Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet

Transkript

1 Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Handlingsplan

2 INLEDNING Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet är en internationell religiöst och partipolitiskt oberoende feministisk fredsorganisation som arbetar för en global gemensam säkerhet och stabil långsiktig fred som bygger på social och ekonomisk rättvisa. IKFF är den svenska sektionen av Women s International League for Peace and Freedom och har rådgivande status till ett flertal FN organ. IKFF har en lång erfarenhet av att arbeta för mänsklig säkerhet och att använda ett genusperspektiv. Genusperspektiv kan här innebära förståelse för att kön spelar roll och att konsekvenser av beslut kan slå olika för kvinnor och män. WILPF grundades av kvinnor Trots att mycket har förändrats kallar sig IKFF för ett kvinnoförbund. Fortfarande är förhållandena mellan kvinnor och män mycket olika och kvinnor deltar inte i samma utsträckning som män i utformandet av säkerhetspolitiken. Vi tror därför att det behövs ett förbund som drivs av kvinnor, där kvinnors intressen, erfarenheter och åsikter tillvaratas och framhävs. Med det inte sagt att förbundet exkluderar män. Vi fokuserar vår verksamhet kring fyra ämnesområden; europeisk säkerhetspolitik, nedrustning, kvinnor och säkerhet samt det civila samhällets roll i krishantering. Vi arbetar konsekvent ur ett genusperspektiv. Genom rådgivning, informationsspridning och lobbyverksamhet vill IKFF utmana och förändra det säkerhetspolitiska perspektivet. Endast genom att vidga synen och förståelsen kring vad som utgör ett säkerhetshot och vad de bakomliggande orsakerna till hotet är kan man skapa förutsättningar för fredlig och konsekvent krishantering samt för skapandet av en fredskultur.

3 OMVÄRLDSANALYS Dagens samhällen är högt militariserade, ofta på indirekta sätt och utan att det egentligen uppmärksammas. Detta sker på alla nivåer i samhället från det att en stor del av samhällsresurserna går till att bygga militärt försvar och en vapenindustri, till att strukturellt våld finns i hemmen, i språket, i medias underhållning och i det dagliga livet. Detta fenomen är närvarande i alla stater i världen och motverkar hållbar fred och säkerhet. Att ställa om från en krigskultur till en fredskultur innebär att förstå våldets natur i dess sociala, politiska och ekonomiska sammanhang. Kärnvapenhot och hot om sexuellt våld har samma rötter. För att nå hållbar fred måste man uppmärksamma och arbeta mot de parallella samhällsprocesserna inom politik, ekonomi och kultur som förhindrar säkerhet för alla. I denna process ingår således arbete mot negativa ekonomiska globaliseringsprocesser och det militär-industriella komplexets inverkan på ekonomi och samhällsutveckling. Det är nödvändigt att kvinnor medverkar på den säkerhetspolitiska arenan. Begreppet mänsklig säkerhet lanserades av FN i början av 90-talet men hade innan dess använts av det civila samhället och fredsrörelsen i flera decennier. Man talar här om säkerhet för människor, som tillgodoses med utveckling snarare än vapen. Det är upprörande att USA:s ledning struntar i folkrätten och för anfallskrig i syfte att dominera världen med sina mäktiga bolag och lägga under sig andra länders naturtillgångar. IKFF vill stödja WILPF sektionen i USA som kämpar mot detta. Men för övrigt är inbördeskrig nu vanligare än krig mellan stater. Stater begår brott mot mänskligheten och folkmord. När man ensidigt fokuserar nationalstaten som huvudaktör i den säkerhetspolitiska arenan, exkluderar man grupper som inte känner sig representerade och skyddade av staten, utan där staten tvärtom utgör hotet. Det traditionella säkerhetsbegreppet lämnar på så vis lite utrymme för att förstå hur kvinnor och marginaliserade grupper upplever begreppet säkerhet. Det är centralt viktigt att stödja dessa grupper i deras kamp för att förvandla sina länder till demokratier. Mänsklig säkerhet handlar alltför ofta i praktiken om mäns säkerhet. Trots att kvinnor är oerhört utsatta i konfliktsituationer, struntar man i kvinnors erfarenheter och åsikter vad gäller krishantering och fredsbevarande arbete. Kvinnor och ett genusperspektiv saknas när fredsavtal framförhandlas. Både FN och EU har antagit resolutioner som betonar vikten av att kvinnor ska delta på lika villkor i dessa sammanhang. Ett exempel är säkerhetsrådsresolution 1325 som antogs 2000 av FN:s säkerhetsråd. Resolutionen är bindande för FN:s medlemsländer och innebär ett erkännande av konflikters speciella inverkan på kvinnor och vikten av kvinnors medverkan i fred- och säkerhetssammanhang. Alla EU:s länder är medlemmar i FN och resolutionen 1325 är således bindande för dem. EU är emellertid långt ifrån att använda ett genusperspektiv på säkerhetspolitik. Det civila samhället har i princip ingen roll i europeisk säkerhetspolitik så som den ser ut idag.

