SVENSKA KYRKANS FÖRSAMLINGSFÖRBUND

Transkript

1 Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 7 april 2007 Budgetförutsättningar 2008 Församlingsförbundet lämnar i detta FörbundsInfo allmänna förutsättningar inför arbetet med budgeten för De nyheter som har betydelse för budgeten 2008 är följande: Nya regler angående budgetbalanskravet - målkapital Förändringar i PO-pålägget Det nya pensionsavtalet Registrering av kyrkoavgift, begravningsavgift samt budget för begravningsverksamheten skall ske i KOB På Församlingsförbundets webbplats, finns aktuell information under Ekonomi/Budget. Under Ekonomi/Mallar & Blanketter finns en Excel-mall för beräkning och simulering av kyrko- och begravningsavgift och andra hjälpdokument för budgetarbetet. Bilaga: Kalender med viktiga datum. Handläggare: Ekonomikonsulent AnnMargaret Dahlström, tel , annmargaret.dahlstrom@svenskakyrkan.se Ekonomikonsulent Anna Ersson, tel , anna.ersson@svenskakyrkan.se Ekonomikonsulent Liselotte Ågren, tel , liselotte.agren@svenskakyrkan.se Avtalssekreterare Birgitta Brandsjö, tel (PO-pålägg) birgitta.brandsjo@svenskakyrkan.se SVENSKA KYRKANS FÖRSAMLINGSFÖRBUND Box 4312, STOCKHOLM Tel Fax E-post forsamlingsforbundet@svenskakyrkan.se Webbplats Redaktör Lars Lidström

2 Budgetförutsättningar 2008 Församlingsförbundet lämnar i detta FörbundsInfo allmänna förutsättningar inför arbetet med budgeten för I bilaga 1 finns en kalender med viktiga datum. De nyheter som har betydelse för budgeten 2008 är följande: Nya regler angående budgetbalanskravet målkapital Förändringar i PO-pålägget Det nya pensionsavtalet Registrering av kyrkoavgift, begravningsavgift samt budget för begravningsverksamheten skall ske i KOB Information på Församlingsförbundets webbplats På Församlingsförbundets webbplats, hittar du aktuell information under Ekonomi/Budget. Under Ekonomi/Mallar & Blanketter finns en Excel-mall för beräkning och simulering av kyrko- och begravningsavgift och andra hjälpdokument för budgetarbetet. 1. Målkapital konsekvenser i budgetarbetet Nya regler i Kyrkoordningen innebär att fullmäktige ska fastställa ett mål för det egna kapitalets storlek målkapital. Detta kan få konsekvenser i budgetarbetet. Nivån på målkapitalet kan komma att påverka det ekonomiska utrymme som finns för 2008 och följande år och får då konsekvenser för budgetdirektiven. När dessa tas fram bör arbetet med att fastställa nivån på målkapitalet ha kommit så långt att det finns en preliminär indikation på lämplig nivå på målkapitalet. För vidare information om fastställande av målkapital, se FörbundsInfo 5/ Kyrko- och begravningsavgift Budget för 2008 Under år 2008 erhåller församlingar och samfälligheter kyrko- och begravningsavgift på grundval av 2007 års taxering (den kommunalt beskattningsbara inkomsten för inkomståret 2006). Avgiften som erhålls avser ett beräknat förskott för 2008 samt slutavräkning för Vid intäktsberäkningen för budgetår 2008 används det taxeringsutfall som Skatteverket tillhandahåller. Det slutliga taxeringsutfallet för taxeringsåret 2007 publiceras inte förrän i november, så budgeten måste bygga på Skatteverkets prognoser om taxeringsutfallet. Den första prognosen presenteras den 9 augusti. De församlingar som vill beräkna 2008 års intäkter dessförinnan, uppräknar utfallet för tax 2006 med prognostiserad förändring av skatteunderlaget (Tabell 1). Beräkningen kan göras med hjälp av den Excel-mall som finns på Församlingsförbundets webbplats. Var och hur får vi prognoser på 2007 års taxering? Skatteverket presenterar prognoser och utfall från taxering 2007 på sin webbplats under Servicetjänster/Taxeringsutfall. Precis som tidigare år kommer tre preliminära prognoser samt ett slutgiltigt taxerings- FÖRBUNDSINFO NR (18)

