PARLAMENTARISKA FÖRSAMLINGEN EU LATINAMERIKA. Utskottet för sociala frågor, mänskliga utbyten, miljö, utbildning och kultur
|
|
- Filip Jonsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Euro-Latin American Parliamentary Assembly Assemblée Parlementaire Euro-Latino Américaine Asamblea Parlamentaria Euro-Latinoamericana Assembleia Parlamentar Euro-Latino-Americana PARLAMENTARISKA FÖRSAMLINGEN EU LATINAMERIKA Utskottet för sociala frågor, mänskliga utbyten, miljö, utbildning och kultur PRELIMINÄRT FÖRSLAG ARBETSDOKUMENT Formellt, informellt och livslångt lärande i Europa och Latinamerika Medföredragande Latinamerika: Marina Barillas de Duarte (Guatemala, Parlatino) DT\ doc AP v01-00
2 Formellt, informellt och livslångt lärande i Europa och Latinamerika Först och främst är det nödvändigt att förklara begreppen eftersom många samhällsvetenskapliga termer inte har en allmänt accepterad specifik definition. Ordens mening och innebörd förändras i förhållande till olika faktorer som tid och plats, den ideologiska grunden för diskursen och sociokulturella och andra variabler. I detta sammanhang omfattar ordet lärande hela den samhällsprocess genom vilken individer och samhällsgrupper, inom och till förmån för det nationella och internationella samfundet, lär sig att medvetet utveckla hela sin personliga förmåga, alla sina attityder, anlag och kunskaper. 1 När det gäller icke-formellt lärande och informellt lärande brukar de två uttryckens betydelse skiljas åt. Det första uttrycket hänvisar till den process som pågår inom ramen för institutioner, lokaler och platser som inte är av utbildningskaraktär, men som ändå följer specifika mål och kursplaner. Därför bör inte heller icke-formellt lärande förväxlas med icke-institutionaliserat lärande. När det gäller informellt lärande, som finns med i titeln till detta dokument, är det vanligt att betrakta det som sådana inlärningsprocesser som inte utgår från specifika studieplaner, utan som är mer spontana och som inte nödvändigtvis erbjuds inom en institutionell ram (t.ex. en utbildningsinstitution), som inte förvärvas i vardagslivet och som många därför förknippar med den roll som massmedierna spelar för lärandet, oberoende av om deras avsikt är att påverka människors beteende eller inte. Carlos Tünnermann Bernheim 2 gör en klar och tydlig åtskillnad mellan ständigt lärande, vuxenutbildning och livslångt lärande i ett dokument från Unesco där Charles Hummel citeras 3 : Ständigt lärande bör dock inte förväxlas med livslångt lärande, vilket ofta blir fallet då man vill ha monopol på uttrycket för egna ändamål. Vuxenutbildning är bara en del, visserligen en viktig sådan, av systemet med ständigt lärande. När det gäller begreppet livslångt lärande är det också begränsande i den meningen att det endast avser yrkesmässig utbildning, samtidigt som lärande i begreppet ständigt lärande har en bredare betydelse. 4 I rapporten från den internationella kommissionen om utbildning i tjugoförsta århundradet, ledd av Jacques Delors, föreslås att begreppet ständigt lärande ska omprövas och breddas till livslångt lärande, eftersom det livslånga lärandet, förutom de nödvändiga anpassningarna till 1 Hämtat från Rekommendation rörande utbildning för internationell förståelse, samarbete och fred och undervisning om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, antagen vid Unescos artonde generalkonferens den 19 november Ledamot i Unescos verkställande organ, Unescos särskilda rådgivare för högre utbildning i Latinamerika och Västindien, ledamot i FN-universitetets styrelse (Tokyo) och Romklubben, generalsekreterare för Centralamerikanska universitetsrådet (CSUCA), och f.d. utbildningsminister i Nicaragua. Se: 3 Charles Hummel: Education today for the world of tomorrow (La educación hoy frente al mundo del mañana), Voluntad/Unesco. Bogotá, s La educación permanente y su impacto en la educación superior. Av Carlos Tünnermann Bernheim. Se: AP v /6 DT\ doc
