elite (EBSCO) och ERIC med sökorden assessment, education och Sweden respektive grading, education och Sweden. Inom Academic Search Elite kombinerades sökorden med sökvillkoren 3 full text, peer reviewed och periodical och resultatet blev 47 respektive två träffar. De sökvillkor som valdes inom ERIC var publikationstyp (journal articles OR research reports) och publikationsdatum Detta resulterade i 66 respektive 70 träffar. Efter att ha gallrat bort studier som handlar om andra typer av bedömningar (t.ex. psykologiska eller ekonomiska bedömningar och utvärderingar av skolor) återstod 28 texter relaterade till bedömning och betyg. Slutligen har manuella sökningar gjorts via hemsidorna för tidskrifterna Pedagogisk forskning i Sverige ( Nordisk Pedagogik ( samt Scandinavian Journal of Educational Research ( Innehållsförteckningarna och i förekommande fall abstracts eller artiklar i fulltext för de nummer som presenteras på respektive tidskrifts hemsida har använts. Denna sökning resulterade i enstaka artiklar som inte kommit fram i andra sammanhang. Sammantaget identifierades ca 300 texter av relevans (konferensbidrag har inte inkluderats i materialet). 2 Göteborgs universitet, ( ); Karlstad universitet ( Linköpings universitet ( Lunds universitet( ); Lärarhögskolan i Stockholm ( Umeå universitet ( ); Uppsala universitet ( ); Växjö universitet ( ); Örebro universitet ( ); 3 De sökvillkor som är möjliga att välja skiljer sig mellan de båda databaserna. Utgångspunkten för de val som gjordes var dock att de skulle vara så likvärdiga som möjligt. 3

4 4 Vad har utgjort fokus i svensk bedömningsforskning? Det första intrycket av genomgången av svensk forskning relaterad till bedömning och betyg är att den domineras av statistiska mätningar nationella och internationella mätningar/utvärderingar av elevers kunskaper och utveckling av uppgifter för dessa mätningar samt uppgiftsbanker. En del av den typen av kunskapsproduktion betraktas som utvärderingar, en del som uppföljningsarbete och ytterligare en del kategoriseras som forskning. I det här sammanhanget har jag valt att i huvudsak bara kort nämna vilka mätningar som görs och istället lagt tyngdpunkten på arbets- och forskningsrapporter samt artiklar relaterade till dem. De nationella mätningarna görs på uppdrag av statliga myndigheter Skolverket (nationella ämnes- och kursprov) och Högskoleverket (Högskoleprovet). Samma myndigheter fattar beslut om Sveriges deltagande i internationella mätningar och därefter ges uppdraget att genomföra studierna till en eller några högskolor. Översikten presenteras i relation till det svenska utbildningssystemets olika nivåer från förskola till högskola. Beträffande grundskolan har jag gjort en uppdelning utifrån bedömning utan betyg (grundskolans tidiga år) och bedömning med betyg (grundskolans senare år). Bedömning i förskolan Endast en studie som berör aspekter av bedömning i förskolan har identifierats. Huvudfokus för Ingela Elfströms (2005) licentiatavhandling utgörs av individuella utvecklingsplaner, med tonvikt på förskolan ett nytt verktyg för planering och utvärdering av det enskilda barnet (s. 170). Även de första skolåren ingår i datamaterialet, som består av dels intervjuer med 14 personer (förskollärare, lärare & barnskötare representerande F-klass/F-3/F-1/åk 1-2/förskola, inom fem kommuner) och dels dokument. De dokument som ingår är av två slag: underlag för utvecklingssamtalen med föräldrarna och mallarna för utvecklingsplanerna. Enligt Elfström har uppdraget att utforma individuella utvecklingsplaner för förskola och skola inte givits centralt, utan det har antingen uppstått på kommunal tjänstemannanivå eller inom enskilda förskolor och skolor. Inom förskolan förefaller införandet av en läroplan för förskolan ha bidragit till att individuella utvecklingsplaner införts personalen upplevde ett krav på dokumentation. I skolans lägre år upplever personalen ett tryck från de högre årskurserna, att alla elever ska nå godkända resultat, vilket medfört att man vill kunna identifiera barn i behov av stöd möjligast tidigt. De dokument checklistor som utformas som underlag för utvecklingssamtal å ena sidan och individuella utvecklingsplaner å den andra, fokuserar enligt Elfström i huvudsak olika sidor av individen. Därmed blir det också individen som ska åtgärdas miljön och verksamheten tas för givna/problematiseras inte. Två huvudsakliga typer av bedömningar identifieras: en där bl.a. barnets motoriska, språkliga, sociala, emotionella, perceptuella och logiskt matematiska utveckling (förmåga) fokuserar, liksom dess förmåga att anpassa sig till förskolans rutiner och olika dagliga aktiviteter. Den här typen av beskrivningar (bedömningar) av barnen byggs huvudsakligen upp av begrepp som går att härleda till barn- och utvecklingspsykologiska teorier, något som kan förstås som en del av förskollärartraditionen. I den andra, nyare typen av bedömningar ligger fokus i högre grad på verksamheten. Även om frågorna i dokumenten principiellt är de samma ställs de på ett nytt sätt och relateras till läroplanen och dess innehållsliga områden. Detta resulterar i andra typer av 4

5 5 beskrivningar av barnen. Då frågorna fokuserar de situationer där barnets förmågor kommer till uttryck framstår barnen som aktiva i relation till sin egen utveckling istället för som individer som genomgår en förutbestämd inre utvecklingsprocess som kan prickas av. Även om checklistorna ofta kombineras med t.ex. portfolios drar Elfström slutsatsen att fokus i de checklistor som utformas blir styrande för vad lärarna uppmärksammar i sina bedömningar av barnen och därmed får de också konsekvenser för utformningen av verksamheten 4. Bedömning i grundskolan En stor del av den forskning som bedrivits i relation till bedömning i grundskolan är relaterade till olika typer av nationella och internationella mätningar. Skolverket har gett olika högskolor i uppdrag att sköta utvecklingen av de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk för årskurserna 5 och 9. Ämnesproven för årskurs 9 är obligatoriska medan de för årskurs 5 är frivilliga. Merparten av den forskning om bedömning i grundskolan som förekommer är producerad av de institutioner som ansvarar för utarbetandet av nationella ämnesprov 5 och ofta kopplad till någon av dessa mätningar. Utöver ämnesproven finns det diagnosmaterial för åren före årskurs 6 i matematik och svenska/svenska som andraspråk (Skolverket, 2004b). Nationella mätningar som utgångspunkt för forskning om bedömning och betyg De nationella ämnesproven inom dagens mål- och kunskapsrelaterade betygssystem föregicks av standardprov och centrala prov inom det relativa betygssystemet. Syftet med respektive prov är helt olika. De centrala proven byggde på den psykometriska traditionen, enligt vilken proven skulle konstrueras så att de bästa, de sämsta och medelmåttorna kunde identifieras. De olika provuppgifternas funktion var således att vara särskiljande, och det sammantagna resultatet skulle hjälpa läraren att rangordna eleverna på en normalfördelningsskala där betyget 3 utgjorde medelvärdet och var det vanligaste betyget. Betygen 1 och 5 utgjorde ytterligheter som skulle ges endast till en liten andel elever. I ett nationellt perspektiv skulle elevernas betyg i olika ämnen således anpassas till en normalfördelningskurva. I relation till standardproven har en del analyser gjorts. Exempel på sådana studier i 4 I Skolverkets utvärdering av förskolan förstärks intrycket att tyngdpunkten ligger på dokumentation av enskilda barns utveckling (2004a). 5 Institutionen för pedagogik och didaktik/enheten för språk och litteratur vid Göteborgs universitet ansvarar för ämnesproven i engelska i grundskolan och i gymnasiet, PRIM-gruppen vid Institutionen för undervisning, kommunikation och lärande/lärarhögskolan i Stockholm ansvarar för ämnesproven i matematik i grundskolan och för kursprovet i kurs A inom gymnasieskolan och Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet ansvarar för ämnesproven i svenska/svenska som andraspråk inom såväl grundskolan som gymnasieskolan. I PRIM-gruppens uppdrag ingår också att utveckla bedömningsmaterial för ämnet hem- och konsumentkunskap (se nedan). Även Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar vid Umeå universitet är involverad i arbetet med nationella prov. De ansvarar för kursproven i matematik inom gymnasieskolan (kurserna B, C och D). Dessa fyra institutioner har även engagerats i samband med vissa internationella mätningar TIMSS och PIRLS (se nedan) medan Mitthögskolan och Lärarhögskolan i Stockholm ansvarat för PISA. 5

6 6 skolämnet matematik är t.ex. Westins (1997) analys av hur eleverna löst uppgifterna i standardprovet, Petterssons (1997) mer specificerade analys av de elevlösningar som gäller de mer omfattande matematikuppgifterna, samt Ek och Petterssons (1996) analys av lärarnas svar på de enkäter som de fått att besvara i samband med de nationella proven i matematik. Vidare jämförde Westin (1999) resultaten på uppgifter som användes återkommande inom standardproven i matematik under perioden Resultatet visade att från att flickorna presterade sämre resultat än pojkarna skedde det under 90-talet en utjämning. De könsskillnader som kvarstod låg på uppgiftsnivå. Sammantaget förbättrade flickorna sina resultat mer än pojkarna under perioden vilket resulterade i att skillnaderna mellan könen minskade. I några fall var flickornas resultat bättre än pojkarnas. Även Ericksons (1998) enkätstudie av elevperspektiv på standardproven i engelska (åk 8) respektive de nationella ämnesproven i engelska (åk 9) utgör exempel på forskning som genererats utifrån dessa prov. Exempel på preliminära resultat från studierna indikerar skillnader mellan pojkar och flickor i relation till självbedömning och, i förhållande till de tidigare standardproven, mellan elever i allmän respektive särskild kurs visavi deras upplevelse av provet. Inom dagens mål- och kunskapsrelaterade betygssystem ska elevernas kunskaper jämföras med de mål och betygskriterier som ställts upp. De som idag konstruerar nationella ämnesprov har följaktligen ett annat uppdrag att utforma provuppgifter som speglar målen och kvaliteter i kunnandet, d.v.s. ger eleverna möjlighet att på olika sätt visa vad de kan. Vidare ska proven fungera som stöd för lärarna i deras bedömningsarbete (Andersson, 1999; Pettersson, 2003). Eftersom uppgiftskonstruktörerna fått ett nytt uppdrag har en del av forsknings- och utvecklingsarbetet inom de olika grupperna handlat om att utveckla och utpröva nya typer av uppgifter. Exe mpel på detta utvecklingsarbete finns beskrivet i Erickson (1999). Utöver nationella ämnesprov genomförs även utvärderingar av grundskolan på uppdrag av Skolverket. Också relaterat till dem görs en del forskning, även om det tills vidare endast finns synliga resultat kopplade till utvärderingen av grundskolan 1995 (UG 95). En avhandling som tar sin utgångspunkt i detta material är Folkessons (1998) studie, som syftade till att utveckla och pröva kriterier för att bedömning av muntlig framställning i svenska i årskurs 5. Studien genomfördes i fyra steg, där det första bestod i en analys av fyra elevers tal i relation till en muntlig uppgift för årskurs 5. Analysen gjordes utifrån kriterier som utarbetats på basis av tidigare forskning, metodlitteratur och motiverade helhetsintryck från två grupper av bedömare som lyssnade på bandupptagningarna. I den ena gruppen ingick 12 personer som representerande olika yrkesgrupper och i den andra 58 blivande grundskollärare inom ramen för en kurs i svenska/termin 3. De kriterier som blev utfallet av steg 1 användes för att elaborera kriterierna för steg 2, där nio elever bedömdes av Folkesson själv och två medbedömare representerande skol- och barnomsorgen. Grunden för bedömningen utgjordes av skattning med hjälp av skalan 1-4 (4= det högsta värdet) i förhållande till tre positiva omdömen och tre negativa. Resultatet användes för att vidareutveckla kriterierna inför steg 3. Här skattades 22 elever av Folkesson och en medbedömare. De kriterier som utgjorde resultatet av steg 3 prövades på 101 elever med två barn i samma ålder som medbedömare. Designen med stegvis utveckling och prövning av kriterierna beskrivs som snarlik grounded theory-metoden. För beräkningar av skattningar mellan kriterier och mellan bedömare har sambandsanalyser 6