3 utfall för avgiftsunderlaget att publiceras. Prognoserna kan läsas direkt på datorskärmen och skrivas ut. Uppgifterna kan tas fram på riks-, läns-, kommun- och församlingsnivå. Skatteverket bedömer att den första prognosen för avgiftsunderlag taxeringsår 2007 kommer att publiceras på webbplatsen den 9:e augusti, den andra den 6:e september och den tredje den 4:e oktober innevarande år. Det slutliga taxeringsutfallet publiceras den 26:e november. Publiceringen sker på eftermiddagen. Prognoserna utgörs primärt av registrerat deklarationsmaterial. Därutöver görs en uppskattning av värdet för ännu ej inkomna deklarationer. Vidare görs även justeringar för deklarationer som kraftigt avviker från t.ex. kontrolluppgiften. Deklarationer som uppvisar extremt höga värden och som därmed justerats ned i prognosen, redovisas separat. Med deklarationer med extrema värden avses sådana som visar att den slutliga skatten överstiger skattemyndighetens egna noteringar om inkomstskatt, skatt på reavinster och förmögenhetsskatt med mer än två miljoner kronor. Genom denna information ges en fingervisning om osäkerheten i prognosen för er församling, samfällighet eller ert stift. Observera att i prognoserna och det slutliga utfallet på Skatteverkets webbplats ingår dödsbon i underlaget för begravningsavgiften (men inte i underlaget för kyrkoavgiften). Detta innebär att underlaget för, och därmed intäkten från, begravningsavgiften blir något för hög. I Kyrknätets budgetsimulering, där senaste prognosen om taxeringsutfallet hämtas automatiskt, är underlaget rensat från dödsbon. Budget för Vid intäktsberäkningen för budgetår uppräknas taxeringsutfallet för 2006, eller Skatteverkets prognos för 2007, med prognostiserad förändring av skatteunderlaget för respektive år (Tabell 1). Beräkningen kan göras med hjälp av den Excel-mall som finns på Församlingsförbundets webbplats. Excelmallen kan också användas för simulering av kyrko- och begravningsavgiften, dvs. för att testa vad utfallet blir vid höjning eller sänkning av avgiftssatsen för kyrko- och begravningsavgift eller vid olika antaganden om förändring av avgiftsunderlaget. Förändring av skatteunderlaget Tabell 1, som visar ett riksgenomsnitt av den förväntade förändringen av skatteunderlaget (dvs. det underlag som kyrko- och begravningsavgiften baseras på), grundar sig på Sveriges Kommuner och Landstings prognos februari I föregående års prognos för inkomstår 2006 förutspåddes att skatteunderlaget för riket skulle öka med 4,4 %. Denna prognos har i år justerats ned till 4,2 % på grund av effekter av ändrade skatteregler som delvis motverkas av ökad sysselsättning. FÖRBUNDSINFO NR (18)

4 Egen bedömning Beroende på lokala omständigheter såsom t.ex. låg/hög skattekraft, åldersstruktur, sysselsättning och/eller in- och utflyttning är spridningen av ökningstakten på skatteunderlaget stor i förhållande till riksgenomsnittet. Därför är oftast en egen bedömning och justering nödvändig i den enskilda församlingen/samfälligheten. I detta sammanhang kan det vara till ledning att jämföra den egna församlingens eller samfällighetens skatteunderlagsutveckling med riksgenomsnittet under de senaste åren. Det kan göras med hjälp av det publicerade inkomstutfallet på Skatteverkets webbsida som kan tas fram både på riks-, läns-, kommun- och församlingsnivå. Uppgifter finns för fyra år tillbaka. Ta gärna kontakt med kommunen för utbyte av erfarenheter och låt försiktighetsprincipen vara vägledande. Beskattningsunderlaget för tillhöriga ökar i mindre omfattning än för övriga. Förklaringen till detta är huvudsakligen generationsväxling samt utträden. De flesta församlingar bör justera ner ökningstakten på avgiftsunderlaget, även här med hänsyn taget till lokala förhållanden. Församlingsförbundet tror att justeringen bör ligga i intervallet 0,5-2,0 %. I tabellen och i Excel-mallen har en justering gjorts med -2,0 %. På riksnivå var ökningstakten för tillhöriga drygt 2 % lägre än ökningen av det totala beskattningsunderlaget för inkomståret Avgiftsunderlaget för begravningsavgiften påverkas inte av utträden och generationsväxling och kan därför räknas upp enligt Sveriges Kommuner och Landstings prognos, med eventuella justeringar för lokala förhållanden. Tabell 1 Förändring av skatteunderlaget budgetåren Inkomstår Taxeringsår Budget- år Förändring av skatteunderlag Specifikation av förändring av skatteunderlaget Sveriges kommuner och landstings prognos Egentlig förändring Regeländring Justering p.g.a. generationsväxling samt utträden Beräknad förändring av avgiftsunderlaget för kyrkoavgift ,2 % 4,3 % -0,1 % -2,0 % 2,2 % ,3 % 4,1 % 0,2 % -2,0 % 2,3 % ,5 % 4,5 % 0,0 % -2,0 % 2,5 % ,5 % 4,5 % 0,0 % -2,0 % 2,5 % ,6 % 4,6 % 0,0 % -2,0 % 2,6 % De procentuella förändringarna anger förändring i förhållande till tidigare år. FÖRBUNDSINFO NR (18)

5 Specifikation av förändring av skatteunderlag Egentlig förändring av skatteunderlaget Med egentlig förändring avses den ökning av skatteunderlaget som skulle ha skett om inga skatteregler förändrats. Den egentliga förändringen av skatteunderlaget beror således primärt på konjunkturförändringar, såsom exempelvis löneutveckling och förändring av antal personer i arbete. Förändring på grund av regeländring Regeländringar innebär att staten beslutar om förändring i regelverket som påverkar den kommunalt beskattningsbara inkomsten. År 2006 minskade skatteunderlaget med 0,1 procentenheter till följd av att det regionala grundavdraget höjdes. År 2007 slopas den regionala höjningen av grundavdraget och beloppsgränserna för vissa andra avdrag ändras. Effekten av dessa förslag är en ökning av skatteunderlaget med ca 0,2 procentenheter. För inkomståren finns i dagsläget inga aviserade regelförändringar. Det från och med 2007 införda jobbskatteavdraget påverkar inte skatteunderlaget. Beräkning och simulering av kyrko- och begravningsavgift Excel-mall på Församlingsförbundets webbplats På Församlingsförbundets webbplats finns en Excel-mall för beräkning och simulering av kyrko- och begravningsavgift för åren I mallen lägger församlingen/samfälligheten själv in alla uppgifter som behövs för beräkningen. Underlag för beräkning avgiftsunderlaget hämtas från den slutliga taxeringen 2006 eller från Skatteverkets prognos om taxeringsutfallet för tax Med kyrkoavgift avses i mallen kyrkoavgift exklusive begravningsavgift för dem som tillhör Svenska kyrkan. Med begravningsavgift avses begravningsavgift för såväl tillhöriga som icke tillhöriga. Budgetsimulering via Kyrknätet I slutet av augusti, efter att Skatteverket lämnat sin första prognos, kan Kyrknätets budgetsimulering användas för beräkning och simulering av kyrkooch begravningsavgift. Här hämtas automatiskt Skatteverkets prognoser och uppgifter om församlingen/samfällighetens registrerade kyrko- och begravningsavgift samt utanordnade förskott. Observera att i prognoserna och det slutliga utfallet på Skatteverkets webbplats ingår dödsbon i underlaget för begravningsavgiften (men inte i underlaget för kyrkoavgiften). Detta innebär att underlaget för, och därmed intäkten från, begravningsavgiften blir något för hög. I prognoserna som hämtas till Kyrknätets budgetsimulering är underlaget rensat från dödsbon. Kyrko- och begravningsavgift med tre decimaler Från och med 2006 finns möjlighet att besluta om uttag av kyrko- och begravningsavgift med tre decimaler. Denna möjlighet har efterfrågats av större församlingar och samfälligheter, där det inte alltid finns behov av att höja avgiften med ett helt öre för att åstadkomma balans i budgeten. FÖRBUNDSINFO NR (18)

6 3. Löner, inflation och internränta Löneökning I nuvarande avtal, som gäller t.o.m , är det lägsta utrymmet för löneökningar 2 % av lönesumman per år. Något nytt avtal är ännu ej tecknat. Sveriges Kommuner och Landstings bedömning är att löneökningen 2008 och 2009 blir 0,1 % -enhet större än 2007 års ökning. För 2010 beräknas löneökningarna bli 0,2 % -enheter högre än Vid bedömning av löneökningen i den enskilda församlingen/samfälligheten kan justeringar behöva göras beroende på lokala omständigheter, t.ex. löneglidning. En jämförelse av den egna löneutvecklingen de senaste åren med motsvarande löneökningen för riket kan ge vägledning. Inflationprognos Prognosen för inflationen följer Riksbankens inflationsmål som innebär att konsumentprisindex (KPI) får öka högst 2 procent med en tolerans på 1 procentenhet uppåt och nedåt. KPI är det mest använda måttet för prisutveckling och visar hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen. Måttet kan användas som vägledning vid uppräkning av det allmänna kostnadsläget för kommande år. I många församlingar och samfälligheter är driftskostnader för fastigheter en stor del av de övriga externa kostnaderna. Vissa av driftskostnaderna, t.ex. kostnader för el och olja, har den senaste tiden haft en snabbare kostnadsutveckling än andra konsumtionsvaror. Det kan därför vara bra att göra en individuell bedömning av kostnadsutvecklingen för dessa. Ett sätt kan vara att göra en jämförelse av de egna driftskostnaderna mellan åren. Internränta Församlingar och samfälligheter som är huvudmän är skyldiga att förse begravningsverksamheten med de anläggningstillgångar (byggnader, maskiner, verktyg) som behövs för att utföra den verksamhet som framgår av begravningslagen (1990:1144). Huvudmannen får ersättning genom att begravningsverksamheten belastas med kostnaderna för avskrivningar och för internränta på anläggningstillgångarnas bokförda värde. Begravningsverksamheten erhåller i sin tur internränta på sin del av gravskötselskulden. Internräntesats 2008 Internräntan för år 2008 beräknas till 3,61 % och grundas på den av RSV fastställda genomsnittliga statslåneräntan för år Detta innebär en eftersläpning på två år. Som alternativ till statslåneräntan kan ett prognosvärde om förväntad räntenivå för år 2008 användas. I de fall församlingen/samfälligheten avser att använda annan ränta än den Församlingsförbundet rekommenderar bör samråd ske med begravningsombudet. Endast en räntesats är tillåten. Församlingen/samfälligheten får inte använda olika räntenivåer för kostnads- och intäktsränta. FÖRBUNDSINFO NR (18)

7 Beräkningsgrund Internräntan beräknas på anläggningstillgångarnas utgående bokförda värde, dvs. efter budgetårets avskrivningar. I de fall församlingen/samfälligheten har en anläggningstillgång som finns bokförd som pågående arbete vid budgetårets slut, skall även denna tillgång vara med vid internränteberäkningen. I de fall det är uppenbart oskäligt att begravningsverksamheten skall betala internränta på en viss anläggningstillgång under ett helt år, kan räntan istället beräknas månadsvis. En sådan metod kan t.ex. vara lämplig om församlingen/samfälligheten gjort en mycket stor investering sent under året. I de fall räntan beräknas månadsvis skall även avskrivning göras månadsvis. Begravningsverksamhetens del av gravskötselskulden ränteberäknas efter avräkning av årets skötselavgifter. 4. Personalomkostnader Lagstadgade sociala avgifter Arbetsgivaravgifter Lag om sociala avgifter reglerar vilka arbetsgivaravgifter som arbetsgivaren ska betala till staten. De lagstadgade sociala avgifterna uppgår 2007 till 32,42 % och några förändringar för 2008 är ännu inte aviserade. Normalt beräknas sociala avgifter på hela lönesumman. De nya reglerna avseende s k. nystartsjobb samt förslaget om nedsättning av arbetsgivaravgifter för ungdomar mellan 19 och 24 år kan medföra en sänkning av kostnaderna för arbetsgivaren. Nedsättningen av arbetsgivaravgifter vid nystartsjobb avser endast nyanställningar medan förslaget om nedsättningen för ungdomar även avser redan anställda ungdomar. Se vidare i Lönepärmen från Tholin & Larsson. Arbetstagare födda I det nya statliga pensionssystemet finns ingen övre åldersgräns för intjänande av pensionsrätt. Även inkomster efter fyllda 65 år är pensionsgrundande till allmän pension. För dessa inkomster betalas från och med 2007 bara ålderspensionsavgift som uppgår till 10,21 %. Den redovisas och betalas på samma sätt som den vanliga arbetsgivaravgiften. För arbetstagare födda före 1938 gäller äldre regler, se nedan. Enligt LAS har en arbetstagare rätt att bibehålla sin anställning till 67 års ålder. Särskild löneskatt för arbetstagare födda före 1938 Istället för arbetsgivaravgifter betalas särskild löneskatt på lön eller annan ersättning till arbetstagare som är födda före Bestämmelserna gäller även arvoden till förtroendevalda födda före Den särskilda löneskatten uppgår 2007 till 24,26 % och några förändringar för 2008 är ännu inte aviserade. (Särskild löneskatt betalas även på pensionspremier men denna löneskatt debiteras via F-skatten.) FÖRBUNDSINFO NR (18)

8 Avtalsenliga avgifter Förtroendevalda och uppdragstagare För förtroendevalda och uppdragstagare 1 begränsas arbetsgivaravgifterna till de lagstadgade avgifterna enligt ovan. Anställda inklusive timavlönade Försäkringar För anställda tillkommer avgifter för avtalsenliga försäkringar. Dessa är: Avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS-KL), utgör ett komplement till sjukpenning och sjukersättning/aktivitetsersättning. Premien beräknas på den totala lönesumman för samtliga anställda. Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA KL), lämnar ersättning vid olycksfall i arbetet (även färd till och från arbetet) samt arbetsrelaterad sjukdom. Premien beräknas på den totala lönesumman för samtliga anställda. Tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL), lämnar ersättning till efterlevande vid dödsfall. Denna premie faktureras utifrån en prognostiserad uppskrivning av tidigare års lönesumma. Någon avräkning sker inte då den fakturerade premien är definitiv. Trygghetsfonden och det s.k. omställningsavtalet ersätter det gamla AGF-KL. Avtalet ger stöd, och i vissa fall ekonomisk ersättning, till arbetstagare som sägs upp p.g.a. arbetsbrist. Premien för 2008 beräknas kvarstå på oförändrad nivå, 0,3 % av lönesumman för samtliga anställda. FORA Försäkringscentral administrerar de avtalsmässiga försäkringarna ovan, med undantag för tjänstegrupplivförsäkringen (TGL-KL) som administreras av KPA och omställningsavtalet som administreras av Församlingsförbundet. FORA fakturerar en preliminär årspremie baserad på en prognostiserad uppskrivning av tidigare års lönesumma. Den preliminära årspremien är uppdelad på sex betalningstillfällen per år. I mitten av varje jämn månad skickar FORA en delfaktura på årsbeloppet. På fakturan anges även årets övriga betalningstillfällen med årsbelopp. Är den beräknade årspremien lägre 1 För ett uppdragstagarförhållande gäller att arbetsgivaren inte utövar direkt ledning och kontroll i fråga om tid, plats och sättet att utföra arbetsuppgifter. Arbetet som utförs är av kortvarig karaktär. Ersättningen inkluderar kostnader för verktyg och material, t.ex. till en solistmusiker som framför sin konsert med eget instrument. Ytterligare exempel på uppdragstagare är förtroendevalda, såväl ordförande som ledamot i kyrkliga styrelser och nämnder. För ett arbetstagarförhållande gäller att arbete utförs för arbetsgivare som utövar ledning och kontroll i fråga om tid, plats och sättet att utföra arbetsuppgifter. Arbetet kan vara varaktigt eller ha kortvarig karaktär. Lön kan utbetalas per timme eller för kalendermånad. Exempel är kyrkomusiker som arbetar vid en enstaka förrättning eller gudstjänst. En helhetsbedömning måste göras i varje enskilt fall. FÖRBUNDSINFO NR (18)

9 än 10% av prisbasbeloppetet, kronor för 2007, faktureras hela beloppet på årets första faktura. Församlingsförbundet använder samma underlag för avgiften till omställningsavtalet som används för riskförsäkringen till pensionskassan och fakturering sker årligen i efterskott i mars månad. Pensionsavgifter nytt avtal KAP-KL Svenska kyrkan Svenska kyrkan fick 2006 ett nytt pensionsavtal. Avtalet överensstämmer till stora delar med kommunernas och landstingens avtal KAP-KL. Avtalet gäller fr.o.m men förändringarna avseende pensionsavgifter träder i kraft KAP-avtalet innehåller liksom PFA en avgiftsbestämd pension, en förmånsbestämd pension, en efterlevandepension samt möjlighet till pension enligt överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagare. Det nya avtalet ger initialt högre kostnader eftersom: den avgiftsbestämda pensionsavgiften betalas med samma procentsats på hela lönen för alla anställda 2 intjänandeåldern för den avgiftsbestämda pensionen sänks till 21 år Den kostnadsdrivande effekten som de förmånsbestämda pensionerna har haft bryts på längre sikt dels eftersom gränsvärdet för den förmånsbestämda pensionen höjs till 7,5 inkomstbasbelopp (i det gamla avtalet var gränsen 7,5 förhöjt prisbasbelopp) och dels genom att förmånsnivåerna sänks från 62,5 % till 55 % under en 20-årig övergångsperiod. Det innebar att gränsen för förmånsbestämd pension 2006 höjdes från kr/månad till kr/månad. För 2007 är gränsen för förmånsbestämd pension kr/månad. En annan viktig skillnad mellan det gamla och det nya avtalet är att den förmånsbestämda pensionen för anställda med löner över det nya taket, 7,5 inkomstbasbelopp, är oantastbar och därmed ska försäkras hos Kyrkans pensionskassa. Den förmånsbestämda pensionen kommer att faktureras årligen. Avgiftsbestämd ålderspension 1. Kostnaden för den avgiftsbestämda pensionen är 4,25 % 2008 och kommer att höjas till 4,5 % Fr.o.m är den lika för alla anställda. Övergångsbestämmelser finns dock för dem som: är födda 1975 och tidigare och tillhör Kommunals avtalsområde och har varit anställda i samma befattning oavbrutet sedan Avgiften för dessa ligger kvar på 4,5 % på lönedelar under 7,5 inkomstbasbelopp. På ev inkomstdelar över 7,5 inkomstbasbelopp är avgiften 4,0 % utom för dem som är födda 1946 eller tidigare. De har kvar den lägre avgiften 2,1%. 2 För arbetstagare inom Kommunals avtalsområde, födda mellan 1946 och 1975, anställda före 1/ och som fortfarande är anställda, är nivån under tak 4,5%. FÖRBUNDSINFO NR (18)

10 2. Kostnaden för riskförsäkringen (efterlevandepensionen) är 0,5 % av den totala lönesumman. 3. Avgiftsbefrielseförsäkringen är en del av pensionsavtalet men hanteras inte av Pensionskassan utan av FORA. Försäkringen övertar arbetsgivarens inbetalning av pensionsavgift för den avgiftsbestämda ålderspensionen för anställd som beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Premien är 0,55 % och beräknas på lönesumman för samtliga anställda på lönedelar upp till 7,5 prisbasbelopp. Samtliga ovanstående pensionsförsäkringspremier är underlag för särskild löneskatt. Till dessa försäkringar kommer även kostnader för förmånsbestämd ålderspension, se nedan. Förmånsbestämd ålderspension För anställda som har inkomster över taket (överstigande 7,5 inkomstbasbelopp tidigare 7,5 förhöjt prisbasbelopp) blir pensionskostnaden högre än för övriga anställda, eftersom de även tjänar in förmånsbestämd ålderspension (tidigare Kompletterande ålderspension). Den förmånsbestämda ålderspensionen är oantastbar vilket innebär att pensionslöftena ska tryggas genom försäkring i Kyrkans pensionskassa. Kostnaden för den förmånsbestämda ålderspensionen varierar mellan olika anställda beroende på anställningstid, ålder och lön. Det är därför omöjligt för en arbetsgivare att i budgetsammanhang göra en individuell beräkning för ett enskilt år. Församlingsförbundet rekommenderar tillsvidare att samma schablon används som tidigare, dvs. 37,50 % på den pensionsgrundande inkomsten överstigande 7,5 inkomstbasbelopp. Förmånsbestämd ålderspension utgör grund för särskild löneskatt. Anställda som arbetar efter pensionering Det nya pensionsavtalet gäller inte för arbetstagare som tillträder en anställning efter att han eller hon fyllt 67 år omfattas av andra bestämmelser om tjänstepension (tex PFA, PA-KL eller PA 91). avgått med särskild ålderspension enligt PFA avgått helt eller delvis före pga. sjuk- eller aktivitetsersättning eller livränta För dessa arbetstagare skall således inga tjänstepensionsavgifter betalas. Basbelopp Basbeloppen för 2008 fastställs av regeringen under hösten Tidigare års basbelopp framgår av tabellen nedan Prisbasbelopp Inkomstbasbelopp FÖRBUNDSINFO NR (18)

11 Tabell 2 Prognos över PO-pålägg 2008 PO-pålägg lönedelar upp till 7,5 gånger inkomstbasbelopp (*taket för avgiftsbefrielseförsäkringen är 7,5 prisbasbelopp) Anställda För t roend e v a l d a m.fl. Lagstadgade sociala avgifter 32,42% 32,42% Avtalsenliga sociala avgifter - AGS-KL FORA 1,70 % - TFA-KL FORA 0,01 % - TGL-KL KPA 0,40 % - Trygghetsfonden 0,30 % Summa 2,41 % Avtalsenliga pensionsavgifter - Premie för avgiftsbaserad ålderspension** 4,25 % - Riskförsäkringspremie (efterlevandepension) 0,50 % - Avgiftsbefrielseförsäkring* 0,55 % - Löneskatt (24,26 %) på pensionspremier 1,29 % Summa pensionsavgifter inkl. löneskatt 6,59 % TOTALT PO-PÅLÄGG löner under taket 41,42 % 32,42 % PO-pålägg lönedelar över 7,5 gånger inkomstbasbeloppet (*taket för avgiftsbefrielseförsäkringen är 7,5 prisbasbelopp) Anställda Förtroendevalda m.fl. Lagstadgade sociala avgifter 32,42% 32,42% Avtalsenliga sociala avgifter - AGS-KL FORA 1,70 % - TFA-KL FORA 0,01 % - TGL-KL KPA 0,40 % - Trygghetsfonden 0,30 % Summa 2,41 % Avtalsenliga pensionsavgifter - Premie för avgiftsbaserad ålderspension** 4,25 % - Riskförsäkringspremie (efterlevandepension) 0,50 % - Avgiftsbefrielseförsäkring* 0,00 % - Löneskatt (24,26 %) på pensionspremier 1,15 % Summa pensionsavgifter inkl. löneskatt 5,90 % Förmånsbestämd pension - Premie för förmånsbestämd ålderspension 37,50 % - Löneskatt (24,26 %) 9,10 % Summa pensionsavsättning 46,60 % TOTALT PO-PÅLÄGG löner över taket 87,33 % 32,42 % ** För arbetstagare inom Kommunals avtalsområde, födda mellan 1946 och 1975, anställda före 1/ och som fortfarande är anställda, är nivån under tak 4,5 % och över tak 4,0 %. FÖRBUNDSINFO NR (18)

12 5. MBL-förhandling av budgeten Enligt 11 i lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) skall kyrkorådet/ kyrkonämnden, innan förslag till budget fastställs, förhandla med samtliga arbetstagarorganisationer med vilka kollektivavtal slutits. Avsikten med MBL är att arbetstagarna skall få ett reellt medinflytande i arbetsgivarens verksamhet. MBL-förhandlingen skall därför ske när arbetstagarna fortfarande har en möjlighet att påverka budgetens innehåll. Det innebär att det är budgetberedningens (eller motsvarande) budgetförslag som skall MBL-förhandlas. Genom förhandlingsförfarandet garanteras arbetstagarna en möjlighet att påverka arbetsgivarens syn i olika budgetfrågor. Arbetsgivaren måste kalla till MBL-förhandling enligt 11 i så god tid, minst 3 veckor före kyrkorådets/kyrkonämndens budgetsammanträde, att eventuell 14 förhandling också hinns med. Arbetstagarorganisationen kan inom 7 kalenderdagar efter avslutad 11 förhandling, i vilken enighet ej uppnåtts, påkalla 14 förhandling. Först efter denna förhandling får arbetsgivaren fatta beslut om budget. Om fullmäktiges beslut om budgeten avviker från budgetförslaget behöver omförhandling inte ske. En arbetsgivare som har åsidosatt sin förhandlingsskyldighet enligt MBL kan bli skadeståndsskyldig. På Församlingsförbundets webbplats, under Ekonomi/Mallar & Blanketter/ Hjälpdokument i budgetsammanhang, finns förslag på förhandlingsprotokoll vid MBL-förhandling av budgeten. 6. Kyrko- och begravningsavgift beslut och registrering Nytt för i år är att kyrkoavgift, begravningsavgift och budget för begravningsverksamheten skall registreras i Svenska kyrkans kollekt- och betalsystem (KOB). Mer detaljerad information om detta kommer att tillhandahållas från kyrkokansliet senare under året. Kyrkoavgiften skall senast den 15 november fastställas av kyrkofullmäktige och meddelas Kyrkostyrelsen (kyrkordningen 47 kap. 6 och 42 kap. 2). För kyrkotillhöriga ingår begravningsavgiften i kyrkoavgiften. Begravningsavgiften för icke tillhöriga skall fastställas av Kammarkollegiet efter förslag från kyrkofullmäktige. Kyrkorådets/kyrkonämndens förslag till begravningsavgift skall registreras senast den 31 oktober. Kyrkofullmäktige kan lämna nytt förslag på begravningsavgift senast den 15 november. Kyrkokansliet vidarebefordrar de registrerade uppgifterna till Kammarkollegiet och Riksskatteverket. Kammarkollegiet fastställer begravningsavgiften för icke tillhöriga den 1 december. Registrering av begravningsavgift skall åtföljas av Underlag för beräkning av begravningsavgift budget Underlagets uppställning motsvarar not 1 Resultatsammanställning för begravningsverksamheten enligt den branschanpassade årsredovisningen. FÖRBUNDSINFO NR (18)

13 7. Vilka bidrag finns att söka inför den kommande budgetperioden? Inomkyrklig utjämning och inomkyrkliga bidrag Bestämmelserna om utjämningssystemet och dess olika avgifter och bidrag finns i kyrkoordningens 44:e kapitel. Vid sidan av den generella utjämningen, som sker automatiskt, kan bidrag från stiftet, inklusive kyrkobyggnadsbidrag, samt extra utjämningsbidrag sökas. Bidrag från stiftet kyrkobyggnadsbidrag och församlingsbidrag Från och med 2007 har kyrkobyggnadsbidraget (bidrag för kostnadskrävande arbeten på en kyrka) upphört som egen bidragsform för att istället ingå i stiftsbidraget som fördelas från den nationella nivån till stiften. De bidrag som erhålls under 2008 har föregåtts av ansökan under år 2006 samt beviljats under Församlingarna/samfälligheterna erhåller övriga bidrag från stiftet efter ansökan och/eller med automatik. Det står stiftet fritt att besluta om fördelningen av stiftsbidraget, stiftens bidrag från den nationella nivån, mellan sig och församlingarna/samfälligheterna. Respektive stiftskansli kan svara på vad som gäller i ert stift. Extra utjämningsbidrag Extra utjämningsbidrag kan ges om övriga avgifter och bidrag inte ger tillfredsställande utjämningseffekt. Ansökan skall göras skriftligen hos Kyrkostyrelsen och kan göras när som helst under året. Om det finns särskilda skäl får extra utjämningsbidrag beviljas även utan ansökan. Till ansökan skall bifogas ett yttrande från stiftsstyrelsen. Aktuella datum för den generella utjämningen Kyrkostyrelsen meddelar församlingen/samfälligheten preliminära uppgifter om avgifterna och bidragen senast den 10 september året före bidragsåret. Slutlig uppgift meddelas senast den 25 januari under bidragsåret. Kyrkoantikvarisk ersättning I samband med relationsförändringen mellan staten och Svenska kyrkan beslutades att staten lämnar ersättning till underhållet av det kyrkliga kulturarvet. För åren 2002 t.o.m är sammanlagt drygt 1,9 miljarder kronor beslutade. Anledningen är att vården av det kyrkliga kulturarvet anses vara alla svenskars gemensamma åtagande, inte bara de kyrkotillhörigas. Ersättning kan sökas för kulturellt betingade merkostnader i vården av kyrkobyggnader, kyrkotomter, begravningsplatser och kyrkliga inventarier som är skyddade enligt lagen om kulturminnen, KML, kapitel 4. Ersättningen från staten är successivt växande, från 50 miljoner kronor år 2002 till 460 miljoner år Detta betyder i genomsnitt ca kr per kyrka som omfattas av skyddet. Ett regelverk har tagits fram för hanteringen av dessa medel. I korthet går det ut på att Svenska kyrkans nationella nivå efter samråd med Riksantikvarieämbetet fördelar ramar till stiften med hän- FÖRBUNDSINFO NR (18)

14 syn till angelägenheten hos de ansökningar som kommit in till stiften. Ersättningen är inte en del i det inomkyrkliga utjämningssystemet utan pengarna ska fördelas så att de gör största möjliga kulturhistoriska nytta. Enligt regelverket kan ersättning till underhåll endast beviljas om åtgärden ingår i en långsiktig vård- och underhållsplan som antagits av församlingen/ samfälligheten. Detta villkor gäller för ansökningar som kommer in från 1 januari 2006 och framåt. En vård- och underhållsplan är ett viktigt förvaltningshjälpmedel oavsett den kyrkoantikvariska ersättningen, och bör upprättas även om man inte avser söka bidrag. Den är ett obligatoriskt dokument i arbetet med att fastställa målkapitalet. (Se FörbundsInfo 5/2007, Målkapital ändrade bestämmelser om balanskrav.) Stiften fördelar tilldelade medel inom sitt eget geografiska område. Utbetalning till församling/samfällighet sker då åtgärden är genomförd och, då länsstyrelsen har ställt det som villkor, antikvariskt slutintyg föreligger. Dispositionstiden för ersättningen är normalt 2 år. Närmare information om den kyrkoantikvariska ersättningen finns på Svenska kyrkans webbplats Här finns såväl regelverket med kommentarer som annan information och mallar som kan användas vid upprättandet av vård- och underhållsplaner. Ansökningsblanketter erhålls från kansliet i det egna stiftet. När söker man kyrkoantikvarisk ersättning? Ansökan som avser bidragsåret 2009 ska vara stiftsstyrelsen tillhanda senast den 31 oktober 2007 i vissa stift, t.ex. Göteborg, och 30 november 2007 i övriga stift. Kontrollera därför med stiftskansliet när ansökan ska vara inne. Stiftet tillhandahåller också ansökningsblanketter. För åtgärder som är tillståndspliktiga skall tillstånd finnas när ansökan om ersättning lämnas in. För åtgärder som skall genomföras under 2009 bör kontakt ha tagits med länsstyrelsen redan före sommaren Det är alltid lämpligt att ha tidiga kontakter med den antikvariska myndigheten så att ärendet är känt hos dem när det senare lämnas för godkännande. Kyrkostyrelsen fattar beslut om fördelningen mellan stiften vid sitt junisammanträde, dvs. i juni 2007 fattas beslut om fördelningen av 2008 års anslag. Stiftsstyrelserna fattar sedan beslut i september om fördelningen av tilldelade medel inom respektive stift. 8. Övrigt att tänka på i budgetarbetet Medlemsavgiften till Församlingsförbundet Medlemsavgiften till Församlingsförbundet för 2008 fastställs i november 2007 och beräknas på bruttolönesumman för Bruttolönesumman hämtas från den ekonomiska redogörelsen som inrapporteras till SCB i maj Nu gällande avgift är 0,62 % för församlingar och samfälligheter och 0,35 % för stiften. Utöver denna avgift tillkommer medlemsavgiften till de regionala församlingsförbunden. Denna avgift fastställs senast i maj 2007 utifrån samma beräkningsunderlag men med regionala avgiftssatser. FÖRBUNDSINFO NR (18)

15 Investering eller kostnad? Redan i budgetarbetet är det viktigt att göra en korrekt bedömning av om en planerad renovering, eller ett inköp av maskiner eller inventarier, är att betrakta som investering eller kostnad. I annat fall, om det först i samband med bokföring eller bokslut blir klart hur arbetet eller inköpet skall redovisas, finns risk för att det uppstår en avvikelse mellan budget och utfall, med resultatpåverkan som följd. Reglerna om redovisning av materiella anläggningstillgångar finns i 4 kap. 1 8 årsredovisningslagen samt i Bokföringsnämndens allmänna råd 2001:3 Redovisning av materiella anläggningstillgångar. Bedömningen av om det är en investering eller kostnad är inte alltid självklar. Om ni känner er osäkra, hör av er till Församlingsförbundet eller rådgör med er kvalificerade revisor. Renovering och underhåll I BFNAR 2001:3 skriver Bokföringsnämnden: Tillkommande utgifter avseende en materiell anläggningstillgång ska läggas till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda förbättras i förhållande till den nivå som gällde då den ursprungligen anskaffades. Utgifter för reparation och underhåll av en tillgång som syftar till att vidmakthålla eller återställa tillgångens egenskaper, så att dess prestationsförmåga motsvarar den nivå som gällde då den ursprungligen anskaffades, ska redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Bedömningen som behöver göras är alltså om det är en förbättrande/värdehöjande åtgärd eller ett återställande till ursprungligt skick. Hur stor utgiften för åtgärden är har ingen betydelse. Exempelvis en omläggning av tak som kostar många miljoner skall redovisas som kostnad, om taket återställs i ursprungligt skick. Ibland är det inte självklart om åtgärden ska betraktas som förbättring eller återställande. Om det finns möjlighet att bedöma åtgärden som ett återställande, dvs. att kostnadsföra den, rekommenderar vi att så sker. Det är bättre att ta kostnaderna i dag när församlingens/samfällighetens ekonomi är känd, än att skjuta dem på framtiden genom avskrivningar. För näringsfastigheter, t.ex. prästgården, finns också skattelagstiftningens regler att ta hänsyn till. Nyanskaffning av maskiner och inventarier Huvudregeln är att anläggningstillgångar med begränsad ekonomisk livslängd skall skrivas av över nyttjandeperioden. I skattelagstiftningen finns möjlighet till direktavdrag för anskaffning av inventarier av mindre värde och för s.k. treårsinventarier, dvs. inventarier med en ekonomisk livslängd på högst tre år. Av förenklingsskäl får dessa regler även användas i redovisningen, så länge det inte rör sig om väsentliga belopp. Beloppsgränserna för vad som räknas som inventarier av mindre värde är fr.o.m kronor exklusive moms för mindre företag och FÖRBUNDSINFO NR (18)

16 exklusive moms för större. I ej momspliktig verksamhet är beloppsgränserna plus moms, dvs kronor. Med större församlingar/samfälligheter avses de som uppfyller mer än ett av följande villkor: 1. medeltalet anställda har under vart och ett av de senaste två räkenskapsåren uppgått till fler än 50, 2. den redovisade balansomslutningen har för vart och ett av de senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 25 miljoner kronor, och 3. nettoomsättningen för var och ett av de senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50 miljoner kronor. Ytterligare information finns på Församlingsförbundets hemsida under Ekonomi/Redovisning och i Skatteverkets råd SKV A 2007:2. FÖRBUNDSINFO NR (18)

17 2007 Bilaga Maj 31 maj Ansökningar om tillstånd för tillståndspliktiga åtgärder som ska genomföras under 2009 och där församlingen/samfälligheten avser att söka kyrkobyggnadsbidrag eller kyrkoantikvarisk ersättning bör ha inkommit till Länsstyrelsen. Observera att tidigare sista datum kan förekomma i vissa stift. Augusti 9 augusti Skatteverkets första prognos på taxeringsutfallet. September 6 september Skatteverkets andra prognos på taxeringsutfallet. 10 september Stiftsstyrelsen beslutar om kyrkobyggnadsbidrag och kyrkoantikvarisk ersättning för budgetår september Preliminära uppgifter från Kyrkostyrelsen om kyrkoavgift och ekonomisk utjämning för budgetår Prognosen avseende kyrko- och begravningsavgift (för tillhöriga) bygger på oförändrade avgiftssatser i förhållande till Oktober 4 oktober Skatteverkets tredje prognos på taxeringsutfallet. 10 oktober Rekommenderad sista dag för MBL-förhandling av budget (minst 3 veckor före kyrkorådets/kyrkonämndens sammanträde där förslag till budget skall fastställas). 31 oktober Sista dag för kyrkorådet/kyrkonämnden att fastställa budgetförslag. 31 oktober Sista dag för att registrera kyrkorådets/kyrkonämndens förslag till begravningsavgift i organisationsregistret. 31 oktober Sista dag för ansökan om kyrkoantikvarisk ersättning för år 2009 till stiftsstyrelsen i vissa stift, t.ex. Göteborg. November 15 november Sista dag för kyrkofullmäktige att fastställa budget att fastställa kyrkoavgift att fastställa förslag till begravningsavgift och registrera detta i organisationsregistret 15 november Sista dag att registrera fastställd kyrkoavgift i organisationsregistret. 26 november Skatteverket presenterar slutligt utfall på taxering november Sista dag för ansökan till stiftsstyrelsen om kyrkobyggnadsbidrag och kyrkoantikvarisk ersättning för år Observera att i vissa stift är sista dag för ansökan om kyrkoantikvarisk ersättning 31 oktober Januari 25 januari Kyrkostyrelsen meddelar slutlig kyrkoavgift och ekonomisk utjämning för FÖRBUNDSINFO NR (18)

18 Förteckning över utgivna FÖRBUNDSINFO 2007 Nr 1 Tillämpning av vissa bestämmelser i arbetstidslagen, 17 januari Nr 2 Kollektiv Avtalad Pension (KAP-KL Svenska kyrkan), 17 januari Nr 3 Energideklaration av byggnader ska upprättas, 16 mars Nr 4 Nya säkerhetsföreskrifter om hissar, 16 mars Nr 5 Målkapital ändrade bestämmelser om balanskrav, 16 mars Nr 6 Policy Svenska kyrkans gemensamma Internet och e-postsystem, 20 april Nr 7 Budgetförutsättningar, 20 april FÖRBUNDSINFO NR (18)