INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖRORD... 3 INLEDNING... 4 VARFÖR BEHÖVS ETT HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM?... 5 SYFTE... 5 AVGRÄNSNINGAR... 6 SYNSÄTT... 6 HANDIKAPP - VAD ÄR DET?... 6 METOD... 7 UTVÄRDERING OCH REVIDERING... 8 UTVÄRDERING AV HANDIKAPPOLITISKA PROGRAMMETS ÅTGÄRDER LÄSANVISNINGAR INLEDNING BEGREPP FN:S STANDARDREGLER INRIKTNINGSMÅL PRIORITERING ÅTGÄRD MÅLGRUPP TIDPUNKT EKONOMISKA EFFEKTER ANSVARIGA REGEL 1 ÖKAD MEDVETENHET INRIKTNINGSMÅL ÅTGÄRDSPLAN ÅTGÄRD ÅTGÄRD ÅTGÄRD ÅTGÄRD ÅTGÄRD ÅTGÄRD ÅTGÄRD ÅTGÄRD ÅTGÄRD ÅTGÄRD ÅTGÄRD ÅTGÄRD ÅTGÄRD ÅTGÄRD ÅTGÄRD AVSLUTNING BILAGA 1: FN:S STANDARDREGLER FÖR DELAKTIGHET OCH JÄMLIKHET FÖR MÄNNISKOR MED FUNKTIONSHINDER...21 FÖRUTSÄTTNINGAR (REGEL 1-4) REGEL 1. ÖKAD MEDVETENHET REGEL 2. MEDICINSK VÅRD OCH BEHANDLING REGEL 3. REHABILITERING REGEL 4. STÖD OCH SERVICE HUVUDOMRÅDEN FÖR DELAKTIGHET PÅ LIKA VILLKOR (REGEL 5-12)... 26

2 2 REGEL 5. TILLGÄNGLIGHET REGEL 6. UTBILDNING REGEL 7. ARBETE REGEL 8. EKONOMISK OCH SOCIAL TRYGGHET REGEL 9. FAMILJELIV OCH PERSONLIG INTEGRITET REGEL 10. KULTUR REGEL 11. REKREATION OCH IDROTT REGEL 12. RELIGION GENOMFÖRANDE (REGEL 13-22) REGEL 13. KUNSKAP OCH FORSKNING REGEL 14. POLICY OCH PLANERING REGEL 15. LAGSTIFTNING REGEL 16. EKONOMISK POLITIK REGEL 17. SAMORDNING REGEL 18. HANDIKAPPORGANISATIONER REGEL 19. PERSONALUTBILDNING REGEL 20. NATIONELL GRANSKNING OCH UTVÄRDERING AV HANDIKAPPROGRAM I SAMBAND MED STANDARDREGLERNAS GENOMFÖRANDE REGEL 21. TEKNISKT OCH EKONOMISKT SAMARBETE REGEL 22. INTERNATIONELLT SAMARBETE BILAGA 2: HANDLINGSPLAN FÖR HANDIKAPPANPASSNING I GÄLLIVARE KOMMUN BAKGRUND INLEDNING ALLMÄNT FÖR SAMTLIGA FÖRVALTNINGAR OCH NÄMNDER I GÄLLIVARE KOMMUN: KOMMUNSTYRELSENS HANDLINGSPLAN BARN, UTBILDNINGS OCH KULTURNÄMNDENS HANDLINGSPLAN SOCIALNÄMNDENS HANDLINGSPLAN MILJÖ- OCH BYGGKONTORETS HANDLINGSPLAN SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGENS HANDLINGSPLAN

3 3 HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM Förord FN:s "Standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning" är en vision om ett samhälle där personer med funktionsnedsättning är delaktiga och jämlika med andra människor. På många sätt är vårt samhälle organiserat för människor utan funktionsnedsättning. Det innebär att ett stort antal samhällsmedborgare utesluts från rättigheter och möjligheter. Mycket har gjorts för att förbättra situationen men det har inte varit tillräckligt. Fortfarande möter människor med funktionsnedsättning ett stort antal hinder för att kunna leva ett liv med oberoende, delaktighet och jämlikhet. Ungefär var tolfte kommunmedborgare i Gällivare har någon form av funktionsnedsättning. Som grupp utgör således Gällivarebor med funktionsnedsättning en betydande del av kommunens invånare. Kommunen har ett stort ansvar i att vara ett föredöme i arbetet med att underlätta för personer med funktionsnedsättning att leva ett normalt liv i gemenskap med andra. Gällivare kommun vill med detta handikappolitiska program omsätta visionen i verklighet. Inför årsskiftet 2004 tar kommunen sats och ökar sina ansträngningar för att till 2010 uppfylla livsvillkoren för människor med funktionsnedsättning och göra Gällivare till en kommun för alla.

4 4 Inledning Flera reformer har genomförts under 1990-talet som ökat kommunens ansvar för människor med funktionsnedsättning. Kommunaliseringen av särskolan och de särskilda omsorgerna för personer med utvecklingsstörning, ÄDEL-reformen inom äldreomsorgen, psykiatrireformen för psykiskt störda och handikappreformen med ny lagstiftning på handikappområdet har alla inneburit ett större kommunalt ansvar för handikappfrågor. År 1993 antog generalförsamlingen i FN standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Sverige hade varit pådrivande för framtagandet av reglerna, vilka är rekommendationer till världens länder om en miniminivå på handikappområdet. Sverige, liksom flertalet av världens länder, har förbundit sig att förverkliga reglernas intentioner och innehåll på såväl central som lokal nivå. Standardreglerna innehåller principiella ståndpunkter när det gäller rättigheter, möjligheter och ansvar de ger konkreta förslag till hur ett mer tillgängligt samhälle kan skapas. Alla samhällsområden täcks av de 22 regler som anger förutsättningar, huvudområden och genomförande av insatser för delaktighet på lika villkor. FÖRUTSÄTTNINGAR HUVUDOMRÅDE GENOMFÖRANDE 1 Ökad medvetenhet 2 Medicinsk vård och behandling 3 Rehabilitering 4 Stöd och service 5 Tillgänglighet 6 Utbildning 7 Arbete 8 Ekonomisk och social trygghet 9 Familjeliv och personlig integritet 10 Kultur 11 Rekreation och idrott 12 Religion 13 Kunskap och forskning 14 Policy och planering 15 Lagstiftning 16 Ekonomisk politik 17 Samordning 18 Handikapporganisationer 19 Personalutbildning 20 Nationell granskning och utvärdering 21 Teknisk och ekonomiskt samarbete 22 Internationellt samarbete FN:s standardregler och den svenska handikappolitikens inriktning stämmer väl överens med varandra. Standardreglerna är inte bindande från strikt juridisk synpunkt men innebär ett starkt moraliskt och politiskt åtagande att utarbeta en politik för att uppnå lika möjligheter och full delaktighet för människor med funktionsnedsättning.