3 yrkeslivets förändringar, bör erbjuda en kontinuerlig struktur för människan, hennes kunskaper och läggning, men också för hennes omdömes- och handlingsförmåga. 1 Med dessa förtydliganden kan vi nu närma oss själva ämnet och börja med att påpeka att även om människans grundläggande, livsnödvändiga eller primära behov på individplanet (mat, hälsa osv.) måste tillgodoses i första hand, är lärande ur samhällets synvinkel lika viktigt, samtidigt som man naturligtvis inte får bortse från andra frågor. Bakgrunden till detta påstående är att orsaken till svält, fattigdom, elände och sociala orättvisor på alla nivåer inte nödvändigtvis ska sökas i faktorer som bristande naturresurser och produktionsteknik eller stor befolkningsökning, utan också i hög grad beror på en allmänt utbredd svag värdegrund, där många människor (individer, grupper, klasser, stora befolkningsskikt i länder och till och med grupper av länder), saknar solidariska principer eller en övergripande syn på världens utveckling och därför varken känner sig berörda av eller ansvariga för klyftan mellan överflöd och fattigdom eller mer allmänt de orättvisa förhållanden som råder för de flesta av jordens invånare, i en situation med ovärdiga motsägelser. 2 Därför måste begreppen formellt och informellt lärande och livslångt lärande, med de förtydliganden vi har gjort i ovanstående stycken, oundvikligen tjäna det allmännas bästa, dvs. bidra till en integrerad och hållbar utveckling för hela mänskligheten. Denna utveckling måste innebära social rättvisa och jämlikhet, fred och harmoni, respekt för de mänskliga rättigheterna, naturen och kulturella särdrag och ett allmänt tillgodoseende av människans alla slags behov, bland annat bra utbildning för alla, och fullständig demokrati. Det är mycket viktigt att komma ihåg att världen av i dag kännetecknas av ständigt pågående, förändringar som sker i en takt och med en kraft som är unik i mänsklighetens historia. Enligt vissa specialiserade beräkningar produceras i dag på ett par timmar mer information än det för bara ett eller ett par årtionden sedan tog hundra år att producera. 3 Mot denna bakgrund blir begreppen livslångt lärande, vilket som tidigare nämnts är en utvidgning av det traditionella begreppet ständigt lärande, och informellt lärande ännu viktigare. Det senare begreppet är viktigt i detta sammanhang eftersom det betecknar en inlärningsprocess under hela livet. Det informella lärandet pågår ju hela livet och subjektet tar där aktiv del i sitt eget och andras lärande, förutom att inspireras av vardagliga erfarenheter. Det anses allmänt att massmedierna spelar en viktig och alltmer dynamisk roll i det informella lärandet. 4 Därför är det viktigt att behandla sådant som rör massmediernas roll då man talar 1 Unesco: Learning: The Treasure within, rapport från den internationella kommissionen för utbildning i tjugoförsta århundradet, ledd av Jacques Delors, Unesco Publishing, Unesco Courier, Mexiko City, Mexiko Se även Kompendiet av denna rapport, Unesco Publishing, Paris, Frankrike, Hämtat från: Educación: Protagonista del Desarrollo. Tidskriften Visión Internacional, Vol. 79 nr 4, augusti Mexiko City, Mexiko. 3 Se bland annat följande källor: Cuántos datos se crean al día en Internet? På: 4 Bland alla de referenser som finns kan följande nämnas: Fundamentos y retos de educación social-informal desde el análisis crítico de los medios de comunicación. Första latinamerikanska virtuella kongressen om distansundervisning LatinEduca På: Medios de comunicación de masas, educación informal y aprendizajes sociales. Av Ángel Liceras Ruiz. Universitetet i Granada, Spanien På: DT\ doc 3/6 AP v01-00
4 om lärande. Även om det traditionellt har sagts att massmediernas uppgift är att undervisa, informera och roa eller förströ, innebär detta också ett sätt att lära ut. Medierna har en enorm undervisningspotential men även potential att lära ut fel och desinformera främst när mottagarna är barn. 1 Därför har massmedierna ett enormt ansvar för lärandet, särskilt det informella lärandet. Mediernas arbete måste ske med absolut respekt för principen om pressfrihet, men medierna måste vara medvetna om att denna frihet, liksom människans alla friheter, delvis har etiska begränsningar, dvs. att friheten obönhörligen måste underkastas allmängiltiga etiska värden och principer. Det måste också finnas en strävan efter det allmännas bästa. För att lärandet ska uppfylla sin viktiga och omistliga uppgift att tillfredsställa människans behov och strävanden, måste det leva upp till tankegångarna i rapporten till Unesco från den internationella kommissionen om utbildning i tjugoförsta århundradet. Bland de frågor som tas upp i den rapporten vill vi bland annat betona de spänningar som måste överbryggas under lärandets gång: spänningen mellan det globala och det lokala, mellan det traditionella och det moderna, mellan det långsiktiga och det kortsiktiga, mellan den så viktiga kompetensen och strävan efter jämlikhet, mellan den extraordinära kunskapsutvecklingen och människans anpassningsförmåga, mellan det andliga och det världsliga. Andra spänningar som måste övervinnas är den mellan dåtid och nutid, mellan subjekt och objekt, mellan universella principer och värden och samhällsteorier, och på kulturområdet spänningen mellan det enskilda och det allmängiltiga, såsom svårigheten att nå en balans mellan de olika samhällsgruppernas enskilda erfarenheter och det nödvändiga bevarandet av villkoren för en kreativ dialog med de viktiga delarna av en universell kultur. 2 Dessutom tillkommer det som i rapporten till Unesco definieras som utbildningens fyra pelare : lära för att veta, lära för att göra, lära för att leva tillsammans eller lära för att leva med andra och att lära för att vara. Ett annat viktigt begrepp som bör vägleda allt som rör lärandet i dess olika former är nedrustning för lärande, enligt vilket de enorma utbetalningar som görs för tillverkning och inköp av vapen liksom militära utgifter i allmänhet i stället bör läggas på utbildning. Då skulle vi gradvis kunna börja ersätta döds- och våldskulturen, som ständigt får näring och växer, med en livs- och fredskultur. 3 Parlamenten och de interparlamentariska organen har en relevant och oersättligt uppgift i detta arbete. Alla vi inom Eurolat vet, vilket det latinamerikanska parlamentet har uttryckt så väl i flera av sina institutionella dokument, att de lagstiftande församlingarna har den 1 Didaktiskt material i ämnet Desarrollo, planificación y el ciclo del proyecto del Doctorado en Educación, vid fakulteten för filosofi och humaniora vid det statliga universitetet i Cuyo (Mendoza, Argentina), ett studieprogram som genomförts tillsammans med: PRIS (Laboratoire de Psychologie des Régulations Individuelles et Sociales), universitetet i Rouen (Frankrike), och CNAM (Centre de Recherche sur la Formation, Frankrike). Mendoza, Argentina, Det som avser de spänningar som inte tas upp i Delorsrapporten har hämtats så gott som ordagrant från: HELLER, Agnes, m.fl. Zaia Brandão (Org.). A Crise dos Paradigmas em Ciências Sociais e os Desafios para o Século XXI. Contraponto Editora, Ltda. Rio de Janeiro, Brasilien Hämtat från: ESCOTET, Miguel A., Albornoz, Orlando, m.fl., Educación y Desarrollo desde la Perspectiva Sociológica. Universidad Iberoamericana de Postgrado, Salamanca, Spanien, 1989, och från studiematerialet i ämnet Desarrollo, planificación y el ciclo del proyecto. Op.cit. AP v /6 DT\ doc
5 tredelade och grundläggande uppgiften att lagstifta om, övervaka och diskutera de stora samhällsproblemen. För parlamenten och de parlamentariska organen på internationell, regional och lokal nivå, består det lagstiftande arbetet i huvudsak av följande aktiviteter: a) uppmuntra och stödja en förbättring och en förstärkning av de befintliga regelverken, b) främja en harmonisering av lagstiftningen och utforma lagar, förordningar och andra lagrum som referens för ländernas eget lagstiftningsarbete och c) i varje nationellt parlament stimulera antagandet av de rekommendationer och resolutioner som utarbetas i samband med gemensamma ställningstaganden. När det gäller tillsynsarbetet måste de nationella parlamenten och de parlamentariska organen skapa instanser för uppföljning och övervakning av att de antagna överenskommelserna, rekommendationerna och resolutionerna genomförs. Förutom att de regionala och lokala parlamenten själva utgör viktiga forum för diskussion och analys av de stora samhällsproblemen och tillhörande åtgärder och handlingsplaner, måste de också skapa utrymme för dialog inom och mellan regioner, inte bara med andra liknande organ utan allmänt med alla relevanta aktörer. 1 I det latinamerikanska parlamentet har det också understrukits att en parlamentsledamot, som legitim representant för civilsamhället, inte får vara frånvarande från diskussionerna om så viktiga ämnen som exempelvis utbildning, som i hög grad påverkar alla aspekter av samhällslivet. Lagstiftningsuppgiften är inte bara bekräftande. Den är i allt väsentligt beslutande och kontrollerande, och sådana åtgärder kan inte vidtas i efterhand. De kräver ett intensivt deltagande i alla skeden och ständig uppföljning. Därför är det allas vårt ansvar, som parlamentsledamöter i våra länder, som ledamöter i Eurolats utskott för sociala frågor, utbyten mellan människor, miljö, utbildning och kultur och framför allt som legitima representanter för våra väljare och för deras högt ställda förhoppningar, att alltid se till att lärandet fullgör den viktiga och omistliga uppgiften att utveckla och integrera våra folk. Bland dessa skyldigheter hänvisar jag avslutningsvis till dem som Latinamerikas lagstiftare förpliktigade sig att uppfylla då de samlades till den första interparlamentariska utbildningskonferensen, anordnad av det latinamerikanska parlamentet och Unesco vid det latinamerikanska parlamentets dåvarande ständiga säte i São Paulo, Brasilien, den 5 och 6 november 2002, och som finns med i konferensens slutdokument, São Paulo-deklarationen: 1. Säkerställa att varje land följer sin konstitution i fråga om bestämmelser som rör obligatorisk skolgång, både i fråga om antalet skolår och mellan vilka åldrar eleverna måste gå i skolan. 2. Se till att de nationella skolsystemen erbjuder följande: a) när det gäller täckning, skola för alla, utan någon som helst diskriminering och b) när det gäller mening och innehåll, en utbildning som omfattar de fyra pelare som nämns i rapporten från den internationella 1 Hämtat från det latinamerikanska parlamentets presentation vid den parlamentariska konferensen i Världshandelsorganisationen (WTO). Rundabordssamtal om WTO:s parlamentariska dimension. Genève, Schweiz, februari DT\ doc 5/6 AP v01-00
6 kommissionen om utbildning i tjugoförsta århundradet (Delorsrapporten): lära för att veta, lära för att vara, lära för att leva tillsammans och lära för att göra, samt undervisning om värden som uppfyller den viktiga och strategiska uppgiften att dana hela individen. 3. Sträva efter att investera minst sex procent av bruttonationalprodukten och försöka höja anslagen progressivt på medellång sikt i förhållande till varje lands behov, och se till att anslagstilldelningen är ändamålsenlig och rättvis. 4. Stärka skolans roll med hjälp av de bäst lämpade formerna för varje land och samhälle, för att främja oberoende undervisningsinstitutioner, effektivare arbete och resultat och mer dynamiskt deltagande av alla aktörer. 5. Främja en höjning av läraryrkets status genom att förbättra lärarnas yrkesutbildning och fortbildning samt deras arbets- och lönevillkor, utifrån en adekvat utvärdering av deras arbete, kopplat till läraryrkets sociala betydelse. 6. Införliva ny teknik i undervisningsarbetet och skolförvaltningen för att förbättra inlärningen. 7. Göra undervisningssystemen mer flexibla så att utbudet blir mer varierande och bättre anpassat till elevernas och skolornas olika förhållanden, i syfte att kunna erbjuda ett livslångt lärande. 8. Stimulera en permanent utvärdering av utbildningens kvalitet samt användning och spridning av resultaten för att förbättra varje lands hela utbildningssystem. 9. Främja en kultur av samhällsansvar för utbildningen, med hjälp av familjernas, lokalsamhällets och övriga sociala aktörers deltagande. 10. Se till att massmedierna tar fullt ansvar för sin roll som värdeförmedlare och faktiskt engagerar sig i det allmänna undervisningsarbetet i varje land. 11. Främja forskning, analys och offentliga debatter om lärande och utbildningsreformer, och ta hänsyn till att utbildningsreformernas mening, grund och strategier måste vara föremål för ständiga studier. 12. Utforma och fullfölja de strategier och åtgärder som krävs för att säkerställa genomförandet av det regionala utbildningsprojektet i Latinamerika och Västindien (Prelac) och utbildningsplanen för utveckling och integration i Latinamerika. 13. Inleda arbetet med att harmonisera utbildningslagstiftningen i Latinamerika och Västindien, samt stimulera andra strategier för internationellt samarbete på detta område och för integration av regioner och andra områden. AP v /6 DT\ doc
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
Euro-Latin American Parliamentary Assembly Assemblée Parlementaire Euro-Latino Américaine Asamblea Parlamentaria Euro-Latinoamericana Assembleia Parlamentar Euro-Latino-Americana Utskottet för ekonomiska,
Läs merPARLAMENTARISK KONFERENS EUROPEISKA UNIONEN LÄNDERNA I STABILITETSPAKTEN TEMA 1. Parlamentariskt bidrag till stabilitet i sydöstra Europa
PARLAMENTARISK KONFERENS EUROPEISKA UNIONEN LÄNDERNA I STABILITETSPAKTEN TEMA 1 Parlamentariskt bidrag till stabilitet i sydöstra Europa Bryssel den 17-18 september 2001 DT\441996.doc PE 302.062 PE 302.062
Läs merFörslag Gemensamt program
Asamblea Parlamentaria Euro-Latinoamericana Euro-Latin American Parliamentary Assembly Assemblée Parlementaire Euro-Latino Américaine Assembleia Parlamentar Euro-Latino-Americana Fjärde ordinarie sammanträdesperioden
Läs merPARLAMENTARISKA FÖRSAMLINGEN EU LATINAMERIKA. Utskottet för sociala frågor, mänskliga utbyten, miljö, utbildning och kultur
Euro-Latin American Parliamentary Assembly Assemblée Parlementaire Euro-Latino Américaine Asamblea Parlamentaria Euro-Latinoamericana Assembleia Parlamentar Euro-Latino-Americana PARLAMENTARISKA FÖRSAMLINGEN
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
Euro-Latin American Parliamentary Assembly Assemblée Parlementaire Euro-Latino Américaine Asamblea Parlamentaria Euro-Latinoamericana Assembleia Parlamentar Euro-Latino-Americana Utskottet för sociala
Läs merUNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD
1 Ur pressmeddelande från Unesco den 2 november 2001: UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD Idag antog Generalkonferensen Unescos högsta beslutande organ det som kallas
Läs merFÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:
Läs merStrategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt?
Strategi 2018-2020 Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Det här är Röda Korsets Ungdomsförbund Röda Korsets Ungdomsförbund engagerar unga människor och skapar respekt för människovärdet, ökar
Läs merPARLAMENTARISKA FÖRSAMLINGEN EU LATINAMERIKA. Utskottet för sociala frågor, mänskliga utbyten, miljö, utbildning och kultur
Euro-Latin American Parliamentary Assembly Assemblée Parlementaire Euro-Latino Américaine Asamblea Parlamentaria Euro-Latinoamericana Assembleia Parlamentar Euro-Latino-Americana PARLAMENTARISKA FÖRSAMLINGEN
Läs merGemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör
Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs merREFLEKTIONER PÅ UPPFÖLJNINGSRAPPORTENS REKOMMENDATIONER & FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER
REFLEKTIONER PÅ UPPFÖLJNINGSRAPPORTENS REKOMMENDATIONER & FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER Maria Chergui Paul Lappalainen Johanna Sjöwall 1 juni 2018, UNESCO LUCS VIKTIGA UTGÅNGSPUNKTER Föreningens mål arbeta mot diskriminering
Läs merGRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Läs merSammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning
Sammanfattning Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning Myndigheten för delaktighet
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merSMRs syn på utvecklingssamarbete
SMRs syn på utvecklingssamarbete SMR tror att utvecklingssamarbete bäst sker utifrån en stabil grund och en tydlig identitet. För SMR är det vår värdegrund som inspirerar och vägleder oss när vi försöker
Läs merSAMFAK 2014/114. Mål och strategier. Samhällsvetenskapliga fakulteten. Fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
SAMFAK 2014/114 och strategier Fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2017-01-25 Innehållsförteckning Detta är samhällsvetenskapliga fakulteten 3 En fakultet för framstående forskning 4 4
Läs merUTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014
Läs merIFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest
IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än
Läs merIULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner
IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november
Läs merFolkuniversitetets internationella ramprogram
Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson
Läs merTidigare folkhälsoarbete i kommunen
Tidigare folkhälsoarbete i kommunen Några exempel Blomman pengar Urbanprojekt Storstadssatsningar Välfärd för alla Områdesprogrammet Förståelsen för Malmö Migration Antal 310 000 300 000 290 000
Läs merVision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen
Vision 2040 Vision Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2017-02-02 Giltighetstid:
Läs merÖverenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del
Läs merUtskottet för sociala frågor, mänskliga utbyten, miljö, utbildning och kultur
Asamblea Parlamentaria Euro-Latinoamericana Euro-Latin American Parliamentary Assembly Assemblée Parlementaire Euro-Latino Américaine Assembleia Parlamentar Euro-Latino-Americana Utskottet för sociala
Läs merIntegrationsprogram för Västerås stad
för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort
Läs merPostadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer
Humanistiska nämnden Kulturplan för Ånge kommun 2018-2020 Dokumentansvarig: Kulturchef Fastställd av: Kommunfullmäktige Omfattar: Ånge kommunkoncern Fastställd när: 2018-02-26 11 Postadress Besöksadress
Läs merBarnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se
Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merSV Gotland Strategisk plan
SV Gotland Strategisk plan 2018-2022 SVs värdegrund SVs vision Så skall vi uppfattas SV Gotland är en attraktiv samarbetspartner som har en verksamhet som berör, utvecklar och berikar människor i lokalsamhället.
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0389/2. Ändringsförslag. Dominique Bilde för ENF-gruppen. Milan Zver Genomförandet av Erasmus+ 2015/2327(INI)
25.1.2017 A8-0389/2 2 Beaktandeled 18 med beaktande av förklaringen om att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning (Parisförklaringen),
Läs merFÖRSLAG TILL RAPPORT
ACP-EU JOINT PARLIAMENTARY ASSEMBLY ASSEMBLÉE PARLEMENTAIRE PARITAIRE ACP-UE Utskottet för politiska frågor 5.3.2015 FÖRSLAG TILL RAPPORT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna
Läs merJuridisk utbildning - samordnare av lagstiftningsfrågor
P7_TA-PROV(203)0056 Juridisk utbildning - samordnare av lagstiftningsfrågor Europaparlamentets resolution av den 7 februari 203 om juridisk utbildning samordnare vid domstolarna (202/2864(RSP)) Europaparlamentet
Läs merS-studenters långtidsplan fram till 2020
S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och
Läs merKulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun
Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella
Läs merForum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)
Läs merDeltagande och samråd i ett internationellt perspektiv J U R. D R C H R I S T I N A J O H N S S O N
Deltagande och samråd i ett internationellt perspektiv J U R. D R C H R I S T I N A J O H N S S O N Varför frågan om deltagande och samråd? Deltagande i offentliga angelägenheter en mänsklig rättighet,
Läs merBarnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Läs merStrategisk plan JURIDISKA FAKULTETEN
Strategisk plan 2018 2026 JURIDISKA FAKULTETEN Inledning Lunds universitet och den Juridiska fakulteten grundades 1666 och har under århundranden varit ett centrum för bildning och lärdom. Lunds universitet
Läs merE n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld
E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla
Läs merFörenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen
Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling Rio-deklarationen Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Rio-deklarationen om miljö och utveckling Ingress Förenta Nationernas konferens
Läs merHÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET
HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET SDG målen 4.2 att 2030 försäkra att alla flickor och pojkar har tillgång till god kvalitet
Läs merK O RT V E R S I O N
KORTVERSION Sedan 2013 är Göteborgs Stads kulturprogram ett styrdokument för alla verksamheter i Göteborgs Stad. Kulturprogrammet visar hur Göteborg ska utvecklas till en ledande stad för konst, kultur
Läs merDemokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.
Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Euro-Latin American Parliamentary Assembly Assemblée Parlementaire Euro-Latino Américaine Asamblea Parlamentaria Euro-Latin American Assembleia Parlamentar Euro-Latino-Americana DEN PARLAMENTARISKA FÖRSAMLINGEN
Läs merVärlden idag och i morgon
Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM2. Ändring av programmet Kreativa Europa Dokumentbeteckning. Sammanfattning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Ändring av programmet Kreativa Europa 2014-2020 Kulturdepartementet 2017-09-14 Dokumentbeteckning KOM (2017) 385 Förslag till Europaparlamentets och Rådets förordning:
Läs merStrategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete avseende arbetet med de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer 2018 2022 Strategi MR DEMO RÄTTSS 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt
Läs merPolicy Fastställd 1 december 2012
Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,
Läs merNordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014
Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter juni2014 Ingrid Burman, presentation Ordförande Handikappförbunden 37 förbund Ca 400 000 individer Olika funktionsnedsättningar Intressepolitisk
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005
EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 11.1.2006 B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen från Margrete
Läs merEUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-39. Utskottet för kultur och utbildning 2008/2226(INI) 28.1.2009
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 2008/2226(INI) 28.1.2009 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-39 Förslag till betänkande Maria Badia i Cutchet (PE414.950v01-00) om konststudier inom Europeiska
Läs merAtt leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:
Läs merSKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad
SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö
Läs merDisposition - Hållbar utveckling
Disposition - Hållbar utveckling Jämställdhet, Integration och Mångfald Miljö Användning av det samiska språket Sammanfattning Varför känns detta så omodernt? Hållbar utveckling En utveckling som tillgodoser
Läs merLÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,
Läs merKursplan för SH Samhällskunskap A
Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall; SKOLFS
Läs merUtskottet för sociala frågor, mänskliga utbyten, miljö, utbildning och kultur
Asamblea Parlamentaria Euro-Latinoamericana Euro-Latin American Parliamentary Assembly Assemblée Parlementaire Euro-Latino Américaine Assembleia Parlamentar Euro-Latino-Americana Utskottet för sociala
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merKommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017
Kommittédirektiv Översyn av styrningen inom Dir. funktionshinderspolitiken 2017:133 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över styrningen inom
Läs mer1 Varför behöver vi hållbar utveckling?
Hållbar utveckling vid FPA 2012 Innehåll 1 Varför behöver vi hållbar utveckling? 3 Fokus på hållbarhet 3 Grunden för och målet med programmet 3 En gemensam global utmaning 3 Hållbarhet är summan av många
Läs merTillsynsmyndigheter var förr den viktigaste omvärldsintressenten. Att följa lagen var (och är) ett minimikrav. Efterhand som intresse och engagemang
Tillsynsmyndigheter var förr den viktigaste omvärldsintressenten. Att följa lagen var (och är) ett minimikrav. Efterhand som intresse och engagemang för miljöfrågor ökat har flera intressenter tillkommit
Läs merEducation at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska
Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare
Läs merStrategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024
Läs merFörord. Samverkan leder till ökad delaktighet och legitimitet som i sin tur leder till ökat engagemang och intresse. Tillsammans når vi längre!
Svensk unescostrategi 2008 2013 Förord Genom den svenska Unescostrategin finns ett verktyg för en tydlig och samordnad politik för hela det svenska engagemanget i Unesco. Unesco har en nyckelroll i arbetet
Läs merVad betyder hållbar utveckling?
Exempel från Håll Sverige Rent Vad betyder hållbar utveckling? Alla pratar om hållbar utveckling men vad är det och hur kan vi nå dit? Eleverna får reflektera över olika aspekter av hållbar utveckling
Läs merIT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor
Styrdokument, plan Skolstrateg 2014-02-04 Per Kornhall 08-590 976 50 Dnr SVV/2013:112 per.kornhall@upplandsvasby.se IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Nivå: Nämndspecifikt styrdokument
Läs merUTKAST TILL RESOLUTIONSFÖRSLAG
Euro-Latin American Parliamentary Assembly Assemblée Parlementaire Euro-Latino Américaine Asamblea Parlamentaria Euro-Latinoamericana Assembleia Parlamentar Euro-Latino-Americana PARLAMENTARISKA FÖRSAMLINGEN
Läs merIntegrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015
Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i
Läs merKoppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
Läs merVision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för
Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 2008/2173(INI) 20.11.2008 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om skydd av konsumenter, särskilt minderåriga, i samband med användning
Läs merFÖRSLAG TILL RAPPORT
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 02.03.2017 FÖRSLAG TILL RAPPORT om finansiering av politiska partier i AVS-länderna och i EU:s medlemsstater Utskottet för
Läs merMONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?
HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA
Läs merKonventionen om biologisk mångfald, traditionell kunskap och sedvanebruk av naturresurser
Konventionen om biologisk mångfald, traditionell kunskap och sedvanebruk av naturresurser Håkan Tunón Centrum för biologisk mångfald Sveriges lantbruksuniversitet Lokal och traditionell kunskap Folklig
Läs merProgram för social hållbarhet
Program Policy Handlingsplan Riktlinje Program för social hållbarhet Antaget av kommunfullmäktige 6 september 2018 DNR: 2016/01180 Program Policy Handlingsplan Riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt
Läs merInstitutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori DATUM: 2016-11-30 BESLUTAD AV: Fredrik Engström, prefekt. FORSKNING SOM PÅVERKAR Prioriteringar
Läs merINTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO
INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den
Läs merFör att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.
Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att
Läs merMål och strategier. Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap. Fastställd av områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap
HUMSAM 2014/48 och strategier Vetenskapsområdet för humaniora och Fastställd av områdesnämnden för humaniora och 2015-09-24 Innehållsförteckning Detta är vetenskapsområdet för humaniora och (humsam-området)
Läs merEU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version
EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen
Läs merVälkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration
Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är
Läs merEUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga
Läs merSAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag
SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden
Läs merLÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN
LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2018-2024 Reviderad våren 2018 och fastställd av Kommunstyrelsen 2018-08-22. studieförbund gymnastik teater orientering
Läs merPOLICY FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING
STYRDOKUMENT Dnr V 2013/513 POLICY FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum
Läs merInstitutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori DATUM: 2016-11-30 BESLUTAD AV: KONTAKTPERSON: FORSKNING SOM PÅVERKAR Prioriteringar och mål 2017
Läs merHälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet
P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna
Läs merBiblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun
Biblioteksplan 2014-2018 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2014-04-24 Biblioteksplan för Strömstads bibliotek 2014-2018 Bakgrund och syfte Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige.
Läs mer)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 2014/2252(INI) 5.5.2015 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om årsrapporterna om subsidiaritet och proportionalitet 2012 2013 (2014/2252(INI)) Utskottet för
Läs merAttityder till FN:s hållbarhetsmål
Attityder till FN:s hållbarhetsmål En studie bland allmänheten i 17 länder Johanna Laurin Gulled, Ipsos FN:s nya hållbarhets- och utvecklingsmål har stort stöd både internationellt och i 2 FN:s nya globala
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna
Läs merVärdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden
Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra
Läs merFör delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.
Europeiska unionens råd Bryssel den 20 juni 2016 (OR. en) 10400/16 COEST 166 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 20 juni 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 10172/1/16 REV 1 Ärende:
Läs merHumanistiska programmet (HU)
Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt
Läs merPARLAMENTARISKA FÖRSAMLINGEN EU-LATINAMERIKA. Energipolitik i Europeiska unionen och Latinamerika
PARLAMENTARISKA FÖRSAMLINGEN EU-LATINAMERIKA RESOLUTION: Energipolitik i Europeiska unionen och Latinamerika Utskottet för sociala frågor, mänskliga utbyten, miljö, utbildning och kultur PE-medföredragande:
Läs mer11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG
Europeiska unionens råd Bryssel den 18 september 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0028 (COD) 11505/15 ADD 1 CODEC 1120 ENV 522 AGRI 439 MI 527 COMER 114 PECHE 271 I/A-PUNKTSNOT från: till:
Läs mer