GUDMUNDRÅ HEMBYGDSGÅRD

Transkript

1 1 GUDMUNDRÅ HEMBYGDSGÅRD Läggning av faltak på Strömnäsgården Jättesta 8:3, Kramfors kommun Dokumentationsavdelningen. Rapport nr 2011:21 Bodil Mascher

2 2 Innehåll: Sid. Inledning 3 Hus med historia / projektbeskrivning Objekt / dnr. Fastighet Länsstyrelsens tillståndsärende Ägare /Hembygdsförening Objektbeskrivning 4 Beskrivning / Historik Åtgärder och genomförande 5 Taktäckning med stickspån Tillstånd före restaurering / Planerade åtgärder 6 Genomförda åtgärder 8 Informationsinsatser 17 Att tänka på 17 Källor 18 BILAGA Affisch Öppet hus.

3 3 Inledning Projektbeskrivning Gudmundrå hembygdsförening ska lägga faltak på Strömnäsgården, som står på hembygdsgården. Restaureringen ingår i projektet Hus med Historia som delfinansieras av Länsstyrelsen. Det ska genomföras i samverkan med Samarbetskommittén för Ångermanlands och Medelpads Hembygdsförbund och Murberget Länsmuseet Västernorrland. Objekt / dnr. Bostadshus/museibyggnad, Gudmundrå hembygdsgård. Dnr. 2011/144. Fastighet Jättesta 8:3, Gudmundrå socken, Kramfors kommun. Länsstyrelsens tillståndsärende Beslut dnr Ägare /Hembygdsförening Gudmundrå Hembygdsförening.

4 4 Objektbeskrivning Beskrivning / Historik Hembygdsgården 1935 bildades Gudmundrå hembygdsförening fick man lagfart för köpet av det område som kom att bli hembygdsgård, en platå söder om Riksväg 90, där en mindre gård tidigare hade legat. Området som utökades sedan till kvm. Strömnäsgården Strömnäsgården är en 1 1/2 vånig halvkorsbyggnad med timmerstomme, rödmålad locklistpanel med inbyggda knutlådor och tättspröjsade fönster. Den vitmålade dörren med överljus är något sidoplacerad med en vackert skuren portalomfattning med festonger, tandsnitt, och pilastrar på sidorna. Huset har sadeltak med stickspån och en modernt utformad skorsten. Portomfattningen verkar vara original men dörrbladen, med skador på fyllningarna, uppges vara sekundära med Östbygårdens dörr som förlaga. Det fd bostadshuset från Strömnäs by var den första byggnad som flyttades till hembygdsgården år Vid uppförandet fanns ännu ingen väg och stockarna fraktades uppför backen med häst. Huset skänktes av Vega och Teodor Fällström och har enligt uppgift varit i släktens ägo sedan talet. Strömnäs by brändes dock av ryssarna Hur mycket av husets material som blev förstört eller återanvänt är okänt. Dåvarande ägarna byggde upp huset på en ny plats i samma by år byttes fönstren och blyspröjs ersattes av träspröjs under dåvarande ägare Pehr Näsström, som fick hjälp av grannen Erik Åhman, som ersattes med 42 Riksdaler för arbetet. Glaset köptes från Sandö Glasbruk sattes en järnspis in i kökets eldstad. Murningsarbetet utfördes av drängen Johan Fälldin, som även bytte det gamla brädgolvet mot smalare hyvlade golvbräder. Kamin ersatte den öppna eldstaden i kammaren. Huset har under en period varit nämndemansgård och använts vid bröllop och andra högtidliga tillfällen. Den fungerar sedan 1961 som museibyggnad, där man förvarar och visar kulturhistoriskt värdefulla inventarier.

5 5 Åtgärder och genomförande Brädtak i länet Det finns få faltak /brädtak kvar i länet om man undantar de museala miljöerna, där brädtak har lagts under senare tid för att demonstrera tekniken (brädtak är traditionell benämning i Norrland). Utanför Gammelgårdens museiområde i Myckelgensjö i Anundsjö socken (Örnsköldsviks kommun) låg ett brädtak tillhörande ett lågt båthus, vars väggar låg halvvägs nere i marken. Båthuset hade ej använts och låg vid den tidigare strandlinjen. Inte sällan träffar man dock på takbräder i sekundära konstruktioner. De kan förekomma som rotebräder till stickspånstak, som till exempel en takyta på kyrkstallarna vid Arnäs kyrka eller en bräda på rotet på kyrkstallarna vid Högsjö nya kyrka (Härnösands kommun). Ibland förekommer återanvända bräder i väggar på exempelvis uthus od. Att dessa bräder varit takbräder kan antagas, då de haft vattenrännor. Många bevis på att brädtak har varit vanliga, åtminstone under hela 1800-talet visar uppgifter i brandstodsbolagen. Bjästa kvarn, (Örnsköldsviks kommun), 15 ¾ aln l x 13 ½ aln bred och byggd i timmer (27 varv upp till väggbandet) av fura stod på en 2 aln hög stenfot hade år 1845 brädtak enligt en värdering. Till kvarnhusets övre avdelning ledde en brygga. Rännan var 6 aln lång och 5 ¼ aln bred, 1 aln och 2 tum djup. Vid Graninge Bruk (Sollefteå kommun) var det också vanligt med brädtak, på såväl boningshus som produktionsbyggnader. Sörhammaren byggd 1813 i resvirke med bjälkar av timmer och bräder 1813 hade brädtak liksom det timrade kolhuset. Den timrade bagarebyggningen uppförd 1820 var år 1846 avtäckt medbrutet tak av dubbla bräder, contorsbyggningen uppförd i timmer 1826 hade också tak av dubbla bräder. Smedbyggningarna (smedsbostäderna) var lite modernare ; rödfärgade och med spåntak. Bruksbyggningen var rödfärgad och senare med spåntak. På Gideå bruk (Örnsköldsviks kommun) användes också brädtak. Där fanns en mjölkvarn. Kvarnhuset, 14 ½ aln x 12 aln uppfört av timmer i närheten av hammarsmedjan och ett hjulhus, var alla försedda med brädtak år 1853.

