Sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott Tid: Onsdagen den 24 Oktober 2012, kl 9.00 Plats: Rådslaget, Rådhuset, Alingsås Information och överläggningar A/ Delårsredovisning per den 31 augusti 2012 för kommunkoncernen Ärendelista Val av justerare 1. Ej avgjorda motioner Svar på motion om kultur och fritidsaktiviteter för alla - Tore Hult (S). 3. Delårsredovisning per den 31 augusti 2012 för kommunkoncernen. 4. Ändring i taxa för avgifter enligt livsmedelslagstiftningen. 5. Ränteavdragsbegränsningar inom kommunkoncernen. 6. Avtal - Ensamkommande barn asylsökande barn. 7. Överflyttning av klimat- och energirådgivning från samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsen, ändring av reglementen. 8. Utvärdering av politisk organisation och förtroendevaldas villkor. 9. Utredning bolagskoncernen. 10. Förslag till förlängning av avtalet om förstärkt förvaltningsforskning och mer kvalificerad förvaltningsutbildning i Västsverige. Daniel Filipsson (M) Ordförande Anci Eyoum Sekreterare Tel: anci.eyoum@alingsas.se

2 Ärende 1 Ej avgjorda motioner 2012

3 Kommunledningskontoret Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Magnus Nilsson Direktnr: Beteckning: KS Ej avgjorda motioner 2012 Ärendebeskrivning Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning skall kommunstyrelsen två gånger om året redovisa för fullmäktige de motioner som ännu inte beretts färdigt. Kommunfullmäktige har då att ta ställning om motioner, vars beredning inte kunnat avslutas inom ett år, skall avskrivas från ytterligare beredning. Förvaltningens yttrande Motioner med beredningstid längre än ett år saknas. Övriga ännu ej avgjorda motioner: Motion angående förberedelse för elbilar - Emma Liljewall (MP), Lena Klevenås, Janine Alm Ericson, Boel Marteleur ( KS) Kommunstyrelsens arbetsutskott har den 25 januari 2012, 31, lämnat motionen till kommunledningskontoret för beredning. Motion angående utställning av alingsåsarnas konst - Jan Gustafsson (V), Esso Larsson (V) ( KS) Motionen har behandlats av Kultur- och fritidsnämnden den 19 mars 2012, 14. Beredningen pågår vid kommunledningskontoret. Motion angående konstsamlingen på Alströmerskolan - Lena Klevenås (MP), Janine Alm Ericson, Emma Liljewall ( KS) Kommunstyrelsens arbetsutskott har den 22 februari 2012, 67, remitterat motionen till kultur och fritidsnämnden. Remissvar har inkommit från kultur- och fritidsnämnden ( ). Motionen bereds av kommunledningskontoret. Motion om att minska användningen av plastpåsar - B-M Kuylenstierna (MP), Lena Klevenås, Boel Marteleur, Tomas Hurtig, Emma Liljewall ( KS) Ärendet bereds av kommunledningskontoret. Motion angående minska deponin och öka återanvändandet av sopor - gör Bälinge återvinnignscentral till en kretsloppspark - E Liljewall, L Klevenås, J Alm Ericson, B Marteleur (alla MP) ( KS) Remissvar har inkommit från tekniska nämnden ( ). Ärendet bereds vid kommunledningkontoret. Motion om avgiftsbefrielse på återvinningscentralen i Bälinge - Lena Klevenås (MP), B-M Kuylenstierna (MP), Alf Olofsson (MP), Janine Alm Ericson (MP) ( KS)

4 Remissvar har inkommit från tekniska nämnden ( ) Ärendet bereds vid kommunledningskontoret. Motion om kultur och fritidsaktiviteter för alla - Tore Hult (S) ( KS) Tjänsteskrivelse med förslag till beslut är upprättad vid kommunledningkontoret. Motion - gör Alingsås till en Millenniekommun - Lena Klevenås (MP) m fl ( KS) Motionen bereds vid kommunledningskontoret. Motion Ge barnen en giftfri vardag - Miljöpartiet föreslår att kommunens förskolor miljödiplomeras -Janine Alm Ericson (MP) m fl ( KS) Remissvar har inkommit från barn- och ungdomsnämnden ( ) Motionen bereds vid kommunledningskontoret. Motion om begravningsplats för smådjur - Jan Gustafsson (V) ( KS) Motionen bereds vid kommunledningskontoret. Motion om de Glömda barnen - Lena Klevenås (MP) ( KS) Remissvar har inkommit från utbildningsnämnden ( ) samt barn- och ungdomsnämnden ( ). Ärendet bereds på kommunledningskontoret. Motion om att plantera/utse ett globträd/symbolträd som Barnens mötesplats i Alingsås - Lena Klevenås (MP) m fl ( KS) Ännu ej behandlad av kommunfullmäktige. Förslag till beslut i kommunfullmäktige Redovisningen godkänns och läggs till handlingarna. Kommunledningskontoret Björn Franke Administrativ chef Magnus Nilsson Kommunjurist Godkänd av: Björn Franke Titel: Datum:

5 Ärende 2 Svar på motion om kultur och fritidsaktiviteter för alla - Tore Hult (S)

6 Kommunledningskontoret Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Kristina Avaheden Direktnr: Beteckning: KS Svar på motion om kultur- och fritidsaktiviteter för alla - Tore Hult (S) Ärendebeskrivning Tore Hult (S) har lämnat en motion till kommunfullmäktige den 29 februari 2012, 51 om kultur och fritidsaktiviteter för alla. Han föreslår att en rubrik om kultur och fritidsutbud arbetas in i Policy för funktionshinderfrågor och att Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att i sitt utbud arbeta med särskild utgångspunkt för personer med funktionsnedsättning. Motionären menar att de utbud av aktiviteter och evenemang som erbjuds i kommunen idag utgår från att alla är välkomna. Men att problemet är att alla inte känner sig välkomna eller delaktiga, eftersom de flesta arrangemang inte är tillgängliga för alla, trots goda intentioner. Motionären vill vända på det så att kommunens utbud utformas så att personer med funktionsnedsättning känner sig särskilt välkomna, men där alla andra också är välkomna. Kommunfullmäktige beslutade att lämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 25 april 2012, 106 att remittera motionen till Kultur- och fritidsnämnden för beredning. Kultur- och fritidsnämnden behandlade motionen den 6 juni 2012, 31. I sitt yttrande framhåller man att det är viktigt att strategiskt och medvetet arbeta för personer med funktionsnedsättning för att minska ohälsotalet i dessa grupper. Kultur- och fritidsnämnden strävar efter att inkludera personer med funktionsnedsättning i den ordinarie verksamheten och inte exkludera, utpeka eller särbehandla dessa. De hänvisar också till att de startat upp projekt där man arbetar för Kulturskola för alla. De tar också upp frågan om föreningsbidragen. De menar att om en nämnd är huvudansvarig för dessa resurser så skulle det underlätta delaktighet och inkludering av alla medborgare i kultur och fritidslivet. De föreslog att kommunstyrelsen skulle ge Kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att ta över ansvar och resurser för kultur- och fritidsutbud för funktionsnedsatta och äldre. Förvaltningens yttrande Kultur- och fritidsnämnden strävar efter att inkludera personer med funktionsnedsättning och ger exempel där man tagit steg i rätt riktning. Detta är bra men det behövs ett större krafttag i denna fråga om man skall komma närmare målsättningen i artikel 30 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