5 5 Varför behövs ett handikappolitiskt program? Under de senaste decennierna har betydande ansträngningar gjorts på handikappområdet runt om i världen. Sverige har haft en världsledande roll i arbetet med att förbättra villkoren för personer med funktionsnedsättning men är numera passerat av andra länder när det t ex gäller lagstiftning mot diskriminering och satsningar på ökad fysisk tillgänglighet. Generellt sett har personer med funktionsnedsättning sämre levnadsvillkor än andra. Detta gäller såväl i Sverige som i andra länder. Ett flertal svenska studier visar att avståndet mellan livsvillkor för människor med och människor utan funktionsnedsättning är betydande. Förutom de skillnader som funktionsnedsättningen i sig för med sig, har människor med funktionsnedsättning sämre levnadsförhållanden på alla områden jämfört med jämnåriga utan funktionsnedsättning. Många faktorer har påverkat levnadsförhållandena för människor med funktionsnedsättning. Inte minst har andras okunnighet, rädsla och fördomsfullhet bidragit till att människor med funktionsnedsättning isolerats och därmed fördröjt deras utvecklingsmöjligheter. Det handikappolitiska programmet vill bidra till att skapa möjligheter till delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Syfte Syftet med det handikappolitiska programmet är att med utgångspunkt i FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning: införliva handikappaspekter när den kommunala politiken på alla områden utformas undanröja hinder så att det blir möjligt för människor med funktionsnedsättningar att bli fullt delaktiga i samhällslivet sträva efter att människor med funktionsnedsättning får samma möjligheter som andra till delaktighet och jämlikhet. Programmet baseras på FN:s standardregler och omfattar såväl policy och övergripande mål som konkreta åtgärder och utvärdering. Programmet tolkar och preciserar vad de 22 olika reglerna betyder och ska leda till i Gällivare kommun. Det spänner över kommunens samtliga verksamhetsområden och omfattar i första hand generella åtgärder. Programmet ska vara styrande och vägledande för olika åtgärder inom kommunens samtliga verksamheter och komplettera gällande lagstiftning på området. Med utgångspunkt i FN:s standardregler ska en gemensam syn på och aktivitet kring handikappfrågor skapas i Gällivare kommun. Programmet ska stimulera intresset för handikappfrågor, höja kommunens ambitionsnivå genom att peka ut och påskynda angelägna åtgärder.

6 6 Avgränsningar Programmet redovisar både konkreta åtgärder och långsiktiga ambitioner på handikappområdet. Det är fokuserat på att undanröja de hinder som fortfarande finns kvar för att människor med funktionsnedsättning ska kunna bli delaktiga i samhällslivet. Det beskriver inte de omfattande insatser som redan har gjorts i kommunen och inte heller de individuella insatser som människor med funktionsnedsättning erhåller via lagstiftningen på området. Programmet ska inte ses som en ersättning av gällande lagstiftning på området som Skollagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, Hälsooch sjukvårdslagen, Plan och bygglagen m fl. utan som en tolkning och precisering av kommunens ambitioner på handikappområdet. Eftersom funktionsnedsättningar kan vara av många olika slag och variera i omfattning finns det ett stort antal olika diagnoser. Det tar inte upp enskilda diagnosgruppers särskilda behov. Synsätt Det är en utmaning att skapa ett samhälle med utrymme för mänsklig mångfald. Traditionella sociala och ekonomiska processer har tenderat att bygga på antaganden om normalitet som inte inbegriper personer med funktionsnedsättningar. Dessa har ofta funnits "vid sidan om" i samhället vilket bl a lett till stereotypa uppfattningar om människor med funktionsnedsättning. Fördomsfulla attityder, bristande möjligheter och diskriminering förstärker varandra och har bidragit till att personer med funktionsnedsättning har särskiljts. Gällivare kommuns grundsyn är att människor är olika men att alla är lika mycket värda, oavsett ras, religion, kön, ålder, funktionsförmåga eller andra skillnader. Alla ska ges lika möjligheter. Mänsklig olikhet är en tillgång för samhället i sin helhet. Människor med funktionsnedsättning har exakt samma mänskliga rättigheter och skyldigheter som alla andra människor. Människors lika värde och lika rättigheter medför att det vid samhällsplanering måste tas hänsyn till individens behov och att alla resurser ska användas i syfte att ge lika möjligheter till ett deltagande i samhällslivet. Delaktighet är en process som leder till att miljön och olika samhällsområden blir tillgängliga för alla, inbegripet människor med funktionsnedsättning. Det gäller den offentliga miljön, service, aktiviteter och information. Den grundläggande värderingen om jämlikhet mellan människor och full delaktighet i samhället för alla är vägledande för Gällivare kommuns arbete för Gällivarebornas välfärd. Kommunen ska genom ett aktivt arbete förbättra situationen för människor med funktionsnedsättning. Generella insatser ska genomföras för att undanröja hinder och verksamheter ska anpassas så att alla kan delta. Genom att rätta till brister i den fysiska och sociala miljön som hindrar människor med funktionsnedsättning att delta på lika villkor i samhällslivet, blir kommunen mer tillgänglig. De generella insatserna kompletteras med individuella insatser som, med respekt för den enskildes självbestämmande, utformas så att de stärker den enskildes självständighet och oberoende. Alla åtgärder på handikappområdet ska bygga på adekvat kunskap och erfarenhet av förhållanden och särskilda behov som människor med funktionsnedsättning har. Detta förutsätter särskild handikappkompetens och handikappkunskap samt kontinuerlig service under hela livscykeln. Insatserna ska bygga på respekt och förståelse för individens behov och en helhetssyn på behoven. Kommunens syn på handikapp bygger på insikt om att det är miljön i vid mening som handikappar människor. Handikapp - vad är det? I Gällivare kommun bor människor med funktionsnedsättning. Det kan vara sjukdomar, skador eller olyckor som orsakat funktionsnedsättningen som t ex rörelsehinder, syn- eller hörselskador, utvecklingsstörning, psykisk störning eller allergi. Det finns många olika

