Skolhälsan febr Sammanställning av årsredogörelser 2007 för skolhälsovården i Göteborg

Transkript

1 Skolhälsan febr 2008 Sammanställning av årsredogörelser 2007 för skolhälsovården i Göteborg Cecilia Renman skolhälsovårdsöverläkare Margareth Nordström samordnande skolsköterska

2 Innehållsförteckning: sida Inledning 3 Elevers hälsobesök inom skolhälsovården 3 Grundskolan 3 Gymnasieskola 3 Hur mår eleverna 4 Livsstilsfrågor 4 Hälsofarlig viktutveckling 4 Goda kostvanor, Goda motionsvanor, God nattsömn 6 Ohälsa - Huvudvärk, magont och trötthet 9 Hörselundersökningar 10 Vaccinationer 11 Kvalitetsutveckling 12 Nätverk för medicinskt ledningsansvariga 12 Kvalitetsgranskning av Skolhälsovårdens lokaler och utrustning 13 Kompetensutveckling 14 Utdrag ur skolsköterskornas verksamhetsberättelser 15 Personalresurser för skolhälsovården i Göteborgs Stad 16 Grundskolan 17 Obligatoriska särskolan 19 Gymnasieskola 20 Gymnasiesärskola 20 Skolhälsovårdsenheten 21 Metodutveckling 21 Möten, nätverk, samverkan 22 Forskningsprojekt inom skolhälsovården 23 Framtidsfrågor 23 Bilagor Förkortningar SHVE = skolhälsovårdsenheten SHV-öl=skolhälsovårdsöverläkare CeBUH=Centrum för barns och ungdomars hälsa MLA=medicinskt ledningsansvarig HSL=Hälso- och sjukvårdslagen DS BUS= Drottning Silvia Barn och Ungdomssjukhus BUM=barn och Ungdomsmedicin BHV=Barnhälsovården SoS=Socialstyrelsen 2

3 Inledning Denna Sammanställning gäller för skolhälsovårdens verksamhet vid grund- och gymnasieskolor samt friskolor i Göteborg. Dessutom redovisas Skolhälsovårdsenhetens arbete att samordna, kompetensutveckla och kvalitetssäkra skolhälsovården i Göteborg. Statistiken över hälsobesök, hälsooch ohälsotal samt vaccinationer har skolsköterskorna rapporterat in på det balanserade styrkortet där SHVE sedan hämtat uppgifterna och sammanställt dem. Elevers hälsobesök inom skolhälsovården Grundskola Skolhälsovården skall enligt skollagen följa barns och ungdomars hälsa. Alla elever erbjuds ett hälsobesök i förskoleklassen, år 4 och år 7/8. Hälsobesöket ingår i skolhälsovårdens basprogram. Inför det tillfället fyller eleven och föräldern i en skriftlig hälsouppgift som sedan ligger till grund för hälsosamtalet. I förskoleklassen träffar elev och förälder också skolläkaren. I hälsobesöket ingår längd- och viktundersökning samt ett hälsosamtal om bl.a. trivsel i skolan, inlärning, livsstil mm. Detta hälsobesök är oftast mycket uppskattat och lägger också grunden till att elev, föräldrar och skolhälsovård får en bra relation i framtiden. Hälsobesöken för de olika åldersgrupperna beskrivs i basprogrammet i Metodhandboken. Läsåret är andelen elever som varit på hälsobesök hos skolsköterska och skolläkare genomgående högre än lå Hälsobesöken i friskolorna är i genomsnitt lägre än i de kommunala grundskolorna. Detta kan bero på att 24% av förskoleklasseleverna, 25% av eleverna i år 4 och 18% av eleverna i år 8 ej är inrapporterade från friskolorna. Tre kommunala grundskolor har inte rapporterat in. I tre kommunala grundskolor är hälsobesöken förlagda till år 7 istället för år 8. Dessa skolor är också med i hälsostatistiken i år. Kommunala Förskoleklass År 4 År 7 År 8 skolor Antal elever Hälsobesök 100% 99% 7% 89% Skolläkare 75% Skolsköterska 100% Friskolor Antal elever Hälsobesök 91% 95% 85% Skolläkare 82% Skolsköterska 91% Tabell 1 Resultaten av registreringar om hälsobesöken redovisas i tabell 1 Antal elever rapporterade i respektive åldersgrupp samt andel elever som varit hos skolläkare och/eller skolsköterska på hälsobesök. Under kolumn Förskoleklass är hälsobesöken uppdelade på skolläkare och skolsköterska. Hälsobesöken på stadsdelsnivå redovisas i bilaga 1 Gymnasieskola Basprogrammet för gymnasieskolan säger att alla elever i år 1 skall erbjudas ett hälsobesök hos skolsköterskan. Inför det tillfället lämnas en skriftlig hälsouppgift som sedan ligger till grund för hälsosamtalet. 3