4 I november 2000 antog EU-parlamentet en strategi för området kvinnor och väpnade konflikter, som utformades av Maj Britt Theorin då hon var EU-parlamentets rapportör för kvinnor och väpnade konflikter. I september 2005 beslöt EU:s statsministrar, det Europeiska rådet, att implementera resolution 1325 i den europeiska försvars- och säkerhetspolitiken. Det konstitutionella fördraget, den s.k. grundlagen, nonchalerar emellertid det civila samhällets roll i säkerhetspolitiken och tvingar länderna att rusta upp militärt. Det blir inte bättre om kvinnor blir delaktiga i detta. IKFF har ett stort ansvar att fortsätta vara påtryckande i frågan.

5 VÅRA ÄMNESOMRÅDEN Kvinnor fred och säkerhet Långsiktiga mål för IKFF: Att öka antalet kvinnor på alla positioner i säkerhetspolitiska fora både nationellt och internationellt. Att säkerhetspolitiska analyser på alla nivåer görs ur ett genusperspektiv Att de internationella konventioner, resolutioner och riktlinjer som antagits verkställs av världens länder, så som Kvinnokonventionen, Peking-deklarationen och Säkerhetsrådsresolution 1325, bla genom att nationella handlingsplaner antas. En hållbar fred kräver att både kvinnor och män deltar i freds- och säkerhetsarbete på lika villkor. Så är inte fallet i dag. Kvinnor utesluts genomgående från dessa arenor. Vid fredsförhandlingar och efterkrigsarbete måste kvinnor inkluderas eftersom de har kunskap om de grundläggande behov och hinder som finns när man skapar ett nytt samhälle. Internationella lagar och konventioner skyddar kvinnor från könsrelaterat våld och erkänner kvinnors särskilda svårigheter i dessa situationer men det räcker inte att enbart ta hänsyn till kvinnors skyddsbehov i konfliktsituationer. Kvinnor och män måste arbeta tillsammans i skapandet av konfliktlösning och fredsprocesser på ett jämställt sätt. Varaktig fred och demokrati uppnås inte genom att enbart skydda kvinnor från olika former av könsrelaterat våld utan de måste inkluderas och delta i viktiga beslutsfattande samhällspositioner. Kvinnors deltagande är inte bara en rättighet utan en nödvändighet för varaktig fred. Det är också nödvändigt att ett genusperspektiv på säkerhetspolitiken implementeras för att kunna göra korrekta analyser av vad säkerhetshoten är för olika individer. En genusanalys uppmärksammar hur olika sociala strukturer påverkar olika individers säkerhet. Den tar sin utgångspunkt i gräsrotsnivå där alla individer och grupper kan inkluderas. Genom att analysera säkerhet på alla samhälleliga nivåer är det lättare att förstå förhållanden mellan olika sorters våld och hur sociala ojämlikheter, genusförhållande inkluderat, bidrar till hot mot säkerheten. Det internationella samfundet har antagit konventioner, deklarationer och resolutioner rörande genusperspektiv och kvinnors roll i säkerhetspolitiken trädde Kvinnokonventionen, lagen mot all form av diskriminering av kvinnor, i kraft i FN. I konventionen finns det uttryckt kvinnors rättighet till deltagande i konfliktlösning och fredsbyggande. Antagandet av Peking-deklarationen 1995 innebar att alla FN:s medlemsländer skulle integrera ett genusperspektiv i all politik och program, inklusive säkerhetspolitiken, för att öka kvinnors status. Pekingdeklarationen innehåller rekommendationer men är inte ett legalt bindande dokument. Det är dock moraliskt bindande för de 189 länder som antog den. Resolution 1325 som antogs av ett enhälligt säkerhetsråd var den första resolutionen där säkerhetsrådet analyserade säkerhetspolitik ur ett genusperspektiv. Kvinnors