7 Där står att personer med funktionsnedsättning har rätt att på lika villkor som andra delta i kulturlivet. Kultur, fritid och idrott ska vara tillgängliga. I Folkhälsoinstitutets rapport Onödig ohälsa från 2008 framgår att den självupplevda ohälsan bland personer med funktionsnedsättning är 10 gånger vanligare än bland övriga befolkningen. En tredjedel av ohälsan beror på annat än själva funktionsnedsättningen. Det beror bland annat på brist på delaktighet och inflytande som i sin tur ofta beror på otillgänglighet. Andra faktorer är brist på fysisk aktivitet och dåligt bemötande. Dessa orsaker är påverkbara. Därför är det motiverat att ge Kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att arbeta med särskild utgångspunkt för att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara delaktiga. I den nya uppdaterade versionen av Policy för funktionshinderfrågor som antogs av kommunfullmäktige den 23 mars 2011, 34, framgår att Kultur- och fritidsnämnden är ansvariga för strategin personer med funktionsnedsättning skall ha lika möjligheter till kultur- och fritidsaktiviteter under rubriken Delaktighet. Strategin är tydlig på denna punkt och ny rubrik anses ej nödvändig. Det som behöver framhållas är att Kultur- och fritidsnämnden när de kompletterar policyn med handlingsplaner visar vilka konkreta åtgärdsförslag som krävs för att nå målsättningen om full tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Strategierna i policyn skall också kopplas till de 12 prioriterade mål som kommunfullmäktige fastställt den 23 november 2011, 156. Mål nummer 9, I Alingsås har vi ett rikt och stimulerande kultur, idrotts- och föreningsliv, bör motivera Kultur- och fritidsnämnden att i sina åtaganden arbeta med aktiviteter och evenemang med särskild utgångspunkt för personer med olika funktionsnedsättningar, men där också alla andra är välkomna och känner delaktighet. Föreningsbidragen kommer att utredas tillsammans med det uppdrag, om stödet till föreningar och folkbildning, som gavs i samband med att kommunfullmäktige antog flerårsstrategin för , den 20 juni 2012, 129. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen 1. Kultur- och fritidsnämnden uppmanas att fullfölja sitt ansvar enligt Policy för funktionshinderfrågor, med konkreta åtgärder för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. 2. Motionen anses därmed besvarad. Kommunledningskontoret Cecilia Reuterberg Avdelningschef Kristina Avaheden Funktionshinderstrateg Godkänd av: Titel: Datum: approvername approvertitle approverdate

8

9

10

11 Ärende 3 Delårsredovisning per den 31 augusti 2012 för kommunkoncernen

12 Kommunledningskontoret Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Jesper Hederström Direktnr: 6630 Beteckning: KS Delårsredovisning per den 31 augusti 2012 för kommunkoncernen Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har sammanställt delårsrapport per den 31 augusti 2012 för kommunkoncernen. Delårsrapporten innehåller ett fullständigt bokslut per den 31 augusti 2012 med sammandrag av kommunens och bolagens resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys. Delårsrapporten redovisas, från och med 2012, per den sista augusti efter att tidigare år redovistats per den sista juni. Med anledning av olika delårsperioder görs ingen jämförelse med förra årets delårsbokslut i redovisningen. Förslag till beslut i kommunfullmäktige Delårsrapporten per den 31 augusti 2012 för kommunkoncernen antas. Kommunledningskontoret Susanne Öström Kommundirektör Jesper Hederström Ekonom Godkänd av: Titel: Datum: approvername approvertitle approverdate

13 Koncernen Alingsås kommun Delårsrapport 2012 Rapporten i sammandrag: Koncernens delårsbokslut Resultat: 124,5 mnkr Kassaflöde: -84,9 mnkr Soliditet: 39,5 % Investeringar: 243,4 mnkr = =

14 Innehåll Koncernen Alingsås kommun Delårsrapport 2012 Ekonomisk sammanfattning... 3 Ekonomiska rapporter... 4 Resultaträkning... 4 Kassaflödesanalys... 4 Balansräkning... 5 Noter... 6 Koncernen Alingsås kommun... 8 Koncernredovisning... 8 Kommunala bolag = =

15 Ekonomisk sammanfattning Ekonomisk sammanfattning Delårsrapport 2012 är den första delårsrapporten som görs enligt den nya styrmodellen (KF , 79). Enligt den ska även koncernredovisning för kommunkoncernen finnas med i delårsredovisningen. Förseningar i koncernsammanställningen gör att delårsbokslut 2012 för kommunkoncernen särredovisas, en månad senare än kommunens delårsrapport. KONCERNEN Kommunkoncernen består, förutom av kommunen, av AB Alingsås Rådhus, ägda andelar av Futurum och kommunens andel av Alingsås Vårgårda Räddningstjänstförbund (AVRF). Periodens resultat Delårsrapporten redovisas, från och med i år, per den sista augusti efter att tidigare år redovistats per den sista juni. Med anledning av de olika delårsperioderna görs ingen jämförelse med förra årets delårsbokslut i denna rapport. Kommunkoncernens delårsbokslut redovisar ett positivt resultat på 124,5 mnkr. Av resultatet svarar kommunen för 109,2 mnkr, ABAR för ca 12,2 mnkr efter skatt och avsättningar, AVRF för 2,5 mnkr och Futurum 0,6 mnkr. Kassaflödesanalysen visar ett negativt kassaflöde på -85 mnkr. Det negativa kassaflödet beror till största del på periodens investeringsvolym i förhållande till periodens resultat och avskrivningar. Det goda resultatet stärker soliditeten som beräknas till 39,5 procent vilket är en ökning med 2,8 procentenheter jämfört med bokslut Investeringarna uppgår till 243 mnkr varav 39 mnkr redovisas under kommunen. ALINGSÅS KOMMUN Kommunens delårsrapport har färdigställts i ett tidigare skede och behandlas politiskt innan färdigställandet av denna rapport. Nedan följer en kort sammanfattning av kommunens delårsbokslut. För ytterligare information kring kommunens delårsbokslut och prognos hänvisas till Alingsås kommuns delårsrapport Periodens resultat Resultatet efter andra tertialet redovisas till 109 mnkr. De skattefinansierade verksamheterna redovisar ett positivt delårsresultat på 30 mnkr. Huvuddelen av resultatet ligger på kommunstyrelsen och på barn- och ungdomsnämnden. De avgiftsfinansierade verksamheterna visar ett positivt resultat på 5 mnkr och finansieringens delårsresultat redovisas till 74 mnkr. Bakom finansieringens starka resultat ligger återbetalning av försäkringspremier från AFA. Kassaflödesanalysen visar ett negativt kassaflöde för perioden på -91 mnkr. Huvudorsaken ligger i kommunens minskade kortfristiga skulder. Det goda resultatet stärker soliditeten som ökar med 9 procentenheter jämfört med bokslut Investeringarna uppgår till 39 mnkr varav 28 mnkr bokförts under tekniska nämndens verksamheter. Kommunledningskontorets bedömning AFA återbetalar försäkringspremier för avtalsgruppsjukförsäkringen och avgiftsbefrielseförsäkringen avseende år 2007 och 2008 till kommunen. För koncernens del innebär återbetalningen en intäktsförstärkning på 36,6 mnkr som preliminärt tillfaller kommunen under november månad. Intäktsförstärkningen räknas som en sk. jämförelsestörande post och påverkar delårsresultatet positivt med aktuellt belopp. Det är alltid lättare att dra slutsatser om man har ett jämförelse år, men bara sett till det enskilda delåret så redovisar koncernen ett bra resultat. Kommunledningskontoret vill dock påpeka vikten av att bolagen anpassar sina rutiner till kommunens tidplan i kommande delårsbokslut så att kommunkoncernens delårsbokslut inte måste särredovisas. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Jesper Hederström = P

16 Ekonomiska rapporter RESULTATRÄKNING mnkr Kommunen Delår 2012 Sammanställd redovisning Delår 2012 Verksamhetens intäkter Not 1 324,1 578,3 Verksamhetens kostnader Not , ,7 Avskrivningar -28,2-90,1 Verksamhetens nettokostnader , ,5 Skatteintäkter Not 3 993,8 993,8 Generella statsbidrag Not 4 231,0 231,0 Finansiella intäkter Not 5 22,0 5,2 Finansiella kostnader Not 6-2,9-33,5 Skatt och avsättningar -4,5 Delårets resultat 109,2 124,5 KASSAFLÖDESANALYS mnkr Sammanställd Kommunen Delår 2012 redovisning Delår 2012 Den löpande verksamheten Resultat 109,2 124,5 Justering för av- och nedskrivningar 28,2 90,1 Justering för gjorda avsättningar 1,9 3,6 Justering för övriga ej likvidpåverkande poster 7,7 6,7 Medel från verksamheten före förändr. av rörelsekapital 147,0 224,9 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 10,6 18,6 Ökning/minskning förråd och varulager -3,5-3,5 Ökning/minskning kortfristiga skulder -204,1 323,6 Kassaflöde från den löpande verksamheten -50,0 563,6 Investeringsverksamheten Investering i anläggningstillgångar -39,1-243,4 Försäljning av anläggningstillgångar 2,4 2,8 Kassaflöde från investeringsverksamheten -36,7-240,6 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 5,4 85,0 Amortering av skuld 0,0-488,3 Utbetalning av nya och garantipensioner -2,3-2,3 Minskning av långfristiga fordringar 0,5 0,7 Ökning långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten -4,7-1,1-404,9 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur -3,0-3,0 Årets kassaflöde -90,8-84,9 Likvida medel vid årets början 173,4 198,9 Likvida medel vid årets slut 82,6 114,0 = Q

17 Ekonomiska rapporter BALANSRÄKNING Belopp i mnkr Sammanställd Kommunen Delår 2012 redovisning Delår 2012 Tillgångar Anläggningstillgångar Not , ,1 Omsättningstillgångar 531,6 536,0 Summa tillgångar 1 762, ,1 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 1 330, ,2 - därav delårets resultat 109,2 124,5 Avsättningar Avsättningar Not 8 192,1 264,0 Skulder Långfristiga skulder Not 9 12,2 797,1 Kortfristiga skulder 227, ,8 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 762, ,1 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Not ,9 908,9 = R

18 Noter Sammanställd Not 1 Kommunen Delår 2012 redovisning Delår 2012 Driftredovisningens intäkter 364,0 725,8 Jämförelsestörande post 36,6 36,6 Interna poster/elimineringar inom koncernen -76,5-184,1 Summa 324,1 578,3 Sammanställd Not 2 Kommunen Delår 2012 redovisning Delår 2012 Driftredovisningens kostnader , ,8 Interna poster/elimineringar inom koncernen 76,5 184,1 Summa , ,7 *SKL har den 11 september kommenterat att deras bedömning av taxeutfallet 2011 varit något överskattat, med ca 0,2 procentenheter. Detta motsvarar ca 3 mnkr lägre skatteintäkter 2012 än vad som här redovisas. Sammanställd Not 3 Kommunen Delår 2012 redovisning Delår 2012 Skatteintäkter 974,7 974,7 Slutavräkningar 19,1 19,1 Summa 993,8 993,8 Sammanställd Not 4 Kommunen Delår 2012 redovisning Delår 2012 Inkomstutjämning 159,2 159,2 Kostnadsutjämning -7,6-7,6 Regleringsbidrag/-avgift 12,4 12,4 LSS-utjämning 26,0 26,0 Kommunal fastighetsavgift 41,0 41,0 Summa 231,0 231,0 Sammanställd Not 5 Kommunen Delår 2012 redovisning Delår 2012 Ränteintäkter 19,3 20,5 Borgensavgifter 2,7 2,7 Interna poster/elimineringar inom koncernen -18,0 Summa 22,0 5,2 = S

19 Noter Sammanställd Not 6 Kommunen Delår 2012 redovisning Delår 2012 Räntekostnader -2,9-51,5 Ränta på pensionsavsättning Interna poster/elimineringar inom koncernen 18,0 Summa -2,9-33,5 Sammanställd Not 7 Kommunen Delår 2012 redovisning Delår 2012 Mark byggnader och tekniska anäggningar 406, ,0 Maskiner och inventarier 74,5 98,7 Finansiella anläggningstillgångar 750,3 750,5 Interna poster/elimineringar inom koncernen -645,1 Summa 1 230, ,1 Sammanställd Not 8 Kommunen Delår 2012 redovisning Delår 2012 Pensioner 181,3 189,7 Återställningsfond Bälinge 10,8 10,8 Uppskjuten skatt 65,4 Interna poster/elimineringar inom koncernen -1,9 Summa 192,1 264,0 Kommunen Delår 2012 Sammanställd redovisning Delår 2012 Not 9 Ackumulerade låneskulder Vid årets början 6,8 6,8 Ökade skulder under året 5,7 5,7 Ackumulerade amorteringar Vid årets början -0,1-0,1 Årets amorteringar -0,2-0,2 IB skulder till kreditinsitut 0, ,6 Ökade skulder under året 0,0 79,3 Årets amorteringar 0,0-488,0 Redovisat värde vid årets slut 12,2 797,1 Sammanställd Not 10 Kommunen Delår 2012 redovisning Delår 2012 Ansvarsförbindelse 731,4 731,4 Löneskatt 177,5 177,5 Summa 908,9 908,9 = T

20 Koncernredovisning KONCERNREDOVISNING Syftet med koncernredovisningen är att visa koncernens totala ekonomiska ställning, utveckling och åtaganden. Med kommunkoncern avses kommunen tillsammans med bolag, stiftelser och föreningar i vilka kommunen har ett bestämmande eller betydande inflytande. För betydande inflytande krävs minst 20 % av aktiekapitalet. Kommunkoncernen utgörs av kommunen, bolagskoncernen AB Alingsås Rådhus, kommunens andel (77,6 %) i Alingsås Vårgårda Räddningstjänstförbund samt ägd andel av den ideella föreningen Futurum. För ytterligare information om de i koncernen ingående bolagen, hänvisas till respektive bolags delårsrapport. Koncernredovisningen är ett sammandrag av kommunens och bolagens resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet. AB Alingsås Rådhus äger Fabs AB, AB Alingsåshem och Alingsås Energi Nät AB till 100 %. Koncernen äger 114 av 439 andelar (26 %) i den ideella föreningen Alingsås Futurum. Interna poster av väsentlig betydelse har eliminerats. Resultaträkningen Resultaträkningen visar koncernens intäkter och kostnader vilket ger som saldo periodens resultat. Resultaträkningen visar ett positivt delårsresultat per den sista augusti på 124,5 mnkr. Exkluderas den jämförelsestörande posten under kommunen, minskas koncernens intäkter med 36,6 mnkr och således minskar koncernens resultat med motsvarande belopp till 87,9 mnkr. Koncernens positiva resultat kommer till viss del från bolagen men kommunen står för den övervägande delen, 109,2 mnkr. AB Alingsås Rådhus redovisar ett delårsresultat på 16,7 mnkr före skatt och avsättningar. I likhet med tidigare år redovisar moderbolaget ett negativt resultat medan Rådhusets döttrar redovisar positiva resultat. Räddningstjänstförbundets delårsresultat uppgår till 2,5 mnkr och Futurum bidrar till koncernresultatet med 0,6 mnkr. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen kan förklaras som en specifikation av koncernens betalningsströmmar uppdelat i tre olika sektorer; kassaflöde från den löpande verksamheten, kassaflöde från investeringsverksamheten och kassaflöde från finansieringsverksamheten. Kassaflödet från den löpande verksamheten är positiv och uppgår till 563,6 mnkr. Bakom kassaflödet ligger ökning av koncernens kortfristiga skulder men även resultat och avskrivningar är stora positiva poster. Kassaflödet från investeringsverksamheten är negativt och uppgår till 240,6 mnkr. Av koncernens investeringar står kommunen för 39,1 mnkr. Övriga investeringar fördelar sig på Fabs med 113,7 mnkr, Alingsås Energi Nät AB 21,8 mnkr, AB Alingsåshem 63,2 mnkr och Alingsås Vårgårda Räddningstjänstförbund 1,1 mnkr. Kassaflödet från finansieringsverksamheten är negativt och uppgår till -404,9 mnkr. Bakom det negativa kassaflödet ligger koncernens amorteringar. Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur påverkar kassaflödet negativt med -3 mnkr och redovisas under kommunen. Bidraget gäller delfinansiering av gång- och cykelväg Västra Bodarna Alingsås. Kassaflödesanalysen resulterar i ett negativt kassaflöde på -84,9 mnkr. Det negativa kassaflödet beror till största del på periodens investeringsvolym i förhållande till periodens resultat och avskrivningar. Kassaflödet påverkas också av koncernens amorteringar hittills under året. Balansräkningen Balansräkning är en uppställning av koncernens tillgångar och skulder vid ett givet tillfälle. Koncernens balansomslutning (balansräkningens totala slutsumma, dvs. summan av tillgångssidan eller skuldsidan) är ca 50 mnkr högre än i bokslutet Koncernens tillgångar i delårsbokslutet uppgår till mnkr. Koncernbalansräkningen visar en soliditet på 39,5 %. Det är en ökning med = U

21 Koncernredovisning 2,8 procentenheter jämfört med bokslut Anledningen till ökningen ligger i att koncernens egna kapital, genom resultatet, ökar kraftigare än ökningen av balansomslutningen. På tillgångssidan ökar anläggningstillgångarna med ca 150 mnkr genom periodens investeringar. Omsättningstillgångarna minskar med -100 mnkr, till största del, genom det negativa kassaflödet. Anläggningstillgångarna ökar genom periodens investeringar. På skuldsidan är det framför allt kortfristiga skulder men även eget kapital som ökar medan de långfristiga skulderna minskar. Det bör observeras att den del av kommunens pensionsåtagande som intjänats före 1998 inte ingår i soliditetsmåttet. Inkluderas detta åtagande hamnar koncernens soliditet på 15,7 procent vilket kan jämföras med en soliditet på 13 procent i bokslutet = V

22 Kommunala bolag Ordf: Daniel Filipsson (m) VD: Lars Eklund Nettoomsättning: 1,6 mnkr Delårsresultat: -11,8 mnkr AB Alingsås Rådhus har under perioden haft 1,6 mnkr i rörelseintäkter. Rörelsekostnaderna under årets åtta första månader uppgick till 5,4 mnkr. Periodens resultat efter finansiella poster uppgick till 11,8 mnkr. Den ekonomiska ställningen är dock bättre än vad siffrorna visar eftersom underskott, under året, kommer att mötas av koncernbidrag från dotterbolagen. Resultatet för hela året beräknas hamna på ca -17,6 mnkr (-15,3 mnkr) före bokslutsdispositioner och skatt. Koncernbidrag kommer att erhållas av döttrarna med ca 18,0 mnkr. AB Alingsås Rådhus är moderbolag i bolagskoncernen. Dess dotterbolag är Fabs AB, Alingsås Energi Nät AB och AB Alingsåshem.= Ordf: Sten-Åke Gustafsson (Fp) Vd: Peter Jakobson Nettoomsättning: 114,0 mnkr Delårsresultat: 13,7 mnkr Resultatet för Fabs AB före bokslutsdispositioner och skatt uppgår till 13,7 mnkr. För hela året 2012 beräknas resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgå till 7 mnkr (9,6 mnkr). Omsättningen i Fabs AB för årets åtta första månader uppgick till 114 mnkr. Fastigheterna Bastionen och Skansen 2 har sålts och Ängaboskolan 1 (paviljong), Torp 1:59 (mark), Torp 1:9 (mark), Långared 7:13 (mark och byggnad) och Hemsjö 5:22 (mark och byggnad) har förvärvats. var 160,1 mnkr. För helåret 2012 prognostiseras ett resultat efter finansiella poster på ca 19 mnkr (21,1 mnkr) vilket är i linje med plan men lägre än föregående år. Den transiterade energivolymen uppgick för perioden till 145,3 GWh. Omsättningen försåld värme blev 74,9 GWh. Periodens investeringar i anläggningar och inventarier uppgår totalt till ca 22 mnkr. Av investeringarna utgör 7,4 mnkr investeringar i elnät, 8,2 mnkr fjärrvärme, 3,6 mnkr i stadsdatanät samt 2,1 mnkr i belysning. Övriga investeringar är maskiner, inventarier och fastigheter 0,8 mnkr. Ordf: Maja-Stina Jacobsson (m) VD: Ing-Marie Odegren Nettoomsättning: 145,8 mnkr Delårsresultat: 3,7 mnkr För årets första åtta månader redovisas ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt till 3,7 mnkr. För hela året beräknas resultatet före skatt och dispositioner uppgå till ca cirka 5 mnkr (5,5 mnkr). Hyresmarknaden i Alingsås kommun uppvisar en fortsatt hög efterfrågan, men den är olika stor beroende på område. Alingsåshem har ett omfattande ombyggnadsprogram de närmaste åren. Sammanlagt 58 radhus har sålts på Ängabo, av de totalt 75 som kommunfullmäktiges försäljningsbeslut omfattar. Punkthuset i kvarteret Ljuset i västra Centrum är färdigställt och inflyttning skedde i slutet av augusti. Huset är i passivhusförande med 25 lägenheter som har individuell varmvattenmätning. Ombyggnaden av tio miljonprogramshus i Brogården har färdigställts och i ytterligare två hus pågår ombyggnad, vilken kommer att vara färdigställd våren Planering för resterande fyra hus pågår. Området beräknas vara helt ombyggt första halvåret Ordf: Gunnar Henriksson (m) Vd: Jan Olofzon Nettoomsättning: 160,1 mnkr Delårsresultat 11,2 mnkr Delårsresultatet efter finansiella poster uppgick till 11,2 mnkr. Nettoomsättningen för perioden = NM

23 Kommunala bolag Övriga ingående i kommunkoncernen Resultatet för årets åtta första månader uppgår till 0,6 mnkr. För hela året beräknas resultatet till ca -0,8 mnkr (0,1 mnkr). Ordf: Daniel Filipsson (m) Nettoomsättning: 3,6 mnkr Delårsresultat: 2,5 mnkr Kommunens andelar i förbundet är 77,6 %. Resterande andel tillhör Vårgårda kommun. Alingsås kommuns kostnadsandel redovisas under kommunstyrelsen. Förbundets tillgångar är lösta mot revers till respektive kommun. Övriga företag Följande företag ingår ej i kommunens koncernredovisning: Kommunen innehar poster i Västtrafik AB, Bjärke elförening och Kommuninvest. AB Alingsåshem innehar poster i SABO Byggnadsförsäkrings AB och Husbyggnadsvaror. Alingsås Energi Nät AB innehar poster i Värmeverkens Ekonomiska förening. Efter det tidigare arbetet med att justera budget till en nivå som motsvarar den verksamhetsvolym som förbundet ska kunna leverera finns det nu balans i räddningstjänstförbundets ekonomi. För årets första åtta månader redovisas ett resultat på 2,5 mnkr. För hela året beräknas resultatet till ca: 1,2 mnkr (1,0 mnkr). Periodens investeringar uppgår till 1,1 mnkr. Ordf: Anders Jansson tfo Vd: Thomas Johansson Nettoomsättning: 5,1 mnkr Delårsresultat: 0,6 mnkr Alingsås Futurum är en ideell förening som ägs av kommunen och näringslivet tillsammans. Totalt finns 439 andelar varav kommunen äger 100, Fabs AB 10, Alingsås Energi Nät AB 3 och AB Alingsåshem 1 andel. Målen med verksamheten är ökad konkurrenskraft för lokala näringslivet, att kommunens självförsörjningsgrad för arbetstillfällen bibehålls samt att Alingsås är bland de absolut bästa i Svenskt Näringslivs årliga ranking. Föreningen har tecknat avtal med Alingsås kommun för turistbyråverksamhet och näringslivsservice. Alingsås Futurums avtal med Alingsås Kommun löper ut Alingsås Futurum kommer per den 1 januari 2013 att upphöra med all verksamhet. Verksamheten kommer fortsatt att skötas av en nyupprättad funktion inom Alingsås Kommun. = NN

24 Ärende 4 Ändring i taxa för avgifter enligt livsmedelslagstiftningen

25 Kommunledningskontoret Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Jesper Hederström Direktnr: 6630 Beteckning: KS Ändring i taxa för avgifter enligt livsmedelslagstiftningen Ärendebeskrivning Miljöskyddsnämnden har den 10 september 2012, 61, antagit förslag till ny taxa för avgifter enligt livsmedelslagstiftningen och överlämnar den till kommunfullmäktige för fastställande. Taxan skall gälla från den 1 januari Grunden för finansiering av den offentliga livsmedelskotrollen ges i artiklarna i EG-förordningen 882/2004, den så kallade kontrollförordningen, samt i förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll livsmedel. Kontrollmyndigheten är skyldig att ta ut en årlig kontrollavgift, avgift för extra offentlig kontroll och avgifter för godkännande och registrering. Livsmedelsverket tog år 2007 fram en vägledning till kontrollmyndigheterna gällande riskklassning av livsmedelsanläggningar och tilldelning av kontrolltid. En revidering av vägledningen fastställdes av livsmedelsverket i oktober 2010 och rekommendationen var att vägledningen skulle börja tillämpas på livsmedelsverksamheterna från och med Inför arbetet med flerårsstrategin 2012, gjordes under sommaren 2011 en uppskattning av hur många kontrolltimmar det skulle bli för Den uppskattningen låg till grund för beräkningen av taxan för livsmedelskontrollen. En ny riskklassning av verksamheterna gjordes under sista kvartalet 2011 och resulterade i väsentligt lägre antal kontrolltimmar för livsmedelsanläggningarna i Alingsås kommun än vad som uppskattats under budgetarbetet. Detta medförde att den taxa som fastställts för 2012 var för låg och den har nu räknats om så att kontrollen ska bli fullt ut intäktsfinansierad i enlighet med lagstiftningen. Miljöskyddsnämndens förslag till ny taxa har räknats fram med hjälp av den beräkningsmodell som Sveriges Kommuner och landsting (SKL) har tagit fram under våren Den nya beräkningen genererar två olika timavgifter: 1070 kr (940 kr) för planerad kontroll samt prövning av godkännande och 855 kr (830 kr) för extra offentlig kontroll och registrering. Kommunledningskontorets yttrande Kommunledningskontoret föreslår att ändring av taxan fastställs. I kommunledningskontorets kontakt med miljöskyddskontoret framkommer att taxan ska motsvara självkostnaden, som enligt beslut i kommunstyrelsen den 8 mars 2010

26 43, skall vara det ekonomiska målet vid framtagande av taxor. De har i nuvarande förslag till ny taxa använt en annan beräkningsgrund än tidigare. Det finns ett lagkrav gällande att kontrollen skall vara helt intäktsfinansierad och det finns tydliga riktlinjer från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), vilka miljöskyddsnämnden följt, kring vad som skall ingå i beräkningen. Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Taxa för avgifter enligt livsmedelslagstiftningen fastställs att gälla från och med den 1 januari Miljöskyddsnämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja i denna taxa fastställda timavgifter med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring i konsumentprisindex (totalindex) räknat fram till september månad före avgiftsåret (enligt taxans 4). Kommunledningskontoret Susanne Öström Kommundirektör Jesper Hederström Ekonom Godkänd av: Titel: Datum: approvername approvertitle approverdate

27

28

29

30

31

32

33 Ärende 5 Ränteavdragsbegränsningar inom kommunkoncernen

34 Kommunledningskontoret Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Sven Stengard Direktnr: Beteckning: KS Ränteavdragsbegränsningar inom kommunkoncernen Ärendebeskrivning INLEDNING I regeringens proposition 2012/13:1 (budgetpropositionen) under avsnitt 6.17 lämnas förslag på Effektivare ränteavdragsbegränsningar. Nuvarande begränsningar i avdragsrätten innebär att ett företag inte får dra av ränta på lån till någon i intressegemenskapen om lånet avser förvärv av aktier i samband med överlåtelse av företag. Det nya förslaget innebär i korthet att ingen ränta på de lån som de kommunalägda företagen tagit hos kommunen blir avdragsgill hos bolagen. De kommunala bolagen har långfristiga lån hos kommunen på 620 mnkr och kortfristiga lån på 95 mnkr. Ränteintäkterna för de långfristiga lånen uppgår till närmare 18 miljoner kronor och för de kortfristiga till ca två miljoner kronor. ÄRENDET Utifall riksdagen beslutar om lagförslaget till den form det i dag ligger i propositionen kommer således de kommunala bolagen behöva lösa in större delen av de lån de har hos kommunen. En mindre del av lånen är räntefria. Detta måste ske genom att de koncerninterna lånen ersätts med extern upplåning. För kommunens del handlar det om att placera de inbetalda pengarna på ett tryggt och säkert sätt men ändå så att de ger så god avkastning som möjligt. De ovan beskrivna ränteintäkterna används i dag till att bedriva kommunal verksamhet. Kommunfullmäktige har i flerårsstrategin (budgeten) för 2012 tagit höjd för detta genom att budgetera än ränteintäkt som är fem miljoner kronor lägre 2013 än vad som budgeterats Två undantag nämns i propositionen som kan ha betydelse för Alingsås kommun. Det första gäller koncernens likvidhantering där kostnadsfördelarna som uppstår när koncernen behåller differensen mellan in- och utlåning samt skalfördelar i samband med internbank verksamhet. Båda dessa fall kan anses vara affärsmässiga skäl och därmed tillåtna för avdrag.

35 Eftersom de koncerninterna lånen är så pass stora och det krävs en viss tid att lägg om dem vore det inte lämpligt att avvakta riksdagsbeslutet innan frågan behandlas i kommunen. Besluten får då gälla under förutsättning av riksdagens beslut. För bolagens del handlar det om att genomföra upphandlingar av den externa upplåningen och att i förekommande fall göra en översyn av respektive finanspolicy. Sammanfattning av kommunens utlåning till bolagen: AB Alingsås Rådhus Bolaget som utgör koncernmoder för de AB Alingsåshem, Alingsås Energi Nät AB och FABS AB har långfristiga lån hos kommunen på 131 mnkr. Samtliga av dessa torde omfattas av lagförslaget och bör sägas upp. FABS AB Bolaget har långfristiga lån på 260 mnkr hos kommunen och kortfristiga på 55 mnkr. Samtliga långfristiga lån torde beröras av förslaget och bör sägas upp. De kortfristiga lånen får inte löpa längre än till AB Alingsåshem Bolaget har långfristiga lån hos kommunen på 222 mnkr. Av dessa utgör åtta miljoner räntefria lån och resterande 194 mnkr lär omfattas av förslaget och sägas upp. Kortfristiga lån uppgår till 25 mnkr och får inte löpa längre än till Alingsås Energi Nät AB Bolaget har ett långfristigt lån om 6 mnkr hos kommunen som skall sägas upp. De kortfristiga lånen uppgår till 15 mnkr och får inte löpa längre än till För samtliga lån ovan utom några av de kortfristiga lånen måste upphandling ske hos extern långivare. Eftersom lånen har olika löptid och är tagna vid olika tillfällen varierar räntan på dessa. Vid varje enskild utlåning från kommunen till de kommunala bolagen har räntan dock varit marknadsmässig. Eftersom räntorna i det stora hela är betydligt lägre i dag än när merparten av lånen upptogs skulle kommunen förlora stora summor om inte en ränteskillnadsersättning togs ut vid uppsägningen av lånen. ÖVERLIKVIDITETSPOLICY Omfattningen på lånen gör att det finns anledning att se över kommunens finanspolicy i sin helhet men framförallt de avsnitt som behandlar placeringar och överskottslikviditet. Kommunstyrelsen bör få i uppdrag att göra den större översynen under I avvaktan på detta har kommunledningskontoret tagit fram förslag till riktlinjer för placering av de inkomna medlen och hantering av övrig överlikviditet. Dessa riktlinjer beskrivs i Överlikviditetspolicy för Alingsås kommun som biläggs denna skrivelse. Riktlinjerna är framtagna tillsammans med Söderberg & partner.

36 Överlikviditetspolicyn avser att ersätta kommunens finanspolicy (KF, , 24) i tillämpliga delar och de av kommunstyrelsen fastställda riktlinjerna för finanshantering inom Alingsås kommunkoncern. (KS 44, ). Policyn ger möjlighet att placera i värdepapper i svenska kronor, räntebärande konto i bank och kortfristig utlåning inom koncernen. Placering i utländsk valuta eller aktier är inte tillåten. Målet är att eftersträva så god avkastning som möjligt utan att säkerheten för den skull åsidosätts. PROPRIEBORGEN Kommunfullmäktige beslutade , om proprieborgen för de kommunala bolagen. Dessa borgensramar måste höjas med anledning av ovanstående. För AB Alingsåshem måste ramen höjas till kronor för FABS AB till kronor och för AB Alingsås Rådhus till kronor. För Alingsås Energi Nät AB fordras ingen justering. I februari månad kommer kommunfullmäktige att få förslag på justerade borgensgränser i vanlig ordning. De justeringar som föreslås här är enbart mot bakgrund av detta ärende. Förslag till beslut i kommunstyrelsen Under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut: Kommunstyrelsens riktlinjer för finanshantering inom Alingsås kommunkoncern KS ersätts i tillämpliga delar med föreslagen Överlikviditetspolicy för Alingsås kommun. Förslag till beslut i Kommunfullmäktige Under förutsättning av riksdagens beslut: Samtliga berörda lån skall sägas upp snarast. Lånen skall lösas till kapital, upplupen ränta och marknadsmässig ränteskillnadsersättning. Överlikviditetspolicy för Alingsås kommun antas och ersätter Finanspolicy för Alingsås kommunkoncern KF , 23 i tillämpliga delar. Kommunstyrelsen får i uppdrag att placera inkomna medel enligt Överlikviditetspolicyn. Kommunstyrelsen får i uppdrag att inkomma med förslag till uppdaterad finansieringspolicy.

37 Proprieborgen tecknas för AB Alingsås Rådhus under en tid om högst tio år och ett belopp av högst trehundrafemtiomiljoner ( ) kronor jämte därpå löpande ränta och kostnader. Proprieborgen tecknas för AB Alingsåshem under en tid om högst tio år och ett belopp av högst enmiljardfyrahundrafemtiomiljoner ( ) kronor jämte därpå löpande ränta och kostnader. Proprieborgen tecknas för FABS AB under en tid om högst tio år och ett belopp av högst åttahundratiomiljoner ( ) kronor jämte därpå löpande ränta och kostnader. Kommunledningskontoret Susanne Öström Kommundirektör Sven Stengard Finanschef Godkänd av: Titel: Datum: approvername approvertitle approverdate

38 ÖVERLIKVIDITETSPOLICY ALINGSÅS KOMMUN Överlikviditetspolicy för Alingsås kommun Oktober

39 ÖVERLIKVIDITETSPOLICY ALINGSÅS KOMMUN 1 LIKVIDITETSHANTERING 1.1 BAKGRUND Kommunen har en likviditetsförvaltning för att över en period på flera år försäkra sig om att kunna möta de utflöden kommunen beräknas ha. Likviditetshanteringen avser förvaltningen av kommunens likvida medel som ingår i den löpande verksamhetens likviditetshantering. I likviditetsförvaltningen ingår därmed inte hanteringen av pensionsmedel. 1.2 LIKVIDITETSPLANERING För att uppnå en effektiv medelsförvaltning skall en samordnad likviditetsplanering ske. För att denna skall bli så korrekt som möjligt skall en finansieringsbudget upprättas årligen. Löpande under året skall vidare upprättas likviditetsplaner och löpande rapporteras större avvikelser i penningflödet. Likviditetsplaneringen skall: ligga till grund för betalningsberedskap på kort och lång sikt utgöra underlag för beslut om placering av likvida medel och upplåning Kommunens likviditet behövs för olika ändamål. Likviditetsplanen skall särskilt utvisa hur stor del som avser: kortfristiga medel som behövs för att utjämna skillnader i in- och utbetalningsströmmarna medel för långfristiga ändamål Finansieringsbudgeten skall upprättas i samband med budgetbehandlingen och följas upp vid ordinarie rapportering. Vidare skall upprättas en likviditetsplan omfattande 6 månader. Denna plan är rullande och revideras varje kvartal. 1.3 MÅLFORMULERING Målet för likviditetsförvaltningen är att säkra tillgången på kapital så att en god betalningsberedskap upprätthålls vid alla tillfällen. Vid placering av de likvida medlen ska eftersträvas en så god avkastning som möjligt utan att säkerheten för den skull åsidosätts. 2 TILLÅTNA PLACERINGAR Placering av överskottslikviditet, eller likviditet i syfte att hålla betalningsberedskap, får placeras i: Värdepapper i Svenska kronor som ryms inom ramen för kreditlimiterna i denna policy. Räntebärande konto i bank med en kreditvärdighet som ligger inom ramen för kreditlimiterna i denna policy. Kortfristig in- och utlåning till de kommunala bolagen inom ramen för koncernens likviditetsplanering. 2

40 ÖVERLIKVIDITETSPOLICY ALINGSÅS KOMMUN 3 FINANSIELLA RISKER OCH RISKHANTERING 3.1 FINANSIERINGSRISK Kommunens externa nettoportfölj ska vara strukturerad på ett sådant sätt att kapitalförfallen sprids över tiden. Maximalt 50% av kapitalet får förfalla inom 1 år. 3.2 LIKVIDITETSRISK Fluktuationer i det löpande likviditetsbehovet ska hanteras via en checkräkningskredit. Därutöver ska en betalningsberedskap finnas upprättad för att säkerställa upplåning när annan finansiering ej är möjlig. Denna beredskap ska vara i form av tillgängliga likvida medel. Beloppet ska svara mot kommunkoncernens genomsnittliga upplåningsbehov på en månads sikt. Definition av tillgängliga likvida medel: Kassa och bank. Noterade finansiella tillgångar som kan omsättas inom 3 dagar. Bekräftade, ej utnyttjade kreditlöften. 3.3 RÄNTERISK Ränterisken för kommunen, uttryckt som en målduration, ska vara 2 år men måldurationen tillåts variera mellan 1-3 år. Kommunens externa nettoportfölj ska ha en ränteförfallostruktur där maximalt 50% av ränteförfallen ligger inom 1 år. Måldurationen ska i detta sammanhang ses som ett mått på genomsnittlig räntebindningstid. Måldurationen sätter tillsammans med maximal andel ränteförfall inom 1 år ramarna för kommunkoncernens externa räntefallostruktur. Derivatinstrument i syfte att styra portföljens duration får endast användas i direkt samband med upplåning eller placering. 3.4 KREDITRISK Nedanstående tabell reglerar placering av placering av överlikviditet. Tabellen omfattar inte placeringar i aktier, vilka således inte är tillåtna så som framgår av ovan. Procenttalen i tabellen nedan avser andelar av placeringarnas totala marknadsvärde samt maxandel per emittentkategori. Summan av exponeringen i emittentkategorierna får aldrig överstiga limiten för den högsta emittentkategorin i summeringen. Som exempel får summan av exponeringen i kategori C till E aldrig överstiga 40% inom durationsintervallet 3-7 år. Samma sak gäller för respektive durationskategori. Placeringar med en duration över 7 år är inte tillåtna. 3

41 ÖVERLIKVIDITETSPOLICY ALINGSÅS KOMMUN Emittent/värdepapper Emittentkategori Emittentkategori Emittentkategori Max andel per emittent Duration K. 0-1 år L. 1-3 år M. 3-7 år (dur. 0-1 år) K till M L till M M A. Stater, kommuner och landsting eller dess motsvarighet inom Euroområdet, med rating om lägst AAA/Aaa eller av motsvarande stater, kommuner, landsting garanterat värdepapper B. Värdepapper 1 med rating om AAA /Aaa C. Värdepapper med rating om AA- /Aa3 D. Värdepapper med rating om A- /A3 E. Värdepapper med rating om BBB-/Baa3 100% 100% 100% 100% B till E 100% 85% 70% 20% (25%) C till E 80% 60% 40% 15% (20%) D till E 50% 30% 20% 10% (15%) E 20% 10% 5% 5% (10%) Om durationen på ett instrument är kortare än 1 år får kortfristig rating användas. Kort rating översätts till lägsta motsvarande långa rating i tabellen ovan. Räntebärande värdepapper utan rating, men med statliga garantier faller under kategori C. Kommuner och landsting utan rating hamnar också i denna kategori. Ovanstående gäller rating enligt Standard & Poor s eller Moody s. Om låntagaren har rating från både Standard & Poor s och Moody s, krävs att minst en av dem ligger på angiven nivå. Kortfristig in- och utlåning till de kommunala bolagen är tillåten inom ramen för koncernens likviditetsplanering. Placering i övriga värdepapper emitterade av Alingsås kommun eller närstående bolag är inte tillåtet. 1 Omfattar banker, bostadsinstitut, företag, kommuner och landsting eller motsvarande. 4

42 ÖVERLIKVIDITETSPOLICY ALINGSÅS KOMMUN 3.5 OPERATIVA RISKER Syftet med hanteringen av operativa risker är: Att se till att finansverksamheten bedrivs på ett kontrollerat sätt och att ekonomienheten vid varje tidpunkt har korrekt information om positioner och risker så att beslut kan fattas på korrekta grunder. Att minimera förluster på grund av fel i processer, system eller på grund av bristande kontroll. Det ska finnas en process för löpande identifiering, värdering och hantering av operativa risker inom finansverksamheten. Innan nya finansiella instrument får användas ska det säkerställas att de kan hanteras i systemen, både redovisnings- och värderingsmässigt. 4 RAPPORTERING OCH ANSVAR 4.1 RAPPORTERINGENS SYFTE Syftet är att informera om portföljens resultat och portföljens exponering i relation till fastställda limiter. 4.2 MÅNADSRAPPORT Kommunledningskontoret ska månadsvis kontrollera att limiterna enligt denna policy följs. Vidare ska portföljens totala avkastning under månaden och under året kontrolleras, samt ska förvaltningsmålet enligt avsnitt ett (1) följas upp. 4.3 ÅRSRAPPORT Kommunledningskontoret sammanställer en årsrapport vilket innebär en skriftlig redogörelse över det gångna årets placeringsverksamhet samt en bedömning av det kommande årets utveckling. 4.4 KOMMUNFULLMÄKTIGES ANSVAR Tillse att förvaltningen sker i överensstämmelse med Kommunallagen 8 kap 2 3a. Fastställa placeringspolicyn. 4.5 KOMMUNSTYRELSENS ANSVAR Bedöma om det behov finns av att uppdatera placeringspolicyn Följa portföljens utveckling via rapporteringen. Tillse att förvaltningen följer reglerna i denna placeringspolicy 4.6 KOMMUNLEDNINGSKONTORETS ANSVAR Tillsätta eventuell extern förvaltare samt besluta om avveckling av förvaltare som inte upppfyller kraven. Vid varje tillfälle vara beredd att rapportera om förvaltningens utveckling Månadsvis kontrollera att den totala portföljen följer angivna gränser gällande tillgångsslag samt avseende emittenter 5

43 ÖVERLIKVIDITETSPOLICY ALINGSÅS KOMMUN Rebalansera den totala portföljen i de fall gränsvärdena under- eller överskrids Svara för redovisningen av transaktioner i förvaltningen samt framtagande av underlag för rapportering. Följa regionens regler för attest och intern kontroll samt delegationsbeslut. Ratinginstituten Standard & Poor s (S & P s) och Moody s Investors Service Inc (Moody s) klassificering av kort- och långfristig upplåning kan illustreras enligt följande: Översättningstabell för rating Standard & Poor's Moody's Nationell kortfristig Kortfristig Långfristig Kortfristig Långfristig rating rating rating rating rating AAA Aaa AA+ Aa1 AA Aa2 A-1+ AA- Aa3 A+ A1 A-1 A P-1 A2 A- A3 K-1 A-2 BBB+ P-2 Baa1 K-2 BBB Baa2 K-3 A-3 BBB- P-3 Baa3 BB+ Ba1 BB Ba2 B BB- Ba3 B+ B1 B B2 B- B3 CCC+ Caa1 CCC Caa2 CCC- Caa3 CC Ca C C Not prime C K-4 D D 6

44 Ärende 6 Avtal - Ensamkommande barn asylsökande barn

45 Kommunledningskontoret Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Björn Franke Direktnr: Beteckning: KS Avtal - Ensamkommande barn asylsökande barn Ärendebeskrivning Utbildningsnämnden har den 2 oktober 2012, 56 rekommenderat kommunstyrelsen att besluta om ett nytt avtal för ensamkommande asylsökande barn till ett mottagande av fem barn per år. Nämnden har också begärt utökad ram med tkr för år 2013, tkr för år 2014 samt tkr för år 2015 för att täcka kostnadsökningen, under förutsättning att regeringens förslag gällande schablonersättning antas. Om regeringens förslag inte antas kommer förvaltningen ändå ha ökdade kostnader för mottagandet med 950 tkr år 2013, 750 tkr år 2014 och 900 tkr år Utbildningsnämnden fick i uppdrag av kommunstyrelsen den 12 mars 2012, 55 att i samverkan med berörda ta fram en handlingsplan som skall ligga till grund för ett nytt avtal senast den 31 oktober 2012 med bättre förutsättningar för mottagande av ensamkommande asylsökande barn. Utbildningsförvaltningens integrationsavdelning har i samverkan med socialförvaltningen och övriga berörda i samordningsgruppen för ensamkommande barn, utrett ärendet. Alingsås kommun har tagit emot ensamkommande asylsökande barn sedan oktober Fram till 2010 hade kommunen ett så kallat barnavtal med Migrationsverket om att ta emot fem ensamkommande asylsökande barn per år. I februari 2010 beslutade kommunstyrelsen att utöka mottagandet till att ha ett platsavtal om tio platser. Förutsättningarna för ett bra mottagande är att kedjan från placering i asylboende till vidare boende efter beslut om permanent uppehållstillstånd fungerar på ett tillfredsställande sätt efter varje barns behov. Ökningen av ensamkommande barn var under 2011 betydligt större än vad Alingsås kommun har kapacitet till. Detta leder till att man inte kan erbjuda varje barn den omsorg det behöver. Den 30 januari 2012 uppmanade Länsstyrelsen därför Alingsås kommun att säga upp nuvarande avtal. Detta för att ha tid att utreda och utverka en ny handlingsplan som skall ligga till grund för ett nytt avtal med bättre förutsättningar om att ta emot ensamkommande asylsökande barn. Förvaltningens yttrande Kommunledningskontoret har deltagit i beredningen och tillstyrker utbildningsnämndens förslag. Utredningen innehåller både handlingsplan för en fungerande boendekedja och förslag till avtal. Utbildningsnämnden har det samordnande ansvaret för mottagandet och nämnden har föreslagit tilläggslanslag med olika belopp olika år. Med hänsyn taget till den