7 7 typer av funktionsnedsättningar och ibland har en person flera olika funktionsnedsättningar samtidigt. Funktionsnedsättningens omfattning och varaktighet kan också variera. En del har stora och livslånga svårigheter i det dagliga livet beroende på sin funktionsnedsättning medan andra har svårigheter vid vissa tillfällen eller under en begränsad period av livet. En del funktionsnedsättningar är synliga medan andra inte är direkt observerbara. Handikapp är inte någon egenskap hos den enskilde utan ett förhållande mellan individen och omgivningen. I vilken utsträckning funktionsnedsättningen blir ett handikapp bestäms av individens funktionsnedsättning och den miljö som individen ställs inför. Detta innebär att den omgivande miljön (fysiskt, socialt och psykologiskt) avgör om en person i en viss situation är handikappad eller inte. Samma funktionsnedsättning kan i en miljö/situation bli ett handikapp och i en annan miljö/situation inte medföra handikapp. Detta kallas det miljörelaterade handikappbegreppet och är grundläggande för Gällivare kommuns syn på handikapp. Handikappet är därmed beroende av den miljö och den kultur som individen befinner sig i. En person med funktionsnedsättning kan vara handikappad i vissa miljöer och sociala situationer, men inte i andra. Enligt denna definition av handikapp ska vi därmed inte tala om handikappade människor, utan i stället använda uttrycket människor med funktionsnedsättning. Med det miljörelaterade handikappbegreppet flyttas handikapp från att avse egenskaper hos den enskilde individen till relationen mellan individ och samhälle, vilket har stor betydelse för vilka och hurudana åtgärder som ska sättas in för enskilda med funktionsnedsättning. Samhället måste ta hänsyn till såväl individens behov av t ex stöd, service och hjälpmedel som samhällets brister. Förutom de individuellt inriktade stöd- och serviceinsatser som personer med funktionsnedsättning kan behöva för att underlätta vardagen, har generella insatser stor betydelse. Genom att anpassa och göra samhället tillgängligt för personer med funktionsnedsättning underlättas deras tillvaro och färre handikappskapande situationer och miljöer uppstår. Det innebär i sin tur att ju mer tillgängligt och anpassat samhället är desto färre personer blir handikappade. Någon säkerställd beräkning av hur många av kommunens invånare som har funktionsnedsättning finns inte. Uppskattningar visar att ca 8 % eller personer i kommunen har mer varaktiga och mer omfattande funktionsnedsättningar. Till detta kommer en större grupp som har mindre omfattande och mer tillfälliga nedsättningar. Det handikappolitiska programmet syftar till att göra Gällivare kommun till en lättillgänglig och handikappanpassad kommun för kommuninvånare och besökare med mer omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar. Insatser och anpassningar som underlättar för denna grupp är dock med automatik gynnsamma för alla invånare i kommunen. Att genomföra FN:s standardregler i Gällivare kommun kommer att innebära stora förbättringar för såväl människor med funktionsnedsättning som för människor utan funktionsnedsättning. Metod Beslutet att skriva ett nytt handikappolitiskt program för Gällivare fattades i september 2001 av kommunstyrelsens arbetsutskott, som därefter fungerat som ledningsgrupp för programarbetet. Det löpande arbetet påbörjades i september 2001 av en projektgrupp om fem politiker och fem tjänstemän som representerades av kommunens förvaltningar. Efter remissbehandling fastställde kommunfullmäktige programmet i januari Arbetsmetod och organisation för programarbetet beskrivs här kortfattat: Uppgiften för programarbetet har varit att överföra FN:s 22 standardregler till det kommunala verksamhetsområdet. Arbetet inleddes med en inventeringsfas. I denna genomfördes en serie intervjuer med ansvariga politiker och ansvariga tjänstemän från kommunens förvaltningar som redovisats i en handlingsplan. Ett stort antal konkreta åtgärdsförslag kom fram den vägen. Därefter har handlingsplanen gått ut på remiss till samtliga handikapporganisationer, pensionärsorganisationer och politiska organisationer. Respektive nämnd har därefter fastställt sin handlingsplan som bilagts i det handikappolitiska programmet. För att ta till vara de kunskaper och erfarenheter som personer med funktionsnedsättning själva besitter har handikapporganisationerna löpande medverkat i arbetet. Därtill har inom fem sakområden (service- och teknikförvaltningen, barn- utbildning- och kulturförvaltningen, socialförvaltningen, bygg- och miljökontoret och kommunledningskontoret). I dessa grupper har ansvariga tjänstemän ingått från förvaltningarna som ansvarar för respektive frågor. Kommunens företrädare och handläggare är handikappkonsulenten.

8 8 Handikappolitiska programmet ska uttrycka kommunens allmänna policy i handikappfrågor. Det ska vara starten på en kontinuerlig process som leder till bättre villkor för personer med funktionsnedsättning i Gällivare kommun. Samtidigt ska det fungera som ett effektivt styrinstrument för arbetet i de olika förvaltningarna där ett antal konkreta åtgärder ska genomföras. Genomgående gäller dessutom att programmet ska ligga i linje med det övriga samhällets grundläggande värderingar och ambitioner på handikappområdet och inte enbart återspegla ett snävt kommunalt perspektiv på sakområdet. Utvärdering och revidering Det handikappolitiska programmet gäller fram till Åtgärdsplanen i programmet gäller dock endast för två år i taget samt ytterligare en period på ett år. Första perioden omfattar åren 2004 till Under programtiden måste alltså ytterligare åtgärdsplaner fastställas och till grund för detta kommer den årliga uppföljningen att ligga som grund. För att kunna utföra uppföljningen kommer handikapporganisationerna att med sin kompetens belysa de åtgärder som vidtagits och få lämna förslag.

9 9 Utvärdering av Handikappolitiska programmets åtgärder Förvaltningarna har tillsammans 31 åtgärder, av dessa har Kommunledningskontoret = 8 åtgärder Tekniska kontoret = 12 åtgärder Socialförvaltningen = 4 åtgärder Barn- o utbildningsförvaltningen = 2 åtgärder Kultur- o fritidsförvaltningen = 4 åtgärder Miljö- o byggkontoret = 1 åtgärd Svar har inkommit från 9 st handikappföreningar. (Sammanlagt 31 åtgärder gånger 9 föreningars svar = 279 svar) Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt Inget svar Kommunled kontoret Tekniska kontoret Socialförvaltningen Barn- och utbildning Kultur- och fritid Miljö- och bygg S:a svar = S:a svar i procent 2% 6% 29% 37% 26%

