Unga med psykisk ohälsa GPS - Navigera rätt Processplan Samordningsförbundet Finsam i Helsingborg Ewa Hellberg

Transkript

1 Unga med psykisk ohälsa GPS - Navigera rätt Processplan Samordningsförbundet Finsam i Helsingborg Ewa Hellberg

2 Processnamn: Unga med psykisk ohälsa GPS - Navigera rätt Huvudprojektägare: Region Skåne Processledare: Ewa Hellberg Att samordna resurserna och driva processen framåt i linje med de mål som är uppsatta. Att leda resursgruppens arbete, arbeta upp rutiner och trygga dokumentationen kring arbetet med deltagarna. Att företräda processen i styrgruppen. Att dokumentera och redovisa arbetet i processen gentemot Finsam. Att informera om innehållet i processen i de olika huvudmännens organisationer. Diarienummer: Startdatum/avslut: Bakgrund: Socialstyrelsen har 2008 presenterat en lägesrapport om folkhälsa och sociala förhållanden. För de flesta grupper har folkhälsan förbättrats, undantaget unga vuxna mellan 15 och 24 år. För denna grupp har den psykiska ohälsan ökat. Den psykiska hälsan bland tonårsflickor och unga kvinnor har enligt Socialstyrelsen en problematisk utveckling. Det tar sig bland annat uttryck i ängslan, oro eller ångest. Sedan mitten av 1990-talet har självmorden minskat bland män och kvinnor i alla åldrar utom bland ungdomar i åldern 15 till 24 år. Under denna period har också den alkoholrelaterade dödligheten ökat något bland män i åldern 20 till 24 år. Att ungdomar och unga vuxna mår sämre och att den psykiska ohälsan har ökat mest för unga kvinnor är något som också bekräftas i två rapporter - BRISrapporten 2008 och Fokus 07-rapporten från Ungdomsstyrelsen. 2

3 Inom samma grupp har även de sociala förhållandena försämrats, till exempel har andelen fattiga ökat jämfört med övriga befolkningen. Den egna ekonomin och förankringen på arbetsmarknaden är av stor betydelse för ungdomars liv och hälsa. Det är också en av de högst prioriterade frågorna i den nationella ungdomspolitiken. I den statliga utredningen Ungdomar, stress och psykisk ohälsa (SOU 2006:77) lyfts ekonomi och arbete fram som två mycket viktiga förklaringsfaktorer bakom den ökade psykiska ohälsan. Ungdomsarbetslösheten har ökat kraftigt de senaste 20 åren. Sammantaget bekräftar det här slutsatsen i Ungdomar, stress och psykisk ohälsa (SOU 2006:77) om att arbetslöshet är en stor källa till oro och ohälsa för ungdomar. De samverkande parterna: Helsingborgs stad; Utvecklingsnämndens förvaltning och Socialförvaltningen, Region Skåne; Allmänpsykiatrin i Helsingborg och Södermottagningen/Psykiatripartners (upphandlad del av Psykiatrin i Helsingborg), Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är angelägna om att samverka kring målgruppen unga med psykisk ohälsa och utanförskap. Samverkansinitiativet bygger på ett upplevt behov av ett samlat grepp kring målgruppen utifrån ett individperspektiv. Långsiktiga mål: Att individer ur målgruppen blir egenförsörjande. Lagen om finansiell samordning(sfs 2003:1210, SFS 2004:793) 2 definierar: Insatser inom den finansiella samordningen skall avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och skall syfta till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Processen stödjer och utvecklar samarbetet mellan de ingående aktörerna. Detta medför ett ökat stöd för de individer som aktualiseras i processen. För de deltagare som är i behov av ett större stöd än vad de handläggare som arbetar med individen kan ge, erbjuds en guideresurs som kan förstärka individens resurser, motivera och stötta när individen inte har tillgång till sina resurser och på så vis förhindra att deltagaren faller ur. 3

4 Effektmål: Processen skall bidra till - Att individer ur målgruppen blir egenförsörjande genom förvärvsarbete eller studier, uppnår en förbättrad psykisk hälsa, eller ökar sin förmåga att nå målen. - Att förkorta rehabiliteringsprocessen. - Att skapa en bestående modell för samverkan och samarbete mellan parterna och dess verksamheter. Processmål: Arbetet i resursgruppen kommer att dokumenteras kontinuerligt. Två gånger per termin kommer processledaren att arrangera workshops för att säkra lärandet under själva processen. Erfarenheterna av detta arbete kommer att redovisas i de kontinuerliga sammanställningar som görs till Finsam, redovisas i styrgruppen och genom information ut i de ordinarie verksamheterna. Guideresursens arbete kommer att följas upp kontinuerligt. Guiderna träffar processledaren varje vecka i teamträffar där man drar sina ärenden och stämmer av att man arbetar mot uppsatta mål. Guiderna kommer också att erbjudas handledning av en utomstående handledare, där processen med deltagarna kommer att belysas. Detta säkerställer att guidernas arbete ligger i linje med de mål som man satt upp tillsammans med individen och målet för verksamheten. Utvärdering av processen kommer att göras med hjälp av Campus Helsingborg. Uppdraget innefattar att utföra en ordinär utvärdering, som ska redovisas i rapportform. Utvärderingen kommer även att innehålla en processinriktad utvärderingsinsats till stöd för de som arbetar direkt i processen och berörda parter. Projektmål: Innan individen aktualiseras i processen görs en ansökan av inremitterande handläggare tillsammans med individen. Utifrån den bedöms om individen kan aktualiseras i processen. Då individerna redan är aktuella i någon av verksamheterna, kan man utgå från att inremitterande har en hel del kunskap om personen. För att belysa och bedöma processens betydelse för att individen når målen, görs en före/eftermätning. Denna skall inte vara alltför komplicerad, ett frågeformulär med variabler som 4

