Frågor och reflektioner från konferensen den 11 november 2011
|
|
- Peter Bengtsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Frågor och reflektioner från konferensen den 11 november 2011 Inledning Den 11 november 2011 genomfördes en temakonferens om hemsjukvårdsreformen i. Ca 260 deltagare politiker, tjänstemän, företrädare för brukarorganisationer, fackliga företrädare m.fl. deltog med stort engagemang för att diskutera det första förslag till ny ansvarsfördelning som presenterade av hemsjukvårdsreformens projektorganisation. Under en frågestund i anslutning till att förslagen till att den nya ansvarsfördelningen presenterades och under ett 90 minuter långt pass med gruppdiskussioner framkom många synpunkter, reflektioner och frågor. De frågeställningar som framför allt diskuterades framgår av bilagt frågebatteri. Du kan även hitta övrigt konferensmaterial på I det följande sammanställs frågor och reflektioner som i huvudsak dokumenterades i form av inlämnade frågelappar och på blädderblock Ansvarsfördelning Förslaget, så här långt, tar alldeles för stor hänsyn till befintliga organisationer. Begränsat att tänka nytt. Förordar en bredare omvärldsbevakning. Definitionen: Hemsjukvård respektive kvalificerad sjukvård. Hur precisera med hänsyn till skatteväxling? Var hamnar kostnaden? Var finns patientfokus om vi ska dela upp vården i minimi- och maxnivå, specialistsjukvård och hemsjukvård. Får då besök av flera sjuksköterskor från olika huvudmän. Kommunerna kommer att vara lillebror och ha svårt att rekrytera nya sjuksköterskor i kommande generationsskifte. Ny sjuksköterska vill ha all sjukvård och ska vi få specialistutbildade sjuksköterskor måste då få utföra sjukvårdsuppgifter. Vårdplanering måste vara så klar som möjligt och ska följas, utvärderas och ändras vid behov. Bra att så mycket som möjligt förs ut till hemmen! Vad är det som inte kan utföras i hemmen? Tydliggör vilka möjligheter och förbättringar detta innebär för olika patientgrupper Patienternas bästa hur avgörs det? Specialiserad hemsjukvård/specialiserad rehabilitering Hur hitta gränssnitt? Tror man ska avstå från att sätta gräns utifrån diagnos, funktionshinder etc. Bättra att definiera utifrån insatsinnehåll: 1
2 - T.ex. behov av teaminsats där delar av teamet består av professioner som inte växlats över (läkare, neuropsykolog, kurator, logoped, dietist ) - Behov av avancerad teknisk apparatur som hanteras inom specialistklinik - Små behovsgrupper som behöver samlas hos en/enstaka aktör för att kunna upprätthålla kompetens Precisera vad som är specialiserad hemsjukvård måste förtydligas! Tydliggör specialisthemsjukvård för somatisk vård och psykiatri Ingen har nämnt ordet logoped inom rehab i maxnivån. Ska logopeder och kuratorer, dietister m.fl. som är så få gå över? Specialistsjuksköterskorna hur gör man med dem? Låg kompetens på undersköterska/icke undersköterska (enligt Äldreguiden). Hur kompensera detta? Mjölby/Motala? Tillhör LAH hemsjukvård eller specialiserad hemsjukvård? Tydliggör! De olika LAH kan fungera lika bra med kommunen som huvudman. PAH gränsdragning, var ska den gå? Tröskelprincipen Tröskelprincipen hur, av vem, mandat att avgöra? Tröskelprincipen är svepande vem har tolkningsföreträde? Viktigt att definiera utan stora svårigheter. Vem har tolkningsföreträde när det gäller om stora svårigheter föreligger eller ej? (patienten, landstinget, kommunen?) Definitionen säger att personer som inte kan ta sig till mottagningen ska få hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet av kommunen vem ansvarar när vi som behandlare bedömer att vård/rehab bör ske i hemmet för att få bästa effekt även om patienten egentligen kan ta sig? När behov uppstår är ju ofta inte samma dag som när vårdplan upprättas vilket ska gälla? Vårdtagare som ibland kan ta sig till vårdcentralen och ibland inte får inte hamna mellan stolarna! Åldersgräns Vilken nytta är åldersgränsen (exempelvis för unga vuxna år) inom psykiatrin? Hjälpmedel Vi ser en risk för olikhet för brukarna/patienterna avseende möjligheten att få hjälpmedel i olika kommuner i framtiden. Detta om man väljer olika nivåer/prioriterar olika inom området. Ett gemensamt regelverk måste utgår från olika behov som alla kommuner ska tillgodose. Väljer kommunerna olika hjälpmedelsleverantörer kan det innebära att patienten tvingas byta hjälpmedel vid flytt över kommungränserna. Vad händer om en kommun får dålig ekonomi? 2
3 Kan en socialnämnd besluta sig för att dra ner på hjälpmedelsnivån? Skapar olikhet över länet för patienterna. Inkontinensansvariga i hemsjukvården. Hjälpmedel? Rättvisa, kvalitet, hjälpmedelsråd val av, upphandlingsfrågan. Rehabilitering Rehabilitering i hemmet ger ett fortare tillfrisknande Psykiatri Bra att det finns en gräns på 18 år. Undantaget psykiatri med 18-årsgräns en ickefråga? Ha ingen åldersgräns! Likvärdig vård Landstingets målsättning är att ge medborgarna en likvärdig vård över länet. Hur styr vi detta när allt mer avancerad vård ska ske i 13 kommuner? Kommunalt självstyre vx landstingets paraply Konkreta exempel underlättar Det skulle vara bra med många konkreta exempel om hemsjukvård, för att få en djupare förståelse samt att alla då kanske får en möjlighet att vara med på banan. Viktigt tycker inför framför allt medborgardialog. Målbild Skapa en målbild av vad vi vill åstadkomma, visualisera och få ut till alla (kommunicera). Vad vill vi uppnå med förändringen? Forskning och utveckling/evidens Håll samman forskning och utveckling gemensamt i kommun och landsting för kompetensförsörjningen i båda organisationerna Viktigt att evidens och beprövad erfarenhet för hur vård och rehab bör genomföras lyfts fram i diskussionen! T.ex. nationella riktlinjer kan ge stöd för hur/var gränssnittet för hemsjukvård bör dras (vissa sjukdomar bör t.ex. behandlas med multiprofessionella team med professioner utöver de som föreslås gå över till kommunerna för optimal vård/rehab se stroke). Viktigt att kunna forska och bedriva utvecklingsarbete, förbättringsarbete för distriktssköterska inom den kommunala hemsjukvården. Säkerhet och risk Patientsäkerhet hur det bedömas, av vilken/vilka funktioner, mandat, tolkningsföreträde? Riskbedömning för patient/brukare? Arbetsmiljö för personal? Hur bevakar ni arbetsmiljön i hemmen ensamarbete, ergonomi, hot/våld, smittskydd? 3
4 Tjänsteköp m.m. Kommer det vara möjligt för kommunen (ex. en liten kommun) att köpa kompetens från t.ex. en vårdcentral? Undrar om kommunen måste betalaför tjänster som annan utförare (ex. landsteinget) gör exempelvis telefonväxel. Samordningsvinster avseende resurser (ekonomi, kompetent personal, system som IT etc.) Kompetens och personalfrågor Viktigt med kompetent personal och vidareutbildning. Kompetens till personalen i hemtjänsten via distriktssköterska/sjuksköterska Kompetensen hos kommunal personal i hemmet måste kompetensutvecklas för att kunna ge nya målgruppen god vård. Viktigt att söka personal till kommunal hemsjukvård i Linköping. Kommunen attraktiv arbetsplats då vill personer söka. Ej bara vänta att personal blir överflyttade. Flytta inte över personal 1 januari utan efter nyårshelgen ex. 15 januari eller 1 februari. Rekrytera kompetenta ledare/chefer för hemsjukvården i Linköping. Ta hjälp av distriktssköterskor som arbetar i verkligheten innan ni fattar beslut i Linköping. Hur ska man jobba med kompetensförsörjningen? Specialistkompetens behöver utvecklas inom kommunerna! Spetskompetens och FoU viktiga att ha inom landstinget! Räcker personalen till för att klara uppdragen? Samverkan Samverkan med socialtjänst & skola etc.? Tyvärr påverkar ekonomi ofta samverkan. Viktigt att även landstinget tar initiativ i samverkan t.ex. uppföljning + upprättande av överenskommelser. Jag har dålig erfarenhet av det. Vad händer om man som patient/brukare hamnar mellan stolarna? Sjukvårdsupplysningen? Uppföljning Kommer ni i gruppen som förberett det här följa upp hur det går för kommunerna och eventuellt ge goda råd. Uppföljningsprocessen hur, när, vad? 4
5 Information Information till hushållen! Information kontinuerligt till allmänheten vi a olika massmedia, lokal-tv, Hälsotecken, inte bara hänvisning till webben och Information till vårdtagarna, organisationerna, allmänheten. förutsättningar? Uppföljning Vårdcentral Kan det tas hänsyn till om en vårdcentral som redan idag har endast en liten del hemsjukvård ska kunna kompenseras när den nya fördelningen kommer. Farhåga att vi blir av med resurser i större utsträckning än de som redan idag har mycket hemsjukvård. Oro hur driva vidare vårdcentral? Ska vårdcentral jobba framåt med specialisthemsjukvård? Eget val och LOV Var hamnar vårdtagare som gjort eget val av läkare, dvs. vilken vårdcentral samverkar med kommunen. Övrigt Vad kan man göra för att eliminera brister i kommunikationen mellan brukare och vårdare? Använd kundbegreppet i processen. Den frigör! Människan i centrum. Gemensam växel ex. som sjukvårdsupplysningen (flera har tagit upp det) Olika kommer ha info om olika aktiviteter Handen på hjärtat är uppdraget från Ädelreformen utarbetat och klar? Är läxan gjord? Eller är den kompetensförstärkning kommunerna hoppas på lösningen på problemet. Den resursfördelning som önskas medför en del övriga arbetsuppgifter. Ta lärdom av den gemensamma landstingsdrivna hemsjukvården i Norrköping! Många kommuner (även vi här i Motala) har i en tid fått statligt riktade medel för att jobba med anhörigfrågor. Hur stöttar man anhöriga i deras vardagliga arbete de själva har att hjälpa närstående. Det statliga stöden försvinner och kommunerna får själva implementera verksamheten i befintlig budget. Jobbar Läns-SLAKO med anhörigfrågan i någon av undergrupperna. Vad är landstingets roll i anhörigfrågor? Ges anhörigfrågan plats i hemsjukvårdsreformen? Övriga tankar som redovisats på blädderblock Var går gränsen? Vad är skillnaden för mig? Hur uppfostrar man medborgarna i det nya? 5
6 Vill ha kvar specialistsjukvården kroniska sjukdomar LAH; PAHa m.m. ska vara kvar inte rasera det som fungerar Efterlyser förändringsbenägenhet Värna om resurserna för särskilt utsatta ex. neuro Skapa förutsättningar Vara öppna för förändringar Prata/diskutera med alla berörda tidigt Medborgarna med i processen SWOT Några lämnade också in dokumentationer på blädderblock och på annat sätt. Här följer några sammanställningar på de delar av en SWOT-analys som fullföljts: Exempel 1: Patientperspektivet Uppdrag förs över men inte kompetensen Brister i kunskapspåfyllnad Om den avancerade hemsjukvården helt förs över risk för att patienten inte kan vårdas hemma och än mer överbelagda sjukhus Bristande attraktivitet därmed kompetensförslust Teamet splittras Kommunen Har inte redskapen för kunskapsteknikutveckling Jourorganisation Dokumentation För lite pengar? Läkemedel Ingen direktinläggning Landstinget Överbelagda sjukhus om för mycket av hemsjukvård går över Läkarflykt - måste finnas i ett sammanhang Färre personer inblandade i patientens vård Ökad kontinuitet Samordning Geografisk närhet Vårdnära forskning Vårdplaner En hemsjukvårdsorganisation för personal Vårdnära forskning, kunskap därmed attraktivare Hushålla med begränsade resurser För över förhållningssätt till Säbo Bättre rehab Rätt patienter inom uppdraget 6
7 Exempel 2: Vem bedömer om aman kan g+å över tröskeln Tröskelprincipen Det ska vara maximinivån, inte miniminivån. Helt omtag måste ske annars bara överflytt av hemsjukvårdsuppgfitger Olika dokumentationssystem Lönekonkurrens Svårare att utveckla ny kompetens Landstinget tappar mycket kompetens initialt En del medarbetare gör flera olika saker inom landstinget Svårt få ihop de bägge grupperna. Måste jobbas ihop i ett tidigt skede Inte vård i rätt tid Kan bli svårt att få till en bra väg mellan kommunsjuksköterskor och läkare Exempel 3: Patientperspektivet Specialistvården rätt kompetens? Svårt med speciella hjälpmedel Olika ambitionsnivåer