6 erfarenheter och kvinnors krav om lika deltagande i beslutsfattande och i fredsprocesser inkluderades i den säkerhetspolitiska analysen och resulterade i ett juridiskt bindande dokument för FN:s medlemsstater. Det internationella samfundet måste på alla nivåer ta sina åtaganden på allvar också när det gäller kvinnors delaktighet. IKFF arbetar därför för att kvinnor ska få delta på samma villkor som män i fred och säkerhetssammanhang och därmed få lika möjligheter till att påverka sin framtid. Vi arbetar med detta genom att: Informera och skapa debatt aktivt engagemang i nätverket Operation 1325 som arbetar med att förverkliga resolution 1325 genom främst utbildning och rekrytering utbildning och informations spridning om säkerhetspolitik ur ett genusperspektiv genom att producera skrifter och arrangera föreläsningar och seminarier informationsspridning med hjälp av de internationella sektionerna och det internationella projektet Peacewomen information på vår hemsida om utbildningar, praktikplatser och volontärtjänster som kvinnor kan ta del av Bedriva lobbyverksamhet att bedriva lobbyarbete gentemot aktuella nationella och internationella aktörer för att öka kvinnliga deltagare och användandet av ett genusperspektiv. påverka Sverige och övriga FN-medlemsstater att anta nationella handlingsplaner för resolution stödja andra nationella WILPF-sektioner i deras säkerhetspolitiska arbete.

7 Nedrustning/ aktioner mot krig Långsiktiga mål för IKFF: Total nedrustning och avmilitärisering av alla samhällen Total nedrustning av kärnvapen och andra massförstörelsevapen Uppmärksammande av de konsekvenser som kärnvapen medför Implementering av ett tydligt genusperspektiv i nedrustningsdiskursen Att IAEA och FN:s medlemsländer ska erkänna sambandet mellan kärnkraft och kärnvapen Verka för att avveckla JAS Det finns idag i världen sju kärnvapenstater vars innehav är uppbyggt för att upprätthålla maktstrukturer och bibehålla makt. Länder såsom Israel och Indien försvarar innehavet med att de, om de nedrustar, kan komma att bli anfallna. År 1996 förklarades kärnvapen olagliga av den Internationella Brottsmålsdomstolen i Haag. IKFF ifrågasätter därmed de argument som förs för att behålla och fortsätta upprusta kärnvapen. Vi arbetar för en total nedrustning av desamma. Kärnvapen är idag inte bara farliga och onödiga ur vår synvinkel utan även enligt det internationella samfundets. I Icke-spridnings avtalet (the NPT, Non Proliferation Treaty) har de ingående kärnvapenstaterna förbundit sig att avveckla sina kärnvapen, medan stater utan kärnvapen har lovat att inte skaffa sådana. I stället för att hålla sig till avtalet har tyvärr några av stormakterna börjat utveckla nya typer av kärnvapen, vapen som verkligen är tänkta att användas i strid och inte bara ska tjäna som avskräckning. Dessutom har gränsen mellan konventionella vapen och kärnvapen börjat suddas ut, när man använder utbränt uran i konventionella vapen för att få större genomslagskraft. När dessa vapen exploderar sprids ett mycket lätt radioaktivt stoff som kontaminerar stora områden. Det virvlas lätt upp och när det kommer in i kroppen med inandningsluften och orsakar inte bara olika sorters cancer utan påverkar också ägg- och sädesceller, vilket leder till missbildningar hos foster. Det språk som används av makthavare och militärer i diskursen kring massförstörelsevapen och kärnvapen är så kliniskt och tekniskt att den skada de åstadkommer på människor ofta helt förbises, åtminstone om vapnen används av västmakter. Genom att använda ett språk som distanserar oss från de människor som skadas, den miljöförstöring som blir följden har man därmed neutraliserat och legitimerat användandet av vapnen genom att associera dem med termer som är attraktiva för beslutsfattarna. Man talar sällan om de konsekvenser vapnen får utöver förlorade människoliv och materiella skador vid en detonation, nämligen konsekvenserna för miljö och hälsa i generationer framåt. I diskussionerna saknas också helt ett genusperspektiv. IKFF vill också uppmärksamma och kritisera IAEA:s ställningstagande. Denna institution ska se till att kärnvapen inte sprids till fler länder och samtidigt propagera för fredlig kärnkraft. Något samband mellan civil kärnkraft och kärnvapen vill man inte höra talas om, utom när det gäller Iran och Nordkorea. Då är sambandet tydligt.

8 IKFF anser därför att debatten om kärnvapen måste färgas av ett genusperspektiv och också vidgas till att omfatta sambandet mellan kärnenergi och kärnvapen, användning av radioaktivt material i konventionella vapen, samt en tydlig diskussion om de konsekvenser som kärnvapen har både idag och i framtiden. Vi arbetar med detta genom att: Informera och skapa debatt att sprida information, genom att producera skrifter, arrangera seminarium och utbildning. att erbjuda uppdaterad information om nedrustning på vår hemsida. att arbeta lokalt i våra kretsar med olika typer av aktiviteter såsom studicirklar och semniarier. att delta i Nätverket mot Kärnvapen WILPF:s internationella projekt, Reaching critical will, som arbetar med att öka NGO förberedelser för och arbete med översynen av the Nuclear Non- Proliferation Treaty sedan De har idag expanderat till att även bistå med resurser och information kring andra nedrustningsfora, framförallt the Conference on Disarmament in Genève och Generalförsamlingens första kommitté vilken fokuserar på nedrustning och internationell säkerhet. Att planera för aktioner mot krig, t.ex att arbeta emot ett eventuellt angrepp av Iran. Bedriva lobbyverksamhet att applicera ett genusperspektiv på kärnvapendiskursen och koppla den till språkbruket inom militarismen för att visa hur jämställdhetsarbetet har en direkt koppling till kärnvapen. att delta i konferenser och aktiviteter angående krishantering och nedrustning i Sverige och internationellt bedriva lobbyverksamhet mot politiker och tjänstemän som arbetar med nedrustningsfrågor. koordinerat lobbyarbete med det internationella Genève kontoret och övriga WILPF-sektioner.

9 Det civila samhället i förebyggande av våld och väpnad konflikt Långsiktiga mål för IKFF: Att resurser ska fokuseras till förebyggande arbete med stor involvering av det civila samhället. Att det civila samhället blir hört och involveras i säkerhetsarbetet. Att kvinnor och kvinnoorganisationer deltar i alla faser i en konflikt, före, under och efter. Krig och konflikter idag utspelar sig inte på slagfält där två militära styrkor möts. Moderna konflikter pågår mitt i samhällen och påverkar civilbefolkningen dagligen. I dag är upp till 80 procent av alla offer under krig civila. Kvinnor, som oftast ansvarar för familjen och hushållet, påverkas oerhört. Detta innebär att de ensamma får kämpa för att få tillgång till resurser som ofta är svårtillgängliga under pågående konflikter, vilket också ökar kvinnors utsatthet liksom risken för att falla offer för utpressning eller trafficking. Ett av problemen inom traditionella fredsförhandlingar är att de främst fokuserar på att avsluta konflikter och vapenvila och inte att skapa förutsättningar för en hållbar fred. Många konfliktlösningar innehåller avtal om eldupphör, nedrustning och skapandet av politisk representation. Men partirepresentation, rättvisa val och legala strukturer måste kompletteras av sociala åtgärder som utbildning, hälsovård och samhällsuppbyggnad. Det är dessa saker som fredsavtalen oftast inte behandlar. Då det civila samhället kontinuerligt utesluts ur konflikt- och krishantering kan man aldrig bygga trovärdiga och långsiktiga lösningar. Avtal och beslut måste förankras i det civila samhället och dessa måste därför bli delaktiga i förhandlingar. Framför allt är det viktigt att kvinnor och kvinnoorganisationer inte som nu ofta sker, utesluts ur förhandlingarna och krishanteringen. Deras erfarenheter är oumbärliga när man ska bygga upp samhället igen; de bör vara representerade till minst 50 %.. För att fred ska bevaras eller återskapas måste man därför se till att människors grundläggande behov av vatten, mat etc blir tillgodosedda, och att dessa behov definieras av människor själva. Det är viktigt att det civila samhället tillfrågas och att uppbyggnad av samhället blir en del i konfliktlösning. Det är t.ex. mycket viktigt att landets småbönder och småföretagare, som ofta är kvinnor, får utveckla sitt jordbruk och förädla sina produkter för att förutsättningar för god ekonomi och hållbar fred ska kunna skapas. IKFF verkar därmed för att det civila samhället bli hört och inkluderat på alla nivåer i freds- och säkerhetssammanhang. Vi arbetar med detta genom att: Informera och skapa debatt sprida information om civila samhällets och kvinnors betydelse i krishantering, genom seminarieserier, utbildning och informationsmaterial bland annat. genom internationellt erfarenhetsutbyte - att ingå i nätverk och att samarbeta med NGO s och kvinnoorganisationer över hela världen.

10 lobbyverksamhet. Bedriva lobbyverksamhet genom aktivt lokalt engagemang genom att delta i nationella och internationella konferenser. genom att informera om och stödja andra nationella WILPF-sektioners säkerhetspolitiska verksamhet.