5 avspeglar en helhetssyn på individen vore funktionellt. Ansvarig för dessa mätningar kommer inremitterande handläggare att vara. De deltagare som erbjuds guideresurs kan behöva en fördjupad kartläggning främst för att analysera skydds- och riskfaktorer. Uppföljningsarbetet ska också innefatta att mäta flödet av deltagare, närvaron och resultatet efter avslut. Processen har en förväntad genomströmning av 100 ärenden per år i resursgruppen. Av dessa kan ärenden erbjudas en guideresurs motsvarande 25 helårsplatser. En rimlig förväntan på att nå målen om egenförsörjning genom arbete eller studier bör ligga på 60 %. Detta avhängigt vilken typ av ärenden som kommer att aktualiseras inom processen. Målgrupp:. Avgränsningar: Processens målgrupp är unga vuxna mellan 18 och 29 år med behov av insatser från psykiatrin, socialtjänsten och/eller Arbetsförmedlingen samt Försäkringskassan. Det handlar om unga med psykisk ohälsa som har fallit igenom samhällets skyddsnät utan att få den uppmärksamhet och hjälp de behöver. Gruppen präglas av svårigheter att bli egenförsörjande och komma in i samhällssystemet. De saknar ofta realistiskt fokus på vägen till arbete och studier och förmåga att upprätthålla kontakt med myndigheter. Detta leder till utanförskap. Vidare kännetecknas gruppen av psykisk ohälsa i form av depressivitet, ångest, sömnsvårigheter och i förekommande fall droganvändande. Detta leder till en negativs spiral där utanförskapet och den psykiska ohälsan förstärker varandra. Man kan anta att många av individerna har olika utvecklingsgrad av sina exekutiva funktioner, vilket leder till svårigheter att ta sig fram i samhällsapparaten och att kunna planera sitt liv. Unga vuxna med psykisk ohälsa och svårigheter att etablera sig i samhället ryms inte alltid i de diagnosoch kodningssystem som finns inom de olika myndigheterna. Inom Arbetsförmedlingen talar man om funktionshinder, Försäkringskassan arbetar utifrån diagnoser liksom psykiatrin. Detta innebär att individer inom målgruppen klassas som psykiskt 5

6 sjuka och funktionshindrade, vilket i sig kan vara stigmatiserande och hindrande i rehabiliteringsprocessen. Unga vuxna med en psykisk sjukdom i ordets egentliga bemärkelse, ett etablerat missbruk och beroende av alkohol, droger och/eller tabletter, och/eller grov kriminalitet innefattas inte av processen. De individer som helt saknar motivation eller möjlighet att arbeta med sina hinder för att bli egenförsörjande innefattas inte heller av processen. Arbetssätt/metoder: Då processen också är ett metodutvecklingsarbete, är det i dagsläget svårt att presentera en färdig form för arbetssättet. Man får se den beskrivna metoden som ett skelett där vi får pröva olika sätt att samarbeta, lära av varandra och våra deltagare, för att komma fram till en modell som blir väletablerad och hållbar över tid. Basen i processen kommer att vara en resursgrupp med representanter från de olika samverkande parterna. Dessa är Allmänpsykiatrins öppenvård i Helsingborg (Najaden), Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialförvaltningen, Södermottagningen och Utvecklingsnämnden. Dessa fungerar också som kontaktpersoner i sin organisation, hjälpa deltagaren till rätt insats inom den egna organisationen. I resursgruppen ingår även guiderna och samordnaren. Resursgruppens arbete leds av processledaren. Arbetet i gruppen sker utifrån ett systemiskt tänkande och systemiska möten. I första hand skall processen stimulera de olika parterna till att initiera, aktivera och samarbeta kring de resurser som finns i ordinarie verksamheter. I resursgruppen skall enskilda tjänstemän från de samverkande parterna kunna presentera en individ som är i behov av ett samarbete kring insatser. Resursgruppens deltagare skall kunna rekommendera och fatta beslut om insatser för individen och även vara behjälpliga med ingången till de olika parternas ordinarie insatser. De individer som på egen hand har svårt att upprätthålla kontakten med de olika myndigheterna, kan erbjudas en guideresurs. Guidernas uppgift i processen är att följa och vägleda individen. Arbetet är inriktat på att förstärka de resurser som individen redan har, men även att 6

7 motivera och stötta deltagaren när denne inte har tillgång till sina egna resurser. Allt för att underlätta att processen kan fortskrida och att risken för att falla ur minimeras. Då individen erbjuds guideresurs kommer man att göra en fördjupad kartläggning för att utarbeta en handlingsplan. Där identifieras styrkor och svagheter, och man försöker komma på var det tidigare brustit, för att motverka att individen faller ur igen. Guiderna arbetar utifrån metoden MI, motiverande intervju, och detta skall leda till, förutom att individen blir egenförsörjande, att deltagarens exekutiva funktioner utvecklas. Det är möjligt att man efterhand upptäcker att det finns behov av att köpa in insatser externt för individerna i processen, ex friskvård. Detta behov är svårt att bedöma i dagsläget, och skall inte ersätta insatser som finns i ordinarie verksamheter. Det kan också bli möjligt att processen i sig kommer att skapa egna insatser för deltagarna, ex samtalsgrupper. Resursgruppen skall också fungera som referensgrupp till processen och man skall kunna invitera externa krafter för att främja utvecklingen av processen. För att säkerställa utvecklingen av samarbetet i resursgruppen, kommer arbetet att dokumenteras fortlöpande. Gruppen kommer att träffas ett par gånger per termin för att granska sitt eget arbete, och få möjlighet till att utveckla modellen. För en sammanfattning och visualisering av arbetsmodellen se bilaga 1. Bemanning/kompetens: 1 processledare; 0,5 tjänst med beteendevetenskaplig utbildning och erfarenhet av arbete med psykisk ohälsa. 2 guider; 2,0 tjänst med beteendevetenskaplig utbildningsbakgrund eller motsvarande och någon form av utbildning i grundläggande samtalsmetodik. Vidare erfarenhet av arbete med unga med psykisk ohälsa. Styrgrupp/ 7

8 referensgrupp: En styrgrupp inrättas med representanter från de fyra huvudmännen; Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Helsingborgs stad och Psykiatri VO Helsingborg. Förbundssamordnaren och processledaren kommer att vara adjungerade till dessa möten. Resursgruppen kommer även att utgöra referensgrupp, och till den kan olika organisationer bjudas in. Projektuppföljning: Processledaren kommer att sammanfatta och sammanställa processens arbete en gång per termin. En slutrapport kommer att sammanställas i anslutning till att processen implementeras i ordinarie verksamheter. Den kommer att innehålla de olika utvärderingsdelarna som beskrivits under målformuleringarna. Mötesformer: Resursgruppen kommer att ha regelbundna möten, förslagsvis en gång per månad, möjligtvis oftare om behov finns av det. Processledaren är sammankallande. Processledaren kommer att regelbundet gå ut i ordinarie verksamheter och informera om processen på personalmöten, i ledningsgrupper och övriga sammanhang med relevans. Processledaren kommer att ha regelbundna möten med guiderna för att diskutera, planera och utveckla den dagliga verksamheten. Resursgruppen kommer att en till två gånger per termin, träffas för att utvärdera sitt samarbete. Processledaren är sammankallande. Processledaren kommer att företräda processen vid möten med styrgruppen. Regelbundna möten med förbundssamordnaren och övriga samordnare kommer att hållas på initiativ från förbundssamordnaren. 8

9 Implementeringsplan: Tas fram av ägarna inom arbetet i styrgruppen. Riskanalys: Tids- och aktivitetsplan: En påtaglig riskfaktor är att deltagarna i resursgruppen inte får det mandat från sin organisation som krävs för att resursgruppen skall fungera optimalt. Det kan dyka upp många hinder på vägen från resursgruppens beslut till dess att individen kommer att komma i åtnjutande av de föreslagna insatserna. En annan risk är att kontinuiteten för deltagarna inte kan säkerställas. Straffa ut sig Processen startar med att processledaren konkretiserar projektplanen, sammanställer resursgruppen och sammankallar till inledande möte. Inledningsvis ägnas arbetet i resursgruppen till att skapa en gemensam plattform för gruppens arbete utifrån beskriven målgrupp och uppsatta mål för processen. Arbetsformer kommer att utarbetas. Beräknad tidsåtgång 1-1,5 månad. Därefter påbörjas arbetet med att ta in ärenden i processen. Då arbetet i processen skall vara helt utifrån individens behov, är det omöjligt att fastställa en maxtid för att vara inskriven i processen, speciellt för dem som erbjuds guideresurs. Dock måste arbetet hela tiden utvärderas, för att säkerställa att arbetet för individen vidare i sin process mot självständighet och egenförsörjning. Detta görs i resursgruppen, i teamet och av processledaren i återkommande processuppföljningar. Projektbudget: kkr per år. En årlig uppräkning avseende lönekostnader får diskuteras i styrelsen. Utvärdering: Beslut om inriktning och omfattning av utvärdering tas av ägarna i styrgruppen. Lagar och förordningar: Processägarna ska i varje projektplan ange att man är ansvarig för att gällande lagar, förordningar, föreskrifter och egna riktlinjer följs. 9