10 10 Läsanvisningar Inledning Handikappolitiska programmet kan läsas på Internet under adressen: Klicka där på: Dialog & debatt Programmets åtgärdsdel bygger på FN:s 22 standardregler. Åtgärderna för förverkligandet av reglerna presenteras under respektive regel i form av inriktningsmål och konkreta åtgärder i prioriteringsordning. Likaså anges tidpunkt, beräknad kostnad och berörda förvaltningar. Begrepp I Gällivare kommuns handikappolitiska program i handikappfrågor används de begrepp som Handikappombudsmannen redovisar i sina rapporter och utredningar. Således används i följande redovisning genomgående begreppet personer med funktionsnedsättning. FN:s standardregler FN:s standardregler har översatts till kommunal nivå i de fall detta har varit möjligt. FN:s standardregler är så utformade att vissa av kommunens åtgärdsförslag ryms under flera regler. I följande redovisning kan således ett och samma åtgärdsförslag förekomma flera gånger. Inriktningsmål Under varje standardregel redovisas kommunens inriktningsmål. Kommunfullmäktige har under 2002 antagit en policy för målformulering. Enligt denna policy anger inriktningsmålen en politisk viljeinriktning. Dessa mål är inte tidsbestämda. Inriktningsmålen ska föras upp till kommunfullmäktige vid förändringar inom verksamheten och när budgetens anslagsnivå anges av kommunfullmäktige. Prioritering Åtgärdsförslagen redovisas i två prioriteringsgrupper som finns angivna med årtal. Åtgärder i prioriteringsgrupp 1 finns i åtgärdsplanen för perioden medan övriga åtgärder avser åtgärder på längre sikt. Inom åtgärdsplanen redovisas förslagen efter angelägenhetsgrad. Prioriteringarna grundar sig på de förslag som har erhållits från genomförda intervjuer och från de diskussioner som har förts i remiss- och referensgrupperna.

11 11 Åtgärd Samtliga åtgärder har sitt ursprung från intervjuerna och från de diskussioner som har förts i handikapporganisationerna- och referensgrupperna. Varje åtgärd har erhållit en beteckning som består av en sifferposition. Anledningen är att det ska vara lätt att beskriva vilken åtgärd som avses när de olika åtgärdsförslagen diskuteras. Dessutom kan vissa åtgärder förekomma under flera regler, vilket motiverar att de är lätt identifierbara. T ex har åtgärden "Alla anställda i Gällivare kommun ska få minst en dags utbildning om handikapp" enligt beteckningen Regel 1 och Regel 19. Sifferpositionen 1 respektive 19 anger till vilken standardregel åtgärdsförslaget hör. Målgrupp Under målgrupper redovisas dels olika grupper av personer med funktionsnedsättning och dels olika grupper av personal m fl som berörs av åtgärden. Tidpunkt Åtgärder i prioriteringsgrupp 2005 föreslås bli genomförda under åren angivet år, (åtgärdsplanen) medan åtgärder i prioriteringsgrupp 2 innehåller exempel på åtgärder på längre sikt. Ekonomiska effekter Under flertalet åtgärdsförslag redovisas en kostnadsbedömning. Syftet är mer att få fram en storleksordning på kostnaderna än en exakt beräkning av detsamma. I vissa fall har inte några kostnadsbedömningar kunnat göras, eftersom framförallt storleken på åtgärdsförslagens målgrupper har varit oklar. Vid redovisningen av kostnaderna för de olika utbildningsåtgärderna har inte kostnaderna för produktionsbortfall medtagits. Som tidigare har nämnts återkommer vissa av åtgärderna under två eller flera standardregler. Samma kostnader förekommer således på flera ställen, något som man måste ta hänsyn till när man gör den totala kostnadsbedömningen av åtgärderna. Några bedömningar har inte gjorts av de intäkter eller kostnadsreduceringar som åtgärderna kan resultera i. Exempelvis kan rehabiliteringsinsatser och insatser för en tidigare upptäckt av en funktionsnedsättning resultera i att man reducerar kostnaderna längre fram i tiden. En tidigare upptäckt kan innebära att man kan sätta in en adekvat behandling som minskar de totala kostnaderna på sikt.

12 12 Ansvariga Under ansvariga anges de förvaltningar som svarar för genomförandet av åtgärden. Genomgående redovisas för enkelhetens skull en eller flera förvaltningar och inte de olika nämnderna som ansvariga för att åtgärdsförslagen verkställs. Här förutsätts att berörda nämnder har fattat erforderliga beslut om respektive åtgärdsförslag innan förvaltningen verkställer detsamma. När flera förvaltningar räknas upp är det den först nämnda förvaltningen som ansvarar för erforderlig samordning av åtgärdernas genomförande. Åtgärderna ska genomföras i samarbete med handikapporganisationerna och i förekommande fall med t.ex. pensionärsorganisationer. Regel 1 Ökad medvetenhet Kommunen ska aktivt verka för att öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra med. Inriktningsmål Kommunen ska bidra till att öka kunskapen om funktionsnedsättning och handikapp bland kommuninvånare, näringsliv m fl. Kommunal information, såväl skriftlig som muntlig, ska vara tydlig och begriplig. Information som utformas av Gällivare kommun ska vara anpassad efter de olika målgruppernas möjligheter att tillgodogöra sig informationen. Kommunen ska i sina publikationer följa de rekommendationer som redovisas bl a i SRF:s broschyr "Många kan läsa mer - en vägledning för bättre utformning av tryckt text". Kommunen ska verka för att invandrare med funktionsnedsättning blir aktiva i handikapprörelsen. Kommunal information som riktar sig till personer med funktionsnedsättning ska finnas tillgänglig på de vanligast förekommande invandrarspråken.

13 13 Åtgärdsplan Åtgärd 1 Nämnder och förvaltningarna ska följa FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för personer med funktionshinder I verksamhetsplaneringen inväga kostnader för handikappåtgärder. Förbättra samarbetet med Kommunala handikapprådet, KHR där handikapporganisationerna är representerade. Redan i programskedet ska kontakt tas med handikappkonsulenten, ansvarig förvaltningsrepresentant/tjänsteman, beställare och en representant från handikapporganisationerna. Regel: 17 Samordning. Målgrupp: Nämnder, förvaltningar och handikapporganisationer. Tidpunkt: År under Handikappolitiska programmets giltighetstid. Kostnad: Ryms inom befintliga budgetramar. Ansvariga: Nämnder, förvaltningar och handikapporganisationer. Åtgärd 2 All kommunal personal samt gode män och liknande ska få en hel dags utbildning i handikappkunskap. Utbildningen ska vara anpassad efter verksamhetsinriktning. Förtroendevalda skall ges en timmes utbildning i samband med förtroendeuppdrag. För socialförvaltningens vårdpersonal som arbetar under schemalagd tid ska utbildningen fördelas under två halva dagar. Regel: 1 Ökad medvetenhet och 19 Personalutbildning. Målgrupp: Förtroendevalda och personal i Gällivare kommun samt gode män. Tidpunkt: År Kostnad: 307 tkr Ansvariga: Kommunledningskontoret.

14 14 Åtgärd 3 Skapa en databaserad kunskapsbank med handikappinformation. Ovanstående innebär en lokal informationsbank med åtkomst via kommunens hemsida på Internet och med länkar till Handikappombudsmannen, Handikappinstitutet, Socialstyrelsen m fl centrala myndigheter. (I samarbete med Landstinget i Norrbotten). Regel: 1 Ökad medvetenhet. Målgrupp: Invånare och besökare i Gällivare kommun. Tidpunkt: År Kostnad: Ryms inom befintliga kostnadsramar. Ansvariga: Kommunledningskontoret och berörda förvaltningar i samarbete med Landstinget i Norrbotten. Åtgärd 4 Genom uppsökande verksamhet och riktad information ska funktionshindrades medvetenhet om rättigheter och stöd/service öka. Regel: 1 Ökad medvetenhet. Målgrupp: Invånare med funktionsnedsättning i Gällivare kommun. Tidpunkt: År Kostnad: Ryms inom befintliga budgetramar. Ansvariga: Socialförvaltningen.

15 15 Åtgärd 5 Tillgänglig och anpassad information i kommunhuset. Regel: 1 Ökad medvetenhet och 5 Tillgänglighet. Målgrupp: Invånare/besökare med funktionsnedsättningar i Gällivare kommun. Tidpunkt: År Kostnad: Ryms inom befintliga budgetramar. Ansvariga: Kommunledningskontoret. Åtgärd 6 I skolans arbetsplaner ska ingå särskilda insatser som t ex temadagar för att öka elevers och personals kunskaper om funktionshinder och handikapp. Regel: 1 Ökad medvetenhet och 19 Personalutbildning. Målgrupp: Elever och personal vid grund- och gymnasieskolan. Tidpunkt: Årligen från och med år Kostnad: Ryms inom befintliga budgetramar. Ansvariga: Barn- utbildning- och kulturförvaltningen och socialförvaltningen. Åtgärd 7 Att göra Gällivare kommuns hemsida tillgänglig för funktionshindrade och att kommunal information blir tillgänglig för alla. Regel: 1 Ökad medvetenhet och 5 Tillgänglighet. Målgrupp: Invånare och besökare i Gällivare kommun. Tidpunkt: År Kostnad: 150 tkr. Ansvariga: Kommunledningskontoret.

16 16 Åtgärd 8 En årlig temadag om handikapp ska erbjudas till det privata näringslivet. Regel: 1 Ökad medvetenhet. Målgrupp: Representanter från det privata näringslivet i Gällivare kommun. Tidpunkt: Årligen från och med år Kostnad: 4 tkr per år. Ansvariga: Kommunledningskontoret tillsammans med Gällivare-Malmbergets Köpmannaförening och Konsum Malmfälten. Åtgärd 9 Offentliga föreläsningar anordnas med inriktning på handikapp och funktionshinder. I samverkan med Gällivare sjukhus. Regel: 1 Ökad medvetenhet och 19 Personalutbildning. Målgrupp: Invånare och personal i Gällivare kommun. Tidpunkt: Årligen från och med år Kostnad: 48 tkr per år, samfinansiering med Gällivare sjukhus. Ansvariga: Barn- utbildnings- och kulturförvaltningen och socialförvaltningen i samarbete med Gällivare sjukhus.

17 17 Åtgärd 10 "Gällivare Magasin" ska innehålla handikappinformation i sina utgivningar. Regel: 1 Ökad medvetenhet. Målgrupp: Invånare i Gällivare kommun. Tidpunkt: Årligen från och med år Kostnad: Ryms inom befintliga budgetramar. Ansvariga: Kommunledningskontoret. Åtgärd 11 Utarbeta och sprida information om den kommunala inläsningstjänsten (Kraftcenter) jämte nya tekniska lösningar på området. Regel: 1 Ökad medvetenhet Målgrupp: Invånare/besökare med funktionsnedsättningar. Tidpunkt: År Kostnad: Ryms inom befintliga budgetramar. Ansvariga: Arbetsmarknadsavdelningen, AMA

18 18 Åtgärd 12 I samverkan med Länstrafiken ska kollektivtrafiken anpassas för funktionshindrade. Regel: 5 Tillgänglighet. Målgrupp: Innevånare och besökare med funktionsnedsättningar. Tidpunkt: Kostnad: Ryms inom de befintliga budgetramarna. Ansvariga: Kommunledningskontoret och Service- och teknikförvaltningen i samarbete med Länstrafiken. Åtgärd 13 Att göra den yttre och inre miljön tillgänglig för personer med funktionshinder. Regel: 5 Tillgänglighet. Målgrupp: Innevånare och besökare med funktionsnedsättningar. Tidpunkt: Kostnad: Ryms inom befintliga budgetramar. Ansvariga: Service- och teknikförvaltningen.

19 19 Åtgärd 14 Symbolsystem i kommunhuset med lättläst text som är flyttbar vid omorganisationsförändringar. Regel: 5 Tillgänglighet. Målgrupp: Invånare i Gällivare kommun. Tidpunkt: Kostnad: Ryms inom befintliga budgetramar. Ansvariga: Kommunledningskontoret. Åtgärd 15 Gällivare kommun skall medverka till att information om handikapp sprids till köpmännen i Gällivare kommun och att erbjuda samverkan med Gällivare-Malmbergets köpmannaförening och Konsum malmfälten. Regel: 1 Ökad medvetenhet. Målgrupp: Köpmän och deras anställda i Gällivare kommun. Tidpunkt: Kostnad: Annan kostnadsansvarig än kommunen. Ansvariga: Socialförvaltningen i samarbete med Gällivare-Malmbergets Köpmannaförening och Konsum Malmfälten.

20 20 Avslutning Behovet av att genomföra förbättringar i samhället för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet är påtagligt. Konkretiseringen av FN:s standardregler i Gällivare kommuns handikappolitiska program visar på möjliga vägar att på lokal nivå ta avgörande steg mot ett mer tillgängligt och därmed öppnare och mer jämlikt samhälle. Många kommuninvånare berörs av programmets innehåll. Det är dels de som redan från barndomen lever med funktionsnedsättning, dels de som genom olyckor, sjukdomar etc. förvärvar funktionsnedsättningen under tonåren eller vuxen ålder men också de som i samband med stigande ålder drabbas av nedsatta funktioner. Behovet av insatser är stort på många områden, men särskilt angeläget är ökad medvetenhet (regel 1) och tillgänglighet (regel 5). Genom en ökad medvetenhet och kunskap kan handikappfrågor uppmärksammas och komma in som en naturlig aspekt i all kommunal verksamhet. Genom ofta ganska enkla insatser kan den fysiska miljön, information, aktiviteter etc utformas på ett sådant sätt att även kommuninvånare med funktionsnedsättning kan vara delaktiga. Kostnaderna för de förslag i programmet som har kunnat kostnadsberäknas är för perioden ca 509 tkr. Det är ett relativt blygsamt belopp, särskilt om det ställs i relation till de vinster enskilda personer kommer att uppleva och till de samhällsekonomiska vinster en mer handikappanpassad kommun medför. Det kan bl a framhållas att det är kostnadsbesparande att redan vid planering av t ex bostäder och kollektivtrafik ta hänsyn till handikappaspekterna i stället för att i efterhand behöva korrigera och åtgärda brister. Dessutom är en handikappanpassad miljö bra även för människor utan funktionsnedsättningar genom ökad säkerhet och bättre tillgänglighet. Ett exempel är att insatser för ökad tillgänglighet för rullstolsburna också är uppskattade av barnfamiljer. Att genomföra det handikappolitiska programmet kräver vilja och engagemang från allmänheten, handikapprörelsen, kommunen och dess samarbetspartners. Genom gemensamma konkreta insatser kan fördomar och negativa attityder motverkas och Gällivare kan bli "en KOMMUN för alla".

21 21 Bilaga 1: FN:s STANDARDREGLER FÖR DELAKTIGHET OCH JÄMLIKHET FÖR MÄNNISKOR MED FUNKTIONSHINDER FÖRUTSÄTTNINGAR (REGEL 1-4) Regel 1. Ökad medvetenhet Kommunen ska aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra med. 1. Staterna ska se till att ansvariga myndigheter informerar om tillgängliga program och tjänster för människor med funktionsnedsättning. Informationen ska presenteras så att den är tillgänglig för alla. 2. Staterna ska ta initiativ till och stödja informationskampanjer om människor med funktionsnedsättning och om handikappolitik. Dessa kampanjer ska upplysa om att människor med funktionsnedsättning är medborgare med samma rättigheter och skyldigheter som andra, och därigenom motivera åtgärder som undanröjer alla hinder för full delaktighet. 3. Staterna ska uppmuntra massmedia att skildra, människor med funktionsnedsättning på ett positivt sätt. Handikapporganisationerna ska rådfrågas i detta sammanhang. 4. Staterna ska försäkra sig om att det ordinarie utbildningsväsendet på alla sätt återspeglar principen om full delaktighet och jämlikhet. 5. Staterna ska erbjuda människor med funktionsnedsättning och deras familjer och organisationer att delta i informationsprogram om handikappfrågor. 6. Staterna ska uppmuntra företag inom den privata sektorn att beakta handikappfrågor i alla sina verksamheter.

22 22 7. Staterna ska ta initiativ till och stödja handlingsprogram som syftar till att hos människor med funktionsnedsättning öka medvetenheten om vilka rättigheter och möjligheter de har. Genom ökad självtillit och med hjälp av kraftfulla åtgärder kan människor med funktionsnedsättning ta till vara de möjligheter som står till buds. 8. Åtgärder för att öka medvetenheten ska vara en viktig del både i utbildningen av barn med funktionsnedsättning och i rehabiliteringsprogram. Också genom sina organisationers arbete kan människor med funktionshinder öka sin medvetenhet. 9. Insatser för ökad medvetenhet ska ingå i utbildningen av alla barn och ska vara en del av utbildningen av lärare och andra yrkesgrupper.

23 23 Regel 2. Medicinsk vård och behandling Staterna ska ansvara för att effektiv medicinsk vård och behandling finns tillgänglig för människor med funktionsnedsättning. 1. Staterna ska arbeta för att skapa handlingsprogram där specialister från olika kompetensområden ingår med uppgift att upptäcka, bedöma och behandla skador eller sjukdomar på ett tidigt stadium. Detta kan förebygga, minska eller undanröja orsaker till att en funktionsnedsättning uppstår. Program av detta slag ska kunna garantera att människor med funktionsnedsättning och deras familjer kan delta. Handikapporganisationerna ska delta i planeringen och utvärderingen. 2. Personal som arbetar på lokal nivå ska utbildas i att tidigt upptäcka skador eller sjukdomar, ge primärvård och hänvisa till rätt service. 3. Staterna ska garantera att människor med funktionsnedsättning, speciellt spädbarn och barn, får medicinsk vård inom samma vårdsystem. 4. Staterna ska garantera att all läkar- och vårdpersonal har tillräcklig utbildning och utrustning för att ge människor med funktionsnedsättning medicinsk vård och att de har tillgång till aktuella behandlingsmetoder och utrustning. 5. Staterna ska garantera att läkar-, vård- och annan berörd personal har den utbildning som behövs och att personalen inte ger felaktiga råd till föräldrar och på så vis förhindrar alternativa lösningar. Denna utbildning ska ges regelbundet och baseras på senaste rön. 6. Staterna ska garantera att människor med funktionsnedsättning har tillgång till den regelbundna behandling och de mediciner som de behöver för att behålla eller förbättra sin funktionsförmåga.

24 24 Regel 3. Rehabilitering (Se Introduktionen, punkt 23). Staterna ska se till att rehabilitering erbjuds för människor med funktionsnedsättning för att kunna uppnå och behålla största möjliga självständighet och funktionsförmåga. 1. Staterna ska utveckla egna rehabiliteringsprogram för alla handikappgrupper. Sådana program ska baseras på de funktionshindrades egna behov och på principerna om full delaktighet och jämlikhet. 2. Sådana rehabiliteringsprogram ska inbegripa olika aktiviteter, såsom grundläggande funktionsträning som kan förbättra eller kompensera en funktion, rådgivning till dessa människor och deras familjer, självförtroendeträning och särskilda tjänster som bedömning och rådgivning. 3. Alla människor med funktionsnedsättning som behöver rehabilitering, ska ha tillgång till sådan. Detta gäller även människor med omfattande eller flera funktionsnedsättningar. 4. Människor med funktionsnedsättning och deras familjer ska ges möjlighet att delta när rehabiliteringsinsatser som berör dem själva utarbetas och organiseras. 5. All rehabilitering ska finnas tillgänglig, där människor med funktionsnedsättning bor. För att uppnå vissa bestämda mål med rehabiliteringen kan emellertid i vissa fall särskilda tidsbegränsade rehabiliteringsinsatser anordnas på institutioner, om det bedöms som lämpligt. 6. Människor med funktionsnedsättning och deras familjer ska uppmuntras att själva delta i rehabilitering av andra, till exempel som lärare, instruktörer eller rådgivare. 7. Staterna ska ta till vara handikapporganisationernas expertis när rehabiliteringsprogram utarbetas eller utvärderas.

25 25 Regel 4. Stöd och service Staterna ska garantera utvecklingen av och tillgången till stöd och service, inbegripet sådana hjälpmedel som bidrar till att personer med funktionsnedsättning kan bli mer oberoende i det dagliga livet och utöva sina rättigheter. 1. Staterna ska garantera att det finns hjälpmedel och utrustning, personlig assistans och tolkservice som uppfyller de behov som personer med funktionsnedsättning har. Detta behövs för att människor med funktionsnedsättning ska få jämlika möjligheter. 2. Staterna ska stödja såväl utveckling, tillverkning, distribution och service av hjälpmedel och utrustning som information om dessa. 3. För att uppnå detta ska tillgängligt tekniskt kunnande användas. I länder där det finns högteknologisk industri ska den utnyttjas till fullo så att hjälpmedlens och utrustningens standard och effektivitet förbättras. Det är viktigt att stimulera utvecklingen och produktionen av enkla och billiga hjälpmedel och om möjligt använda lokalt material och lokala produktionsmöjligheter. Människor med funktionsnedsättning kan själva delta i framställningen av dessa hjälpmedel. 4. Staterna ska så långt det är möjligt se till att alla människor med funktionsnedsättning som behöver hjälpmedel har tillgång till dem. Detta kan innebära att hjälpmedel och utrustning finns att få antingen gratis eller till en så låg kostnad att människor med funktionsnedsättning eller deras familjer har råd att köpa dem. 5. När det gäller personlig assistans och tolkservice inom rehabiliteringsprogram ska staterna se till att hjälpmedel och utrustningar för flickor och pojkar med funktionsnedsättning är åldersanpassade och passar barnens eller ungdomarnas särskilda behov av formgivning och hållbarhet. 6. Staterna ska stödja utveckling av och tillgång till program för personlig assistans och tolkservice, speciellt för människor med omfattande eller flera handikapp. Sådan hjälp kan göra det möjligt för människor ned funktionsnedsättning att delta i vardagslivet i hemmet, på arbetet, i skolan och i fritidsaktiviteter. 7. Personlig assistans ska utformas så att människor med funktionsnedsättning som utnyttjar den har ett avgörande inflytande över hur den sköts.

26 26 HUVUDOMRÅDEN FÖR DELAKTIGHET PÅ LIKA VILLKOR (REGEL 5-12) Regel 5. Tillgänglighet Staterna ska inse tillgänglighetens betydelse på alla områden i utvecklingen mot full delaktighet. Oavsett vilka eller hur stora funktionshinder människor har, ska staten införa handlingsprogram som gör den fysiska miljön tillgänglig för dem. Se till att de får tillgång till information och möjlighet till kommunikation och tillgång till den yttre miljön 1. Staterna ska ta initiativ till åtgärder i den yttre miljön för att undanröja hinder mot tillgänglighet. Detta ska innebära att regler och riktlinjer utvecklas och att det övervägs att lagstiftningsvägen säkra tillgängligheten på olika områden i samhället, t.ex. tillgängligheten till bostäder och andra byggnader, kollektivtransporter och andra kommunikationsmedel, gator och andra miljöer utomhus. 2. Staterna ska se till att arkitekter, byggnadsingenjörer och andra som är yrkesmässigt engagerade i utformningen och uppbyggnaden av den yttre miljön får tillräcklig information om handikappolitik och om vad som ska göras för tillgängligheten. 3. Krav på tillgänglighet ska ställas från skolan när den yttre miljön utformas och byggs upp. 4. Handikapporganisationerna ska höras när regler och riktlinjer för tillgänglighet utvecklas. De ska också engageras redan på planeringsstadiet när offentliga byggnader och anläggningar planläggs lokalt. Detta för att garantera största möjliga tillgänglighet. b)tillgång till information och möjlighet till kommunikation 5. Människor med funktionsnedsättning och, där det anses lämpligt, deras familjer och företrädare ska på alla stadier få full information om diagnoser, rättigheter samt tillgänglig service och handlingsprogram. Informationen ska ges i sådana former som gör den tillgänglig för människor med funktionsnedsättning.

27 27 6. Staterna ska utveckla metoder för att göra information och dokumentation tillgängliga för olika grupper av människor med funktionsnedsättning. Punktskrift, kassetter, stor stil, E-post och annan lämplig teknik ska användas för att ge människor med synskador tillgång till skriven information och dokumentation. På liknande sätt ska lämplig teknik användas för att ge människor med hörselskador eller inlärningssvårigheter tillgång till muntlig information. 7. Användandet av teckenspråk i undervisningen av döva barn, inom deras familjer och i samhället ska övervägas. Teckenspråkstolkar ska också finnas tillgängliga för att underlätta kommunikation mellan döva människor och andra. 8. Hänsyn ska också tas till de behov som människor med andra kommunikationshandikapp har. 9. Staterna ska uppmuntra media, speciellt television, radio och tidningar, att göra sina tjänster tillgängliga. 10. Staterna ska se till att nya datoriserade informations- och servicesystem som erbjuds allmänheten är tillgängliga eller anpassas så att de blir tillgängliga för människor med funktionsnedsättning. 11. Handikapporganisationerna ska tillfrågas innan det nya informationssystemet byggs upp.

28 28 Regel 6. Utbildning Staterna ska erkänna principen om lika möjligheter till utbildning på grundskolegymnasie- och högskolenivå för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. De ska se till att sådan utbildning är en integrerad del av den ordinarie utbildningen. 1. Myndigheter inom utbildningssektorn har ansvar för att utbildningen av människor med funktionsnedsättning äger rum i en integrerad miljö. Utbildningen ska ingå i den nationella planeringen av utbildning, läroplansutveckling och skolorganisation. 2. Utbildning i det ordinarie skolsystemet förutsätter att det finns teckenspråkstolkar och annat lämpligt stöd. Det ska finnas rutiner för lämpligt stöd och lämplig hjälp som gör utbildningen tillgänglig och tillfredsställer de behov som människor med funktionsnedsättning har. 3. Föräldragrupper och handikapporganisationer ska på alla nivåer delta i utbildningsprocessen. 4. I stater där utbildningen är obligatorisk ska den ges till flickor och pojkar med alla typer och grader av funktionsnedsättning, även grava sådana. 5. Särskild uppmärksamhet ska riktas på följande grupper: a) mycket små barn med funktionsnedsättning, b) förskolebarn med funktionsnedsättning, c) vuxna med funktionsnedsättning, särskilt kvinnor. 6. För att möjliggöra att människor med funktionsnedsättning utbildas i det ordinarie skolsystemet ska staterna a) ha en klart uttalad policy, förstådd och accepterad, inom utbildningsväsendet och av samhället i övrigt, b) tillåta flexibilitet, utbyggnad och anpassning av läroplanen, c) se till att det finns undervisningsmaterial av god kvalitet, fortlöpande utbildning av lärare samt stödlärare.

29 29 7. Integrerad utbildning och insatser på lokal nivå ska ses som ett sätt att göra undervisning och utbildning för människor med funktionsnedsättning kostnadseffektiv. Centralt utformade handlingsprogram ska uppmuntra kommunerna att utnyttja och utveckla sina resurser så att dessa människor ska kunna få undervisning nära hemmet. 8. När det ordinarie skolsystemet inte kan tillgodose behovet av utbildning hos alla människor med funktionsnedsättning kan specialundervisning övervägas. Den ska ha som mål att förbereda de studerande för undervisning i det ordinarie skolsystemet. Sådan undervisning ska ha lika hög standard och lika höga ambitioner som den ordinarie undervisningen och ska vara nära knuten till den. Studerande med funktionsnedsättning ska erbjudas minst samma utbildningsresurser som studerande utan funktionsnedsättning. Medlemsländerna ska ha som mål att stegvis integrera specialundervisningen i den vanliga undervisningen. Det står dock klart att specialundervisning i vissa fall tillfälligt kan vara den lämpligaste typen av undervisning för vissa studerande med funktionsnedsättning. 9. Döva och döv-blinda har speciella behov av kommunikation och därför kan deras utbildning tillgodoses bättre i specialskolor eller specialklasser eller i speciella enheter i vanliga skolor. Särskilt i början av utbildningen behöver särskild omsorg ägnas åt undervisningsmetoder som ska resultera i att döva eller döv-blinda ska kunna kommunicera effektivt och bli så självständiga som möjligt.

30 30 Regel 7. Arbete Staterna ska erkänna principen att förutsättningar skapas för människor med funktionsnedsättning så att de ska kunna utnyttja sina mänskliga rättigheter, särskilt rätten till arbete. Såväl på landsbygden som i städerna måste de ha lika möjligheter till produktivt och inkomstbringande arbete. 1. Lagar och regler på arbetsområdet får inte diskriminera människor med funktionsnedsättning och inte heller hindra deras anställning. 2. Staterna ska aktivt stödja att människor med funktionsnedsättning integreras i den öppna arbetsmarknaden. Detta stöd kan ges på olika sätt, t.ex. genom yrkesutbildning, stimulansskapande kvoteringssystem, befattningar som reserveras för dessa människor, lån eller bidrag till småföretag, ensamrätt eller förmånsrätt till viss tillverkning, skattelättnader, kontroll av kontraktsuppfyllelse eller annat tekniskt eller ekonomiskt bistånd till företag som anställer personer med funktionsnedsättning. Staterna ska också uppmuntra arbetsgivare att göra tillräckliga anpassningar för att människor med funktionsnedsättning lättare ska kunna komma in i arbetslivet. 3. I staternas handlingsprogram ska ingå följande: a) åtgärder så att arbetsplatser utformas och anpassas på ett sådant sätt att de blir tillgängliga för personer med olika slag av funktionsnedsättning, b) stöd till att ny teknik utnyttjas och att hjälpmedel, verktyg och utrustning utvecklas och tillverkas samt åtgärder som gör sådana hjälpmedel och utrustningar lättillgängliga för människor med funktionsnedsättning och gör det möjligt för dem att få och behålla ett arbete, c) lämplig utbildning och arbetsplacering och fortsatt stöd genom t.ex. personlig assistans och tolkservice. 4. Staterna ska ta initiativ till och stödja statliga och kommunala kampanjer som ökar allmänhetens medvetenhet och därmed övervinner negativa attityder och fördomar om anställda med funktionsnedsättning. 5. Som arbetsgivare ska staterna skapa gynnsamma förutsättningar för anställning av människor med funktionsnedsättning i den offentliga sektorn.

31 31 6. Stater, arbetstagarorganisationer och arbetsgivare ska samarbeta för att trygga en rättvis rekryterings- och befordringspolitik, och rättvisa anställningsförhållanden och lönestrukturer. Staterna ska agera för bättre arbetsmiljöer, så att skador eller sjukdomar som kan leda till funktionsnedsättningar förhindras och så att anställda som har fått arbetsskador kan rehabiliteras. 7. Målet ska alltid vara att människor med funktionsnedsättning ska få arbete på den öppna arbetsmarknaden. För människor vars behov inte kan tillgodoses på den öppna arbetsmarknaden kan anställning i små grupper eller anställning med särskilt stöd vara ett alternativ. Det är dock av stor vikt att sådana anställningar gagnar dessa människors möjligheter att få arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. 8. Åtgärder bär vidtas så att människor med funktionsnedsättning ska kunna delta i träning och arbetsutbildning inom den privata och informella sektorn. 9. Stater, arbetstagarorganisationer och arbetsgivare ska samarbeta med handikapporganisationerna för att skapa möjligheter för människor med funktionsnedsättning att få utbildning och arbete med hjälp av t.ex. flexibel arbetstid, deltidsarbete, delat arbete, personlig assistent eller i ett eget företag.

32 32 Regel 8. Ekonomisk och social trygghet Staterna är ansvariga för att människor med funktionsnedsättning har social trygghet och tillräckliga inkomster. 1. Staterna ska garantera att människor med funktionsnedsättning får tillräckligt stort ekonomiskt stöd, om de tillfälligt har förlorat sin inkomst, om de har fått den reducerad eller om de inte har någon möjlighet alls att ha ett arbete och om detta är en följd av en funktionsnedsättning eller faktorer som beror på en funktionsnedsättning. Staterna ska se till att de kostnader som dessa människor och deras familjer ofta får till följd av en funktionsnedsättning beaktas när stöd beräknas. 2. Stater som har ett socialt trygghetssystem, socialförsäkring eller annan social välfärd och stater som håller på att utveckla sådant system för hela befolkningen, ska se till att dessa system inte utesluter eller diskriminerar människor med funktionsnedsättning. 3. Staterna ska också se till att människor som vårdar en person med funktionsnedsättning får ekonomiskt stöd och social trygghet. 4. System för social trygghet ska innehålla åtgärder som bidrar till att människor med funktionsnedsättning återfår sin förmåga att själva tjäna sitt uppehälle. Sådana system ska sörja för och bidra till att organisera, utveckla och finansiera yrkesutbildning. De ska också innefatta arbetsförmedling. 5. Handlingsprogram för social trygghet ska också motivera människor med funktionsnedsättning att söka arbete så att de på så vis får eller får tillbaka möjligheten till egen inkomst. 6. Människor med funktionsnedsättning ska få behålla ett ekonomiskt stöd så länge som deras funktionsnedsättning finns kvar. Stödet ska dock inte avhålla dem från att söka arbete. Det ska inte minskas eller dras in förrän den som får det har uppnått tillräcklig och trygg inkomst. 7. Stater, vars socialförsäkring i stor utsträckning ombesörjs av den privata sektorn, ska uppmuntra kommuner, frivilligorganisationer och familjer att utveckla hjälp till självhjälp och motivera till arbete eller arbetsrelaterad verksamhet för människor med funktionsnedsättning.