11 Europeisk säkerhetspolitik Långsiktiga mål för IKFF: Att EU ska vidareutveckla sitt arbete för internationell säkerhet genom handels- och biståndspolitik istället för att bygga ut de militära delarna. EU ska inte bli en militär aktör i internationella kriser utan istället arbeta med civil krishantering och förebyggande av väpnade konflikter. Sverige i säkerhetspolitiska sammanhang enbart ska samarbeta med EU när det gäller civil krishantering. Ett genusperspektiv ska vara tydligt i alla EU:s säkerhetspolitiska åtaganden. OSSE:s arbete bör prioriteras och fokuseras på. Verka för en avveckling av NATO Länder är idag beroende av varandra i flera områden såsom handel och utveckling, men en av de kanske mest framträdande aspekterna ligger i frågor avseende fred och säkerhet. Efter kalla kriget har Öst vs Väst tänkandet frångåtts och i det internationella samfundet fokuseras det mycket på regionala och internationella samarbetsfora. En av anledningarna till detta är att de hot som världen står inför idag gällande säkerhet har blivit mindre nationalstatsbundna och är i stället gränsöverskridande såsom terrorism, spridning av sjukdomar och miljöhot. Sverige har successivt anpassat försvaret till denna nya realitet genom att inrikta Sveriges försvar på insatsstyrkor för internationella missioner och internationell samverkan. Samt även samarbete genom fora såsom EU, FN och OSSE. Sverige har internationellt profilerat sig som ett i många avseenden banbrytande land och används ofta som ett gott exempel, t ex när det gäller jämställdhet. Sverige har också en historia av att vara ett neutralt land, vilket av somliga inte anses realistiskt och som under senare år reducerats till en vag alliansfrihet. EU har också anpassat sin säkerhetspolitik till det nya säkerhetspolitiska läget i världen och har sammanställt en gemensam säkerhetspolicy. I förslaget till ny konstitution som EU har lagt fram finns ett förslag till hur detta samarbete ska fungera. I oroshärdar runt om i världen framstår EU som en modell att efterlikna i uppbyggandet av regionala organisationer. I en nyligen publicerad studie framgår att det internationella samfundet uppfattar EU som en civil stormakt där värderingar som demokrati och mänskliga rättigheter lyfts fram. Europa har lyckats gå från en stor konflikthärd till ett fredligt och framgångsrikt område på bara några decennier, det är i dag världens främsta handelsblock och inga tydligt uttalade fiender. Europa uppfattas som en mjuk makt med möjlighet att påverka omvärlden genom handels- och biståndspolitik och eventuellt medlemskap. Denna internationella good will kan lätt försvinna om EU börjar agera som en militär aktör runt om i världen. Särskilt om inte förhållandet till FN tydliggörs. IKFF protesterar också mot att förslaget till EU:s konstitutionella fördrag, den s.k. grundlagen, kräver upprustning i medlemsländerna och mer intensivt militärt samarbete. IKFF anser att EU ska fortsätta vara en civil stormakt och minska resurserna till det militära försvaret istället för att upprusta. Fredlig

12 konflikthantering ska prioriteras och det är viktigt att fokusera säkerhetspolitiska analyser på varför konflikter uppstår. IKFF anser att EU ska koncentrera sig på förebyggande av väpnad konflikt. Alla EU:s medlemsländer är medlemmar i FN, en aktör som enligt FN stadgan ska utföra fredsbevarande aktiviteter. EU:s fokus bör därmed flyttas till den civila krishanteringen samt att arbeta för att förebygga konflikter i samarbete med OSSE. Vidare måste ett genusperspektiv vara närvarande i alla EU:s policys och förehavanden. IKFF anser även att det arbete som OSSE utför med ett fokus på förebyggande av konflikter ska prioriteras och fokuseras på. IKFF anser slutligen att Sverige, i sin roll som neutral och alliansfri ej ska medverka militärt i EU. Sverige bör istället fokusera på att just bidra med civila medel till krishantering i EU:s regi. Vi arbetar för detta genom att: Informera och skapa debatt genom att arrangera seminarier och paneldebatter i ämnet. genom att ständigt uppdatera vår hemsida med information angående europeisk säkerhetspolitik. genom att producera informationsmaterial som sprids till allmänheten och skolor genom kretsarnas lokala arbete i form av studiecirklar och seminarier. Bedriva lobbyverksamhet lobbyaktiviteter i Sverige och internationellt mot politiker, statliga tjänstemän och media lobby- och informationsarbete genom det europeiska WILPF nätverket vilket består av 13 europeiska länder. aktivt deltagande i konferenser och andra aktiviteter om ämnesområdet europeisk säkerhetspolitik.

13 IKFF:S ORGANISATION OCH VERKSAMHET Organisation IKFF utgör den svenska sektionen i Women s International League for Peace and Freedom som finns i fyrtio länder i alla världsdelar. Det högsta beslutande organet i WILPF är kongressen, som hålls vart tredje år. Under åren mellan kongresserna sammanträder den internationella styrelsen med en delegat från varje sektion på International Executive Committé. De nordiska WILPF-sektionerna har ett nära samarbete och träffas ett par gånger per år. De europeiska WILPF-sektionernas samarbete inom regionen koordineras av den tyska sektionen och vi arbetar aktivt från den svenska sektionen med bland annat ett europeiskt nätverksprojekt för att fortsätta utveckla detta samarbete. Efter 80 år har vi nu genomfört en omfattande organisationsförändring och högsta beslutande organ i Sverige är kongressen, där varje krets deltar med röstberättigade delegater och dit alla medlemmar är välkomna. IKFF styrs av en styrelse som väljs på tre år. Från styrelsen väljs ett arbetsutskott som står i regelbunden kontakt med kansliet, vilka i sin tur genomför styrelsens beslut. Kongressen är sektionens högsta beslutande organ. En sådan ska hållas var tredje år och varje krets har rätt att sända ombud till denna. Vid kongressen väljs styrelsen, verksamhetsplanen och budgeten fastställs och motioner behandlas. Styrelsen sammanträder minst fyra gånger per år. Utöver detta kallar de år som en kongress inte hålls kretsarnas ordförande till en ordförandekonferens vilken behandlar och följer upp den internationella och nationella verksamheten. Ett årligt möte för samråd och utbildning (samrådsmöte) kallas slutligen till av styrelsen dit en representant från varje krets och distrikt skall inbjudas. Detta hålls på hösten efter WILPF:s exekutivmöte eller kongress. Svenska IKFF omfattar 9 kretsar runt om i landet med egna lokala aktiviteter inom vårt programs ramar. För att bilda en krets krävs minst 10 medlemmar och vi välkomnar nya initiativ till bildande av kretsar och även mer informella lokalgrupper och nätverk. Under 2006 har kvinnor i både Örebro och Lund visat intresse för att starta upp IKFF-grupper som i framtiden kan bli kretsar. Ett arbete som kansliet kommer att stödja och uppmuntra i fler städer. Verksamhet IKFF arbetar efter de prioriteringar och resolutioner som antas på WILPF:s IEC samt kongresserna och den svenska sektionen har beslutat att prioritera fyra ämnesområden som beskrivits ovan: Kvinnor fred och säkerhet Nedrustning Civila samhällets roll i krishantering Europeisk Säkerhetspolitik IKFF arbetar med dessa ämnesområden på tre olika sätt;

14 Informationsspridning Lobbyverksamhet Internationellt arbete, bla som rådgivare till FN:organ UNICEF, ECOSOC, FAO och ILO samt genom andra nationella sektioner. Under perioden avser vi arbeta med dessa områden på internationell, nationell och lokal nivå. Det samlade internationella arbetet utförs dels genom New York och Genève kontoren och dels genom de nationella sektionerna runt om i världen. Verksamheten på internationell nivå är väldigt varierande beroende på land och deras nationella situation. Det blir därför allt från policy och lobby arbete till praktiska nedrustningsprojekt. För att framhålla och understryka att IKFF är en del av denna världsomspännande organisation och för att koppla samman den internationella och lokala nivån, kommer vi under den svenska kongressen i Uppsala 2004 att presentera fyra projekt som WILPF-sektioner arbetar med runt om i världen som de svenska kretsarna kan stödja. Målet med dessa projekt är att både sprida information om säkerhetspolitiska situationen runt om i världen och samtidigt konkret stödja de projekt som nu pågår i den egna organisationen. Den svenska sektionen har aktiv kontakt med både de nordiska och europeiska sektionerna då det finns många ämnen att samarbeta kring och den säkerhetspolitiska situationen i länderna är liknande. Det nordiska samarbetet har länge varit aktivt och under 2006 kommer det att intensifieras i och med att representanter från WILPF Norge, Danmark och Sverige ingår i styrgruppen för Young WILPF. De europeiska sektionerna koordinerar informations- och lobbyinsatser mot respektive myndigheter och EU, och arbetet kring resolution 1325 har varit högt på agendan, vilket fortsätter under perioden. I IKFFs arbete med europeisk säkerhetspolitik kommer vi också att se över möjliga samarbetsprojekt med de övriga europeiska sektionerna. På den nationella nivån bedriver vi lobby och informationsarbete gentemot allmänheten, myndigheter, regeringen och institutioner genom brev, uppvaktningar, deltagande i seminarier, arrangemang av föreläsningar och en regelbundet uppdaterad hemsida. IKFF:s lobbyarbete tar sin form i flera olika metoder. Då vår målsättning är att påverka beslutsfattare, media men även allmänheten arbetar vi på olika plan. För att påverka beslutsfattare använder vi oss utav metoder såsom uppvaktningar, brevskrivande om aktuella frågor och deltagande på konferenser och möten. Media och allmänheten når vi genom pressmeddelanden, författande av artiklar och insändare. Genom att delta på olika konferenser och möten där ämnesområden i linje med våra prioriteringar diskuteras för vi även fram våra ställningstaganden och kan på så vis nå allmänhet och beslutsfattare. Vidare så når vi allmänheten genom lokala och nationella informationsmöten och seminarium. Kretsarna deltar i det nationella sektionsarbetet, tex genom informationsarbete om europeisk säkerhetspolitik och seminarier riktade till de lokala högskolorna och universiteten. De bedriver även egna projekt, som är mer praktiskt inriktade. Här kommer de internationella WILPF-projekten som nämnts tidigare spela en stor roll för att inspirera kretsarna och föra den röda tråden mellan det lokala arbetet här i Sverige och det lokala arbetet i andra sektioner. Det lokala arbetet kommer att

15 bedrivas på både en praktisk och teoretisk nivå genom dels seminarium, studiecirklar och workshops och dels insamlingsaktioner och andra aktiviteter där man mer konkret arbetar för att stödja den nationella och internationella verksamheten. Under 2006 driver IKFF:s kansli i samarbete med de lokala kretsarna en seminarieserie om 18 seminarier i avsikt att sprida kunskap, engagera, inspirera och hjälpa ungdomar som är intresserade av fredsfrågor samt skapa debatt om genus och kärnvapen och om civila samhällets betydelse i krishantering. Projektet vänder sig i första hand till studerande på universitet och högskolor men även till studerande på gymnasienivå. Under 2006 kommer fyra skrifter ges ut i ämnena. Förutom de 18 seminarierna så kommer även tre större seminarier som är öppna för allmänheten att hållas. Föreläsare på dessa seminarium är Jill Steans, Cynthia Enloe samt en kvinna från Bosnien Hercegovina och vi samarbetar i seminarierna med Stockholms Universitet, SIPRI och Kvinna till Kvinna. Seminarierna kommer alla att fokusera på säkerhetspolitik ur ett genusperspektiv och föreläsarna är experter på detta område. Förutom de skrifter som ges ut från kansliet så distribuerar IKFF skriften Fred och Frihet samt IKFF-Nytt. På ett internationellt plan erbjuder även WILPF möjligheten att prenumerera på skriften International Peace Update. IKFF använder även vår hemsida flitigt för informationsspridning. Hemsidan har under 2005 genomgått en betydlig förnyelse vilket har resulterat i att antalet unika besökare har ökat med 325 %. Hemsidan erbjuder förutom en informationsportal i ämnet på IKFF:s fokusområden även ett sätt att engagera sig. Man kan här finna exempel på brev som man kan skicka till beslutsfattare, information om hur de andra sektionerna arbetar samt hur de svenska kretsarna arbetar och hur man kan engagera sig i detta arbete. IKFF arbetar med våra ämnesområden genom att aktivt medverka i olika nätverk. Operation 1325 är ett nätverk där IKFF är en av sex kvinnoorganisationer som arbetar med att implementera säkerhetsrådsresolution 1325 genom rekrytering och utbildning. I nätverket Forum för Fredstjänst fokuserar man på att arbeta med förebyggande av konflikter samt konflikthantering genom att bland annat skapa scenarioövningar. Vidare så är IKFF aktiva i OSSE-nätverket var man fokuserar på att föra fram det arbete som OSSE gör. Övriga nätverk och organisationer som IKFF är medlemmar i är Nätverket för kärnvapennedrustning, Forum Syd och Sveriges Kvinnolobby. Vi anser att dessa engagemang och aktiviteter är viktiga och centrala i arbetet med våra fokusområden och ämnar fortsätta att aktivt arbeta i dessa sammanslutningar. Under 2005 påbörjade IKFF ett praktiksamarbete med WILPF:s två internationella kontor. Kansliet i Stockholm utlyser tre platser där alla är över en tidsperiod på 20 veckor. En delas med Genève kontoret där praktikanten först är i Stockholm i 10 veckor och sedan i Genève i 10 veckor, en delas på samma sätt med New York kontoret och den tredje platsen är 20 veckor på kansliet i Stockholm. Genom dessa platser hoppas vi ge unga kvinnor en chans att få erfarenhet att arbeta i en fredsorganisation på lokal, nationell och internationell nivå och därmed även lära sig mer om WILPF:s verksamhet. Vi erbjuder utöver detta även två platser under sommaren på tio veckor vardera.

16 En ytterligare satsning som IKFF ämnar delta aktivt i är det nystartade internationella nätverket Young WILPF. Young WILPF är ett nätverk för unga medlemmar inom WILPF som erbjuder en plattform för kunskaps- och erfarenhetsutbyte, samt arena för nätverksskapande och initiering av gemensamma projekt. Inom nätverket har varje WILPF sektion en kontaktperson som inbjuds till ett årligt Young WILPF möte. Dessa möten syftar till att ge deltagarna tillfälle till att dela med sig av sina erfarenheter, tillsammans bygga Young WILPF samt få tillfälle att initiera samarbeten och projekt över gränserna. ORGANISATIONSUTVECKLING/MÅLSÄTTNING Det finns en stor optimism inför framtiden inom IKFF och även inom WILPF i helhet. Ökade finansiella resurser har möjliggjort för IKFF att utöka sin verksamhet och antalet medlemmar ökar. En stor förändring inom organisationen är att de ökade resurserna givit IKFF möjlighet att bli mer målorienterad och samkörd. IKFF är en medlemsorganisation vilket innebär att dess verksamhet är och ska vara decentraliserad och drivas gemensamt av medlemmarna men det betyder inte att dess verksamhet behöver vara fragmenterad, vilket ibland varit fallet. Genom att arbeta mer gemensamt som en enhetlig organisation, efter gemensamma och konkreta delmål kan verksamheten inom organisationen förbättras och organisationen växa sig större och starkare. Möjligheterna att ta vara på nya krafter och initiativ som växer fram bland annat genom att nya medlemmar kommer in i IKFF ökar då organisationens verksamhet är mer samkörd. Informationsspridning och utbildning är det arbetssätt som IKFF varit mest aktiva inom med de lokala kretsarnas arbete med studiecirklar och seminarium samt kansliets seminarieserie, skrifterna och hemsidan. I framtiden vill IKFF arbeta mer med och utveckla lobbyverksamheten. Vi ämnar här utnyttja det internationella nätverk och resurser som vi har genom WILPF:s internationella kontor samt de andra nationella sektionerna. Genom att på så sätt få lokal kunskap och förankring i vår lobbyverksamhet ser vi potential till att utveckla verksamheten på flera nivåer. Dels så kan vi erbjuda information och kunskap till aktörer på olika ämnen och vi kan bistå med hjälp till de nationella sektionerna att sprida de frågor och problem som de identifierar som centrala. Den fokusering vi nu utför på ett antal olika ämnesområden medför även att vår kunskap blir mer lättidentifierad av utomstående aktörer och vi kan då både själva utföra lobby- och informationsarbete inom dessa områden samt hänvisa vidare till den lokala expertisen och kunskapen. Användandet av det internationella nätverket kommer även att bidra till att vi kan utveckla vår lobbyverksamhet till att ske på en regional och internationell nivå genom att samarbeta med andra sektioner och den internationella sektionen. Idag har vi t.ex. en del på hemsidan vid namn Reagera där brev på aktuella ämnen som den internationella organisationen har skrivit till medlemmarna finns att skriva ut och skriva under för att sedan skicka till berörda beslutsfattare. På så vis kan vi sprida WILPF:s ställningstaganden och även utnyttja den kunskap som organisationen besitter. Då IKFF är en medlemsorganisation vill vi erbjuda våra medlemmar konkreta projekt och aktiviteter att engagera sig för att använda dessas kunskaper,

17 erfarenheter och intressen samt att även ge dem chansen att fortbilda sig i våra ämnesområden. Här kommer vi att under perioden satsa på att utveckla medlemsengagemang genom Young WILPF, projekt med de internationella kontoren, informatörer på skolor och universitet samt delta på olika lokala möten såsom Stockholm Social forum. Informatörsverksamheten ämnar vi göra till en permanent del av IKFFs arbete vilken syftar till att utbilda och engagera våra medlemmar i att sprida information om IKFF och våra ämnen vid olika tillfällen och aktiviteter. För att ta vara på och sprida den kunskap och erfarenhet som finns i organisationen ämnar vi även starta en mentorsverksamhet. I denna kan äldre och mer erfarna medlemmar dela med sig av den kunskap och historia som IKFF bär på till nya medlemmar. Tillsammans utgör informatörs- och mentorsverksamheten därmed en bas för kunskaps och informationsutbyte både inom organisationen och till allmänheten. Mål för organisationen; - Att öka antalet medlemmar, nå ut och involvera och engagera speciellt unga med vår verksamhet och budskap. - Att förbättra organisationens uppsugningsförmåga av medlemmarnas kapacitet och stödja nya initiativ. - Att den nationella verksamheten i helhet blir mer målorienterad i förhållande till de ämnesområden som IKFF årligen antar. - Att utveckla och strukturera vår lobbyverksamhet. - Att intensifiera det internationella samarbetet mellan sektionerna och de två internationella kontoren i Genève och New York. - Volontärverksamhet Detta vill vi göra genom att: - Förbättra infrastrukturen inom organisationen och på så vis öka överblicken och därmed helhetsbilden av organisationens verksamhet så att alla lättare kan ta del av vad som pågår inom organisationen. - Intensifiera det internationella samarbetet; dels genom att initiera internationella projekt i samarbete med ett antal utländska sektioner och dels genom volontärverksamhet. - att utveckla och intensifiera lobbyverksamheten. - att utveckla kontakterna med massmedia

18