i olika kommuner Kommunperspektivet Underfinansiering För liten kommun för att klara övertagandet Personalrekrytering Ökade kostnader när vi ser mera behov Färre personer kring vårdtagare Bra samordning mellan kommun och landsting ger en god och bra helhetssyn Bäst för de som har mycket insatser från olika instanser Landstinget får en lägre belastning Kompetensöverföring mellan landsting och kommun Kommunerna besisster mer kompetens än vad kanske landstinget tror För att få ihop grupperna börja utbildningsresan nu Ett huvudmannaskap Kompetensutveckling bättre Konkurrens om hjälpmedelsupphandling Sjuksköterskor måste ha god kompetens och arbeta hos en attraktiv arbetsgivare Kompetensutveckling Skatteväxling görs rättvist Bättre samordning Kan möta nya behov Lättare med förebyggande insatser folkhälsovård Hälso- och sjukvård högre status 7
8 Landstingsperspektivet Läkarna kavar i VC ny gräns Mindre resurser i skatteväxlingen Lilla VC kanske inte överlever VC tappar flera funktioner t.ex. specialistsjuksköterskor, många kompetenser, tappar närheten Tröskelprincipen/åldersgräns Styrkor Gränslöst att inte ha åldersgränser inga avbrott Kommunernans ansvar blir inte bollad Kan lyfta barnperspektivet Tydligare gränser Motverkar smittspridning Exempel 4: Styrkor Större närhet vårdtagare behandlare Mulitmodalt team En och samma huvudman Vårdtagaren i centrum er Färre behandlare i hemmet kontinuitet Lättare att bemanna enheter Kan påverka processen får färre områden Bra för patienten Blottlägger gråzoner kan jobba med dem tillsammans Se över helheten åtgärda de problem vi ser Mer fokus på specialistvården när hemsjukvården tas bort Svagheter Fler kompetensområden att klara i kommuner Risk att tappa barnperspektivet Oklart för medborgaren innebörden kan jag kan jag inte ta mig Kan variera över tid Bristande kontinuitet Svagheter Tappar kompetens Oro i övergången Regionindelningen Rädsla att specialavdelningar kommer att läggas ner Avslutningsvis Det finns mycket kompetens och stort engagemang i frågorna som rör framtidens hemsjukvård. erna att diskutera dessa frågor är många under de kommande två månaderna och även efter det att Läns-SLAKO förordat vilka ansvarsförhållanden som ska gälla efter den 1 januari Som projektledare för hemsjukvårdsreformen känns engagemanget och tillgången till kompetens mycket bra. I det fortsatta arbetet tror jag att vi med gemensamma krafter ska kunna hålla fokus på patientnytta och vad som krävs av hemsjukvården i framtiden. Många har understrukit, inte bara under konferensen, vikten av att tänka nytt och tänka framåt. Sven-Inge Arnell Projektledare 8
9 Förslag till diskussionsfrågor Projektgruppens arbete har präglats av direktiven i den politiska avsiktsförklaring som antogs av alla huvudmän (länets kommuner och landstinget) under våren Avsiktsförklaringen lyder: Landstinget och kommunerna i har som gemensam ambition att överföra ansvaret för hemsjukvården till kommunal regi, genom skatteväxling den 1 januari Utgångspunkten för arbetet ska vara att så mycket som möjligt av vården i hemmet skall överföras, under förutsättning att den nya ansvarsfördelningen sammantaget gynnar patienten/brukaren. Diskussionsfrågor: 1. Förslaget som har presenterats, vad för det med sig: a. För patienterna, hot och möjligheter b. För kommunerna, hot och möjligheter c. För landstinget, hot och möjligheter 2. Diskutera förslaget till tröskelprincip och förslaget att inte ha någon generell åldersgräns: a. Styrkor b. Svagheter 3. Vilka tankar väckte det när ni hörde förslaget om ansvarsfördelning mellan kommun och landsting, där kommunen ges ansvar för baslinjen "hemsjukvård" och landstinget ges ansvar för "specialiserad hemsjukvård? 4. Hur kan vi skapa bra förutsättningar för att genomföra hemsjukvårdsreformen? a. Vad kan vi göra under år 2012? b. Vad kan vi göra under år 2013? 5. Övriga förslag eller synpunkter Skriv, dokumentera, lägg lappar i frågelådorna, skriv på klotterplanket, använd blädderblocken i lokalerna! Eller använd baksidan på det här pappret Vi vill gärna ha dina synpunkter, reflektioner, tankar och frågor! 9
Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen
Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv
sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r
Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård
Hemsjukvård 2015 inriktning
PROMEMORIA Elisabeth Höglund, HSF Gunilla Hjelm-Wahlberg, KSL-kansliet Presidiegruppen Sammanträdesdatum: 2012-06-08 Hemsjukvård 2015 inriktning Presidiegruppen föreslås besluta att godkänna förslaget
Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård
2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Sammanställning 1. Bakgrund
Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse
Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller
Konsekvensanalys Somatisk specialistsjukvård, hearing
2012-02-10 S.Ljunghager/M.Lillieberg Konsekvensanalys Somatisk specialistsjukvård, hearing 2012-02-10 Hot (hög prio) Patientnytta Avsaknad av gemensam dokumentation mellan läkare och övrig hälso- och sjukvårdspersonal
Uppdraget Patientens perspektiv
AKUTPROCESSEN I VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND Ett långsiktigt - LEAN-projekt Uppdraget Patientens perspektiv Gemensamt identifiera förutsättningar för ökad samsyn kring hur olika vårdutförare bedömer brådskegrad
Kommunalisering av hemsjukvården i Stockholms län
PROMEMORIA 2011-10-05 Elisabeth Höglund, HSF Gunilla Hjelm-Wahlberg, KSL Presidiegruppen Sammanträdesdatum: 2011-10-13 Kommunalisering av hemsjukvården i Stockholms län Avsiktförklaring Kommunerna i Stockholms
Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården
God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk
God och nära vård GR:s socialchefsnätverk 180831 Hälso- och sjukvården en gemensam resurs Staten har ett övergripande systemansvar lagstiftning, tillsyn, m.m (1,5%) 21 landsting och regioner ansvarar för
Rehabiliteringsutredning. November 2012 April 2013
Rehabiliteringsutredning November 2012 April 2013 Bakgrund Behovet av rehabilitering varierar för befolkningen i Gävleborg. Från kortvariga insatser t ex i samband med operation till periodvisa insatser
Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Kommunalt forum Jönköpings län
Kommunalt forum Jönköpings län 2018-06-01 Slutrapport och Avtalsförslag Fördjupad uppföljning av volym- och kostnadsutveckling inom hemsjukvården efter KomHem Thomas Tryggvesson Rapporten Resultat, beslutsförslag
Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Svar på remiss - Hemsjukvård inriktning
TJÄNSTESKRIVELSE 2012-10-29 Socialnämnden Dnr Son 2012/404 Svar på remiss - Hemsjukvård 2015 - inriktning Förslag till beslut Socialnämnden godkänner skrivelsen och överlämnar den till kommunstyrelsen,
Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Vårdsamverkan Lerum och Alingsås
Vårdsamverkan Lerum och Alingsås Lena Arvidsson Processledare http://www.vardsamverkan.se/samla Närvårdssamverkan kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet och samverkan med ett hälsofrämjande förhållningssätt.
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.
Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län
Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037
Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 19 Utvärdering av den kommunaliserade hemsjukvården, redovisning
Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län
Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården
Remissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20)
2015-05-10 Dnr 2015/0269 Landstingsdirektörens stab Avdelningen för kunskapsstöd Ingrid Hoffmann Dnr S2015/1650/FS Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten
Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR
Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR Till Socialdepartementet Diarienummer S2017/02040/FST Remissvar Betänkande SOU 2017:21 Läs mig!
Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats
Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt
God och nära vård En primärvårdsreform (SOU 2018:39) Yttrande från Finspångs kommun
God och nära vård En primärvårdsreform (SOU 2018:39) Yttrande från Finspångs kommun Ert Diarienummer: Socialdepartementet S2018/03436/FS Vårt Diarienummer: KS.2018.0772-1 UNDERRUBRIK God och nära vård
Hur kan vi kvalitetssäkra in- och utskrivningsprocessen
Hur kan vi kvalitetssäkra in- och utskrivningsprocessen Kommunikation Ansvar och roller Personcentrerat Evidens-/kunskapsbaserat Landstinget Kommunen Primärvård Socialtjänst Specialistvård Hemsjukvård
Hemsjukvård inriktning
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-08-02 Handläggare: Ulla söderlind Telefon: 08 508 03 281 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden
Gränsdragningsproblem
Gränsdragningsproblem Ellinor Englund ellinor.englund@skl.se 1 Kommunernas och landstingens allmänna kompetens 2 kap. 1 kommunallagen Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter
Ansvarsfördelning. Kommunernas hälso- och sjukvård
2017-04-18 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Anna Åberg Ansvarsfördelning Kommunernas hälso- och sjukvård Kommunen har sedan den 1 januari 1992, då kommunerna övertog huvuddelen av ansvaret
2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1
2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Revisionsrapport Hemsjukvården Övertorneå kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Hemsjukvården Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte, revisionsfråga
Hemsjukvård inriktning
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-12-06 p 05 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-11-05 HSN 1210-1305 Handläggare: Elisabeth Höglund Hemsjukvård 2015 - inriktning Ärendebeskrivning
Reko Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling. Samordnad individuell plan, SIP
Samordnad Individuell Plan, SIP Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling http://mc.jimi.nu/resejournal2.htm SIP på 3 minuter Om behov av samordning av insatser upptäcks tas
Samarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar. mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland
Samarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland 1 INLEDNING...3 1 GRUNDLÄGGANDE UTGÅNGSPUNKTER...3 PARTERNAS ANSVAR...3 2 ALLMÄNT...3 T 3 KOMMUNERNAS
Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014
Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar
KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem
KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem Ulf Grahnat Marie Ernsth Bravell 1 1 Mer information på vår webbplats: www.komhem.net 2 Bakgrund varför följa upp? Socialstyrelsen har identifierat områden som
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Tyresö/Söderort 2016 Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Vision och värdegrund 3 Kvalitet och patientsäkerhet 4 Riskbedömningar 5 Vård i livets slut 5 Kompetens i teamet
Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)
Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)
PM 2010: RVII (Dnr 326-1523/2010) Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län
Handläggare Datum Diarienummer Thomas Folkesson 2017-02-28 [Ange diarienummer] Omsorgsnämnden Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län 2014-2016 Förslag till
Datum Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård
Uppsala r "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum 2014-04-03 Diarienummer BUN-2014-0621 Barn- och ungdomsnämnden Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso-
Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård
Ny lag om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Prop.2016/17:106 Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 för den somatiska vården och 1 januari 2019 för den psykiatriska
Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland
Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska
Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet
2014-10-27 Handläggare Daniel Nilsson Kansli- och utvecklingsavdelningen 14VOS/0055 Vård- och omsorgsstyrelsen Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet Förslag till beslut
Patientlag
Patientlag 2015-01-01 Patientlagen Stärka och tydliggöra patientens ställning Ställer krav på hälso- och sjukvården att ändra sitt förhållningssätt och sina arbetsmetoder Patient jämbördig partner i vården
Samverkansmöte 27/9. Agenda
Agenda Samverkansmöte 27/9 Nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård from 1/1-18. Kristina Jungmar, chef avdelningen för myndighetsutövning Information från Maria Kittel, verksamhetschef
Sammanfattning Bakgrund Regeringen beslutade den 2 mars 2017 att utse en särskild utredare med uppdrag att utifrån en fördjupad analys av förslag i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landstingen,
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Hälso- och sjukvårdsenheten
Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av
Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012
Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Inledande frågor 1. Var arbetar du? (1) Namn på arbetsplatsen (2) Namn på arbetsplatsen
Avd VO psyk, rehab,diagn.
1.6 1 (5) Uppdrag: Strategisk kompetensutveckling Bakgrund En strategisk kompetensutvecklingsplan som säkerställer kompetensutveckling på både processoch professionsnivå behöver tas fram. Respektive teammedlems
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.
2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras
Motion 2015:33 av Jonas Lindberg (V) och Feline Flodin (V) om specialistutbildning för undersköterskor
1 (3) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom 2016-08- 1 6 Motion 2015:33 av Jonas
1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Kommunerna i Norrbotten och Norrbottens läns landsting är överens om att god
Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre
för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre Vad menas med samordnad individuell plan och när ska planen upprättas Enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska den enskilde
Projektplan Utvärdering av hemsjukvården i Sörmland
Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan Projektplan Utvärdering av hemsjukvården i Sörmland Bakgrund I Sörmland överfördes ansvaret för hemsjukvård, hembesök samt rehabilitering och habilitering
Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Hemsjukvårdsväxlingen 2008-01-01 Kalmar län
Hemsjukvårdsorganisationen före 2008 Egen organisation sedan husläkarreformen 1994-2004 Distriktsvårdschefer Ansvarsområden: Distriktsvård inkl mottagningsverksamhet Barnhälsovård Barnhälsovårdens specialistenhet
Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Gäller från januari 2018 Nytt arbetssätt gäller vid behov av samordning av insatser Idag finns brister i samordning av insatser för den
Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97 Beslut vid regeringssammanträde den 21 september 2017 Ändring i uppdraget Regeringen beslutade
Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun
YTTRANDE. Dnr S2018/03436/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm. Stockholm den 15 november 2018
YTTRANDE Dnr S2018/03436/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 15 november 2018 God och nära vård En primärvårdsreform (SOU 2018:39) Sammanfattning SPF Seniorerna stöder
Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se
Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se
15 Yttrande över motion 2019:27 av Jonas Lindberg (V) om att inrätta utbildning till avancerad klinisk sjuksköterska HSN
15 Yttrande över motion 2019:27 av Jonas Lindberg (V) om att inrätta utbildning till avancerad klinisk sjuksköterska HSN 2019-1314 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-1314 Hälso- och
Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp
BILAGA 3. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH KOSTNADER MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH SPECIALISERAD VÅRD BAKGRUND SYFTE DEFINITIONER
DATUM 2010-12-29 BILAGA 3. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH KOSTNADER MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH SPECIALISERAD VÅRD BAKGRUND Hälsoval i Primärvården innebär att konkurrensneutralitet ska råda mellan privata och offentliga
SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Sverige Kommuner och Landsting
Checklista inför utarbetande av överenskommelse/samarbetsformer mellan kommuner/landsting/regioner gällande hälso- och sjukvård inom personlig assistans Sverige Kommuner och Landsting Checklista inför
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom
När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte
När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh
Revisionsrapport Hemsjukvården Kalix kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Hemsjukvården Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte, revisionsfråga
Uppföljning av placerade barns utbildning
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ola Jeremiasen 2017-04-05 SCN-2017-0193 Kjerstin Tejre Socialnämnden Uppföljning av placerade barns utbildning Förslag till beslut Socialnämnden föreslås
Kommunal hälso- och sjukvård
Kommunal hälso- och sjukvård Skara kommun. 2019-05-13 Kommunal hälso- och sjukvård Kommunen och Västra Götalandsregionen samarbetar genom avtal om vad som är kommunal hälso- och sjukvård och vad som är
Motion 2015:33 av Jonas Lindberg (V) och Feline Flodin (V) om specialistutbildning för undersköterskor
Stockholms läns landsting 1 (3) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2016-10-05 LS 2015-1239 Landstingsstyrelsen Motion 2015:33 av Jonas Lindberg (V) och Feline Flodin (V) om specialistutbildning för undersköterskor
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.
Mobil närvård nulägesrapport maj Karin Fröjd Regional projektledare
Mobil närvård nulägesrapport maj 2019 Karin Fröjd Regional projektledare Varför Mobil närvård? Hemsjukvård har alltid ingått i vårdcentralernas kärnuppdrag, dvs hembesök av läkare ingår i vårdcentralernas
Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss
Framtidens Hälso- och sjukvård Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss 1 Kvalitet Befolkningsförändringar Ojämlik hälsa 2 Kompetens Folksjukdomar Tio utmaningar för Landstinget Blekinge Global sårbarhet
Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats
Trygghetsteam Trygghetsteam i Linköpings kommun En biståndsbedömd insats Presentation Verksamhetschef Marie- Louise Pilemalm Tfnr 013-26 37 38 E-mail: marpil@linkoping.se Målgrupp Äldre personer som har
Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss
Framtidens Hälso- och sjukvård Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss Framtidens utmaningar En snabb utveckling Förväntningar på hälso- och sjukvården Stort rekryteringsbehov Folksjukdomar Global sårbarhet
Din rätt till rehabilitering
Din rätt till rehabilitering Varför behövs rehabilitering? NEUROLOGISKA DIAGNOSER, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra medicinering, för andra
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.
YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547 Regionfullmäktige Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Per-Olof Bladh, Mikael
Tryggt mottagande i hemmet Lena Carling Projektledare
Tryggt mottagande i hemmet 17 03 24 Lena Carling Projektledare Lena.carling@stockholm.se Syftet med Tryggt mottagande är ökad trygghet för den äldre och närstående samt minska behovet av vård- och omsorgsinsatser
Samverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans