Alléskolans matsal i Hallsberg, måndagen den 3 november för sammanträde 2014 kl Val av presidium för mandatperioden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alléskolans matsal i Hallsberg, måndagen den 3 november för sammanträde 2014 kl Val av presidium för mandatperioden"

Transkript

1 HALLSBERGS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige Plats och tid, Alléskolans matsal i Hallsberg, måndagen den 3 november för sammanträde 2014 kl Ärenden 1. Sammanträdets inledning 2. Val av presidium för mandatperioden 3. Aktuell information Under denna punkt kommer presidiet att låta informera om bla följande: - Kortfattad information av praktisk art om uppdraget som ledamot - Processen inför och genomförandet av val av ledamöter i kommunstyrelse, nämnder och andra organ - Utbildning för nyvalda förtroendevalda 4 Allmänhetens frågestund (med anledning av ärendena på dagordningen) 5 Antal ledamöter och ersättare i kommunfullmäktiges valberedning 6 Val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktiges valberedning för mandatperioden 7 Delårsrapport för Hallsbergs kommun Ledamöternas frågestund 9 Sammanträdets avslutning --- Val om ombud till Sveriges kommuners och landstings kongress Efter att sammanträdet har avslutats ska ledamöterna delta i val av ombud till Sveriges kommuners och landstings kongress (SKL). Valsedlar i enlighet med beslut av partierna i länet, kommer att delas ut vid sammanträdet. För detaljer om kongressen och om valet av ombud hänvisas till SKL:s hemsida: /Inga-Britt Ritzman, ålderspresident

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOL KF Dnr KS Delårsrapport för Hallsbergs kommun 2014 Förslag till kommunfullmäktige Delårsrapport för 2014 fastställs. Ärendet Arbetsutskottet och partiföreträdarna har nunder hösten fått information om arbetets gång med att färdigställa delårsrapporten för 2014, liksom om dess innehåll. Kommunstyrelseförvaltningens ekonomiavdelning har nu sammanställt delårsrapport för 2014 och man föreslår att den fastställs. Kommunstyrelsens förslag (KS ) Kommunstyrelsens förslag framgår ovan. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet I kommunfullmäktige yrkar Justerare Utdragsbestyrkande

3 Delårsrapport 2014

4

5 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande har ordet 1 Den kommunala delårsrapporten 2 Omvärldsanalys 3 Förutsättningar i kommunen 4 Väsentliga händelser 5 Internkontroll 6 Visioner och inriktningsmål 7 Måluppföljning 9 Generella beslutspunkter 13 Personalekonomisk redovisning 15 God ekonomisk hushållning 17 Resultat och kapacitet 20 Risk och kontroll 23 Framtiden 24 Drift- och investeringsredovisning 25 Resultaträkning 26 Balansräkning 27 Tilläggsupplysningar 28 Sammanställd redovisning 29 Redovisningsprinciper 34

6

7 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Det är inte bara sommaren som varit ljus och varm, även utvecklingen i Hallsbergs kommun pekar mot ljusare tider. Arbetslösheten minskar något, skatteintäkterna ökar lite och på många andra områden tar vi steg för steg i rätt riktning. Jag vill särskilt ta upp fyra viktiga delar. Den ökande befolkningen, bostadsbyggande, resultaten i skolan och kommunens förbättrade ekonomi. Under årets åtta första månader blev vi 44 fler invånare i kommunen, motsvarande period förra året minskade befolkningen istället med 37 personer. Fler invånare har många positiva effekter. Resurserna till skolan och välfärden ökar, fler människor innebär ett mer livaktigt samhälle. Det i sin tur är gynnsamt för den lokala handeln och servicenäringen. Sammantaget medför allt detta att Hallbergs kommun blir mer attraktiv för såväl människor som företag. Ett av de främsta skälen till befolkningsökningen är att 66 nya lägenheter färdigställts under året. Glädjande är att i stort sett samtliga lägenheter är uthyrda. Det är en stor utmaning för kommunen att säkerställa fortsatt byggande av bostäder de kommande åren. Hela Örebro län, liksom Hallsbergs kommun, har under lång tid tyvärr uppvisat bristande resultat i grundskolan. Ett tydligt tecken på det är att andelen behöriga till gymnasiet har legat runt procent av de som lämnar grundskolan. Därför är det glädjande att de senaste årens arbete nu ger resultat och visat på en mer positiv utveckling. Gymnasiebehörigheten bland de som lämnade grundskolan i våras steg med tio procentenheter. Inledning Den kanske viktigaste förutsättningen för att fortsätta utveckla vår kommun är att vi har en stabil ekonomi. Efter några tuffa år med höga underskott visar nu prognosen betydligt bättre siffror. Nämnder dras fortfarande med underskott, vilket långsiktigt är oacceptabelt, men helheten ger betryggande överskott. Sammantaget går utvecklingen i Hallsbergs kommun åt rätt håll men det kräver även fortsättningsvis hårt arbete av samtliga inblandande. Andreas Svahn, S, Kommunstyrelsens ordförande DELÅRSRAPPORT

8 Inledning Lagregler Den kommunala delårsrapporten omständigheter som avser tiden därefter. Enligt kommunallagen ska minst en delårsrapport upprättas i enlighet med 9 kap 1 i Lagen om kommunal redovisning. Delårsrapporten ska behandlas av fullmäktige. Upprättande av delårsrapport Delårsrapporten upprättas av Kommunstyrelseförvaltningens ekonomiavdelning för Kommunstyrelsen. Sammanställning och analyser sker utifrån kommunens redovisning, inlämnade verksamhetsberättelser från nämnderna och delårsrapporter från de ingående enheterna i den kommunala koncernen. Syfte Syftet med delårsrapporten är att ge medborgare, politiker och andra intresserade en bild av hur den kommunala verksamheten och ekonomin utvecklats under året. Den beskriver utveckling och händelser under en passerad period och tillståndet vid periodens slut. Den ekonomiska redovisningen ska upprättas i enlighet med god redovisningssed. Verksamhetsredovisningen ska vara relaterad till utfall samma period tidigare år och formulerade mål. Innehåll Utformningen av delårsrapporten regleras i den kommunala redovisningslagen samt i rekommendation nr 22 utgiven av Rådet för kommunal redovisning. Delårsrapporten ska innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång. Delårsrapporten ska som minimum bestå av: förkortad förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, samt vissa andra upplysningar. Den kommunala koncernens räkenskaper ska presenteras jämte kommunens om omsättning eller balansomslutning är av viss storlek. Hallsbergs koncern uppnår kraven, därför ingår sammanställd redovisning i delårsrapporten. Med hänsyn till kravet på snabb information och med beaktande av kostnadsaspekter samt för att undvika upprepning av tidigare lämnad information kan informationen lämnas i mindre omfattning i delårsrapporten än i årsredovisningen. En användare av en delårsrapport förutsätts ha tillgång till kommunens senaste årsredovisning. Följaktligen lämnar den främst information om händelser och Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen ska redovisa en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet. Här tas viktiga händelser upp som inte redovisas i resultat- eller balansräkning men som är viktiga för bedömningen av kommunens ekonomi. Vidare redovisas i förvaltningsberättelsen väsentliga händelser under året, kommunens förväntade utveckling, samt drift- och investeringsredovisning. En redovisning av hur helårsprognosen förhåller sig till den fastställda budgeten för den löpande verksamheten ska ingå. En samlad bedömning huruvida målen för god ekonomisk hushållning kommer att kunna uppnås ska göras. En bedömning av balanskravsresultatet utifrån helårsprognosen ska finnas med. Upplysning om hur den kommunala koncernen definierats, vilka juridiska personer den består av och hur den förändrats i sin sammansättning under delårsperioden ska lämnas. Andra förhållanden som är av betydelse för styrningen och uppföljningen av den kommunala verksamheten ska också ingå i förvaltningsberättelsen. Resultat- och balansräkning Det ekonomiska utfallet av kommunens verksamhet redovisas i resultaträkningen. Den ekonomiska ställningen vid periodens slut redovisas i balansräkningen. Dessutom finns noter som ger ytterligare förklaringar till posterna. Målgrupper Delårsrapporten avlämnas av Kommunstyrelsen till Kommunfullmäktige. Den vänder sig också till externa intressenter i form av medborgare, kreditgivare, leverantörer och andra offentliga myndigheter. Revision Enligt kommunallagen ska revisorerna bedöma om resultatet i delårsrapporten som enligt 8 kap 20 a skall behandlas av fullmäktige är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas bedömning ska biläggas delårsrapporten. DELÅRSRAPPORT

9 Omvärldsanalys Inledning En kommun påverkas av yttre omständigheter, mer eller mindre utanför dess egen kontroll. Omvärldsanalysen beskriver faktorer som kan påverka Hallsbergs kommun. Samhällsekonomi 1 Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret kan till stor del förklaras av inhemsk efterfrågan. Både hushållens konsumtionsutgifter och investeringar har vuxit i snabb takt. Stigande sysselsättning och reallöner bidrar till att hushållens inkomster har utvecklats förhållandevis väl under senare år. En omsvängning har skett när det gäller investeringar i bostadsbyggandet, från en nedgång med 11 procent 2012 till en förväntad ökning 2014 med 18 procent. Den svenska tillväxten kan inte förklaras av ökad export, vilket är lite förvånande då industriföretagen i enkäter gett uttryck för en ökad exportorderingång och expansiva produktionsplaner. Mot bakgrund av detta, starkare tillväxt i omvärlden och en svagare krona är det troligt att svensk export får bättre fart under andra halvåret. Den låga inflationen ledde till att Riksbanken i juli sänkte styrräntan till 0,25 procent. Styrräntan är tillbaka på den exceptionellt låga nivå som rådde under andra halvan av 2009 och första halvan av 2010 när oron kring finanskrisen var som störst. Den låga räntan har medfört en försvagning av den svenska kronan. Kronförsvagningen i kombination med en starkare inhemsk efterfrågan leder på sikt till ökade inflationstal. Högre inflation kombinerat med vikande arbetslöshet förväntas leda till att Riksbanken höjer styrräntan under Kommunernas ekonomi 1 Det sammanlagda resultatet 2013 för kommunsektorn uppgick till 15,7 miljarder. Resultatet motsvarar 3,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag och är det högsta resultatet hittills mätt i miljarder kronor. Liksom flera tidigare år gjordes återbetalning av inbetalda premier från AFA Försäkring vilket till stor det förklarar den höga resultatnivån. Högre skatteunderlagstillväxt än vad som budgeterats bidrog också till det positiva resultatet. Utan tillfälliga intäkter beräknas resultatet för 2014 att sjunka och fler kommuner kommer att få problem att klara överskott. Kommunernas verksamheter finansieras till största delen av skatteintäkter. Dess utveckling bestäms av skatteunderlagets utveckling och skattesatsen som 1Sveriges Kommuner och Landsting respektive kommun beslutar om. Skatteunderlaget har vuxit realt med drygt en procent per år de senaste tio åren. Den näst största intäktsposten för kommunerna är statsbidragen. Statsbidragen är inte kopplade till någon uppräkning utan beslutas av staten när behov finns och det statsfinansiella läget medger. De generella statsbidragen är inte avsedda för någon specifik verksamhet utan fördelas i den enskilda kommunen utifrån politiska prioriteringar precis som skatteintäkterna. De regleras i systemet för kommunalekonomisk utjämning för att utjämna skillnader i intäkter och struktur mellan kommuner. Riktade statsbidrag avser däremot att finansiera ett bestämt ändamål. Dessa bidrag är ofta tidsbegränsade och kopplade till någon form av återredovisning på utfört uppdrag. Statsbidragen beslutas av riksdagen på hösten. Det innebär att kommunerna med säkerhet vet storleken på den näst största intäktsposten i ett sent skede, vilket försvårar planeringsarbetet och försämrar möjligheterna att komma igång med satsningar/besparingar i tid. Kommunernas kostnader har ökat med i genomsnitt 3,6 procent per år de senaste tio åren. Utöver prisoch löneökningar har kostnaderna ökat med en procent per år. Behoven som följer av demografiska förändringar har ökat med 0,5 procent. Kommunernas kostnadsutveckling varierar kraftigt mellan åren. Kostnadernas utveckling kan bero på ökade behov, ökad ambitionsnivå, ökat utnyttjande av kommunal service eller prisutveckling. De demografiska behoven ökar nu kraftigt i kommunerna, från nivåer på 0,5 procent förutspås ökningar på en procent de närmaste åren. De största förändringarna är fler barn i förskola och grundskola. Den största elevkullen sedan början av 1990-talet börjar skolan Behoven inom äldreomsorgen ökar sakta men säkert och i allt snabbare takt framöver. Fram till år 2030 förutspås en konstant ökning av behoven inom äldreomsorg. Kommunernas investeringar, mätt i löpande priser, har nästintill fördubblats de senaste tio åren, från 24 miljarder kronor år 2004 till 45 miljarder kronor Även framöver förväntas investeringsutgifterna öka. Kommuner med ökande befolkning förtätar och exploaterar nya områden. Vilket också medför investeringar i bland annat verksamhetslokaler och infrastruktur. Kommuner med stora demografiska förändringar behöver tillgodose behoven av kommunal service som följer en sådan utveckling. DELÅRSRAPPORT

10 Inledning Förutsättningar i kommunen Befolkningen 1 Hallsbergs kommun hade per 30 juni 2014 en folkmängd på invånare. Det är en ökning med 20 personer jämfört med årsskiftet. Preliminära siffror för 31 augusti 2014 visar ytterligare ökning med 24 invånare till Under motsvarande delårsperiod 2013 minskade befolkningen med 37 personer. Födelsenettot var negativt, minus 20 personer. Flyttningsnettot var positivt, 442 personer flyttade till kommunen medan 407 flyttade härifrån. Det är framförallt mellan kommunen och kommunerna i länet som den största in- och utflyttningen sker. Kommunen tappade 7 personer till övriga länet i jämförelse med de som flyttade in från länet. Flyttningsnettot från övriga Sverige och från utlandet var positivt med 17 respektive 25 personer. Av länets 12 kommuner var det tre kommuner, som tappade invånare under första halvåret 2014, Hällefors, Ljusnarsberg och Nora. Totalt ökade länets befolkning med personer jämfört med årsskiftet. Av länets kommuner är det endast tre som uppvisar födelseöverskott, Kumla, Lekeberg och Örebro. Arbetsmarknad 2 Hallsbergs kommun, regionalt centrum i Sydnärke, har ett brett näringsliv med tonvikt på industri, kommunikation och logistik. Hallsbergs kommun är den största arbetsgivaren med cirka 2000 anställda. I juli var i 3,2 procent av befolkningen i Hallsbergs kommun öppet arbetslösa. Det var en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Motsvarande siffra för Örebro län uppgick till 3,5 procent och för riket totalt 3,4 procent. Utöver de personer som redovisas som öppet arbetslösa finns ett antal personer som är sysselsatta i arbetsmarknadsprogram. I Hallsbergs kommun är den siffran 3,7 procent. Den öppna arbetslösheten bland ungdomar, år, var i juli 5,9 procent. Motsvarande siffra för länet är 5,2 procent. I kommunen är dessutom 5,9 procent av ungdomarna sysselsatta i arbetsmarknadsprogram. Inpendlingen till kommunen var vid senaste mätningen större än utpendlingen till andra kommuner personer arbetade i Hallsberg men bodde på annan ort och av Hallsbergs invånare arbetade i en annan kommun. Bostadsmarknaden Den kommunala bostadsstiftelsen HALLBO äger ca lägenheter och finns i fem av kommunens tätorter. I kommunen finns också ett antal privata hyresvärdar och flera bostadsrättsföreningar. Nybyggda lägenheter i kvarteret Mejeriet blev inflyttningsklara under våren Nybyggnationen består av 18 lägenheter fördelade i enplans- och tvåplanshus. Kommunen bygger nya hyreslägenheter i kvarteret Kronan. 48 lägenheter fördelade på två sexvåningshus. Inflyttning har påbörjats. Beslut om att bygga ytterligare ett hus i kvarteret är taget. Kommunen har närmare 100 småhustomter till försäljning. Det finns lediga tomter i alla kommunens tätorter. Det finns även privata alternativ. Skattesatsen Den totala skattesatsen för invånarna i Hallsberg är 32,10. Det är samma nivå som föregående år. Den kommunala skattesatsen är 21,08. Kommunen har den tredje lägsta utdebiteringen i länet. Näringsliv I Hallsbergs kommun råder ett bra företagsklimat som bygger på ett utvecklat samarbete mellan alla aktörer inom näringslivet. I kommunen finns cirka företag varav många är småföretagare. Här finns industrier med hög teknisk kompetens och kvalitet 2014 placerade sig Örebroregionen på andra plats på listan över Sveriges bästa logistiklägen. Listan publiceras av Intelligent Logistik. Ett av de starkaste skälen till klättringen på listan är tillkommande logistikytor. Flera nyetableringar i området bidrar till detta, ett exempel är Postens nya brevterminal i Hallsberg. 1SCB, 2Arbetsförmedlingen DELÅRSRAPPORT

11 Väsentliga händelser Inledning Här lämnas en kortfattad beskrivning av händelser som skett i kommunen under årets första sju månader. Företagsförsäljning Hallsbergs kommun har sålt bolaget Hallsbergs Fastigheter 2 AB. Företagets verksamhet bestod i att förvalta Hallsbergs gamla tingshus, Vågen 1. Köparen var en av hyresgästerna i fastigheten som har planer på att bevara, rusta upp och hitta nya användningsområden till den praktfulla byggnaden. Kommunfullmäktige beslutade också under våren att ansöka om medlemskap i Sydnärkes Miljönämnd, vilken har sitt säte i Laxå. Återigen succé för Hallsbergsmässan Temat för årets mässa var Må bra i kropp och sinne. Antalet företag och föreningar som ställde ut var 130 stycken och besökarna beräknas ha varit ungefär Vid årets mässa arrangerades också ett utställarmingel för de företag och föreningar som var utställare. Under minglet kunde kommunens företag träffas under andra former än till vardags för att knyta kontakter. Årets sommarutställning - DE MINA Utökade samarbeten i Sydnärke Kommunerna i Sydnärke har under många år samarbetat i olika former. Sedan 2014 har Hallsberg anslutit sig till Sydnärkes lönenämnd, säte i Kumla, samt till nystartade IT-nämnden i Sydnärke, säte i Lekeberg. Dessutom ingå numera Hallsberg i Sydnärkes Överförmyndarkansli, som har sitt säte i Kumla. Den gemensamma Taxe- och avgiftsnämnden som har sitt säte i Hallsberg utökades med Degerfors under våren Därmed hanterar Taxeoch avgiftsnämnden handläggningen av avgifter inom vård och omsorg för sex kommuner i södra Örebro län och fler har visat intresse för medlemskap. Årets sommarutställning i Bergööhuset DE MINA, en utställning om Carl och Karin Larssons familj. Utställningen producerades och visades i Sundborn sommaren 2013 och kom till Hallsberg som vandringsutställning. Utställningen visades under perioden 15 juni till 17 augusti. Samtidigt som utställningen invigdes den 14 juni invigdes även den permanenta modelljärnvägsutställningen. Modellen som visar Hallsbergs bangård i nutid kommer att bli detaljrik och riktigt stor med mängder av tåg. När hela bangården är färdigbyggd om 5-6 år kommer modellen att vara över 50 meter lång. I anslutning till modelljärnvägen finns en mer allmän utställning om järnvägen i Hallsberg. Under våren 2014 beslutade Hallsbergs, Askersunds, Laxås och Lekebergs kommunfullmäktige att bilda Sydnärkes Kommunalförbund. Förbundet kommer att starta upp 1/ med i första hand avfalls- och renhållningsfrågorna inom de fyra kommunerna. DELÅRSRAPPORT

12 Förvaltningsberättelse Internkontroll Ett internkontrollreglemente antogs av kommunfullmäktige, KF 74. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att tillse att det finns en god intern kontroll. Kommunstyrelsen ska tillse att intern kontrollen utvecklas utifrån verksamhetens kontrollbehov. Varje nämnd har skyldighet att styra och löpande följa upp kontrollsystemet inom nämndens verksamhetsområde. Vid brister ska förslag lämnas på åtgärder för att förbättra kontrollen. Revisorerna genomförde under 2013 en övergripande granskning av intern kontroll. Kommunstyrelsen beslutade i maj 2014 att brister som framkommit i granskningen ska åtgärdas. Det innebär att respektive nämnds verksamhetsberättelse ska innehålla en analys av den interna kontrollen. Internkontrollen ska också återrapporteras enligt separat ärende i samtliga nämnder. Den interna kontrollplanen är uppdelad i fyra delar: 1. Verksamhet 2. Gemensam administration 3. Ekonomiadministration 4. Personaladministration Nämnd Antal kontroll moment Antal utförda kontroller Kommentarer Kommunstyrelsen 14 9 Inga avvikelser noterade. De kontrollmoment som ej utförts kommer att utföras under hösten. En punkt utgår på grund av ändrad organisation. Kultur- och utbildningsnämnden 6 0 Samtliga internkontrollpunkter är förlagda till hösten Arbetet beräknas ske enligt plan. Miljö- bygg- och myndighetsnämnden Alla kontrollmoment är utförda. Inga avvikelser har noterats. Socialnämnden 18 7 Kontroller har utförts enligt fastställd internkontrollplan. Enstaka mindre avvikelser har noterats. Ej utförda kontrollmoment kommer att utföras under hösten. Teknik- och plannämnden Mindre avvikelser och behov av uppdaterade rutiner har noterats. Arbete fortsätter under hösten. DELÅRSRAPPORT

13 Visioner och inriktningsmål Förvaltningsberättelse Den 1 mars 2010 tog kommunfullmäktige beslut om ledord, slogan, vision och inriktningsmål för Hallsbergs kommun. Ledorden är tre och ska gälla för all verksamhet. Slogan ska användas när kommunen i olika sammanhang kommunicerar med omvärlden. Visionen består av tre delar och siktar mot framtiden. Inriktningsmålen är nio. Utifrån ledord, vision och inriktningsmål ska nämnder och styrelsen i samarbete med förvaltningen ta fram effektmål. Effektmålen ska presenteras i budgetförslaget. Därefter ska förvaltningen mot bakgrund av effektmålen fastställa verksamhetsmål i samband med nämndens egen verksamhetsbudget. Målen ska vara möjliga att följa upp. Kommunens tre ledord är: DEMOKRATI DIALOG DEMOKRATI All kommunal verksamhet ska styras demokratiskt och vara ett led i att utveckla den kommunala demokratin. DELAKTIGHET DIALOG Den kommunala verksamheten ska utvecklas i dialog mellan beslutande och kommuninvånare. DELAKTIGHET Alla kommuninvånare ska ges möjlighet till delaktighet i frågor som rör den kommunala verksamheten. Vision Hallsberg är den hållbara kommunen som erbjuder delaktighet, gemensam god service, ett brett utbud av tjänster och en stimulerande livsmiljö genom hela livet. Slogan HALLSBERG nära till Hallsbergs kommun har en hållbar tillväxt samtidigt som jämställdhet och jämlikhet stärks. Kommunen har över invånare år Hallsbergs kommun ska, i samverkan med regionen, fortsätta utvecklingen till att vara ett centrum för logistik av internationell klass. DELÅRSRAPPORT

14 Förvaltningsberättelse Kommunens inriktningsmål är indelade i sex olika områden med totalt nio inriktningsmål. Dessa bryts ner till respektive nämnds effektmål. LIVSKVALITET Kommunen ska verka för god livskvalitet hos invånarna genom verksamheter som präglas av tillgänglighet, öppenhet och omtanke. UTBILDNING, OMSORG, KULTUR- OCH FÖRENINGSLIV Utbildningen ska i en god miljö möta var och en på dess nivå samt främja utvecklingen i ett livslångt lärande. Kommunen ska erbjuda omsorg för alla åldrar genom flexibla lösningar utifrån invånarnas behov och önskemål. Kultur ska som ett naturligt inslag i alla verksamheter ge växtkraft och guldkant för alla. Kommunen ska främja ett rikt, mångkulturellt och jämlikt föreningsliv. BOENDE Kommunen ska genom aktiv planering möjliggöra varierat boende i hela kommunen. NÄRINGSLIV Näringslivspolitiken ska präglas av flexibilitet, lyhördhet och service. Den ska stärka och utveckla det befintliga näringslivet samt främja etableringar av nystartad eller inflyttad näringslivsverksamhet. INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKAT- ION Kommunen ska aktivt verka för god och långsiktigt hållbar infrastruktur och kommunikation. EKONOMI Kommunens ekonomi ska präglas av långsiktigt god hushållning ur både ekologisk och ekonomisk synvinkel. DELÅRSRAPPORT

15 Måluppföljning Förvaltningsberättelse I detta avsnitt redovisas en utvärdering av kommunens nio inriktningsmål. Det är en sammantagen bedömning utifrån respektive nämnds redovisning av effektmål. Fullständig redovisning av nämndernas mål finns i respektive verksamhetsberättelse. Mål Antal mål Antal uppfyllda Antal delvis uppfyllda Måluppfyllnad Livskvalitet Delvis Boende Delvis Utbildning, omsorg, kultur och föreningsliv Delvis Näringsliv Ej uppfyllt Infrastruktur och kommunikation Ej uppfyllt Ekonomi Ej uppfyllt Summering Förvaltningarna har formulerat totalt 83 effektmål utifrån de nio inriktningmålen som kommunfullmäktige har beslutat om. Vid en bedömning av om fullmäktiges mål är uppfyllda så är det inget av målområdena som är uppfyllt. För att anses som uppfyllt ska alla mål inom området vara bedömt som uppfyllt. För att vara delvis uppfyllt bör minst 80 procent av antalet mål inom området vara uppfyllt eller delvis uppfyllt. Om man sammantaget tittar på antalet mål som förvaltningarna bedömt som uppfyllda och delvis uppfyllda så är det 19 mål av 23 på området Livskvalitet, vilket motsvarar 83 procent. Boende 13 av 15, motsvarar 87 procent. Utbildning, omsorg, kultur och föreningsliv 15 av 17, motsvarar 88 procent. Näringsliv 9 av 12, motsvarar 75 procent. Infrastruktur och kommunikation 5 av 7, motsvarar 71 procent. Ekonomi 5 av 9, motsvarar 56 procent. LIVSKVALITET Verksamheterna verkar för att de livsmedel som serveras eller säljs ska vara säkra att inta. Ingen tobaksförsäljning ska ske till underåriga och berusning vid restauranger och festivaler ska minska. Kommuninvånarna har tillgång till bra idrottsanläggningar i alla delar av kommunen samt att bad vid kommunens allmänna badplatser sker utan risk för hälsan. Via möjligheternas hus ges både nuvarande och nyanlända kommuninvånare återkomst och tillträde till arbetsmarknaden. Möjlighet till kvarboende inom äldreomsorgen vid livets slut, liksom rätt till daglig utevistelse för dem som bor i särskilt boende och fritidsaktiviteter utifrån önskemål inom LSS-verksamheten är att betrakta som god livskvalitet. DELÅRSRAPPORT

16 Förvaltningsberättelse BOENDE I dagsläget finns ett 90-tal byggklara tomter, kommunstyrelsens mål är att det ska finnas 100 byggklara tomter i kommunen. Tolv nya småhustomter har iordningsställts i Vibytorpsområdet. Kommunen arbetar löpande med att ta fram detaljplaner och byggklara tomter för enfamiljshus och flerfamiljshus på flera orter. Under 2014 har 48 lägenheter i kvarteret Kronan färdigställts. Kommunen har tagit beslut om att bygga ytterligare ett hus med 24 lägenheter i samma kvarter. Ett bostadsförsörjningsprogram är framtaget och en ny översiktsplan är under upprättande. Dessa exempel bedöms leda till ett varierat boende i kommunen. UTBILDNING, OMSORG, KULTUR- OCH FÖRENINGSLIV Kommunen arbetar för att utbildning ska ske i en god miljö och möta var och en på dess nivå. Ett av Kultur- och utbildningsnämndens mål är att Hallsbergs kommun år 2015 ska finnas bland de kommuner som har det högsta genomsnittliga meritvärdet i landet. Det är dock långt kvar för att kunna uppfylla det målet. Kommunens näringslivsavdelning fungerar som en länk mellan gymnasieskolan och näringslivet i frågor om vilka utbildningar som näringslivet önskar för att de ska finna arbetskraft. Ur detta samarbete har till exempel ett handelsprogram med turisminriktning tagits fram. Kommunens näringslivsavdelning ingår även i olika grupperingar inom gymnasieskolan för att kunna fungera som länken mellan utbildning och det lokala näringslivet. Inom omsorgen erbjuds en vård och omsorg som brukarna uppfattar som god. Vid regelbundna mätningar framgår att brukarna anser sig ha inflytande över utförandet av vården och omsorgen och brukarna upplever dessutom att personalen har erfarenhetsbaserad kompetens. Den formella kompetensen ska prioriteras vid nyrekryteringar inom vård och omsorg, personal som saknar formell kompetens erbjuds att delta i omvårdnadslyftet. Alla barn och unga i Hallsbergs kommun får minst en kulturupplevelse varje termin inom skolan utöver kulturskolans verksamhet. Verksamheten i Bergöö-kvarteret utvecklas. Varje år anordnas en sommarutställning i Bergööhuset. Etapp 1 av det nya modelljärnvägsmuseet invigdes under sommaren. Målet är att museet inom 5-6 år ska kunna visa en skalenlig modell över Hallsbergs järnvägsområde, vilket då blir Sveriges största modelljärnväg. Driftbidrag och aktivitetsstöd lämnas till föreningar som driver egna anläggningar. En översyn av föreningsstödet ska göras för att fler personer ska få möjlighet att delta i föreningslivet. Fokus ska ligga på mångfald och jämställdhet. DELÅRSRAPPORT

17 Förvaltningsberättelse NÄRINGSLIV Arbetet med näringslivsfrågor i kommunen är högt prioriterat. Dels är arbetet inriktat på att stärka och utveckla det befintliga näringslivet men också främja nyetableringar inom kommunen och regionen. Näringslivsarbetet har fokus på små och medelstora företag. Exempel på aktiviteter som utförs för att stärka relationen med kommunens företag är företagsträffar, branschträffar, företagsbesök och frukostmöten. Vartannat år arrangeras också Hallsbergs mässan, en mässa för företag och föreningar verksamma i kommunen. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings undersökning Insikt 2013, där företagare får svara på hur de upplever den kommunala servicen inom ett antal områden, hamnar Hallsbergs kommun på plats 49 i Sverige, med index 70 av 100 möjliga. Undersökningens genomsnittliga index var 67. Därmed kan slutsatsen dras att den kommunala servicenivån till företagare i kommunen är hög. Förutom att arbeta med det befintliga näringslivet arbetar näringslivsavdelningen också med att främja nyetableringar. Samtliga etableringsförfrågningar får ett första svar inom 48 timmar med uppgifter om fortsatt kontaktperson. Dessutom medverkar kommunen på olika mässor för att marknadsföra sitt unika logistiska läge placerade sig Örebroregionen på andra plats på listan över Sveriges bästa logistiklägen., vilket är ett bevis för att läget är bra. INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATION Kommunen deltar regelbundet från både politik och tjänstemän i en rad samarbetsorgan och diskussionsforum på lokal, regional och nationell nivå i syfte att befästa och utveckla Hallsbergs position som både ledande logistisk och kommunikations knutpunkt. Kommunen har under flera år satsat på att öka trafiksäkerheten i kommunen för bilister, cyklister och gångtrafikanter. Vägnätet har besiktats under våren för att identifiera var underhåll måste utföras. Kommunens invånare har, via biblioteken, tillgång till internet och annan ny teknik för information och kommunikation. IT-satsningen inom barnomsorg och skola kommer att vara helt utbyggd om ett år. Personalen ska då ha tillgång till den utrustning och stöd som krävs för undervisning och kontakt med vårdnadshavare.. DELÅRSRAPPORT

18 Förvaltningsberättelse EKONOMI Med god ekonomisk hushållning menas i dagligt tal att kommunen ska ha en verksamhet och ekonomi i gott skick. För att säkerställa det krävs att varje generation står för de kostnader som de ger upphov till. I annat fall kommer morgondagens medborgare att få betala, inte bara för den verksamhet de själva konsumerar, utan även för den som tidigare generationer konsumerat. Kommunens anläggningstillgångar ska skötas och underhållas enligt planer så att deras ekonomiska värde ska bestå. Kommunen arbetar med att ta fram underhållsplaner men i dagsläget saknas detta på de flesta anläggningstillgångar. För att kunna kontrollera att investeringsprojekt följer beslutad budget bör de ha en processbeskrivning. Kommunens större investeringsprojekt har oftast en sådan medan mindre projekt saknar en sån beskrivning. Avstämning av investeringar, stora som små, och dess ekonomiska utveckling stäms regelbundet av i månadsrapporter till nämnd och styrelse. En av kommunens största kostnadsposter är kostnader för personalen. Att ha en låg sjukfrånvaro sänker kostnaderna samtidigt som bland annat effektiviteten kan hållas oförändrad. Sjukfrånvaron kan ha många olika orsaker, och vara både arbetsrelaterad och ej arbetsrelaterad. Totalt för kommunen har sjukfrånvaron ökat jämfört med samma tidpunkt föregående år. Kommunen har ett mål om att den ekonomiska soliditeten ska öka årligen, vilket det också gjort i jämförelse med föregående år. Soliditeten är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, det vill säga hur förmögen kommunen är. En kommun kan endast öka soliditeten genom att generera positivt ekonomiskt resultat eller amortera skulder. DELÅRSRAPPORT

19 Generella beslutspunkter Förvaltningsberättelse Kommunfullmäktige beslutade i Budget 2014, Flerårsplan , att följande sex beslutspunkter ska gälla som generella anvisningar för kommunens verksamhet. För utförligare beskrivningar av respektive nämnds uppföljning, se respektive verksamhetsrapport. Beslutspunkt Uppföljning 1. Nämnderna ska bedriva sin verksamhet så att budgeten för 2014 hålls. 2. Nämnderna ska i tid vidta åtgärder så att verksamheten kan bedrivas inom de belopp som anges i flerårsplanen. 3. Nämnderna har inom sin reinvesteringsram möjlighet att själva omdisponera mellan olika projekt. Ombudgetering mellan åren ska därför inte vara nödvändig. Fyra av kommunens fem nämnder visar underskott i sina helårsprognoser, med sammanlagt 3,3 mkr. Prognosen för Kommunstyrelsens verksamhet visar överskott med 0,2 mkr. Kommunens uppföljningsarbete har fortsatt utvecklats under Förutom månadsvisa rapporter till kommunstyrelsen har en tertialrapport redovisats. Inom Kommunstyrelsen pågår löpande arbete med att inte överskrida budgeten. I Teknik- och plannämnden redovisades vid sammanträdet i maj åtgärder som kommer att vidtas för att hålla budgeten. Ett ständigt arbete för att finna lösningar pågår. Inom Kultur- och utbildningsnämnden har ett omfattande arbete gjorts för att effektivisera och spara i verksamheterna. Det har varit svårt att få effekt på alla effektiviseringar redan från årsskiftet 2013/14. Socialnämnden har haft stora svårigheter att anpassa verksamheten till budget. Inom Kommunstyrelseförvaltningen pågår ett internt arbete med att analysera samtliga kostnader och intäkter. Syftet är att kunna bedriva verksamheten inom uppsatta ramar i flerårsplanen. Kultur- och utbildningsnämnden följer kontinuerligt upp ekonomin vid var je nämndmöte. Socialnämnden fastslog vid budgetarbetet att förvaltningen skulle klara 2014 års verksamhet på 2013 års nivå. Till det tillkom ett behov av kostnadseffektivisering på 3,3 mkr. Reduceringar på totalt 3,9 mkr har verkställts. Att bedriva verksamheten på 2013 års budgetnivå har däremot inte klarats. Kommunstyrelsen hanterar både en egen reinvesteringsram och de strategiska investeringarna. I delårsrapporten bedöms att reinvesteringsbudgeten inte kommer att överskrida tilldelad ram. Inom Teknik- och plannämndens investeringsram finns svårigheter i samband med exploateringar som ofta löper över flera år, eller trafiksäkerhetsobjekt där statsbidragen ofta kommer året efter. Miljö- bygg- och myndighetsnämnden har ett investeringsanslag på 135 tkr för byte av verksamhetssystem. Då nämnden kommer att upphöra vid årsskiftet kommer bytet inte att genomföras. För att Kultur- och utbildningsnämnden skall klara sin investeringsbudget görs omfördelningar. Socialnämndens investeriingsanslag beräknas förbrukas under Stimulansmedel har använts för att anskaffa ett stort antal trycksårsförebyggande madrasser inom vård och omsorg. DELÅRSRAPPORT

20 Förvaltningsberättelse Beslutspunkt Uppföljning 4. Den samlade koncernnyttan ska vara styrande när förtroendevalda och tjänstemän i beslut och i övrig verksamhet utför sina respektive åligganden. 5. Genom samverkan inom och mellan förvaltningarna ska den genomsnittliga tjänstgöringsgraden öka. Kommundirektören ska i sin rapport inför varje kommunstyrelsesammanträde redovisa hur den ofrivilliga deltidsarbetslösheten förändras samt hur sjukfrånvaron förändras. Samarbetet med Hallbo gällande gräsklippning i Vretstorp har utvidgats under 2014 till att gälla även Sköllersta. Kommunstyrelseförvaltningen har ökat användningen av lokaler hos Sydnärkes Utbildningsförbund. Det avser bland annat sammankomster i form av chefsmöten, gemensamma nämndmöten och utbildningar. Hallbo ansvarar, på uppdrag av Kommunstyrelseförvaltningen, för marknadsföring och kontraktstecknande av lägenheterna i kvarteret Kronan. Teknik- och planförvaltningen deltar i samarbetet med Hallbo om grönyteskötsel. Ytterligare översyn av samverkan kommer att ske. Miljö-bygg- och myndighetsnämnden arbetar med myndighetsutövning, vilket gör att beslutspunkten är svår att tillämpa. Med anledning av kommunens byte av personalsystem har personalavdelningen haft svårigheter att lämna information om hur den genomsnittliga tjänstgöringsgraden och sjukfrånvaron förändrats under året. I delårsrapporten finns förändringen av sjukfrånvaron redovisad till och med 31 juli. Kommundirektören kommer fortsättningsvis att redovisa dessa uppgifter i sin rapport. 6. Kommunen utgår ifrån att förändringar i verksamheterna till följd av statliga beslut kommer att omfattas av den så kallade finansieringsprincipen som gäller i förhållandet stat och kommun. Medfinansiering från staten är aktuellt för Teknik- och plannämnden i samband med investeringar i infrastruktur och trafiksäkerhetsprojekt. Trafiksäkerhetsprojekten genomförs under förutsättning att medfinansiering sker. Övriga nämnder har inte berörts av beslutspunkten under DELÅRSRAPPORT

21 Personalekonomisk redovisning Förvaltningsberättelse Personalen är en viktig resurs för kommunen. Cirka 60 procent av kommunens totala kostnader utgörs av personalkostnader. I samband med övergången av lönehanteringen till Sydnärkes lönenämnd bytte kommunen lönesystem till Personec P. En ny metod för beräkning av personalstatistik har därmed införts från och med Det innebär att jämförelser med tidigare år avseende antal anställda i nedanstående tabeller inte är relevant. Uppgifterna om sjukfrånvaro kan däremot användas för jämförelse mellan åren. För närmare information om personalstatistiken hänvisas till personalavdelningen. Nedanstående redovisning av antal anställda bygger för år 2014 på månadsavlönad personal i kommunen. Mätningen av denna uppgift är gjord Timavlönade som vid mättillfället uppgick till ungefär 450 personer ingår inte. De finns i huvudsak inom socialförvaltningen. Feriearbetande ungdom (16-18 år) är en annan stor grupp av timavlönade. De uppgick till 352 personer. Totalt antal timavlönade som inte ingick i mätningen uppgick därmed till cirka 800 personer Antal anställda Antal anställda per förvaltning Antal Andel % Kommunstyrelseförvaltningen ,7 Teknik- och planförvaltningen 46 3,7 Kultur- och utbildningsförvaltningen ,2 Socialförvaltningen ,8 Miljö- bygg- och myndighetsförvaltningen 8 0,6 Totalt Antal anställda fördelat per åldersgrupp Antal Andel % -29 år 102 8, år , år , år ,7 60- år ,2 Totalt Under kommande 5-årsperiod ( ) kommer 188 medarbetare att gradvis uppnå 65 års ålder. DELÅRSRAPPORT

22 Förvaltningsberättelse Antal tillsvidareanställda fördelat på sysselsättningsgrad och kön 0-50% 51-75% 76-99% 100 % Totalt Kvinnor Män Totalt Andel % 3,5 19,0 14,9 62,6 100 Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro/sammanlagd ordinarie arbetstid Summa tid med långtidssjukfrånvaro (>60 dagar)/ total sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro kvinnor/sammanlagd ordinarie arbetstid kvinnor Total sjukfrånvaro män/sammanlagd ordinarie arbetstid män Total sjukfrånvaro -29 år/sammanlagd ordinarie arbetstid för gruppen Total sjukfrånvaro 30-49/sammanlagd ordinarie arbetstid för gruppen Total sjukfrånvaro 50- år/sammanlagd ordinarie arbetstid för gruppen ,41 5,56 5,65 5,36 6,38 5,96 7,80 42,77 46,30 46,37 40,58 40,94 42,9 42,46 7,01 6,13 6,17 5,95 6,79 6,43 8,69 3,57 3,18 3,45 2,81 4,68 3,97 3,41 3,51 2,98 3,64 3,19 3,78 3,45 5,10 7,96 5,72 5,80 5,14 5,97 5,65 7,01 5,75 5,95 5,97 6,10 7,56 6,94 9,07 Sjukfrånvaron har generellt ökat med 1,42 procentenheter sedan Även långtidssjuka > 60 dagar har ökat något. DELÅRSRAPPORT

23 God ekonomisk hushållning Förvaltningsberättelse Ett av verksamhetsmålen för God ekonomisk hushållning har uppfyllts, två av målen har delvis uppfyllts. De finansiella målen bedöms kunna uppfyllas under planperioden. 9 av 11 uppdrag i budget 2014 som skulle redovisas i maj 2014 är slutförda. Utvecklingen av uppföljningsrutiner för mål, verksamhet och ekonomi har fortsatt. God ekonomisk hushållning Från och med den 1 januari 2013 kompletterades lagstiftningen om God ekonomisk hushållning. På samma sätt som tidigare ska förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering om målen och riktlinjerna för verksamhet och ekonomi uppnåtts och följts. Nytt är att det ska göras en utvärdering av den ekonomiska ställningen och dess utveckling. Sveriges Kommuner och Landsting har inte gett ut några anvisningar om vad utvärderingen ska innehålla. Ett sätt att göra utvärderingen är att anknyta till den pedagogik med nyckeltal eller dylikt som redan används i kommunen. Det kan bli förvirrande att införa nya begrepp som inte är kända. Ställning och utveckling av eget kapital och soliditet redovisas på sidan 22. Verksamhetsmål för att uppnå God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige fastställde i Budget 2014 och flerårsplan tre verksamhetsmål för att uppnå God ekonomisk hushållning. 1. Kommunen köper redan idag tjänster, som av effektivitetsskäl och ekonomiska skäl, inte bör utföras av kommunens egen personal. Nämnderna skall fortlöpande pröva om det går att inom nämndens verksamhet med bibehållen kvalitet, bättre effektivitet och ekonomi öka andelen tjänster som utförs av annan eller som utförs genom intraprenad. 2. Energiåtgången i kommunens nuvarande verksamheter ska, till följd av såväl energiinvesteringar som sparsamhet och andra åtgärder, årligen minska. 3. Kommunens fastighetsinnehav ska endast bestå av fastigheter som identifierats som strategiska samt fastigheter på vilka verksamhetslokaler i kommunalt bruk finns. Övriga fastigheter ska säljas. Måluppfyllelse 1. Kommunstyrelseförvaltningen prövar löpande om externa alternativ kan ge bibehållen kvalitet, bättre effektivitet och ekonomi än vad förvaltningen kan ge. Det finns områden där extern part arbetar tillsammans med kommunen. Inom Teknik- och planförvaltningen köps entreprenadtjänster för beläggningsarbeten samt vinterväghållning i de mindre tätorterna för att få så effektiv och bra kvalitet som möjligt. Sedan 2014 pågår ett samarbete angående kart- GIS- och mättjänster med Kumla kommun. Det är ett sätt att klara kompetensförsörjningen inom det kommunaltekniska området. Inom Miljö- bygg- och myndighetsnämndens område kan myndighetsutövningen inte överlåtas till annan. Samverkan sker emellertid till och från med andra handläggare inom verksamhetsområdet i länet. Socialnämnden har beslutat om utökad samverkan med Kumla kommun avseende familjehemsvård. Syftet är att bedriva verksamheten effektivare och med högre kvalitet. Inom socialnämndens område utförs tjänster genom upphandling av externa vårdoch gruppboendeplatser. Det sker i de fall där det är mer ekonomiskt lönsamt än att bedriva i egen regi, och/eller då förvaltningen inte har möjlighet att utföra insatserna själva. Under en period 2014 hyrdes socialsekreterare inom IFO:s barn- och familjeenhet.in Förvaltningen hade inte möjlighet att rekrytera en socialsekreterare till den tjänst som blev vakant under sommaren.. Extern LSS-boendeplats har köpts. Dessutom utförs tjänster inom Personlig assistans i ett flertal fall av externa utförare. Målet är delvis uppfyllt. 2. Arbetet med att säkerställa mätmetoder avseende förändringar av energiförbrukningen kommer att fortsätta under hösten/vintern. Åtgärder för att kunna särskilja vad som är fastighetsel respektive verksamhetsel ska kommer att genomföras. DELÅRSRAPPORT

24 Förvaltningsberättelse Inom VA-verksamheten har ett stort arbete med energieffektivisering genomförts. Verksamheten har i stort sett kunnat göra sig oberoende av fossilt bränsle. I VA-processerna arbetas kontinuerligt med energieffektivisering. Inom förskoleverksamheten lämnas små enheter till förmån för större. Det ger stordriftsfördelar och ökad effektivitet vilket påverkar energiförbrukningen. Målet är delvis uppfyllt. Förbättrade mätmetoder kommer att underlätta måluppföljningen. 3. Under 2014 har försäljning av fastigheter skett. Det finns fler fastigheter som pekats ut som icke strategiska och som heller inte använts av kommunen. Av olika skäl är de för närvarande inte lämpade för försäljning. Teknik- och planförvaltningen har gjort en översyn av markreservens fastigheter för att identifiera eventuella fastigheter till försäljning. I avvaktan på en ny översiktsplan bör kommunen vara restriktiv med försäljning. Målet är uppfyllt. Finansiella mål Kommunfullmäktige fastställde i samband med budget 2014 och flerårsplan tre finansiella mål. 1. Kommunens skattefinansierade verksamhet ska ha en investeringsvolym på maximalt 75 mkr under planperioden, exklusive bostäder i kv Kronan. 2. Kommunens låneskuld ska under planperioden minska med minst 20 mkr. Nyupplåning får dock ske för bostäder i kv Kronan samt för investeringar inom avgiftskollektiven. 3. Kommunen ska under perioden ( ) bedriva verksamhet så att resultatet på sikt ska vara minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Måluppfyllelse Samtliga tre finansiella mål avser hela planperioden Det innebär att det i delårsrapporten görs en bedömning av om måluppfyllelse kommer att uppnås. 1. Under delårsperioden investerades totalt för 42,6 mkr, exklusive Kv Kronan investerades för 16,5 mkr. Det återstår således 58,5mkr till restriktionen i målet. Investeringstakten under 2014 ligger under det finansiella investeringsmålet. Målet bedöms kunna uppfyllas. 2. Under delårsperioden har nyupplåning för Kv Kronan verkställts med 9,0 mkr. Nyupplåning utöver låneskuldsmålet har inte gjorts. Det återstår ca 2,5 år av planperioden inom vilken kommunens låneskuld ska amorteras med minst 20 mkr. Med hänsyn till tidigare gjord amortering med 39 mkr under 2012, den restriktivare investeringsbudgeten, och budgeterade resultatnivåer, bedöms det som sannolikt att målet kommer att uppnås. 3. Prognosen för 2014 visar ett balanskravsresultat med 8,8 mkr. Det motsvarar 1,2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag För att nå målet 2 procent krävs det ett resultat som är 6,1 mkr bättre. Det finns emellertid möjligheter att uppnå det finansiella resultatmålet under planperioden. Budgeterad resultatnivå för år är 7,4 mkr, 12,9 mkr respektive 14,1 mkr. Målet bedöms kunna uppfyllas. Uppdrag i Budget 2014 I samband med Budget 2014 beslutade kommunfullmäktige om sammanlagt 13 olika uppdrag som skulle återredovisas till kommunstyrelsen under I maj 2014 redovisades uppdragen till kommunstyrelsen, KS st av uppdragen skulle rapporterats till och med maj Av dessa uppdrag beslutades det att 9 av uppdragen var slutförda. För återstående 2 uppdrag förlängdes tiden för återrapportering. För uppdrag nr 10 angående förslag till plan för strategiskt markinnehav förlängdes tiden för uppdraget med ett år. Frågan hänger nära samman med pågående arbete med översiktsplanen. För uppdrag nr 11 angående analys av lokalbehovet för kommunens verksamhet förlängdes tiden för uppdraget till december Styrning och uppföljning av verksamhet och ekonomi Under 2013 infördes nya uppföljningsrutiner av verksamhet och ekonomi. Rutinerna har utvecklats ytterligare under Förutom månadsvisa rapporter har en tertialrapport redovisats till kommunstyrelsen i maj Prognosen i tertialrapporten visade på ett resultat för 2014 på 5,7 mkr. Samtliga DELÅRSRAPPORT

25 Förvaltningsberättelse nämnder förutom Miljö- bygg- och myndighetsnämnden signalerade underskott. Vid den tidpunkten bedömdes nämnderna sammantaget göra ett budgetunderskott på cirka 4 mkr. Kommunstyrelsen beslutade godkänna rapporten och att lämna följande uppdrag. Socialnämnden skulle till nästa kommunstyrelsesammanträde i september, redovisa vilka åtgärder man avser vidta för att budgeten ska kunna hållas. Kommundirektören fick i uppdrag att till nästa kommunstyrelsesammanträde redovisa förslag på hur kommunstyrelsen ska kunna hålla sin budget. Redovisning av tidigare givna uppdrag till Teknik- och plannämnden samt Kultur- och utbildningsnämnden angående att hålla budgeten, godkändes. Det nya verktyget för uppföljning av mål, verksamhet och ekonomi, Cockpit, har börjat användas under Socialförvaltningen har använt Cockpit till att sammanställa sin delårsrapport. Under 2014 planerar också kommunstyrelseförvaltningen att börja använda Cockpit. I juni 2014 fastställde kommunfullmäktige styrdokument i Hallsbergs kommun. I styrdokumentet beskrivs det styrsystem som Hallsbergs kommun har infört. Styrsystemet är en målmedveten styrprocess som syftar till att påverka organisationens beslut och beteende i riktning mot önskat resultat och effektivitet. Styrsystemet omfattar hela kommunkoncernen och bygger på målstyrning och delaktighet. Styrningen i Hallsbergs kommunkoncern utgår från kommunens vision/strategiska områden samt vid varje tidpunkt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Med hjälp av strategiska områden i dokumentet gemensamma planeringsförutsättningar och de ekonomiska ramarna som fastställs i årsbudgeten styrs Hallsbergs kommun. Investeringsplanen har förändrats och delats upp i reinvesteringar och strategiska investeringar. Det ger nämnderna bättre planeringsförutsättningar och större bestämmanderätt om sina investeringar. DELÅRSRAPPORT

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Gröndahl Kim Gustafsson Granskning av delårsrapport 2014 Hallsbergs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31. Timrå kommun Oktober 2014 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 www.pwc.com/se Anders Färnstrand Auktoriserad revisor Oktober 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Annie Wang Revisionskonsult 11 oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Revisionsrapport Delårsrapport 2012 Hallsbergs kommun

Revisionsrapport Delårsrapport 2012 Hallsbergs kommun Revisionsrapport Delårsrapport 2012 Hallsbergs kommun Lars Wigström Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport Överkalix kommun

Granskning av delårsrapport Överkalix kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Anna Carlénius Revisionskonsult September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Syfte och revisionsfrågor...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Maria Schönbeck Alexander Arbman Jörn Wahlroth Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Ekerö kommun Anders Hägg Marlene Bernfalk Samir Sandberg Oktober 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 3 2 Inledning 4 2.1 Bakgrund 4 2.2

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Surahammars kommun

Granskning av delårsrapport. Surahammars kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Magdalena Bergfors Helene Ellingsen Elisabeth Husdahl Surahammars kommun Oktober Granskning av delårsrapport Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport Nynäshamns kommun

Granskning av delårsrapport Nynäshamns kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Richard Vahul Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Simon Löwenthal Revisionskonsult Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Sofia Nylund Certifierad kommunal revisor Håbo kommun Charlotta Franklin Revisionskonsult Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning...

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Carlsson Mattias Bygghammar Karin Johansson Granskning av delårsrapport 2015 Vara Kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Lisbet Östberg Granskning av delårsrapport 2013 Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Hallsbergs kommun. Oktober Lars Wigström. Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Delårsrapport Hallsbergs kommun. Oktober Lars Wigström. Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Hallsbergs kommun Oktober 2009 Lars Wigström Certifierad kommunal revisor 200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport Landstinget i Kalmar län

Granskning av delårsrapport Landstinget i Kalmar län www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Rebecka Hansson Kerstin Sikander Caroline Liljebjörn Alexander Arbman Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Övertorneå kommun Conny Erkheikki Aukt revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 www.pwc.com/se Linda Yacoub Sofia Nylund Susanna Collijn Oktober 2013 Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 Vaxholms stad Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning s. 3 Delårsrapportens

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Anna Carlénius Revisionskonsult September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Dennis Hedberg Hanna Franck-Larsson Micaela Hedin Granskning av delårsrapport 2014 Bollnäs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 Granskningsrapport Daniel Brandt Jonas Axelsson Remmi Gimborn Granskning av delårsrapport 2017 Melleruds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport Nynäshamns kommun

Granskning av delårsrapport Nynäshamns kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Richard Vahul Certifierad kommunal revisor Jenny Nyholm Revisionskonsult Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1.

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2015

Översiktlig granskning av delårsrapport 2015 www.pwc.com/se Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2015 Översiktlig granskning av delårsrapport 2015 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun

Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Carl- Gustaf Folkeson Certifierad kommunal revisor Bengt-Åke Hägg Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2018

Granskning av delårsrapport 2018 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Lisbet Östberg Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Härnösand kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Härnösand kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2015-08-31. Härnösand kommun Oktober 2015 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2018

Granskning av delårsrapport 2018 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Richard Vahul Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Simon Löwenthal Revisionskonsult Sophie Karlsson Revisionskonsult Oktober 2018

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Sofia Nylund Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Tyresö kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun Rapport avseende granskning delårsrapport 2011-08-31. Forshaga Kommun Oktober 2011 Innehåll Sammanfattning och kommentarer...1 1 Inledning...2 1.1 Syfte...2 2 Iakttagelser...3 2.1 Periodiseringar och delårsbokslutshandlingar...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Inger Andersson Certifierad kommunal revisor Elinore Fahlgren September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 www.pwc.com/se Carl-Stefan von Engeström Mazén Sliwa Roger Burström Oktober 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Tierps kommun pwc Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-06-30 Krokoms kommun 2007-09-12 Hans Stark *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning och åtgärdsförslag...1 Inledning...2 Inledning och regelverk...2

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Årsredovisning 2014 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande har ordet 1 Den kommunala årsredovisningen 2 Omvärldsanalys 3 Förutsättningar i kommunen 5 Väsentliga händelser 6 Kommunens verksamhet

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2018

Granskning av delårsrapport 2018 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Hanna Franck Larsson, Certifierad kommunal revisor Viktor Hallström Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Maria Schönbeck Revisionskonsult 19 oktober 2017 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport Rättviks kommun

Granskning av delårsrapport Rättviks kommun www.pwc.se KLK 2017/747 2017.1458 2017-11-07 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Emil Forsling, auktoriserad revisor Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

UTKAST! Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2008 Ljusdals kommun

UTKAST! Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2008 Ljusdals kommun Revisionsrapport* UTKAST! Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2008 Ljusdals kommun September 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Lena Sörell Godkänd revisor *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

Delårsrapport för Österåkers kommun

Delårsrapport för Österåkers kommun Ordförandeförslag 00 Till Kommunfullmäktig Datum 2014-10-14 Dnr KS 2014/0282 Delårsrapport för 2014-01 -01-2014-08-31 Beslutsförslag Kommunfullmäktiges ordförande föreslår Kommunfullmäktige besluta 1.

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 14 oktober 2005 Antal sidor 6

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 14 oktober 2005 Antal sidor 6 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2005 KPMG 14 oktober 2005 Antal sidor 6 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Revisionsmål 2 5. Granskningens omfattning 2

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2

Läs mer

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Tjänsteskrivelse 1 (7) Kommunledningsförvaltningen Birgitta Hammar 2017-10-04 Dnr KS 2017-821 Kommunstyrelsen Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Förslag till

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer