1. Elghammar. Motivering: Herrgårdsmiljö där anläggningen räknas som det främsta exemplet i landet på empirstil.

Transkript

1 KULTUR KULTUR Nationella miljömål Kommunala mål Riksintresse för kulturmiljövården Övriga intressanta kulturmiljöer Kulturreservat Byggnadsminnen Fornminnen Kyrkor och kyrkmiljöer Industrimiljöer Riktlinjer / strategi Karta 3 Kultur

2 KULTUR Nationella miljömål 9 Ett rikt od lings land skap 11 God bebyggd miljö Kommunala mål En levande bygd med upplevelsen av särpräg lad natur, kultur och historia (ur plan för besöksnäringen) Vårda och levandegöra kommunens kultur arv (ur Plan för besöksnäringen) Riksintressen för kulturmiljövården Miljöbalken 3 kap 6 Det finns sex områden av riksintresse för kulturmiljövården inom Gnesta kommun. Enligt miljöbalkens bestämmelser (MB 3 kap 6 ) ska dessa områden skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Riktlinjer: Inom riksintresseområdena är det särskilt vik tigt att vara varsam vid placering och utform ning av nya byggnader och vid om- och till bygg na der. Särskilda krav på ut form ning, ma te ri al val och färg kan ställas med stöd av plan- och bygglagens (PBL:s) generella bestämmelser. Större för änd ring ar inom riks in - tres se om rå de na ska prö vas genom de talj plan. 1. Elghammar Herrgården ligger naturskönt längst ut på en halvö i sjön Lockvattnet. Ekskogar samt rester av alléer utmed till fart sväga rna ger, trots skogs sav verk ning ar och planteringar, herrgårds ka rak tär åt land ska pet. En engelsk park om ger herrgården. Herrgårdsmiljö där anläggningen räknas som det främsta exemplet i landet på empirstil. Elghammars man gårds bygg nad ritad av italie na ren Quarenghi omkring 1810 i empirstil samt bo stä der och eko no mi bygg na der i nyklassicistisk stil. Området ligger inom för djup ning av över sikts - pla nen för Båvenområdet med riktlinjer som anger res trik tio ner för nybebyggelse. För del av området gäller strandskydd. Elghammars gård är bygg nads min ne. Fornlämningarna skyddas enligt kulturminneslagen. 2. Eriksgatan - från Önnersta till Penningby På sträckan Önnersta - Penningby är Eriksga tan en välbevarad ål der dom lig grusväg som går parallellt med väg 223. Den följer i stort de nord-sydliga höjd sträck ninga rna och passe rar genom Önnersta och Axala byar. Be byg - gel se finns även vid Ekeby. Vägmiljö, förhistorisk och med el ti da vägsträck ning som tillhört övergripande samfärd sel stråk, troligen den forna Eriks ga tan. Slingrande väg sträck ning med vägbankar, sten valvs bro ar och intakta milstolpar. Vägen går delvis genom gamla utmarker med bl a häradets av rätt nings plats, gravfält, en run rist ning, fornborg och bronsåldersrösen. Bybildning med ål der dom lig bebyggelse. Gäst gi var gård vid Önnersta. Ekeby reglerade radby. Stor del av området ligger inom Båvenplanen med restriktioner för till kom man de be byg - gel se. Delar av vägen är forn läm ning och skyddas i lik het med övriga forn läm ning ar som grav fält och runstenar i kul tur min ne sla gen. 3. Gnesta stationssamhälle Västra stambanan började byg gas Samhäl let växte fram ur den första be byg gel sen i betesmarken i Gnesta hage på bergets norra sida. Detta område var nästan helt be byggt på 1880-talet. De anspråkslösa bo stads hu sen i trä ligger tätt med små trä går dar med smala gator och utsikt över sjön. Vid Östra Storga tan är husen mer påkostade. Här lig ger f d Järn vägs ho tel let, Stora Hotellet och sta tions - bygg na den från sekelskiftet. kultur 21

3 kultur Stationssamhälle från västra stam ban ans till komst med stadsmässig be byg gel se som speg lar järnvägsortens framväxt från 1857 till mo dern tid. Plan med stadsmässiga drag med bebyggelsen vänd mot järnvägen och bostadsbebyggelse från järn vä gens första tid till decennierna kring se kel skif tet. Bakom detta ett område med små ska lig ore gel bun den bebyggelse från sam häl lets för sta tid. Området är detaljplanelagt och ingår i fördjupningen av översiktsplanen för Gnesta tätort. 4. Gåsinge - Dillnäs Mellan Storsjön och Klemmingen samt runt Nyck el sjön och Avlasjön breder den odlade jor d som utgör den centrala bygden i Gås in ge - Dillnäs och Kattnäs sock nar ut sig. Mot norr och väster bildar Mälarmården en mar kant gräns. Blacksta och Kattnäs är byar från med el ti den. Södertuna var sä tes gård på medel ti den. Bruksherrgården Skepp sta och Heby gård härstammar från 1700-talet. Centralbygd sedan bronsåldern med lång be byg gel se kon ti nu i tet i läsbart öppet od lings - land skap. Spår från brons ål derns bosättningar (skärvstens hö gar och gra var samt hällristningar). Gravfält från äld re och yngre järn ål der samt runstenar. I miljön ingår med el tid skyr kor. Enskilda miljöer är Heby 1700-talsgård, Blacksta och Avla reg le ra de rad by ar och Dillnäs kyrkby samt Skepp sta, un der 1500-talet grundade järnbruk med såg och kvarn, samt Närlunda herrgård. Fornlämningar och kyrka skyddas enligt kulturminneslagen. Heby herr gård är bygg nads - min ne. Skeppsta, foto Bengt A Lundberg, källa Riksantikvarieämbetet 5. Ånhammar Vid sjöarna Dunkern och Misteln utbreder sig ett böljande landskap som präg las av flera hund ra års jordbruk på godset Ånhammar och det numera försvunna säteriet Järna. Od lings land ska pet bryts tvärt i norr av en för kast nings brant, ovanför vilken Mälarmårdens häll mar ker vidtar. Ånhammar har avsatt skogs om rå de vid Dunker som na tur park. Herrgårdslandskap präglat av 1600-tals-säterier. Godsen Ånhammar, Ekensholm och Vadsbro är säteribildningar från 1600-talet medan god set Dunkershäll är skapat genom gårdssam man slag ning ar efter laga skiftet. På Ånhammar finns ett flertal torp och ar be - ta r bo stä der, en stor såg vid Glömnäs samt en kvarn. Dunkers sockencentrum. Fornlämningsrik dalgång med äldre väg nät, grav fält, forn bor gar och runstenar. Fornlämningar som forn borg, runstenar och gravfält skyddas enligt kulturminneslagen. 6. Jälund Riksintresseområdet ligger till stör re delen i Flens kommun (Saxängen, Sörby) och omfat tar de många flikiga halv ö ar na i Båven. Det är en jordbruksbygd med bybebyggelse, gårdar, en mindre herrgård samt många fornläm ning ar. Jälund, foto Jan Norrman, källa Riksantikvarieämbetet 22

4 För det inre av Sörmland typiskt småbrutet od lings land skap med sam man hål len bebyg gel se och specifik fornlämningsbild från brons ål der och äldre järnålder. Uppodlade dalsänkor mellan skogsklädda eller betade bergs- och moränhöjder. Ovanligt många ensamma eller i små grupper liggande rösen och stensättningar med stenfyllning samt två grav häg na der, en vallanläggning, en fornborg och ett gravfält. Byar med och tidigt 1900-talsbebyggelse. Avgärdarhemmanet Saxäng med mindre herr gård san lägg ning från Fördjupning av över sikts pla nen för Båven. För del av området gäller strand skydd. Forn läm - ning ar skyddas enligt kulturminneslagen. Länstyrelsen kommer troligen att föreslå att Skottvångs gruva (se under nästa rubrik) in klu de ras i riksintresset för kul tur min ne s- vår den vid Åkers styckebruk. Övriga intressanta kulturmiljöer Gällande bestämmelser enligt miljöbalken Områden, som har betydelse från allmän synpunkt p g a kulturvärden, ska så långt möjligt skyd das mot åt gär der som på tag ligt kan ska da kul tur mil jön. Utformning och placering av tillkommande be byg gel se bör göras med stor omsorg så att de föl jer traditionen på platsen. Med stöd av plan- och bygglagens generella regler kan krav på ut form ning, materialval och färg ställas. Inom Gnesta kommun finns följande områden av in tres se för kulturmiljön: N47 Grind viks kvarn - Lilla Brandsbol - Finnvik, kvarnmiljö N48 Solberga - Harlinge - Kvegerö, jord bruks - bygd med tre gårdar och forn läm ning ar N49 Sörby - Torsåkers kyrka, jordbruksbygd med kyrka, herrgård och forn läm ning ar N50 Mälby - Hårby, jordbruksbygd med två min dre herr går dar N52 Bjursnäs Gård N54 Ja kobs berg - Videbynäs, herrgårdsmiljö N55 Björnlunda kyr ka - Björn lunda går den - Skenda, sockenkyrka, prästgård, bebyg gel se och fornlämning N56 Frustunadalen, byar, går dar och fornläm ning ar i jord bruks bygd N57 Hällesta, by och torpställen N58 Frustuna kyrka, kyrka och prästgård N60 Jord ans torp - Herrökna - Gryts kyrka - Gra ne berg, herrgårdar, sockenkyrka och forn läm ning ar i sjörik odlingsbygd N61 Ånhammar, gammal jordbruksbygd, kvarn mm N62 Tibble - Vänga - Viby, jordbruksbygd N63 Skeppsta bruk, stångjärnstillverkning N64 Skylvalla, gårdsmiljö N65 Skottvångs gru va, gruvmiljö Utförliga beskrivningar av ovanstående områ de n åter finns i Sörm lands byg den1988:2, utgiven och pro du ce rad av Sö der man lands hem bygds för bund i sam ver kan med Sö der - man lands mu se um och länsstyrelsen. Följande områden har också kulturvärden som bör skyddas: 116 Ärendal, bruksmiljö med ett 20-tal byggnader och ett flertal dammanläggningar 118 Fräkenvassen, bastu 126 Kleva, mangård med ålderdomlig bebyggelse 132 Solöga barnkoloni,1920-talsvilla 133 Stjärnhovs säteri, herrgårdsanläggning 137 Sågstugan, bostadshus, ekonomilänga 138 Solvik, Solviks skola 142 Forsbrotorp, ålderdomlig gårdsanläggning 144 St och L Skinnvalla Kåretorp, gårdsmiljö 145 Torvsätter, gårdsmiljö 147 Norrby, by med tätt liggande gårdar på rad 150 Töle, 1800-talsgård Områdena finns beskrivna i Bygd och miljö del 1 Rapport , Stadsbyggnadskontoret Nyköpings kommun kultur 23

5 kultur Dessutom finns följande intressanta kulturmiljöer inom kommunen: Kolerakyrkogården i Torsåker (Hästhagen) Jälundsbron, stenbro över Järnaån vid Brotorp Bron vid Forsbro över Sätraån Vattentornet i Gnesta Inom Gnesta kommun finns fyra bygg nads - min nen: Heby slott, Elghammar, Kramphult pörte och Gamla prästgården + köksflygeln (Björn lunda går den). Gnesta station är ett f d statligt byggnadsminne där omförandebeslut ska fat tas av länsstyrelsen. Stationen har ett skydd likvärdigt bygg nads min ne trots att skydds fö re skrif ter inte har fastställts. Gnesta kommun är särskilt rik på forn läm - ning ar. En del av fornlämningarna är re gist - re ra de på eko no mis ka kartan. Nyinventering av forn läm ning ar i Gnesta kom mun på går. Även oregistrerade fornlämningar är skydda de enligt kulturminneslagen. I sam band med bygg- el ler an lägg nings pro jekt ut an för plan lagt om rå de bör frågor om forn läm ning ar kon trol le ras hos länsstyrelsen. Kulturreservat För ingrepp i fornlämningar och fornlämningsområden krävs tillstånd av länsstyrelsen. Enligt miljöbalkens 7 kap 9 får ett mark- eller vattenområde förklaras som kulturreservat i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade land skap. Kommunen har inga upprättade kul tur re ser vat av denna typ. Byggnadsminnen En byggnad, som har ett mycket stort kul tur - his to riskt värde, kan förklaras som bygg nads - min ne enligt lagen om kulturminnen eller för ord ning en om statliga byggnadsminnen. Ett byggnadsminne kan utgöras av en enstaka byggnad eller en bebyggelsegrupp. Bygg nads - min nen upprättas med syfte att skydda byggna der mot rivning och mot förändringar som minskar dess kulturhistoriska värde. Till varje byggnadsminne hör en kort beskrivning samt skyddsföreskrifter. Beslut om bygg nads - min nen utreds och prövas av länsstyrelsen. Stat li ga byggnadsminnen prövas av regeringen ef ter fram stäl lan från riksantikvarieämbetet. Heby slott Fornminnen Enligt lagen om kulturminnen innebär fasta forn läm ning ar anläggningar eller lämningar ef ter människors verksamhet från forna tider som tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna. Till varje forn läm ning hör ett fornlämningsområde. Be stäm mel ser na i kulturminneslagen gäller både själva fornlämningen och det området som hör till den. Länsstyrelsen fastställer fornlämningsområdets gränser. Björnlunda kyrka Kyrkor och kyrkomiljöer I kommunen finns sju kyrkobyggnader som om fat tas av skydd enligt lagen om kulturminnen. Dessa är Torsåkers kyrka, Frustuna kyrka, Björnlunda kyrka, Kattnäs kyrka, Dillnäs kyr ka, Gåsinge kyrka och Gryts kyrka. Bygg na der och landskap i kyrkans närmaste om giv ning är av stor betydelse för 24

6 upplevelsen av kyrkomiljön. Samtliga kyrkor och kyr ko går dar med tillhörande byggnader som till kom mit före 1940 omfattas av kulturminneslagens skydd och får inte ändras utan länsstyrelsens till stånd. Industrimiljöer Riktlinjer / strategi Fortsatt kunskapsutveckling samt inventering av kulturmiljöer och kulturlämningar. Till kapitel kultur hör karta 3. Litteratur Sörmlandsbygden 1988:1 och 2, Sö der man lands hembygdsförbunds årsbok Bygd och Miljö Del 1 och 2, Nyköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, Kulturhistoriska be byg gel - se in ven te ring ar: Gnesta med omgivningar, Stadsplanekontoret 1980 kultur Det finns ingen övergripande inventering av in du stri mil jö er i länet. Ett industrihistoriskt program över länet kommer att tas fram där en inventering av länets industrimiljöer ska ingå. Industrilämningar såsom vissa bruk och kvarnar ingår i de i Sörmlandsbygdens 1988:2 utpekade bevarandeområden. I den omnämns exempelvis kvarnmiljön vid Grindviks kvarn- Lil la Brandsbol-Finnvik i Frustuna socken (N47), Damstugukvarn vid Ånhammar i Gryts sock en (N61) och stångjärnstillverkningen vid Skeppsta bruk i Gåsinge-Dillnäs socken (N63) som miljöer vilka skall bevaras. Björnlunda med omgivningar, Stads bygg nads kon to ret 1991 Laxne med omgivningar, Stadsbyggnadskontoret 1991 Hembygdsföreningarnas lokalskrifter Äldre in du stri er i Gnesta omtalas även i Kul tur his to risk in ven te ring i Gnesta kommun från In ven te ring en ut för des av Södermanlands mu se um för kom mu nens räkning. Där om ta las olika in du stri er i Gnesta, bl a bryggeriet, borstfabrik, ci garr - fa brik, snickerifabrik, me je ri, garveri, kvarn, bensinstation, tänd sticks fa brik m fl. För mer information om industrier hän vi sas till Söder man lands museum. De av Ralph Erskine ritade industribyggnaderna i Gnesta samhälle hör till de industrimiljöer som är värda att bevara. Byggnader i industrimiljö ritade av Ralph Erskine 25

7