6 6 Del av brädtak med rännor, som senare spikats på med stickspån. Arnäs kyrkstallar Tillstånd före restaurering / Planerade åtgärder Strömnäsgården har ett trelagstäckt stickspånstak från 1975, som är i dåligt skick och i behov av åtgärder. Hembygdsföreningen planerar ersätta stickspånet med ett faltak, som läggs på traditionellt sätt. Föreningen tycker att det är svårt att få tag i bra spån och få personer kan lägga spåntak. Ett faltak uppskattas kunna vara beständigt cirka 75 år framåt i tiden med återkommande tjärning. Det står också en byggnad bredvid, som Träakademien har avtäckt med bräder. Takbräderna skulle vara av fura, som behandlas på båda sidor med en till 70 grader uppvärmd specialtjära och skruvas med skruv i ett regelverk med ett plastskikt under enligt arbetsbeskrivning. Under faltaket vill man som extra säkerhet lägga använda moderna material anges det. Länsstyrelsens bidrag skulle utgå för material- och arbetskostnad för läggning av faltak genom anlitad arbetskraft, materialkostnader för nock-vindbräder och trärännor och för byggnadsställningar. En ny vattränna av trä skulle nytillverkas likt den befintliga rännan som var förstörd av röta.

7 Strömnäsgården med det gamla stickspånstaket Södra gavelfasaden med de gamla vindskivorna.

8 De gamla vindskivorna och den gamla trärännan. Södra gavelfasaden. Genomförda åtgärder Hembygdsföreningen hade beställt 180 sågade bräder med vattrännor, som levererades i slutet av första veckan i augusti. Virket låg på tork några veckor innan tjärning påbörjades i början av september, som hembygdsföreningen själv gjorde besökte antikvarien hembygdsgården, då de sista bräderna blev strukna. Man använde uppvärmd dalbränd tjära från Engwall & Claesson, som hade blandats med terpentin och rå linolja. Blandningen var en roslagsmahogny med stor andel tjära (ca 10 delar tjära och 1 del terpentin + olja) och ströks med pensel på båda sidor en gång. Virket från MST; Mobila Sågverk och Trä i Ullånger var tyvärr förhållandevis snabbväxt, som vanligt är, när det troligtvis växt i kustlandet. Brädläggningen, som påbörjades sista veckan i september, utfördes av elever från Mittuniversitetet - Träakademien i Kramfors och deras lärare Jan Eriksson. Man valde det mest tättväxta virket som bottenbräder med tanke på framtida brädbyten. Skruv, plast och läkt som underlag till brädläggningen kunde godkännas, eftersom detta ingick i arbetsbeskrivning med kostnadsberäkning. En traditionell brädläggning görs med spik, bottenbräder och lockbräder utan plast och läkt men hembygdsföreningen ville ha detta underlag som, enligt deras mening, innebar en extra säkerhet.

9 Hembygdsföreningen tjärstryker takbräder på Gudmundrå hembygdsgård Tjärade takbräder på Gudmundrå hembygdsgård.

10 Tjärade takbräder på Gudmundrå hembygdsgård Ändträet tjäras senare efter jämnsågning vid takfoten.

11 Uppvärmning av tjäran bakom Strömnäsgården. Bräderna skruvades fast med stjärnskruv. På östra takfallets södra del har Träakademiens elever lagt bräderna på sitt vis. De första tre metrarna från söder sitter skruvarna i bottenbrädernas kanter, på varannan sida i zig-zag för att de inte ska spricka. Dessa skruvar som placeras i kanterna täckes av lockbräder och syns ej. Lockbräderna sitter med en skruv på mitten på 1,5 meters mellanrum. Bräderna är 17,5 x cm. På de övriga takytorna lades taket på föreningens begäran enligt anvisningar från leverantören av underlagsmaterialet, Berglunds Trä. Detta var färdiglagt när antikvarien kom för att besikta taket. Metoden hade ändrats så att en skruv placerades mitt på varje bottenbräda varannan 1,5 meter. Därefter hade man lagt ribb mellan bottenbrädorna med luft emellan. Lockbräderna skruvades därefter på skrå in mot ribben. Skruvarna sattes 2 och 2 på vardera sidan av brädans kanter mitt för varandra, sammanlagt 8 skruvar på varje lockbräda (brädornas längd ca 1,8 meter). Huset har dubbla vindskivor. Den undre vindskivan kunde återanvändas på vardera sida men eftersom taket blev något tjockare med läkt under måste den övre vindskivan nytillverkas 3 cm bredare än originalet på vardera gavel. På långsidorna har de övre takfotsbrädorna gjorts lite bredare än originalet. Underliggande takfotsbrädor kunde återanvändas. Nya vattrännor av trä, lika de befintliga nytillverkades på Älandsbro Snickeri med den gamla trähängrännan som förlaga. Eftersom man ej kunde tillverka tillräckliga längder måste rännorna skarvas. Flera av de levererade rännorna var av snabbväxt trä, påtalades vid antikvarisk kontroll Man måste därför välja de bästa när ihopfogningen ska ske, rännorna bör ha minst 70 cm utstickande ändar.

12 12 Kvarstående arbeten Tjärning, ihopfogning och uppsättning av trähängrännor återstår. Enligt uppgift från Träakademiens lärare skulle rännorna skarvas med samma metod som originalet dvs. rakt med ände mot ände. Skarven fogas med träpluggas och tätas likt båtspann med tjärat lindrev. Tjärning med trätjära sker till våren. Rännkrokar av smidesjärn har nytillverkats på elevernas smidesutbildning med härbrets rännkrokar som förlaga Läkt monterad på östra takfallet. Påbörjad faltaksläggning Bottenbräder och lockbräder lagda på södra änden av östra takfallet.

13 Brädläggning av södra änden, östra fallet med ribb mellan bottenbräderna Södra vindskivorna med ny bredare övre vindskiva efter brädlagt tak.

14 Södra takfallet med ny bredare takfotsbräda överst. Tjärning av sågade brädändar är nu slutförd Östra takfallet brädlagt. Gamla trärännan hänger kvar.

15 Västra takfallet brädlagt. Ny trähängränna ännu ej uppsatt Nytillverkade trärännor från Älandsbro Snickeri före ihopfogning. Utförda arbeten utanför Hus med historiaprojektet Hembygdsföreningen har under sommaren även lagt brädtak på ett härbre. Bidrag från Länsstyrelsen utgår ej för detta arbete. Träakademien har fällt en stor tall bakom

16 16 härbret, där det fanns många träd och var mörkt och skuggigt. Man håller nu på att spräcka tallen på tradtionellt vis, dvs. man drar med timmerpenna en linje på varje sida av den barkade stocken där björkkilar slås in längs med linjerna så att stocken så småningom spräcks med förhoppningsvis med fibrerna hela. Man brukar använda träklubba och slå försiktigt på varje kil efter ordning, ett tidsödande arbete. Av materialet ämnar man sedan reparera mushylla och grund på härbret Brädtak på härbre utanför projektet. Före tjärning av vindskiva och ny mushylla Rötskadad mushylla, syll och stolpben saknas.

17 Stockar till mushyllor spjälkade utmed träfibrerna. Informationsinsatser En Öppet husdag anordnades på Gudmundrå hembygdsgård som ett samarbete mellan Gudmundrå Hembygdsförening, Mittuniversitetet Träakademien i Kramfors och Murberget Länsmuseet Västernorrland. Träakademiens elever med lärare visade traditionella hantverk, tjärning, smide och faltaksläggning och antikvarien var på plats för rådgivning kring byggnadsvård. Många besökare, uppskattningsvis ett femtiotal besökare, kom för att bevittna taktäckningen av Strömnäsgården. Ordföranden i hembygdsföreningen, Börje Eriksson, guidade besökarna runt på gården. Föreningen hade ordnat med kaffeservering och tunnbrödsförsäljning i Östbygården. Antikvarien har gjort textunderlag och foton för skyltning och affischering. För lay-out och presskontakter svarar Länsmuseets informationsavdelning. Att tänka på En tydlig samordning är alltid bra, så att alla inblandade vet vem som utför olika moment. Det kan exempelvis gälla beställningen av bräder, som blev införskaffade från ett annat håll, än vad som sagts tidigare. Vad gäller faltaksläggningen ändrades exempelvis metoderna under arbetets gång. Detta visar på att mer formella byggmöten med protokoll kan behövas för olika klargöranden.

18 18 Källor Gudmundrå hembygdsgårds arkiv, Gudmundrå hembygdsgård texter av Börje Eriksson och Vega Fällström (otryckt). Utvalda kulturmiljöer i Gudmundrå socken. Kulturmiljövårdsprogram för Kramfors kommun. Del 2:3.