7 7 använts. Studiens resultat består av fem kriterier som utgångspunkt för bedömning av muntlig framställning i årskurs 5: att ta ordet, att hitta på ett innehåll, att motivera, att reflektera och att ta berättarrollen. Även Svingbys (Skolverket, 1998) delrapport är relaterad till UG 95 och berör samhällsorienterande ämnen. I fokus står elevers (åk 9) och lärares syn på de prov de har i skolan och på de provuppgifter som gavs inom ramen för utvärderingen. För att samla in data användes en enkel enkät till 100 lärare och ca elever. Enkäten omfattade en fråga om vilka typer av prov som förekommer i klassen och hur ofta de förekommer. Svaren på denna fråga skiljde sig mellan lärare och elever. Eleverna uppgav att de fick läxförhör och prov mycket oftare än lärarna uppgav att dessa förekom. Lärarna uppgav att redovisningar av eget arbete eller grupparbeten förekom i större utsträckning än vad eleverna uppgav. Lärarsvaren visade vidare att prov i huvudsak användes summativt och i kontrollerande syfte. Ett fåtal av lärarna använde proven för att utvärdera sin undervisning. Utöver enkäten uppmanades lärarna även att sända in det prov de senast givit till sina elever, vilket ungefär hälften av dem gjorde. De totalt 400 provfrågor som på detta sätt samlades in bestod av två typer: frågor som krävde svar med ett eller ett fåtal ord och frågor som krävde korta beskrivningar av ett förhållande eller uppräkning av ett antal orsaker/förklaringar som nämnts i läroboken. Beträffande utvärderingens provuppgifter kan lärarnas huvudsakliga bedömning av dem sammanfattas med att de ansåg dem vara innehållsligt viktiga men relativt svåra, medan eleverna bedömde dem som viktiga, intressanta och lätta. Då elevsvaren delades upp i relation till kön handlade de huvudsakliga skillnaderna om att pojkarna tenderade att överskatta sina kunskaper medan flickorna föreföll uppfatta uppgifterna som svårare och var mera kritiska till vad de lärt sig under högstadietiden. Lindström, Ulriksson och Elsner (1999) utgick i sin studie av elevers bildskapande från utvärderingen av skolan 1998 (US 98). Utgångspunkten för deras studie var ett övergripande mål, skapande förmåga. Studien hade två huvudsyften: att ge en flerdimensionell beskrivning av den skapande förmågans utveckling över olika skolår och under olika villkor och att pröva nya utvärderingsmetoder och presentera elevbeskrivningar som skulle göra det möjligt för lärare att använda portföljvärdering å den ena sidan och kriterierelaterad bedömning enligt det rådande betygssystemet å den andra. Materialet för studien bestod av 46 elevportföljer med bildkollektioner, loggböcker, videobandade elevintervjuer relaterade till portföljerna, samt av förebilder, bakgrundsfakta om elever, lärare, bildtema, klassen och skolan. Studien representerade sammantaget 17 skolor, 22 lärare och 458 elever och såväl vanliga klasser som profilklasser ingick i materialet. För grundskolans del hämtades materialet från årskurserna 2, 5 och 9, för gymnasieskolans från det avslutande året/den avslutande kursen inom estetiska programmet. Tre produktkriterier och fyra processkriterier samt ett helhetsbetonat omdöme prövades av undervisande lärare och en medbedömare från en annan skola. För några kriterier kompletterades medbedömarna med bedömningar av lärarstuderande. Valet av de fyra processkriterierna baserar sig på sådana som utvecklats och utprövats inom välrenommerade sammanhang som Arts PROPEL och International Baccalaureate (IB) 6. Likaså härstammar de tre 6 Jfr t.ex. Winner, E. & Simmons, S. (1992). Arts PROPEL: A handbook for the visual arts. Cambridge, Massachusetts: Educational Testing Service/Project Zero, Harvard Graduate School of Education; Anderson, T. (1994). The International Baccalaureate 7

8 8 produktkriterierna i huvudsak från dessa sammanhang men ett av kriterierna har omformulerats utifrån den holländska Central Practical Examination (CPE) 7. För varje kriterium utvecklades nivåbeskrivningar för fyra nivåer utifrån den av Dreyfus och Dreyfus 8 beskrivna utvecklingen från novis till expert. I resultatet jämfördes progressionen för några kriteriers del den bristande progressionen mellan olika skolår, skillnaderna mellan förskolebarn och skolbarn, mellan pojkar och flickor samt mellan elever med olika bakgrund. Vidare jämfördes resultaten mellan profilklasser och vanliga klasser. Internationella jämförelser/utvärderingar Sverige har deltagit i flera olika internationella studier/utvärderingar om av elevers kunskaper inom olika ämnesområden (Skolverket, 2004c): PIRLS (Progress in International Reading Literacy) är en internationell studie av läsfärdigheter bland 9-10-åringar inom drygt 30 länder som drivs av International Association for the Evaluation of Educational Achievement, IEA, (Mullis, Martin, Gonzalez & Kennedy, 2003; Rosén, Gustafsson & Myrberg, 2003). Fokus i PIRLS ligger på utvärdering av läskompetens i relation till tre områden, nämligen läsfärdigheter, läsvanor och attityder samt sammanhang för läsinlärning. Läsfärdigheterna mäts genom test relaterade till skönlitteratur och sakprosa medan en enkät används för de övriga faktorerna. Analyserna av resultaten handlar om skillnader mellan pojkars och flickors resultat, mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund samt förändringar över tid. Även enkäter till föräldrar, lärare och till skolledare ingår. Enlig resultatet från den studie som genomfördes 2001 med 35 länder klarade sig de svenska eleverna i årskurs 4 bäst i båda de lästest som användes (Skolverket, 2003). Poängen för de svenska eleverna var också väl samlade, vilket indikerar en jämn läsnivå. Oavsett land och lässkala presterar flickorna bättre än pojkarna, däremot varierar skillnaderna mellan olika länder. På motsvarande sätt har flickor även en positivare attityd till läsning än vad pojkar har i samtliga deltagarländer. Svenska elevers bedömning av sin läsförmåga är bland de högsta. Om man ser till förändringar över tid kan är resultatet inte lika positivt: trots att svenska elever rankades högst på läsförmåga 2001, var deras resultat sämre än resultaten på motsvarande studie tio år tidigare. En annan skillnad handlar om att läsningen minskat något från 1991 till 2001, men även på denna punkt konstateras att svenska barn läser mer än barnen i de flesta andra deltagarländerna. Exempel på resultat relaterade till det material som genererats inom PIRLS 2001 är en artikel av Myrberg och Rosén (i tryck), där de fokuserar lärarkompetensens betydelse för resultaten på lästesten. Följande studie genomförs TIMSS 2003 (Trends in International Mathematics and Science Study) genomfördes i 50 länder med elever i skolår 8. Liksom PIRLS drivs den av IEA. Sammanlagt 4300 elever från 160 skolor i Sverige deltog i studien. De fick dels ett prov med uppgifter i matematik och naturvetenskap och dels fick de besvara en enkät. Även lärarna i dessa ämnen och respektive skolledare fick model of content-based art education. Art Education, 47, (2), Jfr t.ex. Schönau, D. (1994). Final examinations in the visual arts in the Netherlands. Art Education, 47, (2), Dreyfus, H.L. & Dreyfus, S.E. (1986). Mind over machine. The power of human intuition and expertise in the era of the computer. Oxford: Blackwell. 8

9 9 enkäter att besvara. Vidare ingick information om läroplaner, examination o dyl. i studien. Elevernas resultat speglades bl.a. mot enkäterna, t.ex. i vilken utsträckning kursplanens delområden tas upp inom ramen för undervisningen och hur tiden fördelas på olika aktiviteter, läxornas omfattning och typ, hur bedömning går till, hur redskap som IT och miniräknare används etc. Likaså ställdes frågor om gruppstorleken och klimatet i klassrummet. Läroplanerna är naturligtvis inte identiska i de deltagande länderna. Detta hade betydelse för utformningen och urvalet av frågor. Trots att man eftersträvade likvärdighet ville man inte begränsa frågorna till enbart sådant innehåll som är gemensamt för läroplanerna i deltagarländerna. En motsvarande studie genomfördes 1995 (Skolverket, 2004d). Kopplat till tidigare TIMSS-studier har jämförande forskning bedrivits kring en rad frågor relaterade till t.ex. genus och prestation (Wester & Jonsson, 1999), skillnader mellan extremgrupper d.v.s. de 5% elever som fick högsta respektive lägsta resultat på provet i olika länder (Wester & Sigurdsson, 1997) samt lärares (Olofsson, 1998; 1997) och elevers attityder till matematik (Wester, 1997). TIMSS och liknande internationella studier har tidigare problematiserats t.ex. för att den språkliga utformningen av provuppgifterna riskerar att förändra uppgiftens karaktär i samband med översättningar, bl.a. kan viss information vara relaterad till särskilda kontexter eller så kan nyckeln till svaret finnas i begreppen på originalspråket (Säljö, 1999; Schoultz, 2000). I den senaste TIMSS-studien (TIMSS 2003) har man försökt hantera dylika problem 9. The Assessment of English är ett projekt initierat av The European Network of Policy Makers for the Evaluation of Education Systems (bildat 1995, jfr Studien syftade till att jämföra elevernas kunskaper i och uppfattningar om engelska i Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Spanien, Sverige och Tyskland. I Sverige deltog elever från årskurs 9 (studien riktade sig elever inom det nionde skolåret, vilket innebär att eleverna i några deltagarländer är ett år yngre än de svenska eleverna). Materialet bestod av provuppgifter och enkäter till elever och lärare. Vidare skulle eleverna bedöma såväl uppgifternas svårighetsgrad som sina kunskaper i engelska. Uppgifterna omfattade områdena hörförståelse, språklig korrekthet, läsförståelse och skriftlig produktion. Resultatet finns beskrivet i två rapporter, en nationell rapport (Skolverket, 2004e) och en internationell rapport (Bonnet, 2002). Sammantaget kan man säga att även om de olika internationellt komparativa studierna inriktas mot olika ämnesområden är de ändå rätt snarlika till sina konstruktioner och de eftersträvar samma typer av resultat. Varje test/prov kompletteras med enkäter till lärare och elever, ibland även föräldrar. Testerna syftar till att kunna jämföra nationella medelvärden, skillnader mellan de 9 PISA (Programme for International Student Assessment) är en OECD-studie av 15- åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Beträffande denna studie har Mitthögskolan haft det övergripande ansvaret för de delar som varit relaterade till naturvetenskap och läsning medan PRIM -gruppen vid Lärarhögskolan i Stockholm har ansvarat för de delar som berör matematik och problemlösning. Studien genomförs vart tredje år, d.v.s. det finns datainsamlingar från åren 2000 och En tredje studie planeras för Även denna studie går in på frågor om elevers intresse för att lära och uppfattning av sig själva och sina kunskaper. Jämförelser mellan olika elevgrupper genomförs också, t.ex. mellan pojkar och flickor och mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund (Skolverket, 2004f). 9

10 10 andelar som presterar högst respektive lägst i förhållande till respektive prov och till att kunna jämföra skillnader mellan specifika grupper av elever (pojkar/flickor, infödda/elever med utländsk bakgrund). För enkäternas del intresserar man sig för elevers attityder till ämnet, deras uppfattningar om provet och deras bedömning av den egna kompetensen i ämnet. För lärarnas del fokuseras t.ex. arbetsvillkor (klasstorlek, total undervisningstid per vecka och tid för ämnet, formell behörighet och fortbildning samt kollegial samverkan). Beträffande föräldrarna handlar det om deras utbildningsnivå, engagemang i barnens skolarbete och bedömning av sina barns insatser i skolan. Övrig forskning om bedömning och betyg relaterad till grundskolan Merparten av den forskning som gjorts utöver ovan nämnda mätningar består av avhandlingar. Huvudfokus i de flesta av dem utgörs av bedömning med betyg, d.v.s. är relaterad till grundskolans senare år. Två av studierna en licentiatavhandling (Törnvall, 2002) och en arbetsrapport (Lindqvist, 2003) fokuseras dock bedömning i de lägre skolåren. Båda studierna kombinerar ett elevperspektiv på bedömning med andra aspekter. Lindqvist intervjuar nio elever i årskurs 5 om deras uppfattningar om och upplevelser av bedömning i matematik. Intervjuerna kompletteras med porträtt av den undervisning deras lärare bedriver. Törnvall har i sin studie intervjuat 45 elever från årskurserna 1-9 och hon kompletterar elevintervjuerna med lärarperspektiv på bedömning genom en enkät. Beträffande elevintervjuerna är resultaten från de båda studierna snarlika. Även om eleverna har varierande uppfattningar om bedömningens funktion är det gemensamma att bedömning görs för andra än för dem själva: för att läraren ska ha kontroll och/eller kunna gruppera eleverna, för att informera föräldrarna. Några elever uppgav att bedömning görs för deras egen skull. En stor del av eleverna upplever att de blir stressade/nervösa av att bli bedömda här är det tydligt att eleverna förknippar bedömning med prov och att detta påverkar deras resultat på ett negativt sätt. Det som framstår vid läsning av de båda studierna är att de yngre eleverna uppfattar att bedömning i huvudsak sker i samband med prov, medan de äldre eleverna är medvetna om att de bedöms även i andra sammanhang. Däremot är de inte medvetna om när andra bedömningar görs. I Lindqvists studie tillfrågas eleverna också om de vet vad lärarna bedömer. Deras svar handlar huvudsakligen om hur snabbt de räknar och huruvida de skriver snyggt. Av studien framgår också att eleverna skulle vilja att fokus i högre utsträckning låg på hur de löst uppgifterna. Undervisningsporträtten i Lindqvists studie indikerar att räknefärdigheter betonas och att undervisningen huvudsakligen är organiserad kring läromedlet. För lärarna utgör det viktigaste bedömningsunderlaget skriftliga prov, men eleverna bedöms även i arbetet med läroboken. Läraren bedömer intresse, ordentlighet och ansvarstagande, vilket eleverna förefaller vara omedvetna om. Lärarenkäten i Törnvalls studie besvarades av 127 lärare. Svaren visar att lärarna upplever att deras bedömning står i konflikt med läroplanen. Flera lärare gav i sina svar uttryck för ett dilemma: å ena sidan uppgav de att de skriftliga prov de använder inte bedömer elevernas kunskaper i ett helhetsperspektiv. Å den andra uppgav de att de inte vet hur de ska gå tillväga för att göra sådana helhetsbedömningar. Av svaren framgår också att lärarna förefaller välja skriftliga prov för att de är lätta att rätta istället för att använda prov som kräver kvalitativa omdömen. I Tholins (2003) licentiatavhandling fokuseras implementeringen av det nya 10

11 11 betygssystemet genom 93 skolors lokala betygskriterier i tre ämnen (engelska, idrott och hälsa samt kemi) för årskurs 8. För engelskans del kompletterades materialet med en enkät till skolorna om undervisningens organisation. Datamaterialet insamlades under 1996, då Skolverket givit ut nationella kriterier endast för betyget väl godkänt (VG). Då varje skola i genomsnitt formulerade tio kriterier för var och en av nivåerna G, VG och MVG för respektive ämne omfattade det empiriska material sammanlagt ca kriterier. Kriterierna analyserades genom diskursanalys i syfte att identifiera den framväxande diskursens gemensamma mönster och dolda inre kärna (s. 16). Ett av resultaten i studien är att de som huvudsakligen formulerar kriterierna är lärarna föräldrar och elever är osynliga i detta arbete, vilket beskrivs som att lärarnas makt över betygssättningen har ökat. Tholin drar också slutsatsen att skolorna haft svårigheter med att se relationen mellan de centrala och lokala styrdokumenten, eftersom flera formuleringar av de lokala kriterierna använder sig av uttryck som är snarlika dem i centralt formulerade styrdokument. Vidare hävdar han att flera av formuleringarna i de lokala betygskriterierna för engelska ger uttryck för att de nya styrdokumenten har tolkats utifrån gamla mönster och ramar (s. 139). Sammantaget hävdar Tholin att kriterierna för de respektive betygen i de undersökta ämnena skiljde sig markant från skola till skola både beträffande utformning och innehåll. Inom 14 av de 93 skolorna saknades lokala betygskriterier i ett eller två av de ämnen som utgjorde fokus för studien. Selgheds (2004) avhandling representerar ett lärarperspektiv på bedömning och betygssättning. Han intervjuade 30 grundskollärare (20 kvinnor, 10 män) i ämnena svenska, engelska och matematik. Lärarna representerade 10 grundskolor. Studien syftade till att beskriva olika uppfattningar av det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemets innebörd. Fiktiva fallstudier utgjorde ingången till intervjuerna, som sedan beskrevs som samtal om betygssystemet. Resultaten utgjordes av tre teman: hur lärarna erfar betygssystemet som fenomen, hur lärarna använder betygssystemet i sitt arbete och vad de fokuserar i betygsättningen av eleverna. Lärarnas erfarande av betygssystemet analyserades fenomenografiskt och resulterade i fyra hierarkiskt ordnade kategorier, där den högsta nivån tolkades som den mest utvecklade. Selgheds tolkning är att få av de intervjuade lärarna hade förstått läroplanens kunskapssyn (d.v.s. har den mest utvecklade förståelsen av betygssystemet) som förväntas komma till uttryck i samband med bedömning av kunskapskvaliteter. Beträffande lärarnas användning av betygssystemet förefaller det som om de ser betygssystemet som användbart i andra sammanhang än just bedömning och betygssättning (t.ex. vid planering och genomförande av undervisning, som stöd vid föräldrakontakter i samband med utvecklingssamtal). Då lärarna sätter betyg väger de in även andra faktorer än elevernas kunskaper, t.ex. deras engagemang i skolarbetet, ansvar för hemuppgifter och deras personlighet. Det förekommer också att lärarna använder de olika betygsnivåerna för att motivera elever i årskurs 8 att anstränga sig i årskurs 9. Lärarna jämför även elever sinsemellan i samband med betygssättning, vilket enligt Selghed inte är förenligt i ett betygssystem där varje elevs prestation ska jämföras mot målen. Utöver avhandlingarna nämns här ytterligare några texter. Den första utgör en antologi med Adelswärd, Evaldsson och Reimers (1997) som redaktörer. Det gemensamma temat för texterna är samtal mellan hem och skola, d.v.s. olika aspekter av innehållet i och förutsättningarna för utvecklingssamtal (jfr även 11

12 12 Adelsvärd & Nilholm, 2000 för ett närliggande exempel från träningsskolan). Texterna i antologin visar att mikroetnografiska analyser kan användas för att få en uppfattning om vad som bedöms och hur lärare kommunicerar för att betona olika aspekter av detta. Två utredningar för Skolverket, den ena i relation till grundskolan och den andra till gymnasieskolan (se nedan) fokuserade konsekvenserna av införandet av dagens betygssystem för lärarnas arbete (Lindberg, 2002). Studierna genomfördes på samma sätt, d.v.s. genom sekventiella intervjuer. Grundskollärarna (16 st) intervjuades under läsåret , alltså i samband med att de första betygen i årskurs 9 sattes, och gymnasielärarna (17 st) under läsåret För grundskollärarnas del innebar det nya betygssystemet i samspel med andra delar av reformen att lärarna uppfattade att de fått ett nytt uppdrag. Från att tidigare ha uppfattat sitt uppdrag som bestående av att undervisa eleverna gav de under intervjuerna uttryck för att deras nya uppdrag handlade om att få eleverna att lära sig. Detta tog sig bl.a. uttryck i en ökad och förändrad kommunikation med kollegor, föräldrar och elever, en ökande fokusering på tolkning och analys av mål, betygskriterier och elevernas prestationer. Vidare innebar det att lärarna uppmärksamhet försköts från de högpresterande eleverna till de elever som riskerade att inte nå godkänt resultat 12. Liknande resultat presenteras i rapporten Att arbete för godkänt timplanens roll i ett förändrat uppdrag (Eriksson, Arvola Orlander & Jedemark, 2004; Eriksson & Jedemark, 2004). Studien bygger bl.a. på bandade arbetslagsmöten från fem arbetslag (fyra skolor) under tre läsår. Huvudsyftet för studien var att studera konsekvenserna av att slopa den nationella timplanen. Genom verksamhetsteoretisk analys av hur lärarna organiserar och talar urskiljs att lärarna ser som sin främsta uppgift att alla elever ska ges möjlighet att nå målen som uppställda för grundskolan. Denna uppfattade uppgift innebär att undervisningen organiseras för att eleverna ska kunna klara det de ser som gränsen för godkänt. Uppnåendemål och betygskriterier har därmed fått en ny och central roll i lärarnas arbete. Även i en annan studie relaterad till timplanens roll (From, Holmgren, Andersson & Ahl, 2003), betonas betygssystemets starka effekter på skolans inre liv jämfört med effekterna av att timplanen slopas. De hävdar att det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet, tillsammans med godkäntgränsen påverkar atmosfären i skolan för alla inblandade parter. Vidare indikerade intervjuer med 19 lärare från två skolor att betygskriterierna håller på att vidgas och förändras och flera av lärarna försökte hitta utvägar för att slippa situationer där någon elev riskerade att lämnas utan betyg. Sammanfattning forskning om bedömning och betyg i grundskolan I ett helhetsperspektiv domineras den forskning om bedömning och betyg som förekommer av de stora nationella och internationella mätningarna även om 10 Lindberg, V. (1998). På gränsen till godkänd. Skolverket (Intern rapport). 11 Lindberg, V. (1999). Att närma sig andra värden. Skolverket (Intern rapport). 12 Flera av de övriga forsknings- och utvärderingsprojekten som genomförts i anslutning till Timplanedelegationens försöksverksamhet Utan timplan oförändrat uppdrag presenterar resultat som visar att läroplanens mål att uppnå har stor betydelse för hur lärarna organiserar undervisningen. 12

13 13 bilden nyanseras något då man även granskar de texter som är relaterade till materialet. De avhandlingar som representerar området ger andra bilder av bedömning och betyg i skolan. Genom att fokusera lärar- och elevperspektivet utgör de komplement till de stora studierna, men tillsvidare är den kompletterande bild de ger begränsad. Dels är studierna för få för att kunna ge något annat än glimtar av lärar- och elevperspektiv på bedömning och dels saknas klassrumsstudier relaterade till bedömning och betygssättning. Både Svingbys (1998) och Selgheds (2004) studier gör ansatser för att närma sig autentiska bedömningssituationer, men genom att de båda valde fiktiva exempel uppstår en rad frågetecken om hur svaren hade sett ut om exemplen hämtats från lärarnas egen verksamhet. Intervjustudier som, på olika sätt, är kontextualiserade i lärarnas egen verksamhet saknas, vilket gör att de blir begränsade (Lindberg, 2003). Den studie som går längst i mångfalden av material och materialets autenticitet är Lindström, Ulriksson och Elsners (1999) studie relaterad till bildämnet. Studien kan samtidigt ses som ett utvecklingsarbete. I studien av Eriksson, Arvola-Orlander och Jedemark (2004) är de delar av resultatet som handlar om bedömning egentligen en biprodukt till en studie med ett annat fokus, men trots det utgör den här studien ett exempel på en beskrivning av en särskild aspekt av de deltagande lärarnas bedömningspraktik. Bedömning i gymnasieskolan När det gäller studier av bedömning och betyg inom gymnasieskolan finns det betydlig färre studier än vad som var fallet för grundskolans del. Även här är flera studier knutna till framför allt nationella mätningsprojekt (nationella ämnesprov, gymnasiebetygen som grund för antagning till högskolan och/eller prognos av studieframgång). Studier som fokuserar elev- eller lärarperspektiv utgör ett fåtal. En stor del av den forskning som bedrivs inom området är, liksom för grundskolans del, relaterad till de högskolor och institutioner 13 som av Skolverket fått i uppdrag att utveckla och följa upp nationella kursprov, provbanker i olika ämnen och bedömningsinstrument för yrkesämnen. De texter 14 som litteratursökningen resulterade i och är relaterade till dessa uppdrag har indelats i några huvudsakliga områden som presenteras i det följande. Centrala prov och nationella kursprov De centrala proven var aktuella före reformeringen av gymnasieskolan under tidigt 1990-tal och man kan säga att de utgjorde föregångarna till de nationella kursproven. En stor del av den forskning som bedrevs i förhållande till dem bestod av uppföljningar, som antingen relaterades till olika ämnen eller till gymnasieskolans olika linjer (Hofslagare & Mattsson, 1991; Lindström & 13 För gymnasieskolans del handlar det om Göteborgs universitet (kursprovet i engelska, Högskoleprovet i engelska), Uppsala universitet (kursprovet i svenska/svenska som andra språk), Lärarhögskolan i Stockholm (kursprovet i matematik, kurs A, bedömningsinstrument för yrkesämnen), Umeå universitet (kursproven i matematik, kurserna B, C och D, Högskoleprovet, provbanker i naturvetenskapliga ämnen fysik, kemi, biologi). 14 Observera att de texter som nämns endast utgör exempel på studier inom området, de täcker inte samtliga studier. 13

14 14 Ramstedt, 1993; Pettersson, 1994; 1995, Ramstedt, 1996). Av de avhandlingar som skrivits under perioden är en relaterad till de tidigare centrala kursproven för gymnasieskolan. Ramstedts (1996) avhandling är en psykometriskt baserad longitudinell studie av skillnader mellan pojkars och flickors resultat i centrala kursprov i fysik. Huvudresultatet i hans studie visade att de största skillnaderna uppstod i de delprov som handlade om ellära, där flickorna klarade sig bättre, och mekanik, där pojkarna klarade sig bättre medan skillnaderna i övrigt var marginella. Av den forskning som gjorts i förhållande till de nationella kursproven handlar några studier om utveckling av nationella kursprov i svenska (Garme & Palmér, 1996; Palmér, 1999) eller i matematik (Pettersson & Kjellström, 1995; Bergqvist & Lind, 2005). Andra utgörs uppföljningar av nationella prov (Kjellström, 1996; Ericsson, Lindström, Nyström, Näsström, Palm & Sigurdsson, 1997; Lindström, Nyström & Palm, 1996), eller rättning av nationella prov (Lindström, 1998). Några ger ett lärarperspektiv på nationella prov (Ericsson & Sigurdsson, 2004; 2003; 2002). Merparten av studierna är genomförda inom ramen för den psykometriska traditionen eller som storskaliga enkätstudier riktade till lärare och/eller elever. Det förekommer dock även exempel på andra typer av studier, t.ex. är två avhandlingar delvis relaterade till de nationella kursproven för gymnasieskolan. Östlund-Stjärnegårds (2002) avhandling baserade sig på två delstudier. Först genomfördes en enkätstudie med gymnasielärare, som syftade till att analysera vilka kriterier de bedömde som viktigast i samband med gränsdragningen mellan icke godkänt betyg (IG) och godkänt betyg (G). I den andra delstudien fick externa medbedömare sätta betyg på cirka 60 uppsatser skrivna av gymnasieelever inom ramen för det nationella kursprovet i svenska efter det att deras egna lärare hade betygsatt dem. Analysarbetet bestod av skattningar av samband mellan de kriterier lärarna uppgett via enkäterna och av överensstämmelsen mellan lärarnas och de externa medbedömarnas betygsättning av elevernas uppsatser. Nyströms (2004) sammanläggningsavhandling syftade till att belysa validitetsbegreppet och att utveckla utgångspunkter för att värdera kvalitet i samband med bedömningar i skolan. För detta genomförde han fyra delstudier relaterade till bedömningar inom gymnasieskolan. Utgångspunkten utgjordes av Messicks 15 validitetsbegrepp, där validitet beskrivs som en samverkan av två dimensioner (provets resultat och funktion å den ena sidan och utgångspunkter för värdering av provets utformning å den andra). Denna strukturering resulterar i ett mera enhetligt och omfattande validitetsbegrepp än tidigare uppdelningar på olika slags validitet. Nyström använder Messicks validitetsbegrepp som en teoretisk modell med vars hjälp han exemplifierar hur den kan användas för att värdera de olika delarna av bedömningsprocessen. Han poängterar dock att den teoretiska modellen behöver fyllas med relevanta och konkreta frågor relaterade till validitet för att det ska vara möjligt att koppla modellen till bedömningar i skolan. I avhandlingen kombinerar han elev- och lärarperspektiv och kvalitativa och kvantitativa data genom de fyra delstudierna. En av delstudierna belyser reliabilitetsproblemets relevans för valideringsprocessen i samband med nationella prov, en annan bedömningens funktion och validitet i relation till hur 15 Messick, S. (1989). Validity. Ingår i R.L. Linn (Ed.), Educational measurement (Vol. 3, s ). New York: American Council on Education. 14

15 15 gruppering av elever påverkar deras prestationer. Den tredje delstudien bygger på en enkät till elever om deras upplevda kompetens och om vad de anser bidrar till att forma den. Denna delstudie belyser även skillnader mellan könen. Inom ramen för den fjärde delstudien intervjuades sex matematiklärare om sina erfarenheter av och föreställningar om nivågruppering (inre differentiering) inom gymnasieskolan en skolform som präglas av urval och gruppering genom yttre differentiering genom uppdelningen av eleverna på olika program. Dessa delstudier exemplifierar validitetsfrågor utifrån Messicks modell och relateras till aspekter av bedömningar i skolan. Studier relaterade till internationella mätningar När det gäller internationella mätningar är skillnaden mellan grundskolan och gymnasieskolan markant. För gymnasieskolans del finns det endast ett fåtal internationella mätningar och de analyser som sökningen resulterade i är relaterade till den tidigare TIMSS-studien, TIMSS För gymnasiets del riktar sig TIMSS-studierna till avgångsklasserna. Wester och Sigurdsson (1998b) jämförde svenska gymnasieelevers prestationer matematik och fysik med motsvarande prestationer för elever från andra länder. I den studien avgränsades jämförelsen till att gälla de högpresterande gymnasieeleverna. Även Wester och Jonssons (1998) studie är komparativ med avseende på två variabler. De analyserade skillnader i lösningsfrekvens på 47 flervalsfrågor i matematik mellan högpresterande pojkar och flickor inom naturvetenskapligt teknisk linje (den gamla gymnasieskolan) respektive naturvetenskapligt program (den nya gymnasieskolan). En motsvarande jämförelse, men enbart med avseende på kön, i relation till fysik gjordes av Ramstedt (1999). Gymnasiebetygen Gymnasiebetygen har rönt en del intresse inom forskarvärlden. Merparten av den forskning som bedrivits är relaterad till de nya, mål- och kunskapsrelaterade betygen. Håkan Anderssons avhandling från 1991 skrevs dock i förhållande till det tidigare, relativa betygssystemet. Den består av dels en historisk beskrivning av det svenska betygssystemets utveckling över tid, och dels ett empiriskt material relaterat till elevers, lärares och arbetsgivares uppfattningar om betyg och deras värde i och efter skolan d.v.s. i relation till urval för högskolestudier och arbetsliv. Eleverna representerade såväl teoretiska som praktiska linjer och resultatet visade skillnader i hur de uppfattade betygen, såväl inom skolan som i förhållande till studier/arbete. Beträffande betygen i skolan uppfattade eleverna inom yrkeslinjerna dem som mindre viktiga. Anderssons tolkning var att de hade en inre motivation inriktningen på det framtida yrket. Betygens värde inom de praktiska linjerna i förhållande till framtiden fokuserades inte på samma sätt som inom de teoretiska linjerna, inte heller förekom det konkurrens om höga betyg på samma sätt som inom de teoretiska linjerna. En del av Anderssons resultat visade också att det viktiga för arbetsgivarna var ett avgångsbetyg, inte att eleven hade höga betyg. För elever inom de teoretiska linjerna fungerade betygen som yttre motivation för studierna, samtidigt som de skapade konkurrenssituationer i förhållande till andra elever och ett slags beroende i förhållande till lärarna. Medan eleverna gav uttryck för stress, konkurrens och beroende var detta inte något som uppmärksammades av lärarna. Lärarnas svar 15

16 16 fokuserade bl.a. problemen med att de elever som får låga betyg inte uppfattar betygen som motiverande. I förhållande till de nya betygen följde Lexelius (2004) den första gruppen elever som påbörjade gymnasieskolan 1994 och 1997 för att mäta sambandet (korrelationen) mellan jämförelsetalet från gymnasieskolans betyg och deras resultat på Högskoleprovet. Även medelbetyg från grundskolan (årskurs 9) ingick, liksom elevernas betyg i vissa enskilda ämnen (svenska A, B och C, engelska A, B och C samt matematik A, B, C, D och E). En av Lexelius slutsatser är att trots att ett nytt betygssystem införts är korrelationen densamma som i en tidigare likadan studie av Stage (1992). En annan slutsats är att betygen i engelska och matematik är de som uppvisar den högsta korrelationen med resultatet på Högskoleprovet. Inom ramen för forskningsprojeket Validering av den högre utbildningens antagningssystem (VALUTA), med syftet att belysa olika aspekter av systemet för urval och antagning till högskolan. Några av studierna inom projektet fokuserar gymnasiebetygen. Exempel på en sådan studie är Löfgrens (2004) granskning av så kallade utbyteskompletteringar av gymnasiebetyg, d.v.s. försök att höja betygen i enskilda ämnen (Löfgren, 2004). Studien syftade till att kartlägga vilka som använder sig av möjligheten att utbyteskomplettera, vad de utbyteskompletterar och effekterna av utbyteskompletteringarna. Några av studiens huvudresultat är att utbyteskompletteringar huvudsakligen (90%) görs av personer födda i Sverige som gått något av gymnasieskolans studieförberedande program och att det är lika vanligt bland kvinnor och män att utbyteskomplettera. De flesta utbyteskompletteringarna görs via Komvux, utom när det gäller personer från socialgrupp 1, som vanligen utbyteskompletterar på annat sätt t.ex. genom prövning vid en gymnasieskola. Inom en annan studie i VALUTA-projektet jämförs de nya och gamla gymnasiebetygen (Stage, 2003) visavi grundskolebetygen, den relativa betygsförändringen under gymnasieåren och i relation till Högskoleprovet. Hennes slutsats var att det generellt, efter det första året med det nya betygssystemet, inte kunde urskiljas några märkbara förändringar. Även Wikströms (2005) sammanläggningsavhandling skrevs inom detta projekt. Den syftade till att undersöka konsekvenserna av införandet av de mål- och kunskapsrelaterade betygen för pedagogisk bedömning och för urval till högre utbildning. Avhandlingens teoretiska referensram relateras till frågor om validitet och, i viss mån, reliabilitet. Den första delstudien fokuserade om konkurrens vid antagning till gymnasieskolans studieförberedande program inverkade på elevernas betyg. Eleverna ranking på basis av sina betyg vid urvalet till högskolestudier jämfördes med deras resultat på Högskoleprovet. I materialet särskiljdes konkurrerande fristående och kommunala skolor och skolor utan konkurrens för att kunna jämföra utfallet i de olika fallen. Enligt denna delstudie tenderade kommunala skolor som konkurrerar om eleverna med andra kommunala skolor att ge sina elever något högre betyg än skolor utan konkurrens, medan fristående skolor tenderade att ge sina elever märkbart högre betyg. Detta tolkades som en effekt av att betygen används som kvalitetsindikatorer för skolorna. En slutsats var att detta i kombination med konkurrenssituationen leder till betygsinflation (jfr även Cliffordson, 2004). Inom den andra delstudien jämfördes medelbetygen över en sexårsperiod, med början i den första kohort som lämnade gymnasieskolan med jämförelsetal baserade på mål- och kunskapsrelaterade betyg Jämförelsen visade att betygen har höjts varje år sedan det nya betygssystemet togs i bruk, den största 16

17 17 höjningen gäller elever med höga betyg. Då elevernas betyg jämfördes med deras resultat på Högskoleprovet kunde motsvarande höjning i prestationsnivån inte konstateras. Enligt Wikström kunde resultatet inte förklaras med att elever från den senare perioden skulle ha presterat bättre. För att eliminera bias relaterade till urvalseffekter eller eventuella effekter kopplade till elevernas strategiska val av kurser, kontrollerades dessa. Hennes tolkning är att den ökande pressen på höga betyg har lett till betygsinflation. Inom den tredje delstudien undersötes huruvida betygssättning kan relateras till skolstorlek. Datamaterialet bestod av betygen från elever inom naturvetenskapsprogrammet under åren I analysen jämfördes hur eleverna rankades utifrån betygens jämförelsetal respektive resultaten på Högskoleprovet och dessa data relaterades till skolstorlek. Resultaten visade små men signifikanta skillnader i betygssättningen. Elever i små (<300 elever) skolor hade något högre jämförelsetal men också högre betyg överlag än elever i andra skolor, undantaget små skolor i storstäder. Elever från fristående skolor konstaterades ha markant högre betyg. På motsvarande sätt fick elever i stora (>1000 elever) skolor, något lägre betyg än elever i andra skolor. Enligt Wikström kan man anta att resultatet beror på skilda betygssättningspraktiker i kombination med externt och internt tryck på höga betyg, beroende på att mindre skolor och fristående skolor tenderar att fånga upp högpresterande elever som förväntar sig och arbetar för höga betyg. Inom den fjärde studien undersöktes huruvida betygssättningspraktiker skiljde sig mellan gymnasieskolans program och hur kursuppläggningen inom programmen påverkade hur eleverna rankades i relation till urvalet till högskolestudier. Resultaten från denna studie antyder att elever inom yrkesförberedande program får högre betyg än andra elever och att de också får andra fördelar genom programmens utformning, vilket har en positiv inverkan på deras konkurrenskraft vid urvalet till högskolan. På basis av de fyra studierna hävdar Wikström att validiteten i de mål- och kunskapsrelaterade betygen är bristfällig: det finns flera möjliga felkällor relaterade till var, när och på vilka grunder betygen är satta. Hon menar att det jämförelsetal som räknas ut på basis av de enskilda betygen ytterligare komplicerar bilden, eftersom det inte finns någon gräns som anger det minsta godtagbara värdet för att bli antagen till högskolestudier. En bidragande faktor enligt henne är att vilka kurser som helst bidrar till det sammanlagda jämförelsetalet, oavsett vad de representerar innehållsligt. Vidare pekar hon på det problematiska i att automatiskt tolka den betygsstatistik som finns för de olika skolorna som ett mått på deras kvalitet. Ytterligare en aspekt av betygen som problematiseras är den nya snedvridning som uppstått i och med att kvinnor är överrepresenterade när det gäller höga betyg medan det motsatta förhållandet gäller i relation till resultaten på Högskoleprovet (jfr även Stage & Ögren, 2004). Wikströms slutsats är att det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet har flera validitets- och reliabilitetsproblem att brottas med i förhållande till sin funktion att fungera som urvalsinstrument till högre utbildning. Utvecklingen av ämnesprovbanker för gymnasieskolan Inom ramen för olika ämnesområden pågår det utvecklingsprojekt där man bygger upp ämnesprovbanker i syfte att utveckla redskap för lärares i deras bedömning av eleverna. Dels görs detta inom ramen för ämnen som matematik, fysik (Boesen, Hellström, Lindström & Wästle, 1998) och biologi (Grelsson, 2003) samt generella aspekter på och konsekvenser av internetbaserade 17

18 18 provbanker (Ladfors & Ramstedt, 2000). Inom språk (engelska, tyska, franska och spanska) pågår motsvarande utvecklingsarbeten ( Rapporter från dessa saknas dock tillsvidare. Även för de yrkesförberedande programmen pågår ett motsvarande utvecklingsarbete. I detta fall talar man om att utveckla så kallade autentiska uppgifter för en provbank. Liksom i de ovan nämnda ämnena är syftet att stödja lärarna i bedömning av yrkesämnen (Carlsson, Fritzén, Gerrevall & Pettersson, 1998; Fritzén & Gerrevall, 2001; Gerrevall 2001). De texter som publicerats hittills belyser olika aspekter av detta utvecklingsarbete, t.ex. bakgrund, överväganden, samarbetet med representanter för de berörda yrkesområdena. Elev- och lärarperspektiv på betyg och bedömning Utöver de ovan presenterade studierna finns det tre som fokuserar elevoch/eller lärarperspektiv på bedömning. Per Anderssons avhandling (2000) använder sig av elevperspektiv på studier och på bedömning. Hans studie syftade till att beskriva vilken varierande betydelse olika former av bedömning har för elever och deras förhållande till studier. Det empiriska materialet består av intervjuer med sammanlagt 100 elever i gymnasieskolan, Komvux och folkhögskolan. Intervjuerna relateras dels till Högskoleprovet och dels till respektive skolas egna bedömningar i studien avgränsade till betyg/omdöme. Intervjuerna analyserades fenomenografiskt i förhållande till två fenomen studier och betyg/omdöme. De fenomenografiska kategorierna relaterades till och integrerades med tidigare forskning i en modell, varefter resultatet samspelet mellan studier och bedömningar belystes med hjälp av tankefigurer som representerade tre samhällsvetenskapliga perspektiv. De aspekter av arbetet som särkilt fokuserades var dels utvecklingen mot nya relationer mellan bedömning, lärande och skola som pågår i samhället i stort, dels det motsägelsefulla i bedömningar (bedömning som mål eller medel, betygens starkare påverkan på eleverna trots att Högskoleprovet kan ha större betydelse för deras framtid, de motsägelsefulla krav som ställs på eleverna och rättssäkerhet kontra rättvisa), och dels att bedömningar är svårhanterliga. I relation till det sistnämnda pekar Andersson på möjliga konsekvenser av bedömning, t.ex. konstruktiv återkoppling eller begränsande styrning, bedömningens koppling till utdelning av studiemedel och öppenhet kontra tydlighet. Den i samband med forskning om grundskolan presenterade studien av Lindberg (2002) kommenteras här till de delar den berör gymnasieskolan. Studiens utgångspunkt är lärarperspektivet. Urvalet av lärare beaktade såväl studieförberedande som yrkesförberedande program och kärnämnen respektive karaktärsämnen inom de båda programtyperna. I intervjuerna med gymnasielärarna kom det fram några centrala skillnader mellan dessa lärargrupper. Det som var specifikt för gymnasielärarna och som därmed skilde deras svar från grundskollärarnas, var deras betoning av frågor om rättvisa och likvärdighet beträffande bedömning och betyg såväl i ett lokalt som i ett nationellt perspektiv. Vissa aspekter av dessa frågor sågs som oproblematiska t.ex. prövade kärnämneslärarna på att inom de studieförberedande programmen konstruera uppgifter i kärnämnena som svarade mot de tre betygsnivåerna och 18

19 19 låta eleverna välja vilka uppgifter de ville arbeta med, likaså förekom nivågruppering av eleverna inom de yrkesförberedande programmen i förhållande till kärnämnena. Medan kärnämneslärarna gav uttryck för att kursmålen var omöjliga att uppnå och att deras arbete därmed blev omöjligt, uppfattade yrkeslärarna att det nya betygssystemet var bättre för att det legitimerade deras krav på elevernas kunskaper för godkänt betyg. I förhållande till den ökade och förändrade kommunikationen fanns flera likheter med resultaten för grundskolan, men det fanns även två centrala skillnader: på vems initiativ de kollegiala samtalen fördes och i vilka sammanhang de fördes. Inom grundskolan initierades samtalen av skolledningen eller kommunens skolchef och samtalen fördes såväl inom ämneskollegiet som inom lärarlaget, d.v.s. över ämnesgränserna, medan de kollegiala samtalen inom gymnasieskolan huvudsakligen relaterades till ämneskollegiet och skedde på lärarnas initiativ. Med utgångspunkt i styrdokumentens skrivningar om att eleverna ska informeras om grunderna för bedömningen och i samråd med lärarna bestämma om vad som ska utgöra underlag för bedömning och betygsättning, syftade Tsagalidis (2003) licentiatavhandling till att jämföra skillnader mellan vad lärare inom gymnasieskolans hotell- och restaurangprogram (HR) uppgav att de bedömde och vad elever inom programmet uppfattar att de blir bedömda på. I sin studie kombinerade hon således lärar- och elevperspektiv på bedömning. Studien baserade sig på dels en enkät riktad till tio yrkeslärare inom gymnasieskolans hotell- och restaurangprogram (HR) och en till 59 elever inom samma program och dels intervjuer med samtliga lärare och tio av eleverna. Utifrån enkätsvaren och intervjuerna klassificerades materialet i förhållande till färdiga kategorier, där huvudkategorierna bestod av nyckelkvalifikationer (kvalifikationer som är gemensamma för ett flertal yrken) och specifika yrkeskunskaper (relaterade till varje yrkes specifika karaktär). Tillsammans bildade nyckelkvalifikationer och specifika yrkeskunskaper det som Tsagalidis benämnde yrkeskunnande. Analysen omfattade även hur lärare respektive elever relaterade dessa nyckelkvalifikationer och specifika kompetenser till de tre betygsnivåerna och vilken samstämmighet/vilka skillnader det fanns mellan lärare och elever. Lärarna och eleverna var i stort eniga om vilka nyckelkompetenserna och de specifika yrkeskompetenserna var även om vissa kompetenser helt saknades i elevsvaren. Resultatet skiljde sig när det gällde vilken betydelse lärarna och eleverna tillmätte dem i förhållande till betygsnivåerna. Andra tydliga skillnader mellan lärarnas och elevernas svar var relaterade till provens betydelse för betygen, där eleverna trodde att lärarna tillmätte proven betydligt större värde än vad lärarna uppgav att de gjorde. Likaså uppfattade eleverna att den slutliga produkten (maträttens kvalitet) hade stor betydelse för ett högt betyg, medan lärarna tillmätte självständighet i arbetet högre betydelse än produktens kvalitet. En av Tsagalidis slutsatser är att en del av de kriterier lärarna de facto vägde in i sin bedömning av eleverna var relaterade till förtrogenhet med yrkeskulturen, vilket hade betydelse för de höga betygsnivåerna, som egentligen var omöjliga för eleverna att tillägna sig utan branscherfarenhet. En ökad dialog om nyckelkvalifikationer, specifika kompetenser, yrkeskunnande och yrkeskultur är därför, enligt Tsagalidis, nödvändig för att eleverna ska få en chans att nå även de högre betygen. 19

20 20 Sammanfattning forskning om bedömning och betyg i gymnasieskolan Även när det gäller gymnasieskolan domineras forskningen om bedömning och betyg av psykometriska studier. En påtaglig skillnad mellan studier relaterade till grundskolan och till gymnasieskolan är att de studier som berör gymnasieskolan är betydligt färre. En annan skillnad är det intresse för betyg som kommer till uttryck i flera av studierna. Intresset riktas dock mot betygens funktion som urvalsinstrument till högskolestudier, så egentligen fokuserar dessa studier gränslandet mellan gymnasieskola och högskola. Vidare är de internationella mätningar som finns representerade i materialet marginella jämfört med grundskolan. Däremot förekommer studier relaterade till de nationella mätningarna i ungefär samma omfattning som för grundskolans del. Det fåtal avhandlingar som förekommer är relaterade till såväl nationella kursprov som till gymnasiebetygen och beträffande övriga studier är omdömet i stort sett detsamma som för grundskolan att det saknas beskrivningar av den konkreta bedömningspraktiken i skolorna. De olika delstudierna i t.ex. Wikströms (2005) avhandling inbjuder till att komplettera och möjligen konkretisera det statististiska materialet. Likaså visar Tsagalidis licentiatavhandling på behovet av att konkretisera intervju- och enkätmaterialet med klassrumsstudier (här använt i vid bemärkelse). Bedömning för och inom högskolan Det material som berör bedömning och betyg i förhållande till högskolan kan i huvudsak hänföras till två grupper. Den ena typen av studier fokuserar bedömning för högskolan, d.v.s. här handlar det om urvalsinstrumentens validitet i förhållande till studieframgång inom högskolan. Främst berör dessa studier Högskoleprovet och gymnasiebetygen. Den andra typen av studier handlar om bedömning inom högskolan. Här ligger fokus på beskrivningar av pågående utvecklingsarbeten i relation till examinationsformer, alltså de underlag som ligger till grund för lärarnas bedömning, och i viss mån på konsekvenserna (konstaterade effekter av de genomförda förändringarna). Även på denna nivå har det uppdrag som givits från myndighetshåll, Högskoleverket, viss betydelse för forskningens inriktning. Detta märks framför allt i relation till studier relaterade till bedömning för högskolan. När det gäller den andra typen av studier är de framför allt publicerade i artiklar, vanligen i helt andra typer av tidskrifter 16 än vad som var fallet för grundskolans och gymnasieskolans del. Antagning och studieframgång På ett nationellt plan finns det en mängd studier som är relaterade till olika aspekter av Högskoleprovet, som sedan 1977 använts som urvalsinstruments för antagning till högskolor och universitet (Stage & Ögren, 2001). Enbart de rapporter i BVM- och PM-serierna från Umeå universitet som belyser olika aspekter av Högskoleprovet uppgår till drygt 70. Relaterat till dessa finns även 16 T.ex. Medical Education, European Journal of Engineering Education, Scandinavian Journal of Caring Sciences. Dessa tidskrifter har ett referee-system och de uppger att de artiklar som publiceras är forskningsbaserade. 20

21 21 några rapporter från Högskoleverket och en mängd nationellt och internationellt publicerade artiklar. Beskrivande data ges årligen om provets resultat och provgruppens sammansättning med avseende på kön, ålder och utbildning (jfr t.ex. Stage & Ögren, 2001). Vidare analyseras Högskoleprovet med avseende på olika aspekter 17, t.ex. huruvida faktorer som ålder och kön (Stage, 1992b, 1992c, 1993, 1996, 2004; Wester, 1995) eller utländsk bakgrund (Högskoleverket, 2003) har betydelse för hur väl man klarar Högskoleprovet eller olika delar av det. Vidare förekommer det flera texter som dokumenterar det teoretiska utvecklingsarbete som bedrivs (jfr t.ex. Henriksson & Wedman, 1992; Stage, 1997a; 1997b; Wolming 1999a; 2001) liksom arbetet med att pröva ut nya typer av uppgifter (Ögren, 1996; 1998) och delprov (Ögren & Lexelius, 1997; Andersson, 1999) men även problematiserande texter (Wolming, 1999b). Inom ramen för VALUTA-projektet granskas samtliga komponenter som ingår i antagningssystemet och interaktionen mellan dem. Samtliga studenter som antagits till specifika program under en några specifika, på varandra följande år jämförs i relation till studieframgång, definierat som registrerade poäng per termin. Tills vidare har studenternas resultat på Högskoleprovet jämförts med gymnasiebetygen som urvalsinstrument för t.ex. civilingenjörsutbildningarna (Svensson, 2004), juristutbildningen (Svensson & Nielsen, 2005) och civilingenjörsprogrammet och läkarprogrammet (Cliffordson, 2004). Vidare har Högskoleprovets prognosvärde analyserats (jfr t.ex. Svensson, Gustafsson & Reuterberg, 2001), liksom effekterna av upprepat deltagande i Högskoleprovet (Henriksson, 1995; Henriksson & Törnqvist, 2002). Examinationsformer inom högskolan I relation till studier inom högskolan har ett tiotal studier identifierats som är relaterade till utveckling av nya examinationsformer. Några av dem presenteras här för att exemplifiera fältet. I en del av artiklarna har förändringar av utbildningen bidragit till att man upplevt behov av andra examinationsformer. En sådan artikel är relaterad till övergången till problembaserat lärande (PBL) vid Hälsouniversitetet i Linköping. Omorganiseringen av undervisningen medförde dels en ämnesintegrering och dels en förskjutning av tyngdpunkten i riktning mot informationssökning och bearbetning, vilket bidrog till att man upplevde behov av nya examinationsformer. En av dem man utvecklade bestod av en flerstegsmodell som kombinerade videobandade autentiska patientkonsultationer av studenterna med uppföljande samtal om studentens kunskaper relaterade till patientens problem och informationssökning. Även bedömningen förändrades genom att fler personer involverades i bedömningsarbetet. Studien fokuserar en analys av 424 dylika examinationer, främst i förhållande till andelen underkända jämfört med tidigare examinationsformer och till kön. Författarnas slutsats är att denna typ av examination dels förbättrar förståelsen för sambandet mellan klinisk och grundläggande vetenskap och dels ser både studenter och bedömande lärare fördelar med att utveckla integrerade kursplaner (Foldevi, Swedin, Adrian, & Rundqvist, 1995). En annan artikeln är relaterad till akademiseringen av sjuksköterskeutbildningen, som anses ha bidragit till att det uppstått ett behov av andra 17 Eriksson (2000) har sammanställt en kategoriserad förteckning över alla de rapporter som gäller det forsknings - och utvecklingsarbete som bedrivits i relation till Högskoleprovet under åren

22 22 bedömningsredskap, som bättre beaktar de nya krav som ställs, inom den kliniska delen av utbildningen. Löfmark och Thorell- Ekstrand (2000) konstaterar att de som förekommer är utvecklade i relation till den gamla utbildningen och de nyare redskap som förekommer i andra länder inte har prövats systematiskt. Ett bedömningsformulär med 18 kriterier för formativ bedömning utarbetades utifrån sjuksköterskeutbildningens övergripande mål i Högskoleförordningen och två internationella texter om framtida utvecklingsbehov relaterade till sjuksköterskeyrket samt svenska myndigheters rekommenderade kompetenser för yrkesområdet. Formuläret presenterades, utprövades och utvärderades inom ramen för en pilotstudie och artikeln baserar sig på de erfarenheter som drogs i förhållande till pilotstudien. Den sista artikeln av den här typen utgår från en ny form av bedömning relaterad till PBL utvecklats inom tandläkarutbildningen. Den bygger på att studenterna involveras i utformningen av såväl problem som bedömning relaterade till kursmålen, till principerna för PBL och till de krav på problem som formulerades som stöd för studenterna (på förhand givna kriterier). Artikeln beskriver resultatet av en uppföljning av två kohorter studenter som följdes. Enligt Bondemark, Knutsson & Brown (2004) visade studien dels att äldre studenter mycket väl kunde utforma utmanande problem och dels att fler (90%) studenter än under tidigare år (80%) nådde godkänt resultat. Författarnas slutsats är att eftersom det enda som förändrades inom kursen var vem som utformade problemen och examinationsuppgiften har dessa aspekter haft en betydelse för att studenterna nått bättre resultat, vilket även utvärderingarna med studenterna visat. I en komparativ studie av specifika men likvärdiga kurser inom ramen för ett utbytesprogram mellan tandläkarutbildningarna i Malmö och Paris jämförs dels studenternas kunskaper och dels vårdkvaliteten inom respektive studentklinik (Petersson, Olsson, Söderström, Fouilloux, Jegat & Lévy, 2002). Grunden för jämförelserna utgjordes av de riktlinjer som utformats av European Society of Endontology (ESE, 1992) och specifika kriterier. De jämförda kurserna konstaterades vara likvärdiga men de skilde sig på några punkter: undervisningsmetoderna (PBL i Malmö, traditionell i Paris), examinationsformerna och de kliniskt praktiska procedurerna vid de båda tandvårdsklinikerna. I Malmö användes skriftliga och muntliga examinationsformer. Bedömningen av studenternas kunskaper genomfördes som en integrerad del av de olika kurserna och fokus låg på analyser av hur studenterna förstod och hanterade de innehållsliga områdena. I relation till såväl den förkliniska som den kliniska utbildningen användes självvärdering i Malmö. I Paris var examinationsformen skriftlig på en av kurserna. Ett praktiskt prov utförs på tid inom ramen förkliniska och studenterna får poäng för kliniskt praktiska procedurer i relation till hur många behandlingar av olika slag de gjort. I förhållande till valet av undervisningsmetoder och examinationsformerna kan studien inte påvisa några direkta effekter relaterade till kvaliteten i de behandlingar som genomfördes vid respektive klinik utan hänvisar till andra studier. I syfte att stimulera utvecklingen av kreativitet och kommunikativ förmåga hos studenterna något som uppfattats som nödvändiga kompetenser i det framtida samhälls- och arbetslivet har man prövat nya examinationsformer inom två ingenjörsprogram. De examinationsformer som prövades var konferenser, seminarier, kontinuerlig bedömning och skriftliga sluttentamina. Erfarenheterna från det första året var att fler studenter klarade den första kursen än vad som var fallet året innan (Berglund, Daniels, Tengstrand & Hedenborg, 22

23 ). Även Lundbergs (2004) artikel är relaterad till teknisk utbildning. Vid Luleå tekniska universitet konstruerades en kurs med varierande examinationsformer inom civilingenjörsutbildningen. Förutom studenternas teoretiska kunskaper ville man utveckla examinationsformer med vars hjälp man kunde bedöma deras förmåga att samarbeta, analysera, syntetisera, vara kreativa. Ett av syftena var att skapa förutsättningar för djupinlärning. Examinationsformerna designades utifrån litteraturstudier. I syfte att utveckla autentiska kriterier för bedömning av studenters skapande förmåga inom metallslöjd genomförde Lars Lindström (2004) en studie inspirerad av den tankefigur (novis-expert) om kompetensnivåer som utvecklats av Dreyfus & Dreyfus (jfr not 8) och med hjälp av kognitiva matriser 18 som redskap. För studien ombads två konsthantverkare (experter) och fem studenter (blivande slöjdlärare) att dokumentera sin arbetsprocess i form av en portfolio (skisser, förstudier, anteckningar) och att ange eventuella förebilder. Portföljen och den färdiga produkten utgjorde sedan utgångspunkten för individuella djupintervjuer, som genomfördes av dels forskningsledaren, två ämnesexperter från lärarutbildningen och av en tredje, extern expert (konsthantverkare). Därefter intervjuades de två ämnesexperterna och den externa experten med hjälp av ett dataprogram, Repertoiry Grid. Intervjuerna fokuserade experternas jämförelser av de tre portföljerna och den produkt de relaterade till. På basen av intervjuerna identifierades tre processkriterier och två produktkriterier och, i relation till dessa, de centrala skillnaderna mellan novis och expert. Den sista studien som nämns i detta sammanhang är Lindberg-Sand (2004), som granskat examinationen inom högskoleutbildningar vid Lunds universitet: juris kandidatprogrammet, företagsekonomi, programmet för personal och arbetslivsutbildning, geologprogrammet och biomedicinsk analytikerutbildning. Utgångspunkten för hennes studie är att se examinationen som social praktik, vilket innebar att hon ville studera komplexa samband mellan olika förhållanden som har anknytning till utformningen av examinationen i en viss utbildning (s. 29). Varje utbildning studeras och presenteras därför i form av en fallbeskrivning, som baserar sig på olika typer av data: dokument rörande tentamina och bedömning inom respektive kurs under fallstudieperioden, gruppintervjuer eller enkäter för att få med studentperspektivet, gruppintervjuer eller enskilda intervjuer med de lärare som ansvarat för examinationen samt kortare observationer av laborativa inslag. Ett av studiens syften var att gestalta examinationssystem som helheter (s. 30). Lindberg-Sand visar i resultatet att det finns såväl likheter som skillnader mellan de olika utbildningarna när det gäller utvecklingen av examinationen. En sådan likhet är att det pågår ett arbete med att utveckla nya examinationsformer och att lärarna försöker hitta former som är mångsidiga, integrerade och processbaserade. Examinationsformerna ska både kunna fungera i relation till en ämneskultur inom universitetet och i relation till det arbetsliv studenterna möter efter utbildningen de kompetenser som efterfrågas får betydelse för hurdana examinationsformer som utvecklas. Disciplinen och dess kunskapstradition, liksom de professionella sammanhang där kunskaperna ska användas bidrar i sin tur till att skapa skillnader mellan de olika utbildningarna. 18 Jfr t.ex. Alban-Metcalf, R. J. (1997). Repertory Grid Technique. Ingår i J. P. Keeves (red.), Educational Research, Methodolgy and Measurement: An International Handbook, 2:a uppl. (s ). Oxford: Elsevier Science. 23

24 24 Sammanfattning forskning om bedömning och betyg för och i högskolan Sammantaget dominerar de psykometriska mätningarna mängdmässigt även inom denna nivå i utbildningssystemet. Däremot förekommer det flera studier som är relaterade till det bedömningsarbete som görs inom olika universitet och högskolor. Även om merparten av de sistnämnda studierna fokuserar utvecklingsarbete (de nya typerna av examinationsformer man vill åstadkomma) ger de samtidigt också bilder av rådande examinationspraktik. Tydligast kommer detta till uttryck i Lindberg-Sands (2003) studie. Det som i huvudsak saknas i texterna som representerar universitet och högskola är analyser av de uppgifter som ligger till grund för bedömningen av studenternas kunskaper. Framför allt Wolmings (1999a; 1999b; 2001) artiklar visar att det finns ett behov av den typen av texter eftersom Högskoleprovet förefaller att ha ett gott prognosvärde i relation till vissa högskoleutbildningar (teknik, medicin), d.v.s. de som i huvudsak bygger på gymnasieskolans naturvetenskapsprogram, medan prognosvärdet är betydligt sämre för t.ex. lärarutbildningen. En slutsats som Wolming drar är att olika högskoleutbildningar förefaller efterfråga skilda typer av kunskap och att Högskoleprovet kanske är relevant för en del av dem men inte för andra. Lindberg-Sands studie förefaller bekräfta detta, men det behövs fler liknande studier för att man ska få ett bättre underlag för dylika slutsatser. Man kan också fundera på den starka fokusering på högskoleprovet som finns i relation till de artiklar som visar vilket utvecklingsarbete som pågår inom flera högskoleutbildningar. Om högskolorna strävar efter att förändra examinationsformerna vilka konsekvenser får detta på sikt för Högskoleprovets prognosvärde? Övriga studier Utöver de ovan redovisade studierna finns det ytterligare några som inte passar in i den kategorisering som använts. Den ena är Korps (2003) licentiatavhandling, som är en översikt över teoretiska perspektiv på bedömning vilka antaganden om kunskap som ligger till grund för olika teorier och hur dessa förändrats över tid. Den andra är Lundahls (2004) artikel om kunskapsbedömning och uttryck för detta i Sveriges första läroverksstadgar, d.v.s. under perioden Dessa studier kan ses som exempel på studier av kunskapsbedömning som fenomen snarare än av hur kunskapsbedömningar använts. Diskussion Det huvudintryck som kvarstår är att de psykometriska mätningarna dominerar starkt i svensk forskning om bedömning och betyg. Det finns en mängd olika typer av beskrivningar och analyser inom denna tradition inom i stort sett alla nivåer av utbildningssystemet, även om fältet domineras av studier som fokuserar bedömning av äldre barn och ungdomar. Oavsett nivå har studierna en likartad karaktär och de analyser som görs är snarlika även om det naturligtvis också pågår ett utvecklingsarbete inom traditionen. De övriga studier som finns kan endast ge tillfälliga och fragmentariska bilder av hur bedömningsarbetet går till inom olika nivåer av utbildningssystemet. Även om avhandlingarna, i jämförelse med de övriga studierna, är för- 24

25 25 svinnande få till antalet ger de uttryck för ett annat kunskapsintresse. I den nationella utvärderingen av grundskolan (Skolverket 2004e) fick frågor om bedömning och betyg särskild uppmärksamhet. Sammantaget tas frågor relaterade till bedömning och betygssättning upp 290 gånger på 134 sidor i huvudrapporten. Ett kapitel har ägnats åt frågor om mål, bedömning och betyg, detsamma gäller varje ämnesrapport. Riksrevisionens granskning av regeringens och skolmyndigheternas insatser för en likvärdig bedömning i grundskolan (RiR 2004:11) pekar också på behovet av flera beskrivningar av bedömning i skolan. Idag riktas stark kritik mot den bristande likvärdighet som förekommer i dagens betygssystem och konsekvenserna av denna. I ljuset av de mätningar som gjorts framstår de aspekter som lyfts såväl i NU 2003 som i Riksrevisionens granskning som intressanta eftersom de pekar på ett behov av andra typer av uppföljningar och studier. I syfte att relatera svensk forskning till internationell forskning inom motsvarande område ger jag avslutningsvis exempel på några typer av studier som har gjorts i andra sammanhang. Under 1990-talet har framför allt brittiska forskare (t.ex. Black & Wiliam, 1998; Gipps, 1995 och Torrance & Pryor, 1998) men även t.ex. Wiggins från USA (1998) riktat uppmärksamheten mot olika typer av formativ bedömning. Denna typ av bedömning antas ha en annan funktion än den betygsgrundande (summativa) bedömningen, nämligen att stödja lärande (jfr Pettersson, 2003). Den ovan nämnda studien av Torrance och Pryor visar dock att formativ bedömning inte alltid stödjer lärande däremot bidrar den till att forma barnen på olika sätt. Dels formas barnens uppfattningar av vad det är som räknas som mer (att skriva prydligt, att slutföra uppgiften) eller mindre (vad man skrivit, hur man gjort det man gjort, oavsett om det är klart eller inte) värt och därmed deras uppfattningar om vad som räknas som kunskap inom lika skolämnen och dels formas deras uppfattningar om sig själva och sin kompetens. Dylika studier saknas i Sverige, men utgör exempel på andra sätt att närma sig frågor om bedömning. Vidare saknas det studier av institutionaliserade bedömningspraktiker inom utbildningssystemets olika nivåer av den typ som Lindberg-Sand (2003) genomförde, uppgiftsanalyser av annat slag än de som gjorts inom ramen för den psykometriska traditionen där syftet är att utveckla uppgifter med god diskriminerande förmåga. Gipps, Brown, McCallum och McAllister (1995) genomförde en studie där de utforskade hur införande av de nationella proven i England genomfördes på skolorna. Underlaget för deras studie bestod dels av enkäter till lokala skolmyndigheter, med rektorer och lärare för att kunna urskilja skillnader och likheter i det stöd på olika nivåer som skolor och lärare fick för att genomföra proven och dels av klassrumsobservationer av bedömningssituationer och intervjuer med lärare och elever om dessa. Fokus för klassrumsobservationerna och intervjuer med utvalda personer inom varje deltagande kommun gjordes på basis av enkäterna. Relevanta dokument samlades också in. De enskilda lärarnas bedömningsarbete relaterades därefter till det sammanhang inom vilket de verkade, såväl på skolnivå som på kommunnivå. Genom denna studie kunde författarna visa att hur bedömningen gick till inte enbart kunde relateras till den enskilde läraren. Kontextualiserade intervjustudier, som Ericksons (1998) studie om test-taker-feedback kan likaså ge kompletterande bilder till den mängd enkätstudier som gjorts i förhållande till nationella och internationella mätningar. I en studie av Murphy (1995) intervjuades eleverna om hur de resonerat i förhållande till sådana uppgifter i matematik, där skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat var störst. Studien visade bland annat att uppgiftens kontextualisering (vad den handlade 25

26 26 om) hade betydelse för deras uppfattning om huruvida de kunde lösa den eller inte, likaså hur pojkar respektive flickor själva kontextualiserade uppgiften. De här skissade exemplen utgör naturligtvis endast några exempel på områden som är outforskade i Sverige. Den sammantagna bilden av forskningsläget idag visar dock att det finns andra frågor som hittills inte har formulerats och att det därmed är angeläget att utveckla forskning inom dessa områden. Referenser Adelswärd, V., Evaldsson, A-C. & Reimers, E. (red., 1997). Samtal mellan hem och skola. Lund: Studentlitteratur. Adelswärd, V. & Nilhom, C. (2000). so one can plant a little seed An analysis of a teacher s way of solving a communicative problem in talks with parents. Nordisk Pedagogik Journal of Nordic Educational Research, 20, (4), Allergren, B. (1995). Testprestation vid början, mitten och slutet av högskoleutbildning. En tvärsnittsstudie med studerande vid två utbildningslinjer. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen (licentiatavhandling). Andersson, A. E. (1998). Differential selectivity to upper secondary school with respect to previous achievemnt for males and females. Nordisk Pedagogik Journal of Nordic Educational Research, 18, (4) Andersson, E. (1999). Rätt eller fel? Ett försök med ett nytt verbalt prov för Högskoleprovet. PM nr 148. Umeå universitet, Enheten för pedagogiska mätningar. Andersson, H. (2002). Betygen i backspegeln beskrivning och reflektioner. Ingår i: Att bedöma eller döma. Tio artiklar om bedömning och betygssättning. Stockholm: Skolverket/Liber. Andersson, H. (1991). Relativa betyg. Några empiriska studier och en teoretisk genomgång I ett historiskt perspektiv. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen. (doktorsavhandling). Andersson, P. (2000). Att studera och bli bedömd. Empiriska och teoretiska perspektiv på gymnasie- och vuxenstuderandes sätt att erfara studier och bedömning. Linköping Studies in Education and Psychology, 68. Linköpings univeristet, Dept. Of Education and Psychology. (doktorsavhandling) Berglund, A., Daniels, M., Tengstrand, A. & Hedenborg, M. (1998). Assessment to increase students creativity: Two case studies. European Journal of Engineering Education, 23 (1) Bergqvist, E. & Lind, A. (2005). Är det svårare att dela med fyra än med två när man läser matte C? En jämförelse av svårighetsgrad mellan olika versioner av matematikuppgifter i nationella prov. BVM nr 12. Umeå universitet, Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar. Black, P. & Wiliam, D. (1998). Assessment and classroom learning. Assessment in Education: principles, policy & practice, Vol 5, nr 1, s Boesen, J., Hellström, T. Lindström, J-O. & Wästle, G. (1998). Provbanksförsök Fysik A och B samt matematik D våren PM nr 145. Umeå universitet, Enheten för pedagogiska bedömningar. Bondemark, L., Knutsson, K. & Brown, G. (2004). A self-directed summative examination in problem-based learning in dentistry: a new approach. Medical Teacher, 26, (1), Bonnet, G. (Ed.), (2002) The assessment of pupils skills in English in eight European countries. The European Network of Policy Makers for the Evaluation of Education Systems. (hämtat ). Börjesson, M. & Palmblad, E. (red.), (2003). Problembarnets århundrade: normalitet, expertis och visionen om framsteg. Lund: Studentlitteratur. 26

27 27 Carlgren, I. (2002). Det nya betygssystemets tankefigurer och tänkbara användningar. Ingår i: Att bedöma eller döma. Tio artiklar om bedömning och betygssättning. Stockholm: Skolverket/Liber. Carlsson, C., Fritzén, L., Gerrevall, P. & Pettersson, A. (1998). Provuppgifter i karaktärsämnen för gymnasieskolans yrkesinriktade program erfarenheter av en försöksverksamhet samt principiella överväganden. Arbetsrapport, Lärarhögskolan i Stockholm. Cliffordson, C. (2004). Betygsinflationen i de målrelaterade gymnasiebetygen. Pedagogisk Forskning i Sverige, 9, (1), Ek, K. & Pettersson, A. (1996). Matte är ett härligt ämne men hur räcker jag till? Analys av lärarnas svar i de nationella utvärderingarna i matematik 1989, 1992 och PRIM-rapporter, 12. Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för pedagogik/prim-gruppen. Elfström, I. (2005). Varför individuella utvecklingsplaner om ett nytt utvärderingsverktyg i förskolan. Individ, omvärld, lärande/forskning nr 26. Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för individ, omvärld och lärande. (licentiatavhandling) Erickson, G. (1999). Från Sp 8 till Äp 9 - om utvecklingen av ett nytt nationellt prov i engelska i grundskolan. Ingår i Papers on LANGUAGE - Learning, Teaching, Assessment. Festskrift till Torsten Lindblad. Rapport nr 1999:02. Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik. Erickson, G. (1998). Test-taker feedback elevers synpunkter som del av arbetet med nationella prov i engelska. Ingår i B. Ljung & A. Pettersson (red.), Perspektiv på bedömning av kunskap (s ). Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för pedagogik. Ericsson, M., Lindström, J-O., Nyström, P., Näsström, G., Palm, T. & Sigurdsson, B. (1997). Nationellt kursprov i matematik. Kurs A, C och E, ht-96. Resultat och kommentarer. PM nr 126. Umeå universitet, Enheten för pedagogiska bedömningar. Ericsson, M. & Sigurdsson, B. (2005). Lärarenkät om de nationella proven i matematik. Kurs B, C, och D våren BVM nr 10. Umeå universitet, Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar. Eriksson, I., Arvola Orlander, A., & Jedemark, M. (2004). Att arbeta för godkänt - timplanens roll i ett förändrat uppdrag. Delrapport 1 inom projektet timplanelösa skolors miljöer för lärande. Centru för studier av skolans kunskapsinnehåll. Rapport 2/2004. Stockholm: HLS förlag. Eriksson, I., & Jedemark, M. (2004). Skola utan timplan om lärares tolkning av uppdraget i en mål- och resultatstyrd skola. Studies in Educational Policy and Educational Philosophy: E-tidskrift, 2004:1. < Eriksson, S. (2000). En översikt av forskningsrapporter om högskoleprovet PM nr 163. Umeå universitet, Enheten för pedagogiska mätningar. Eriksson, Å., Högberg, M., Bäcklund, I. & Gustafsson, C. (1999). Självständigt arbete vad är det? Studenters uppfattningar om genomförande och examination av det självständiga arbetet. Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen, nr 218. Uppsala universitet. Flogell, E. (1999). Lärares återkoppling av examination innehåll, innebörd och funktion. Ingår i Hård af Segerstad, H. & Silén, C. (red.), Handledning av lärprocesser (s ). CUP:s rapportserie nr 4. Linköpings universitet, Centrum för universitetspedagogik. Foldevi, M., Swedin, C. G., Adrian, P. & Rundqvist, I. (1995). Phase examination; A new assessment integrating patient communication, pre-clinical and clinical medicine, and search for scientific information. Medical Teacher, 17, (2), Folkesson, A-M. (1998). Muntlig framställning i årskurs 5: Utveckling av kriterier för bedömning. Studia psychologica et paedagogica. Series altera, 138. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. (doktorsavhandling) 27

28 28 Fritzén, L. & Gerrevall, P. (2001). Bedömning av yrkeskunnande inom gymnasieskolan några principiella utgångspunkter. Ingår i G. Svingby & S. Svingby (red.), Bedömning av kunskap och kompetens. (s ). Rapport från PRIM-gruppen nr 18. Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för undervisning-, kommunikations- och lärandeprocesser. From, J., Holmgren, C., Andersson, H. & Ahl, A. (2003). Are timetable-free schools possible? European Educational Research Journal, 2, (4), Garme, B. & Palmér. A. (1996). Samspel och kommunikation om utvecklandet av nationella kursprov i svenska för gymnasieskolan. FUMS Rapport nr 182. Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk. Gerrevall, P. (2001). Generella kompetenser bedöms via gymnasieskolans nya yrkesprov. Ingår i Skolverket, Villkor och vägar för grundläggande yrkesutbildning. Några forskarperspektiv. Stockholm: Liber. Gipps, C. (1995). Beyond testing. Towards a theory of educational assessment. London & New York: The Falmer Press. Gipps, C., Brown, M., McCallum, B. & McAllister, S. (1995). Intuition or evidence? Teachers and National Assessment of seven year olds. Buckingham: Open University Press. Grelsson, G. (2003). Nationell provbank i biologi. Bakgrund, nuläge, visioner. PM nr 187. Umeå universitet, Enheten för pedagogisk bedömning. Gustafsson, J-E. & Reuterberg, S-E. (2000). Metodproblem vid studier av Högskoleprovets prognosförmåga och deras lösning! Pedagogisk Forskning i Sverige, 5, (4), Hellblom-Thibblin, C. (2004). Kategorisering av barns "problem" i skolans värld: en undersökning av skolhälsovårdsrapporter läsåren 1944/ /89. Uppsala studies in education, 106. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis (Stockholm: Elander Gotab). Henriksson, W. (1995). Repeated test taking and the SweSAT. EM No 13. Umeå universitet, Enheten för pedagogiska mätningar. Henriksson, W. & Wedman, I. (1992). Prediction of academic success in a perspective of criterion-related and construct validity. EM 2. Umeå universitet, Enheten för pedagogiska mätningar. Henriksson, W. & Törnqvist, B. (2002). The effects of repeated test taking in relation to the test taker and the rules for selection to higher education in Sweden. EM No 41. Umeå universitet, Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar. Henriksson, W. & Wolming, S. (1998). Academic performance in four study programmes: a comparison of students admitted on the basis of the SweSATscores, with and without credits for work experience. Scandinavian Journal of Education, Research, 42, (2), Hofslagare, O. & Mattsson, H. (1991). Centrala provet i kemi Resultat och kommentarer. PM nr 46. Umeå universitet, Enheten för pedagogiska bedömningar. Hult, H. (1998). Examinationen och lärandet en översikt, analys och värdering av examinationens roll inom högre utbildning. CUP:s rapportserie nr 1. Linköpings universitet, Centrum för universitetspedagogik. Högskoleverket (2003). Vilken betydelse har utländsk bakgrund för resultatet på högskoleprovet? II. Högskoleverkets rapportserie 2003:23R. Stockholm: Högskoleverket. Högskoleverket (2000). Högskoleprovet: gårdagens mål och framtida inriktning. Högskoleverkets rapportserie 2000:12R. Stockholm: Högskoleverket. Kjellström, K. (1996). Matematik A. Resultat och analyser av det första nationella kursprovet i matematik. Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för pedagogik. Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning hur, vad och varför. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling (licentiatavhandling). Ladfors, M. & Ramstedt, K. (2000). Internetbaserade nationella provbanker för gymnasieskolan. Konsekvenser för elever, skola och samhälle. PM nr 164. Umeå universitet, Enheten för pedagogiska bedömningar. 28

29 29 Lexelius, A. (2004). Högskoleproven och de målrelaterade betygen. En studie av de första eleverna med de nya gymnasiebetygen. BVM nr 7. Umeå universitet, Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar. Lindberg, V. (2002). Införandet av godkändgränsen konsekvenser för lärare och elever. Ingår i: Att bedöma eller döma. Tio artiklar om bedömning och betygssättning, (s ). Stockholm: Skolverket/Liber. Lindberg-Sand, Å. (2003). Kompetensbedömning eller kunskapskontroll? Examinationen som praktiserad kunskapssyn. Rapport nr 2003:222. Lunds universitet, Utvärderingsenheten. Lindensjö, B. & Lundgren, U.P. (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: HLS förlag. Lindqvist, S. (2003). Elevers uppfattningar och upplevelser av bedömning i matematik i skolår 5. Rapport från PRIM-gruppen 2003:19. Lärarhögskolan i Stockholm. Lindström, J-O., Nyström, P. & Palm, T. (1996). Nationellt kursprov i matematik. Kurs A, C och E, vt-96. Resultat och kommentarer. PM nr 118. Umeå universitet, Enheten för pedagogisk bedömning. Lindström, J-O. & Ramstedt, K. (1993). Centrala provet i fysik Resultat och kommentarer. PM 75. Umeå universitet, Enheten för pedagogiska bedömningar. Lindström, L. (2001). Från novis till mästare. En studie av bedömningskriterier i slöjd. Ingår i C. Nygren-Landgärds & J. Peltonen (red.) Visioner om slöjd och slöjdpedagogik (s ). Åbo Akademi, Institutionen för lärarutbildning. Lindström, L. Ulriksson, L. & Elsner, C. (1999). Portföljvärdering av elevers skapande i bild. Stockholm: Skolverket. Lundahl, C. (2004). En läroplansteoretisk och läroplanshistorisk analys av kunskapsbedömning i Sveriges första läroverksstadgar Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, E-tidskrift 2004:2. Lundberg, A. (2004). Student and teacher experiences of assessing different levels of understanding. Assessment & Evaluation in Higher Education, 29, (3), Löfgren, K. (2004). Utbyteskompletteringar bland dem som avslutade gymnasiet Differenser mellan avgångsbetyg från gymnasiet och betyg som har kompletterats efter den ordinarie gymnasieskolan. BVM nr 6. Umeå universitet, Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar. Löfmark, A. & Thorell-Ekstrand, I. (2000). Evaluation by nurses and students of a new assessment form for clinical nursing education. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 14, Mattheos, N., Nattestad, A., Falk-Nilsson, E. & Attström, N. (2004). The interactive examination: assessing students self-assessment ability. Medical Education, 38, Mullis, I.V.S., Martin, M.O., Gonzalez, E.J., & Kennedy, A.M. (2003). PIRLS 2001 International Report: IEA s Study of Reading Literacy Achievement in Primary Schools. Chestnut Hill, MA: Boston College. Murphy, P. (1995). Sources of inequity: understanding students responses to assessment. Assessment in Education: principles, policy & practice, 2, 3, s Myrberg, E. & Rosén, M. (i tryck). The impact of teacher competence in public and independent schools in Sweden. (artikel insänd för publicering) Nyström, P. (2004). Rätt mätt på prov. Om validering av bedömningar i skolan. Nr. 71. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. (doktorsavhandling) Nyström, P. (2003a). Lika barn leka bäst? En gymnasielärardiskurs om nivågruppering i matematik. Pedagogisk Forskning i Sverige 8 (4), Olofsson, S. (1998). OÄ/NO-lärares attityder och arbetssätt. Resultat av lärarenkäten i TIMSS. PM nr 136. Umeå universitet, Institutionen för pedagogiska mätningar. Olofsson, S. (1997). Matematiklärares attityder och arbetssätt. Resultat av lärarenkäten i TIMSS. PM nr 130. Umeå universitet, Institutionen för pedagogiska mätningar. 29

30 30 Palmér, A. (1999). Tankar om tal lärares och elevers syn på muntlig framställning i undervisning och bedömning. FUMS Rapport 193. Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk. Petersson, K., Olsson, H., Söderström, C., Fouilloux, I., Jegat, N. & Lévy, G. (2002). Undergraduate education in endodontology at two European dental schools. A comparison between the Faculty of Odontology, Malmö University, Malmö, Sweden and Faculty of Odontolgy, Paris 5 University (Rene Descartes), France. European Journal of Dental Education, 6, Pettersson, A. (2003). Bedömning och betygsättning. Ingår i Baskunnande i matematik (s ). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Pettersson, A. (1997). Matematiken i utvärdering av grundskolan Analys av elevernas arbeten med mer omfattande matematikuppgifter i åk 9. Rapport från PRIM-gruppen, 1997: 13. Lärarhögskolan i Stockholm. Pettersson, A. (red.), (1995). Centrala prov i matematik på NT-linjerna Analys av innehåll och resultat. Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för pedagogik. Pettersson, A (red). (1994). Centrala prov i matematik på SE-linjerna Analys av innehåll och resultat. Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för pedagogik. Pettersson, A. & Kjellström, K. (1995). Läroplanens kunskapssyn överförd till det första nationella kursprovet i matematik. Rapport från PRIM-gruppen, 1995:3. Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för pedagogik. Ramstedt, K. (1999). Flickor, pojkar och fysik i ett internationellt perspektiv. En undersökning av specialistgruppen i TIMSS population 3. PM nr 155. Umeå universitet, Institutionen för pedagogiska mätningar. Ramstedt, K. (1996). Elektriska flickor och mekaniska pojkar. Om gruppskillnader på prov en metodutveckling och en studie av skillnader mellan flickor och pojkar på centrala prov i fysik. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen (doktorsavhandling). Reuterberg, S-E. (1999). Kunskaper från gymnasieskolan. Gymnasister skattar de kunskaper de fått i det nya programgymnasiet. IPD-rapport 1999:06. Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik. Richardson, G. (2004). Svensk utbildningshistoria: skola och samhälle förr och nu. 7., rev. uppl. Lund: Studentlitteratur. RiR 2004:11. Betyg med lika värde? En granskning av statens insatser. Stockholm: Riksrevisionen. Rosén, M., Gustafson, J-E. & Myrberg, E. (2003). Läskompetens i skolår 3 och 4 - en jämförelse mellan 35 länder. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Selghed, B. (2004). Ännu icke godkänt. Lärares sätt att erfara betygssystemet och dess tillämpning i yrkesutövningen. Malmö Studies in Educational Sciences, No.15. Lärarutbildningen. Malmö Högskola. (doktorsavhandling) Skolverket (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan Matematik årskurs 9. Stockholm: Fritzes förlag Skolverket (2004a). Förskolan i brytningstid. Nationell utvärdering av förskolan. Rapport 239. Stockholm: Fritzes förlag. Skolverket (2004b). Det nationella provsystemet i en målstyrd skola. Omfattning, användning och dilemman. Stockholm: Fritzes förlag. Skolverket (2004c). Internationella studier under 40 år. Svenska resultat och erfarenheter. Skolverkets analyser Stockholm: Fritzes. Skolverket (2004d). TIMSS Svenska elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i skolår 8 i ett nationellt och internationellt perspektiv. Rapport 255. Stockholm: Fritzes förlag. Skolverket (2004e). Engelska i åtta europeiska länder: en undersökning av ungdomars kunskaper och uppfattningar. Stockholm: Fritzes förlag. Skolverket (2004f). PISA Svenska femtonåringars kunskaper och attityder i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Fritzes. 30

31 31 Skolverket (2004g). Nationella utvärderingen av grundskolan Sammanfattande huvudrapport. Stockholm: Fritzes förlag. Skolverket (2003). Barns läskompetens i Sverige och i världen: PIRLS Stockholm: Fritzes. Stage, C. (2004). Gruppskillnader i resultat på högskoleprovet. PM nr 192. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Enheten för pedagogiska mätningar. Stage, C. (2003). En jämförelse mellan de gamla och nya gymnasiebetygen. PM nr 181. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Enheten för pedagogiska mätningar. Stage, C. (1996). Samma poäng samma prestation? En jämförelse på delprovs- och uppgiftsnivå mellan män och kvinnor med samma resultat på högskoleprovet. PM nr 113. Umeå universitet, Enheten för pedagogiska mätningar. Stage, C. (1997a). The Applicability of Item Response Models to the SweSAT. A study of the ERC Subtest. EM 24. Umeå universitet, Enheten för pedagogiska mätningar. Stage, C. (1997b).The Applicability of Item Response Models to the SweSAT. A study of the READ Subtest. EM 25. Umeå universitet, Enheten för pedagogiska mätningar. Stage, C. (1993). Gender differences on the SweSAT. A review of studies since Educational Measurement 7. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Enheten för pedagogiska mätningar. Stage, C. (1992a). Betyg och högskoleprov. PM nr 53. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Enheten för pedagogiska mätningar. Stage, C. (1992b). Vad betyder form och innehåll för könsskillnader i provresultat? Ingår i UHÄ-rapport 1992:3. Betyg och högskoleprov för män och kvinnor. Stockholm. Stage, C. (1992c). How important are age and education for gender differences in test results? Scandinavian Journal of Educational Research, 36, (3), Stage, C. & Ögren. G. (2004). Högskoleprovet våren och hösten Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. BVM nr 7. Umeå universitet, Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar. Stage, C. & Ögren. G. (2001). Högskoleprovets utveckling under åren Provets sammansättning och provdeltagargruppens sammansättning och resultat. PM nr 169. Umeå universitet, Enheten för pedagogiska mätningar. Svensson, A. (2004). Gymnasiebetyg eller högskoleprov som urvalsinstrument? Fallet civilingenjörsutbildningarna. Pedagogisk Forskning i Sverige, 9, (1), Svensson, A., Gustafsson, J-E. & Reuterberg, S-E. (2001). Högskoleprovets prognosvärde. Sambandet mellan provresultat och framgång första studieåret vid civilingenjörs-, jurist- och grundskollärarutbildningarna. Högskoleverkets rapportserie 2001:19R. Stockholm: Högskoleverket. Svensson, A. & Nielsen, B. (2005). Vilka kommer in på juristutbildningen och hur klarar man studierna? Pedagogisk Forskning i Sverige, 10,(1), Tholin, J. (2003). En roliger dans? Svenska skolors första tolkning av innebörden i lokala betygskriterier i tre ämnen för skolår åtta. Högskolan Borås. (licentiatavhandling) Torrance, H. & Pryor, J. (1998). Investigating Formative assessment: Teaching, learning and assessment in the classroom. Philadelphia, PA: Open University Press. Tsagalidis, H. (2003). Varför fick jag bara G? Stockholm: Print Center, Lärarhögskolan i Stockholm. (licentiatavhandling) Törnvall, M. (2001). Uppfattningar och upplevelser av bedömning i grundskolan. Malmö: Högskolan, Lärarutbildningen. (licentiatavhandling) Wester, A. (1996). Vad tycker svenska 13- och 14-åringar om matematik och naturvetenskap? En studie inom TIMSS-projektet med fokus på kön. PM n Umeå universitet, enheten för pedagogiska mätningar. Wester, A. (1995). Differential Item Functioning, Gender and Problemsolving Strategies. Ingår i Kellaghan T. (Ed.), Admission to Higher Education: Issues and Practice (s ). Dublin: Educational Research Centre. 31

32 32 Wester, A. & Jonsson, C. (1999). Flickor, pojkar och matematik. En DIF-studie av TIMSS-resultaten bland svenska 13-åringar. PM nr 152. Umeå universitet, enheten för pedagogiska mätningar. Wester, A. & Jonsson, C. (1998). Differential item functioning i matematik med fokus på kön. En studie av TIMSS resultaten bland elever på NT-linje och NV-program i gymnasieskolans sista årskurs. PM nr 143. Umeå universitet, enheten för pedagogiska mätningar. Wester, A. & Sigurdsson, B. (1997). Lågpresterande elever i TIMSS. Pedagogiska Mätningar Nr 135. Umeå: Umeå universitet, Enheten för pedagogiska mätningar. Wester, A. & Sigurdsson, B. (1998). Högpresterande gymnasieelever i TIMSS. Svenska gymnasieelevers prestation i matematik och fysik i ett internationellt perspektiv. PM nr 142. Umeå universitet, enheten för pedagogiska mätningar. Westin, H. (1999). Farväl standardprov. Standardproven i matematik för åk 9. Jämförelse av resultat på uppgifter som återkommit genom åren. Rapport från PRIM-gruppen, 1999:15. Lärarhögskolan i Stockholm. Westin, H. (1997). Matematiken i utvärdering av grundskolan Analys av elevernas lösningar på standardprovet i åk 9. Rapport från PRIM-gruppen, 1999:14. Lärarhögskolan i Stockholm. Wiggins, G. (1998). Educative assessment: designing assessments to inform and improve student performance. San Francisco, CA: Jossey-Bass. Wikström, C. (2005). Criterion-referenced measurement for educational evaluation and selection. Umeå University, Department of educational measurement. (doktorsavhandling) Wolming, S. (2001). Att utvärdera urvalsinstrument: Några reflektioner över begränsningar och möjligheter. Pedagogisk forskning i Sverige, 6, (2), Wolming, S. (1999a). Validity Issues in Higher Education Selection: A Swedish Example. Studies in Educational Evaluation 25, s Wolming, S. (1999b). Ett rättvist urval? Pedagogisk Forskning i Sverige, 4, (3) Ögren, G. (1998). Utprövning av uppgifter till Högskoleprovet. Utvärdering av försöksverksamheten med en ny utprövningsmodell. PM nr 140. Umeå universitet, Enheten för pedagogiska mätningar. Ögren, G. (1996). Ett försök med olika antal uppgifter per figuruppsättning i DTKprovet. PM 119. Umeå universitet, Enheten för pedagogiska mätningar. Ögren, G. & Lexelius, A. (1997). Kvantitativa uppgifter i antagningsprov. Några nationella och internationella exempel på uppgiftstyper som mäter kvantitativ förmåga. PM 123. Umeå universitet, Enheten för pedagogiska mätningar. Östlund-Stjärnegård, E. (2002). Godkänd i svenska? Bedömning och analys av gymnasieelevers texter. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala universitet. (doktorsavhandling) Texten får fritt kopieras för icke kommersiella ändamål under förutsättning att fullständig referens anges. Lindberg, Viveca 2005: Svensk forskning om bedömning och betyg I Studies in Educational Policy and Educational Philosophy: E-tidskrift, 2005:1. < 32