4 Läsåret hade 79 % av eleverna i de kommunala gymnasieskolorna varit på hälsobesök. Motsvarande siffra för de fristående gymnasieskolorna var 93 % av de inrapporterade skolornas elever. Redovisning av hälsobesök har inkommit från alla kommunala gymnasieskolor men endast från 7 av 22 fristående gymnasieskolor. På gymnasieskolor med vissa yrkesinriktade program tillkommer undersökningar föranledda av direkt yrkespraktik, till exempel inom livsmedels- och restaurangprogram görs uppföljning varje läsår. Elever på sjöfartsprogram undersöks av Rederihälsan i samarbete med skolhälsovården och elever på Motortekniska gymnasiet undersöks av Motorhälsan i samarbete med skolhälsovården. Hur mår eleverna? Livsstilsfrågor Frågor om livsstil finns med i de hälsouppgifter som eleverna besvarar inför hälsobesöken hos skolsköterskan. Hälsouppgifterna, som är viktiga arbetsinstrument vid hälsosamtalet, besvaras inte anonymt och resultatet av sammanställningen kan därför inte helt jämföras med vetenskapliga enkätundersökningar. Tidpunkten då hälsosamtalen utförs är förstås spritt över hela läsåret. De områden/frågor som har samlats in sedan läsåret gäller andel elever som har hälsofarlig viktutveckling (övervikt och/eller fetma), angett goda kostvanor, goda motionsvanor, god nattsömn samt sedan läsåret också ohälsotal som ofta huvudvärk, ofta magont och ofta trötthet. Frågor om ANT dvs. alkohol, narkotika och tobak är förstås som tidigare centrala i hälsosamtalet på högstadium och på gymnasiet. Sedan Göteborg Stad startade med regelbundna drogvaneundersökningar har vi valt att sluta redovisa svaren på ANT-frågorna utan hänvisar till drogvaneundersökningen samt de årliga CAN-rapporterna. Hälsofarlig viktutveckling Tillväxtdata om vikt och längd är det viktigaste objektiva instrumentet för att bedöma och följa barns hälsa. Data förs in i skolhälsovårdsjournalens tillväxtkurvor och tabeller. Uppgifterna är av stort värde både för att bedöma växande individers hälsa men också för att följa tillväxt i en population. Metod Vid hälsobesöken i förskoleklass, skolår 2, 4, 6, 7 el 8 och 1 på gymnasiet mäter skolsköterskan längd och vikt på alla elever. Eleverna vägs oftast med kläder och ett visst avdrag görs från den uppmätta vikten. Utifrån vikt och längd kan Body Mass Index (BMI) räknas ut. I några skolor utförs hälsobesöket i årskurs 7 i stället för i årskurs 8. BMI utgör ett ganska bra mått på undervikt, normalvikt, övervikt och fetma. BMI-gränsvärden för övervikt och fetma finns definierade i tabellform från 2-18 års ålder (Cole 2000). Det finns ett antal felkällor t.ex. felmätning, felräkning av ålder och BMI, felavläsning i tabell, osv. De mätfel som görs är sannolikt slumpartade och torde inte påverka slutresultatet i någon större utsträckning. Då vi i framtiden har datorbaserade journalsystem kommer vi att ha ett mycket smidigare och säkrare system för att få fram uppgifter om övervikt och fetma eftersom datorn då gör alla uträkningar. Nedanstående redovisade data över övervikt och fetma bygger på inrapporterad statistik på sammanlagt elever! Resultat I förskoleklassen har 8% av flickorna och 6 % av pojkarna övervikt. Fetma har 2 % av flickorna och 3 % av pojkarna. Andelen flickor med övervikt + fetma är 10 % (se fig 1) och motsvarande för pojkar är 9 % (se fig 2). Antalet inrapporterade är 4168 barn vilket motsvarar 93% av hela årskullen. I årskurs 4 har 13% av flickorna och 12 % av pojkarna övervikt. Fetma har 3 % av flickorna och 2 % av pojkarna. Andelen flickor med övervikt + fetma är 16 % (se fig 1) och motsvarande för pojkar är 14% (se fig 2). Antalet inrapporterade elever är 4247 barn vilket motsvarar 94 % av hela årskullen I årskurs 7 har statistik kommit in från tre skolor med sammanlagt 275 elever. Av dessa elever har 8 % av flickorna och 9 % av pojkarna övervikt medan 2 % av både pojkar och flickor har fetma. I årskurs 8 har 8 % av flickorna och 9 % av pojkarna övervikt. Fetma har 2 % av flickorna och 4 % av pojkarna. Antalet inrapporterade är 4121 vilket motsvarar 79% av hela årskullen. Andelen flickor med övervikt + fetma är 11% (se fig 1) och motsvarande för pojkar är 13 % (se fig 2) 4

5 I årskurs 1 på gymnasiet har 7 % av både flickor och pojkar övervikt. Fetma har 2 % av flickorna och 3 % av pojkarna. Andelen flickor med övervikt + fetma är 9% (se fig 1) och motsvarande för pojkar 10 % (se fig 2). Underlaget är 5149 inrapporterade elever. Andel övervikt + fetma hos flickor 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Flickor år 0 Flickor år 4 Flickor år 8 Flickor år 1 gy Läsår Läsår Läsår Läsår Figur 1 Övervikt+fetma hos pojkar 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Pojkar år 0 Pojkar år 4 Pojkar år 8 Pojkar år 1 gy Läsår Läsår Läsår Läsår Figur 2 Det är i år första gången möjligt att följa en årskull över tid. Eleverna födda 1990 gick i år 8 läsåret och i år 1 på gymnasiet läsåret Se figur 3. Underlaget som rapporterades in för år 8 år 2005 var 4127 elever vilket motsvarade 76 % av hela årskullen. I år 1 på gymnasiet var underlaget 5149 elever. Övervikt+fetma hos elever födda % 12% 10% 8% 6% År 8 lå År 1 gy lå % 2% 0% Flickor Pojkar Figur 3 5

6 Övervikt + fetma minskade från 13 % till 9 % för flickorna födda 1990 under perioden läsåret till läsåret För pojkarna var minskningen bara 1 %. Diskussion Sammanställning av flera årskullar övervikt + fetma för flickor respektive pojkar illustreras i figurerna 1 och 2. Data har nu samlats in sedan läsåret på grundskolan och sedan på gymnasiet. Förändringarna över tid är diskreta och handlar om fluktuationer på 1-3 %. För flickorna ses en nedåtgående tendens av övervikt och fetma i förskoleklass, i år 8 samt i år 1 på gymnasiet medan det för år 4 är oförändrat. För pojkarna ses en nedåtgående tendens i förskoleklassen. För år 4 och år 8 är övervikt och fetma tämligen oförändrat. På gymnasiet ses en ökning av övervikt och fetma med 2 % sedan läsåret Den sammanlagda andelen elever som har övervikt och fetma i respektive årskull är för Göteborg som helhet relativt måttlig. Siffrorna varierar dock stort mellan olika stadsdelar, se bilaga 2, och speglar ofta den sociala segreationen där det sen länge är känt att övervikt och fetma är överrepresenterat i socioekonomiskt svaga grupper. En djupare analys av övervikt - och fetmasituationen i varje stadsdel i Göteborg är möjlig och nödvändig. Kommentarer från skolsköterskor: Utöver basprogrammet har jag fokuserat på att hjälpa de överviktiga barn vi har på skolan. Genom regelbundna samtal där vi vägt och mätt, pratat kost och motion och samarbetat med berörd personal och vårdnadshavare. Tillsammans med idrottslärare har jag utvecklat ett träningsprogram för dessa barn. Under läsåret har jag haft tre elever med övervikt, där jag arbetat med elever och föräldrar. Två av barnen har minskat i vikt och de fortsätter hos mig nästa läsår. Goda kost - och motionsvanor samt god nattsömn Inför hälsobesöket i skolår 4, 7 eller 8 och 1 på gymnasiet får eleverna svara på ett antal frågor i hälsouppgiften. Vissa frågor berör livsstilen och från och med läsåret har vi valt att mäta de goda kost- motions- och sömnvanorna. Under läsåret arbetade en arbetsgrupp i grundskolan och en arbetsgrupp på gymnasiet med hälsouppgifterna. Detta ledde till vissa förändringar i hälsouppgifterna framför allt avseende svarsalternativen. Arbetsgrupperna önskade ha lite skillnad mellan hälsoenkäterna. Där olikheter finns i formulerad fråga respektive svarsalternativ mellan grundskola och gymnasium så framgår det av texten. Frågorna är inte validerade, varför de inte ska jämföras med vetenskapliga undersökningar. Metod Eleverna besvarar hälsouppgifterna skriftligt, antingen enskilt före hälsobesöket eller i samband med hälsobesöket. I år 4 och 7 eller 8 svarar eleverna på frågorna Äter du frukost? Äter du lunch i skolan? Äter du middag? Om eleven svarat alltid eller ofta på samtliga tre måltidsfrågor så har eleven, enligt vår definition goda kostvanor och rapporteras in av skolsköterskan i statistiken. De övriga svarsalternativen är sällan eller aldrig. I år 1 på gymnasiet är frågorna formulerade: Äter du frukost? Äter du lunch? Äter du middag/kvällsmat? Svars alternativen är dagligen, ibland, aldrig. De som svarat dagligen har inrapporterats ha goda kostvanor. Självklart innebär goda kostvanor inte bara att man har en god måltidsordning. Kostens innehåll är också viktigt men den aspekten har vi inte valt att mäta. För att bedömas ha goda motionsvanor skall eleverna ha svarat ja på frågan: Håller du på med idrott eller någon annan form av motion på din fritid? 6

7 De övriga svarsalternativen är ibland och nej. Frågan och svarsalternativen är lika i grundskolan och i gymnasiet. För att bedömas ha god nattsömn skall eleverna i år 4, 7 el 8 ha svarat alltid eller ofta på frågan: Sover du gott om natten? De övriga svarsalternativen är sällan och aldrig. I gymnasiet år 1 är frågan formulerad: Besväras du ofta av sömnsvårigheter? Svarsalternativen är ja eller nej och de som svarat nej har inrapporterats. Underlag Hälsostatistiken över goda kost-, motions- och sömnvanor respektive ohälsotal (ofta huvudvärk, ofta magont, ofta trötthet) baseras på svar från 4135 elever i år 4 vilket motsvarar 91 % av årskullen. I år 7 är det uppgifter från 275 elever i tre skolor. I år 8 är underlaget 4156 elever vilket motsvarar 79 % av årskullen. I gymnasiet år 1 har sammanlagt 5149 elever besvarat frågorna. Det sammanlagda inrapporterade elevunderlaget i år 4, 8 och 1 på gymnasiet är elever! Resultat goda kostvanor I årskurs 4 har 88 % av flickorna och 87 % av pojkarna uppgett goda kostvanor dvs svarat att dom alltid eller ofta äter alla tre måltiderna. I årskurs 8 har 68 % av flickorna och 71 % av pojkarna uppgett goda kostvanor I årskurs 7 har 66 % av flickorna och 70 % av pojkarna uppgett goda kostvanor, men observera att underlaget är bara 275 elever och därför inte illustrerats i diagrammet. I gymnasiet årskurs 1 har 50 % av flickorna och 63 % av pojkarna uppgett att de har goda kostvanor. Andel elever med goda kostvanor 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% flickor år 4 flickor år 8 flickor år 1 gy pojkar år 4 pojkar år 8 pojkar år 1 gy läsåret läsåret läsåret06-07 Figur 4 Diagram över flickors och pojkars måltidsvanor över tre läsår illustreras i figur 4 I årskurs 4 är det marginell skillnad mellan flickor och pojkars måltidsvanor. Liksom förra läsåret sjunker andelen med goda kostvanor kraftigt mellan årskurs 4 och årskurs 8 för båda könen och fortsätter att ligga lågt i gymnasiet. Måltidsvanorna för båda könen ser i år ut att ha förbättrats jämfört med föregående årskullar i år 4 och 8. Flickorna i år 1 på gy har minst regelbundna måltidsvanor. Statistiken för varje stadsdel redovisas i bilaga 3. Eftersom svarsalternativen har förändrats något jämfört med de två tidigare läsåren är siffrorna över tid inte helt jämförbara. Resultat goda motionsvanor I årskurs 4 motionerar 74% av flickorna och 79 % av pojkarna på fritiden. I årskurs 7 motionerar 65 % av flickorna och 73 % av pojkarna på fritiden, men observera att underlaget är bara 275 elever och därför inte illustrerats i diagrammet. I årskurs 8 motionerar 62 % av flickorna och 68 % av pojkarna på fritiden. I årskurs 1 på gymnasiet motionerar 61 % av flickorna och 69 % av pojkarna på fritiden. Statistiken för varje stadsdel redovisas i bilaga 3 7

8 Andel elever som motionerar på sin fritid 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% flickor år 4 flickor år 8 flickor år 1 gy pojkar år 4 pojkar år 8 pojkar år 1 gy läsåret läsåret läsåret06-07 Figur 5 Diagram över flickors och pojkars motionsvanor över tre läsår illustreras i figur 5 Pojkarna har som föregående läsår i alla åldrar oftare motion på fritiden än flickorna. Över tid har pojkarna i år 8 en sjunkande tendens att motionera medan skillnaden över tid i övriga åldrar och för flickorna bedöms marginell. Svarsalternativen har inte förändrats jämfört med föregående läsår. Resultat god nattsömn I årskurs 4 uppger 91 % av flickorna och 89 % av pojkarna att de har god nattsömn. I årskurs 7 uppger 96 % av flickorna och 85 % av pojkarna god nattsömn, men observera att underlaget är bara 275 elever och därför inte illustrerats i diagrammet. I årskurs 8 uppger 81 % av flickorna och 85 % av pojkarna god nattsömn I årskurs 1 på gymnasiet uppger 67 % av flickorna och 74 % av pojkarna på god nattsömn. Andel elever med god nattsömn 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% flickor år 4 flickor år 8 flickor år 1 gy pojkar år 4 pojkar år 8 pojkar år 1 gy läsåret läsåret Figur 6 Andel elever som har uppgett god nattsömn de sista två läsåren illustreras i figur 6. Liksom förra läsåret är god nattsömn vanligt både bland flickor och pojkar i år 4. För båda könen och för båda läsåren så sjunker andelen med god nattsömn med stigande ålder. Det är flickorna på gymnasiet år 1 som uppger minsta andelen god sömn. Statistiken för varje stadsdel redovisas i bilaga 3. 8

9 Kommentarer från skolsköterskor: I dagsläget är det fler elever som äter regelbundna måltider. Detta märks också på mottagningen. Det är färre elever som kommer och klagar för magont under förmiddagen, som orsakats av att de ej ätit frukost Jag har varit med på föräldramötet för förskoleklassbarnen under hösten vilket jag tycker är viktigt. Vi pratade då om sömn och frukostvanor Övrigt att nämna är att jag så mycket som möjligt har varit ute i klasserna och informerat om hälsoområden. Denna terminen har jag haft frukostkunskap i år 4 samt mat-och sömn skola i år 5. Ohälsotal Metod I den hälsofrämjande delen av hälsosamtalet är perspektivet salutogent vilket betyder att friskfaktorer identifieras och uppmuntras. Hälsosamtalet har också som uppgift att fånga upp ohälsa vilket frågorna om huvudvärk, trötthet och ont i magen speglar. Som mått på ohälsa har vi valt att mäta de elever som uppgett att de ofta har huvudvärk, ont i magen eller känner sig trötta. Svarsalternativen har i år 4 och 7 eller 8 varit alltid, ofta, sällan, aldrig och det är de som svarat alltid eller ofta som har inrapporterats i vår statistik. Är du ofta trött? Har du ofta ont i huvudet? Har du ofta ont i magen? I år 1 på gymnasiet har svarsalternativen varit ja eller nej och det är de som svarat ja som redovisas. Då svarsalternativen har förändrats jämfört med förra läsåret så kan ingen jämförelse göras. Resultat Ofta huvudvärk I år 4 anger 13 % av flickorna och 12 % av pojkarna att de ofta har huvudvärk. I år 7 anger 10 % av flickorna och 5 % av pojkarna att de ofta har huvudvärk men observera att underlaget är bara 275 elever och därför inte illustrerats i diagrammet. I år 8 anger 21 % av flickorna och 10 % av pojkarna att de ofta har huvudvärk. I år 1 på gy anger 26% av flickorna och 10%av pojkarna att de ofta har huvudvärk. Ofta ont i magen I år 4 anger 13 % av flickorna och 10 % av pojkarna att de ofta har ont i magen I år 7 anger 7 % av flickorna och 10 % av pojkarna att de ofta har ont i magen, men observera att underlaget är bara 275 elever och därför inte illustrerats i diagrammet. I år 8 anger 15 % av flickorna och 6 % av pojkarna att de ofta har ont i magen. I år 1 på gy anger 18 % av flickorna och 5 % av pojkarna att de ofta har ont i magen. Ofta trötthet I år 4 anger 19 % av flickorna och 24 % av pojkarna att de ofta känner sig trötta. I år 7 anger 27 % av flickorna och 25 % av pojkarna att de ofta känner sig trötta men observera att underlaget är bara 275 elever och därför inte illustrerats i diagrammet. I år 8 anger 36 % av flickorna och 33 % av pojkarna att de ofta känner sig trötta. I år 1 på gy anger 41 % av flickorna och 27% av pojkarna att de ofta känner sig trötta. Statistiken för varje stadsdel redovisas i bilaga 4. 9

10 Andel elever som anger ohälsa läsåret % 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% flickor år 4 pojkar år 4 flickor år 8 pojkar år 8 flickor år 1 gy pojkar år 1 gy ofta huvudvärk ofta ont i magen ofta trötta Figur 7. Diagram över flickors och pojkars ohälsa illustreras i figur 7. Diskussion Förra årets elevunderlag för hälsostatistiken var och i år är det elever. Även om det finns skillnader mellan strikt vetenskapliga undersökningar över ungdomars hälsa och ohälsa och vår sammanställning så ger det stora elevunderlaget och relativt låga bortfallet materialet en viss tyngd. Det är inta vanligt att elever tackar nej till hälsobesöken. Bortfallet beror snarare på vakanser eller att skolsköterskor av annan anledning inte rapporterar in hälsostatistik. Vi har t.ex sämre deltagande i vår hälsostatistik från friskolor än från kommunala skolor ( se sid. 7). I år 4 är skillnaderna i ohälsa mellan könen liten förutom att pojkarna verkar vara mer trötta än flickorna. I år 8 och i år 1 på gymnasiet uppger flickorna avsevärt mer ohälsa än pojkarna på samtliga tre områden. Det är också flickorna på högstadiet och på gymnasiet som har lägst andel uppmätta goda vanor. Det är väl känt sen tidigare att båda könen men framför allt flickorna i tonåren och som unga vuxna uppvisar en ökande psykisk ohälsa. Resultaten tyder på att behovet av ett hälsofrämjande och förebyggande arbete i skolorna inte avtar utan snarare ökar i högstadiet och på gymnasiet. En fungerande och resursstark skolhälsovård inklusive elevhälsa måste anses lika angelägen på gymnasiet som i grundskolan. Det faktum att 10-30% av eleverna i samtliga åldrar inte uppger god nattsömn är också oroväckande. Sömnforskare har de senaste åren uppmärksammat sambanden mellan god sömn och hälsa. Omvänt gäller att sömnbrist anses vara en bidragande orsak till en allt vanligare psykisk ohälsa. Hörselundersökningar Hörselundersökningar inom skolhälsovården utförs av Hörselvården på Sahlgrenska sjukhuset enligt avtal med Göteborgs kommun. Inför läsåret omförhandlades avtalet och parterna kom överens om vissa förändringar (se Sammanställning av årsredogörelser 2005). Skolhälsovårdsenheten ersätter Hörselvården med kr per läsår med en indexuppräkning på 2,5 %. Uppsägning av avtalet måste ske minst sex månader före nästa avtalstids utgång. Det avtal som undertecknades 19 september 2005, och som gäller tills det sägs upp, innebär att hörselkontrollerna (max 5000 tester per läsår) utförs av audionomer från Hörselvården i respektive skola och skall erbjudas alla elever i årskurs 1. De i skolan nyanlända eleverna, som ej är hörseltestade tidigare, skall erbjudas hörseltest i skolan eller på Hörselvården, men ingår ej i avtalet, eftersom skolhälsovården skriver en sjukvårdsremiss till Hörselvården SU på dessa elever. Statistik från Hörselvården över hörselscreening från läsåret och framåt framgår av tabell 5. Antalet hörseltester på elever födda -99 läsåret var 4135 vilket är den lägsta siffran sedan år Andelen remisser till Hörselvården (utom de nyanlända) var 129 st vilket motsvarar 3,1 % av de testade födda -99. Vid dags dato är endast 65 av dessa färdigdiagnosticerade. Av de besvarade remisserna framgår att 33 är normalhörande, 29 har ledningshinder och 3 har en sensorineural hörselskada konstaterad. Ingen har fått diagnos kombinerad hörselskada. 10

11 Antal Hörseltest Åk 1 -screening Nyanlända >200 - *199 Totalt Omtest Remisser ÖNH 3,3 % 3,3 % 3,3 % 3% (140st) 3,3% (159st) 3,1% (129st) Tabell 2. Antal hörseltest och remisser till ÖNH läsåren tom *SHVE har samlat in statistik över remisser på de nyanlända elevernas hörseltest. Statistiken är dock ofullständig. Vaccinationer Från och med läsåret förändrades rekommendationerna i det nationella barnvaccinationsprogrammet (se årssammanställning 2006). Eleverna i årskurs 4 erbjuds numera fulldosvaccin mot stelkramp, difteri och kikhosta jämfört med tidigare vaccin mot enbart stelkramp och difteri. I Göteborg erbjuds eleverna dessutom vaccination mot polio eftersom det kombinationsvaccin (Tetravac) som finns i vaccinationsavtalet (WESTMA) även innehåller polio. Det är ingen nackdel att få en påfyllnadsdos med poliovaccin. Alla elever i årskurs 6 har som tidigare år erbjudits MPR-vaccin (mässling, påssjuka och röda hund). Dessutom ska till Sverige nyanlända barn och ungdomar av skolhälsovården erbjudas kompletterande vaccinationer. När eleverna går i årskurs 6 rapporterar skolsköterskorna in vaccinationsstatistiken på Balanserat styrkort samt skickar sammanställning till SHVE som sammanställer vaccinationsstatistiken varje läsår. Tidigare år har statistiken skickats vidare till Smittskyddsinstitutet för nationell uppföljning. I år har inte Smittskyddsinstitutet gjort någon sådan. Elever som sammanlagt har fått fyra doser av vardera difteri-, stelkramp- polio- och kikhoste-vaccin samt två doser MPR-vaccin anses vara fullständigt vaccinerade enligt det nationella vaccinationsprogrammet. Statistiken redovisas nedan i tabell 3 och läsåret s fullständiga vaccinationsstatistik över Göteborg återfinns i bilaga 3. Underlaget för statistiken är 4693 elever i årskurs 6. Det motsvarar 93% av hela populationen. Vaccinationsstatistik saknas på sammanlagt 359 elever pga att skolorna ej redovisat. Orsaken till bristande redovisning är nästan alltid vakanser och/eller för högt elevantal i förhållande till antal skolskötersketimmar. Läsåret Andelen fullvaccinerade elever i årskurs 6 Läsåret Läsåret Läsåret Läsåret Läsåret Läsåret Difteri, 99% 98% 95% 96% 96% 96% 97% Stelkramp 96% 97% Kikhosta 3% 6% Polio 98% 97% 94% 95% 95% 96% 97% MPR 98% 97% 93% 95% 95% 94% 95% Tabell 3. Det är glädjande att vaccinationstäckningen och inrapporteringen av statistik överlag är mycket god i Göteborg, mycket tack vare skolhälsovårdens uppmärksamhet på de nyanlända eleverna. Riktigt lika god vaccinationstäckning som runt millenniumskiftet har vi ännu inte uppnått. Huvudorsak tror vi är 11

12 de stora flyktingströmmar som kommit de senaste åren. Den trend som funnits att svenska föräldrar avstår från att vaccinera sina barn verkar minska. De låga siffrorna för kikhosta beror på att kikhostevaccin inte har ingått i det nationella vaccinationsprogrammet för dessa årskullar. Vaccination mot hepatit B och tuberkulos (BCG) I Sverige ingår vaccination mot tuberkulos och hepatit B i den riktade delen av det nationella vaccinationsprogrammet. Det innebär att barn och ungdomar som tillhör definierade riskgrupper bör erbjudas vaccination mot dessa sjukdomar. För hepatit B är det barn i familj där familjemedlem bär på hepatit B, barn till föräldrar från länder med intermediär till hög förekomst av hepatit B (enligt WHOdata) och barn < 6 år om det i barnomsorgsgruppen finns annat barn som bär på hepatit B-smitta. Riskgrupper för tuberkulos kan man förenklat säja kommer från samma länder som riskgrupper för hepatit B. Enligt Socialstyrelsen är det viktigt att sjukvården, skolhälsovården, barnhälsovården och andra vårdgivare vid varje kontakt med barn från någon av dessa riskgrupper verifierar att de har ett skydd mot hepatit B och om så inte är fallet ser till att de vaccineras. Det betyder i klartext att det är viktigt med en fungerande vårdkedja mellan hälsovården och sjukvården. Sedan många år vaccineras barn till föräldrar som tillhör riskgrupp för tuberkulos med BCG-vaccin redan på BVC. Det är dock först under som samma rutiner införts på nyfödda som tillhör riskgrupp för hepatit B i Göteborg. De siffror som tabell 4 nedan redovisar kan beskrivas spegla andelen elever som tillhör riskgrupp. Av årskurs-6-eleverna är 28% BCG-vaccinerade men bara 5% är dokumenterat vaccinerade mot hepatit B. Dessa siffror kan jämföras med andelen elever i grundskolan som var berättigade till undervisning i modersmål 32,2% oktober Den försiktiga slutsatsen blir att den riktade vaccinationen mot tuberkulos fungerar relativt bra i Göteborg men att det finns förbättringspotential för hepatit B- vaccinationen. Vårdkedjans rutiner runt identifiering, provtagning, vaccination och dokumentation behöver förbättras. En diskussion mellan smittskyddsläkare, skolläkare med flera är påbörjad med utgångspunkt att förbättra täckningen för hepatit B vaccinationen. Andel vaccinerade elever i årskurs 6 mot tuberkulos och hepatit B Läsåret BCG 28% 28% Hepatit-B 2,5% 5% Tabell 4 Kvalitetsutveckling Läsåret Nätverk för medicinskt ledningsansvariga(mla) År 2003 antogs politiskt Kvalitetssystemet för skolhälsovård i Göteborgs stad. (Dnr 0279/03). Enligt HSL skall skolhälsovården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård, hög elevsäkerhet och god kvalitet. Av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:8) om verksamhetschef inom hälso-och sjukvård samt av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso-och sjukvården framgår att det är verksamhetschefen som ansvarar för att god och säker vård kan ges samt att kvalitetsarbetet systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Verksamhetschef utses av nämnden. Vårdgivaren är också skyldig att registrera skolhälsovården vid Socialstyrelsen och ange vem som är verksamhetschef. I Göteborg är det är oftast skolcheferna (inklusive Utbildningsförvaltningen), men det förekommer också i en stadsdel (Kärra-Rödbo) att rektorerna är verksamhetschefer. På friskolorna skall styrelsen utse verksamhetschef. Verksamhetschefer som saknar medicinsk utbildning skall enligt HSL utse en medicinskt ansvarig (MLA). Uppdraget skall vara skriftligt och det skall tydligt framgå vilka arbetsuppgifter och ansvar som den medicinskt ledningsansvariga har. SHVE har under läsåret fortsatt att informera och motivera ansvariga politiker och tjänstemän att följa HSL. Under 2007 utsågs MLA i Frölunda och i Biskopsgården. I Backa och på Styrsö saknas fortfarande MLA. Vår förhoppning är att arbetet att tillsätta MLA i dessa stadsdelar är igångsatt och att man snarast tillsätter MLA. De medicinskt ledningsansvariga bildar tillsammans med skolhälsovårdsöverläkaren och samordnande skolsköterskan ett nätverk som träffas tre gånger per termin. Vid dessa möten diskuteras rutiner och bestämmelser för alla skolhälsovårdens viktiga och ansvarsfulla arbetsuppgifter som t.ex. hälsobesök, vaccinationer, journaldokumentation, journalhantering, läkemedelshantering mm. En central uppgift är avvikelserapportering samt Lex Maria-ärenden. Under läsåret har ett stort antal avvikelserapporter 12

13 kommit in och diskuterats i nätverket. Många avvikelserapporter kom från Järnbrottskolan i Frölunda som hade stora brister i framför allt journalhantering och dokumentation samt saknade verksamhetschef. SHVE inledde i augusti en utredning som resulterade i en utredningsrapport Dnr 0259/07. På Högsboskolan uppdagades också brister i skolhälsovårdens rutiner. I båda skolorna har MLA Birgitta Thörn (Frölunda) respektive Lena Mangelus (Högsbo) arbetat föredömligt och bristerna har nu rättats till. Sammanlagt har 11 avvikleserapporter från övriga skolor inkommit och behandlats. Ingen Lex Maria-anmälan har gjorts. Den relativt stora mängden avvikelserapporter är ett uttryck för att kvalitetsarbetet fungerar och prioriteras. Reflektioner från medicinskt ledningsansvariga Jag upplever att skolsköterskorna är mer uppdaterade på nya rön och metoder och därigenom höjs kvalitén inom SHV. Detta märks t.ex. när vi träffar skolsköterskor på regionsmöten från andra stadsdelar där man inte tillsatt någon MLA-sköterska. Metodhandboken inom Skolhälsovården i Göteborgs Stad har under läsåret funnits lättillgängligt på nätet. Detta underlättar det praktiska arbetet i stor grad. Kvalitetsgranskning av skolhälsovårdens lokaler och utrustning. Enligt kvalitetssystemet skall kvalitetsgranskning av lokaler och utrustning genomföras vart tredje år och detta var andra gången som granskning av lokaler och utrustning genomfördes. I samråd med nätverket för medicinskt ledningsansvariga utvecklade SHVE en checklista för kvalitetsgranskning av lokaler och utrustning. Som bas har en checklista hämtad ur pärmen Kvalitet i skolhälsovården använts. Denna användes vid granskningen läsåret Skolsköterskorna har sedan utfört granskningen med hjälp av checklistan. Syfte Granskningen gäller möjligheten att i verksamheten ge eleverna medicinsk kvalité och säkerhet och har utförts utifrån Kvalitetssystemet inom skolhälsovården enligt överenskommelse i nätverket för medicinskt ledningsansvariga för skolhälsovården i Göteborg. Metod Skolsköterskorna fick med hjälp av en checklista kvalitetsgranska skolsköterskemottagningarna och utrustningen Områdena som granskades var följande: Lokalens utformning och läge Inventarier Väntrum och vilorum Hygieniska aspekter Utrustning Uppföljning av kvalitetsgranskningen gjordes av MLA i de stadsdelar där dessa finns. Resultatet från enskilda skolor sammanställdes av de medicinskt ledningsansvariga och skickades in till SHVE. Av de kommunala skolorna saknades tre skolor och av de fristående skolorna saknades 34 skolor i granskningen. En bidragande orsak till det låga deltagandet är att många friskolor saknar MLA. När det gäller de kommunala skolorna var detta i stadsdelar där det saknas MLA. De skolsköterskor som saknar MLA skickade in sina resultat direkt till SHVE som gjorde sammanställningen över hela Göteborg med uppdelning på kommunala skolor och friskolor. I stadsdelar där MLA saknas kan uppföljning ej ske. Detta försämrar kvalitén både på granskningen och lokalerna inkl utrustning. Respektive verksamhetschef står ansvarig om något händer! Resultat Enligt resultatet i bilaga 6 har flertalet acceptabla lokaler och utrustning. Förbättringsmöjligheter finns dock: Förbättrad ljudisolering i några mottagningslokaler Diskbänk samt utrustning och adekvat utrymme för hantering av orentgods, Handikappanpassad skolhälsovårdsmottagning i en skola för alla Tillräckligt golvyta för motoriska test. Bättre ljus- och vädringsförhållande samt tillfredställande ventilation Väntrum, vilorum och toalett i anslutning till skolhälsovårdsmottagning 13

14 Inköp av saknad utrustning (scoliometer, reflexhammare, otoskop, låsbart kylskåp, låsbara skåp för förvaring av läkemedel, sprutor och kanyler, brandsäkert journalskåp ) Inköp av aktuell medicinsk litteratur. Diskussion Alla skåp och kylskåp där det förvaras läkemedel skall vara låsbara enligt socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1). Några av skåpen och anmärkningsvärt många av kylskåpen hade inte lås eller termometrar. När det gäller brandsäkra journalskåp har glädjande nog många kommunala grundskolor införskaffat det även om det fortfarande saknas på några ställen. På de kommunala gymnasieskolorna ser det sämre ut. Där har bara 8% brandsäkra skåp. Detta är mycket olyckligt om skolorna utsätts för brand och skolhälsovårdsjournalerna blir förstörda. Då kommer mycket viktig data att försvinna som inte går att återställa bl.a. vilka vaccinationer som eleverna fått. Enligt arkivlagen skall journalskåpen vara brandsäkra. Reflektioner från medicinskt ledningsansvariga Lokalernas kvalitet och utrustning är väldigt varierande i stadsdelen. Några skolor har bra lokaler, andra har inte ändamålsenliga lokaler eller saknar helt lokal. Under höstterminen organiserade jag upphandling och leverans av nya brandsäkra journalskåp till samtliga skolor, utom Bräcke Östergård. Kompetensutveckling Skolhälsovård är oftast ett ensamarbete och kräver stor kompetens hos den enskilda skolsköterskan och skolläkaren. Behovet av yrkesspecifik fortbildning och möten för kollegial handledning (regionmöten) är stort. SHVE inbjuder till regelbunden fortbildning med ämnen som är aktuella för att tillgodogöra sig och bibehålla kompetens inom skolhälsovården. Till enhetens hjälp finns en utbildningsgrupp, med representanter från grundskolan och gymnasieskolorna, som samråder inför varje termin om lämpliga tider och önskade föreläsningar. SHVE inbjuder till fortbildning motsvarande minst fyra halvdagar per termin enligt skolhälsovårdens kvalitetssystem. Deltagande antal skolsköterskor är stort och glädjande nog ökar antalet deltagande skolläkare. I början av varje läsår har SHVE en Höstupptakt på två dagar. I höstas var det var sammanlagt 144 skolläkare och skolsköterskor som deltog i höstupptakten. Det blev en mycket uppskattad höstupptakt. SHVE hade tillsammans med Ungdomsmottagningarna en halvdag om Att förebygga ätstörningar - Vem gör vad?. Utbildningen vände sig till skolsköterskor, skolläkare, barnmorskor, socionomer och psykologer på ungdomsmottagningarna. Samordnande skolsköterskan har förutom dessa tillfällen, som riktar sig till alla skolsköterskor och skolläkare erbjudit alla nyanställda skolsköterskor introduktion i skolhälsovård under tre tillfällen. Kursutvärdering I tabell 5 redovisas vilka utbildningar som erbjudits samt utvärderingarna där dessa är gjorda enligt ett formulär för kursutvärdering med visuell analogskala 1-8 där 1 = mycket dåligt och 8= mycket bra. Frågorna som ställs är - Fråga 1: Hur bedömer du nyttan/användbarheten av utbildningen/kursen? - Fråga 2: Har utbildningen/kursen stärkt din motivation att utveckla ditt arbete? - Fråga 3: Hur bedömer du utbildningen/kursen som helhet? 14

15 Sammanställning av utbildningstillfällen 2006 samt gjorda utvärderingar enligt den visuella analoga skalan Datum Utbildningar Antal Deltagare Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 31 januari Att förebygga ätstörningar Vem gör vad? 104 6,9 6,7 7,0 12 april Tillväxt och pubertet 108 7,5 7,3 7,5 23 maj Våravslutning Att leva med handen på hjärtat -om människosyn och goda möten september Höstupptakt: Socialstyrelsen - Avvikelserapporter, Lex Maria, hedersrelaterat våld, anpassning av ungdomar och deras familjer i deras nya land, födoämnesöverkänslighet, flickor som skär sig, fysisk aktivitet mm 144 6,7 6,9 6,9 12 december Hur kan vi hjälpa barn och ungdomar med enures, inkontinens, enkopres, obstpation Tabell ,9 6,7 7,0 Utdrag ur skolsköterskors verksamhetsberättelser Skolsköterskearbete är ett fantastiskt positivt och roligt arbete. Det kan knappast finnas något mer givande än samtalen med barnen och möjligheten att leda in dem på en väg där de är rädda om sin kropp och sin hälsa, där elevernas kunskaper och medvetenhet om risk- och friskfaktorer och hur de påverkar hälsan ökar. Skolsköterskan är en av få personal på skolan som alltid träffar alla elever enskilt eller i grupp någon eller flera gånger/år Min tanke är att skolhälsovården är en utmärkt utgångspunkt att bedriva folkhälsoarbete ifrån, vi träffar alla eleverna i skolan och får en naturlig relation med barn och föräldrar från vilket vi kan bygga upp ett intresse att leva ett hälsosamt liv och på detta sättet ge barnen en bra uppväxt. Hälsoundersökning mål är att få eleven att känna intresse för att leva sunt. Identifiera hälsoproblem, frisk-, risk- och skyddsfaktorer av betydelse för elevens hälsa. Förberedelseklassens elever tar också mycket av tiden. Jag jobbar då ihop med läraren och är med och vi träffar föräldrar, elev och tolk ihop och har första samtalet. Både lärare och jag får då en bra helhetsbild avc eleven. Sedan kallar jag eleven på ett hälsobesök. Eleven ska också göra en läkarkontroll, hörselkontroll och man går igenom elevens vaccinationsstatus. Eftersom vi har många elever som flyttar, har varit gömda och som är nyanlända och kanske inte varit på BVC alls, är detta ett arbete som kan sträcka sig in på vårterminen innan man lyckas spåra upp alla journalerna Motivationsarbete med elever och föräldrar är tidskrävande och en regelbunden kontakt behövs för att motivera familjen till insatser oavsett om det gäller att barnet behöver glasögon, hjälp med övervikt, eller föräldrarna behöver stöd i sin föräldraroll 15

16 Det är stundom ett tungt arbete med ett oändligt behov från elever och föräldrar (samt i viss mån lärare) att bli sedda och lyssnade på. Som skolsköterska får man, ibland tunga, förtroenden från elever och föräldrar. Den ökade ohälsa hos barn i form av övervikt/fetma och psykisk ohälsa påverkar också arbetet inom skolhälsovården. Jag har också elever som går här på olika kontroller av sin över eller undervikt, avslappning, pga sin huvudvärk eller att de känner sig stressade, rökavvänjning och en del som bara behöver prata. Elevernas psykiska ohälsa fortsätter att öka, vi möter dem med panikångestattacker, stress, utmattningssymtom, depressioner, självskadebeteende och anorexi. Vi känner att vi göt ett viktigt arbete med dessa elever och lyckas många gånger att lotsa dem genom sina tre gymnasieår. Arbetat med tjej-och killgrupper kring pubertet, utveckling, sex&samlevnad tillsammans med skolkuratorn har varit viktigt att prioriterat. Under vårterminen jobbade jag med gymnastiksläraren där vi planerade och genomförde ett frukostprojekt. Under ett antal lektioner pratade vi om vikten av regelbundna måltider.detta för att få eleverna att se koppling mellan kost och prestation. I början på höstterminen besökte jag varje klass i år 6-8 och undervisade dem i kost och tandvård i min. Jag upplever att detta och att skolan började servera frukost under vårterminen gett resultat då flera elever förbättrat sina matvanor då jag haft hälsosamtalet. Informera personal om blodsmitta, allergier, förekommande handikapp hos barn Deltagit i antimobbningsarbetet vilket har inneburit samtal med såväl enskilda elever och grupper som lärare och föräldrar samt utbildning i ämnet och utveckling av skolans plan mot kränkande särbehandling Försöker också delta i arbetet kring barnens arbetsmiljö, men glöms ibland bort och blir inte alltid kallad till ex skyddsronder Under detta läsår har vi fortsatt att ha en hälsohörna i biblioteket med olika tema. Det har varit mycket uppskattat och vårt tema har varit: Socker och alkoholutställningar. Erbjudit alla elever möjlighet att vara med i Sluta röka, Snusa grupp Elevhälsan generar olika mängd arbete så också i år, jag tycker det är ett fantastiskt forum att kunna ventilera elevproblem i och söka hjälp och samsyn kring eleverna Presentation av skolhälsovården på föräldramöten för alla förskoleklasser Undervisning i Sexuell hälsa har givits till alla elever i år 1 på Handelsprogrammet Personalresurser för skolhälsovården i Göteborgs Stad Elever i grund- och gymnasieskola har rätt till skolhälsovård. Traditionellt mäts skolhälsovårdens möjligheter att ge eleverna den skolhälsovård de har rätt till i antalet elever per heltidsanställd skolsköterska respektive antalet elever per heltidsanställd skolläkare. Detta följs varje år i Göteborg via skolsköterskornas rapporter till Skolhälsovårdsenheten och inkluderar då även de fristående skolorna. Kommunstyrelsen beslutade år 1999 i måldokumentet Skolhälsovården i ett utvecklat folkhälsoarbete att antal elever för skolhälsovårdens personal per heltid skolsköterska skall vara max 500 och för skolläkare max med korrigering för invandrarbakgrund och särskola. För de fristående skolorna kan ingen korrigering göras. De genomsnittliga elevtalen mellan 1991 till 2005 redovisas i bilaga 7. 16

17 Siffrorna är beräknade utifrån befintliga tjänster. Delar av tjänster har varit vakanta pga tjänstledighet, sjukdom eller utdragen tjänstetillsättning. Detta kommer att redovisas under rubriker skolsköterska och skolläkare. Elevantalet per skolsköterska och skolläkare redovisas under tabell 6. Genomsnittligt elevantal för skolsköterskor och skolläkare omräknat till heltidstjänst under läsåren Läsåret Läsåret Utan korrigering Korrigering för invandrarbakgrund och särskola Utan korrigering Korrigering för invandrarbakgrund och särskola Skolsköterskor Grundskola Gymnasieskola Friskolor Skolläkare Grundskola Gymnasieskola Friskolor Tabell 6. 1 Gymnasiesärskolan ej medräknat Grundskolornas genomsnittliga elevantal för skolsköterskor och skolläkare sedan förra läsåret visar en liten förbättring. Inom gymnasieskolorna har elevantalet ökat för både skolsköterskor och skolläkare. Målet är fortfarande inte uppnått, det saknas mellan % skolsköterskeresurser på de kommunala skolorna. Elevantalet på friskolorna är osäkert då bara 11 av de 20 fristående gymnasieskolorna och 27 av de 33 fristående grundskolorna har rapporterat in skolsköterske- och skolläkarresurser. Det genomsnittliga elevantalet för skolläkarna ligger 2-3 gånger över det politiskt tagna beslutet. Det är stor skillnad på skolhälsovårdsresurserna mellan stadsdelarna men också inom stadsdelarna både när det gäller skolläkare och skolsköterska. Grundskola I tabell 7 redovisas antal elever per heltidsanställda skolsköterskor respektive skolläkare enligt uppgifter från läsåret beräknat utifrån underlag från Göteborgs Stad, Elevstatistik för grundskolan inklusive förskoleklass När elevantalet beräknas skall hänsyn tas till vårdtyngd som beräknas utifrån att flykting/invandrarelever i genomsnitt kräver en faktor på 1,5 gånger mer tid av sin skolsköterska/skolläkare och särskolans elever 2,0 gånger mer tid som elever i en normalpopulation. Kolumnen med korrigering för invandrar/flyktingbakgrund är beräknad utifrån underlag från Göteborgs Stad, Elevstatistik för grundskolan inklusive förskoleklass : Elever berättigade till modersmålsundervisning i åk 1-9. Särskolans elever har beräknats utifrån antal individintegrerade elever och antal elever mottagna i obligatoriska särskolan i Göteborgs Stad, Elevstatistik för grundskolan inklusive förskoleklass

18 Läsåret Antal elever/heltidsanställd Antal elever/heltidsanställd skolläkare SDF skolsköterska Utan korrigering Korrigering för Utan Korrigering för invandrarbakgrund korrigering och särskola invandrarbakgrund och särskola Gunnared Lärjedalen Kortedala Bergsjön Härlanda Örgryte Centrum Linnéstaden Majorna Högsbo Älvsborg Frölunda Askim Tynnered Styrsö Torslanda Biskopsgården Lundby Tuve/Säve Backa Kärra/Rödbo Tabell 7. Utifrån tabell 7 och kolumnerna med korrigerat elevantal framgår att medianvärdet för en heltidsanställd skolsköterska är 537 elever med en spridning från 444 till 733. För skolläkare är motsvarande medianvärde och spridningen till Fortfarande är det ett lågt antal stadsdelar som uppnår målet för skolsköterske- och skolläkarresurser enligt måldokumentet. I år är det fyra stadsdelar som uppnår personaltätheten för skolsköterskor (Högsbo, Majorna, Torslanda och Styrsö) samt två stadsdelar (Bergsjön och Örgryte) som gör motsvarande för skolläkarna. SDF Bergsjön och Örgryte har kommunalt anställda skolläkare. Skolsköterska Problem för elever att få sin rätt till skolhälsovård uppstår vid vakanser på grund av sjukskrivning, tjänstledighet eller långdragna rekryteringar. I SDF Lärjedalen har en 25 % sjukvikariat varit vakant under 2 månader. I SDF Lundby har en skolskötersketjänst varit vakant under 3 veckor samt en skola har haft skolsköterskevakans hela vårterminen då föregående skolsköterska gått i pension. I SDF Bergsjön har ett sjukvikariat på 25% varit vakant under hela läsåret. Några stadsdelar har förstått problemet med vakanser vid sjukskrivningar och skolledarna där har snabbt satt in vikarier för att upprätthålla den medicinska säkerheten. När det blir för långa vakanser blir det omöjligt att upprätthålla skolhälsovårdens kvalitet, t.ex. har tillväxtkontroller och vaccinationsuppföljningar på nyanlända elever ej blivit gjorda. Detta kan få allvarliga medicinska konsekvenser. Enligt skolhälsovårdens kvalitetssystem skall vikariat tillsättas vid längre frånvaro än två veckor. Skolläkare Stadsdelar som saknat skolläkare delar av läsåret har fått hyra in skolläkare för enstaka timmar. Fyra skolor i Lundby har haft skolläkarvakans under 2½ månad. Elevantalet ligger alldeles för högt per skolläkare och detta är mycket olyckligt. Dels försvåras både skolläkarnas och skolsköterskornas arbete när det saknas skolläkare och dels sänks kvalitén på skolhälsovården och elevhälsoarbetet. Skolans möjligheter att utföra fullständiga basutredningar 18

19 minskar. Enligt skolhälsovårdens kvalitetssystem skall vikariat tillsättas vid längre frånvaro än fyra veckor. Kommentarer från skolsköterskor: Utifrån de riktlinjer som kommunstyrelsen tagit avseende 500 elever/skolsköterska kan vi se utifrån elevunderlaget att behov finns av minst ytterligare en 50 procentig tjänst. Enligt riktlinjerna saknas fortfarande cirka 5 skolskötersketimmar vilka skulle betyda mycket för vår arbetssituation. Vi känner att vi i hinner med det allra nödvändigaste, men inte mer. Med det antal läkartimmar som står till Bergsgårdsskolans förfogande kan läkaren enbart arbeta som konsult. Skolhälsovårdens mål för läkare kan ej uppfyllas. De läkarundersökningar som skall göras för elever i förskoleklass, har även detta läsår ej kunnat genomföras fullt ut. Det finns aldrig tid vid läkarmottagningarna att diskutera de medicinska frågeställningar som behövs. Detta är en ständig källa till oro som skolsköterska att medverka till att barn blir felaktigt medicinskt bedömd Terminen blev svårplanerad då skolan saknade skolläkare under flera månader. Under den tiden var det inskränkningar i mina medicinska åtagande då jag inte gav ut några mediciner såsom huvudvärkstabletter, allergimedicin. Att vi anställt en skolläkare inom stadsdelen är verkligen ett steg i rätt riktning och ger oss goda förutsättningar att lyckas. Obligatoriska särskolan Stadsdelsnämnden i Högsbo har haft resursnämndsuppdrag för verksamheten i Obligatoriska särskolan i Göteborg. Projektet Inkluderande skola i Göteborg, som syftade till att öka samarbetet mellan särskola och grundskola mot en ökad delaktighet och gemenskap för särskolans elever, har avslutats under Från 2008 kommer ansvaret för elever i särskolan vara en del av befolkningsansvaret i varje SDN. Alla stadsdelarna, med undantag av Styrsö, Linnéstaden och Centrum, har särskoleklasser i sin grundskoleorganisation. Dessutom finns det i alla stadsdelarna elever som läser enligt någon av särskolans kursplaner och har sin skolplacering i grundskoleklass (individintegrerade). Även de specialiserade enheterna har nu en stadsdelstillhörighet. Det gäller dels de tre enheterna för elever med flerfunktionshinder, Tuve-Säve (Hinnebäcksskolan), Högsbo (Högsbogårdsskolan) och Örgryte (Kärralundsskolan) samt de tre enheterna för elever med autism, Kortedala (Kvibergsnässkolan), Backa (Olshammarsskolan) och Högsbo (Skytteskolan). Tjänsten för den samordnande skolsköterskan med ansvar för särskolans elever överförs till SHVE. I och med att stadsdelarna tar sitt befolkningsansvar för alla elever i särskolan kommer nu de allra flesta skolsköterskor och skolläkare att träffa eleverna i sin tjänst. Skolsköterskan med samordnande arbetsuppgifter för särskolans elever kommer att arbeta vidare i nätverk med kompetensutveckling. I december 2007 arrangerade samordnande skolsköterskan en utbildningsdag om bl.a. kärlek, sex och samlevnad. Utbildningsdagen vände sig till skolsköterskor inom grundskolan och gymnasiesärskolan med ansvar för särskoleelever, pedagoger och personal från kranskommunerna. Detta kan ses som en start för samarbete i vidare bemärkelse kring frågor som rör särskolans elever. I Göteborg kommer det att finnas fem mottagningsteam (Hisingen, Centrum, Väster och 2 i Nordost) som kommer att ansvara för bedömningar av mottagandet i särskolan. Teamen består av skolchef, skolsköterska, pedagog och psykolog. Under hösten 2007 har teamen fått två utbildningstillfällen vardera kring formaliteter och rutiner angående ansöknings- och mottagningsförfarandet. Tillfälle gavs också att arbeta med avidentifierade ansökningshandlingar. Varje stadsdel kommer från årsskiftet att överta och ansvara för akterna som gäller stadsdelens egna elever mottagna i särskolan. I december 2007 var totalt 700 elever inskrivna i Obligatoriska särskolan. Av dem har 204 sin skolplacering i grundskoleklasser. 44 elever med flerfunktionshinder samt 67 elever med tilläggshandikappet autism finns i specialiserade särskolor. 19