Skogsbruket FÖRENINGEN FÖR SKOGSKULTUR INFORMERAR ROTPRISETS BETYDELSE SKOGSINDUSTRINS KOSTNADSSTRUKTUR ÄR KOMPLICERAD.

Transkript

1

2 Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR ÅRGÅNG FÖRENINGEN FÖR SKOGSKULTUR INFORMERAR ROTPRISETS BETYDELSE SKOGSINDUSTRINS KOSTNADSSTRUKTUR ÄR KOMPLICERAD. FRAMTIDSUTSIKTER FÖR VIRKESHANDELN BOLAGEN TIGER SOM MUSSLOR. NY VIRKESHANDELSAKTÖR PÅ ÅLAND FRAMTIDSTRON DOMINERAR. VIRKESKÖPARE UTVIDGAR VERKSAMHETEN BOLAGENS AKTIVITET FLYTTAR VÄSTERUT. FÖRSTA GALLRING DEN SJÄLVVERKSAMMA HAR BRA LÄGE. VIRKESKÖPARNA PRESENTERAS ÖKAD KONKURRENS I SVENSKFINLAND OCH PÅ ÅLAND. BARMARKSAVVERKNING FRAMTIDENS TREND? LYCKAD SLUTAVVERKNING I AUGUSTI MED FÅ SPÅR. PRISGARANTIER SKOGSBOLAGEN GER TILLÄGGSLIKVIDER I SLUTET AV ÅRET. ENERGIVED TILLVARA NYTT KONCEPT FÖR GALLRING, KRANVÅG UNDERLÄTTAR ARBETET OCH REGLER FÖR MÄTNING. PÅ OMSLAGET: BARBARA ALM PÅ MÖRBY LÄT AVVERKA I AUGUSTI. FOTO: MARIA LINDÉN 2

3 Skogsbruket ISSN Utgivare Föreningen för Skogskultur rf Redaktion Orrspelsgränden 4, Helsingfors tfn fax Chefredaktör Klaus Yrjönen tfn Redaktionssekreterare Maria Lindén tfn Redaktör Gerd Mattsson-Turku tfn Medarbetare Bjarne Andersson tfn Helena Forsgård tfn Bertel Widjeskog tfn Christian Hildén tfn Annonser: Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn fax Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn Tidningen Skogsbrukets helårsprenumeration (11 nummer) 36 i Finland 340 SEK i Sverige 43 övriga länder. Tidningen Skogsbrukets halvårsprenumeration (6 nummer) 22 i Finland 210 SEK i Sverige 26 övriga länder. Aktia bank Abp IBAN: FI BIC:HELSFIHH Sampo bank Abp IBAN: FI BIC: DABAFIHH endast i Sverige Swedbank AB IBAN: SE BIC: SWEDSESS Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2008 LEDAREN En svart dag för den finska skogsindustrin DEN 10 SEPTEMBER 2008 kom våra två skogsjättar Stora Enso och UPM med besked om fabriksnedläggningar och rationaliseringar i Finland som innebär att över arbetstagare får gå. Den tredje stora aktören M-real har inte ännu kommit med lika drastiska nedskärningar, men mer är att vänta även från det hållet. Grundorsaken till massa- och pappersindustrins svårigheter är att efterfrågan på pappersprodukter på världsmarknaden minskar sedan några år tillbaka. Även i Asien har tillväxttakten avtagit. Det här har lett till överkapacitet och lönsamhetsproblem för vår produktinriktade industri. Nu måste skogsindustrin fokusera på de lönsammaste marknaderna, utveckla nya produkter och bli mera kundinriktad. Ett exempel på nytänkande är Tetrapak som erbjuder kunderna helhetsservice genom att producera förpackningarna och också sköta om packandet av kundens produkt. Många andra faktorer inverkar på skogsindustrins lönsamhet. De förestående ryska exporttullarna kommer radikalt att minska mängden importvirke och förorsaka störningar i virkesförsörjningen till våra industrier. Stora Enso deklarerar nu klart att virkesimporten från Ryssland inte i framtiden spelar någon roll i virkesanskaffningen till de inhemska fabrikerna. Virkes- och energipriserna spelar också en roll i skogsindustrins situation, men är nog inte det verkliga orsakerna som ligger bakom de aktuella åtgärderna. Regeringen har genom sitt beslut om skattelättnader för virkesförsäljningsinkomster strävat till att stimulera den inhemska virkeshandeln. Det ser ut att fungera. Virkesförsäljningen har under de senaste veckorna varit rekordstor och underlättar den förestående anpassningen. Det är viktigt att statsmakten så fort som möjligt kommer ut med information om hur skattelättnaderna tolkas i praktiken. Skattelättnader borde vara möjliggast rättvisa och inte gynna någon försäljningsform. Bottennoteringen i debatten kommer dock från oppositionen som beskyller regeringen för skogsindustrins problem. Även om nedskärningarna inom skogsindustrin är dramatiska och drabbar enskilda orter och familjer hårt, så har de varit väntade och utgör ett nödvändigt led i utvecklingen mot ett nytänkande. Lönsamheten förbättras och efterfrågan på inhemskt virke är god. Det är positivt för vårt skogsbruk och skogsägarna kan med tillförsikt blicka mot framtiden. Virke av hög kvalitet som produceras i våra skogar kommer ha en bra efterfrågan i fortsättningen. Nya produkter med högre förädlingsgrad samt bioenergi ger oss nya möjligheter. 3

4 Skogsutbildningen på svenska fyller 100 år Det har gått 100 år sedan den svenskspråkiga skogsutbildningen startade i Söderkulla i Sibbo år Då lades grunden till den nuvarande utbildningen för skogsfolk på svenska i Finland. Hundraårsjubiléet kommer att firas i Ekenäs på yrkeshögskolan Novia fredagen den 3 oktober. Festligheterna inleds med ett besök i skolans skogar på förmiddagen, berättar Britt-Mari Fagerström som idag är programansvarig för Skogsbruk på yrkeshögskolan Novias linje för Naturbruk och miljö. Festen fortsätter med kaffe, tårta och festföredrag i Novias matsal klockan Där kan man också under dagens lopp bekanta sig med en ut- ställning över skolans utveckling genom århundradet. Födelsedagskaffet ackompanjeras av festföredrag som hålls dels av skolans nuvarande lärare och elever men också före detta elever från olika tidsepoker har tillkallats att berätta om sin tids skogsstudier. Föredragen som hålls i Novias auditorium börjar klockan 14. Av talarna kan nämnas bl.a. Romi Rancken, Britt-Mari Fagerström, Håkan Nystrand, Lars-Åke Grönqvist, Erik Selenius, Lars-Åke Ekman, Svante Nilsson, Danne Mattson, Kim Österberg och Robert Lindholm. Erik Selenius o Lars-Åke Grönqvist har bägge studerat vid skogsskolan i början av 1950-talet. När Forstis 75-års fest firades år 1983 var Lars- Åke Ekman elevföreningens ordförande. Festen avrundas med middag på skolan. Det är nu 100 år sedan skogsutbildningen på svenska startade i Söderkulla i Sibbo. Så nu är det JUBILEUMSDAGS i Ekenäs den 3 oktober Skogsbesök Uppvaktningar Skogsutbildning på svenska under 100 år Tillbakablick på utvecklingen B-M Fagerström Arbetsuppgifterna inom skogssektorn förr o nu. Håkan Nystrand Vad för framtiden med sig? Romi Rancken Kaffeservering Minnen från studierna från 1950-talet till 2000-talet Middag med fri samvaro Närmare information och anmälningar britt-mari.fagerstrom@novia.fi Arrangörerna hälsar alla intresserade välkomna, anmälningar tas emot av Britt-Mari Fagerström. Gemensam kampanj för leveranshuggare Stora Enso lovar skogsägare som tecknar ett leveranskontrakt senast den 15 december en bonussedel på en euro per såld kubikmeter för inköp av en Husqvarna såg, antingen en motorsåg eller en röjsåg. Maximibonusen är 150 euro och skogsägaren har några modeller att välja bland. 4

5 Lagproposition om skattefrihet för virkesförsäljning på remiss SKATTEN PÅ INKOMSTER AV FÖRSÄLJNING AV VIRKE SJUNKER TEMPORÄRT. SKATTELINDRINGEN GÄLLER TILL UTGÅNGEN AV ÅR 2011, EN FÖRLÄNGNING MED ETT ÅR JÄMFÖRT MED DET SOM TIDIGARE ANGETTS. PROPOSITIONEN HAR SAMBAND MED BUDGETPROPOSITIONEN FÖR 2009 OCH ÄR AVSEDD ATT BE- HANDLAS I SAMBAND MED DEN. Regeringen föreslår att femtio procent av inkomsterna av virkesförsäljning som skett under perioden ska vara skattefria om inkomsterna erhålls före utgången av Om inkomsterna erhålls under år 2011 är 25 procent av inkomsterna skattefria. Regeringen föreslår vidare att 25 procent av inkomster av virkesförsäljning som sker mellan och ska vara skattefria om inkomsten erhålls före utgången av Kolla datum i ditt kontrakt Många skogsägare har varit i kontakt med sin virkesköpare och frågat om det är möjligt att riva det gamla kontraktet och skriva ett nytt. De virkesköpare som SKOGSBRUKET talat med uppger att svaret är nej. Ett kontrakt gäller den tid som är angiven på kontraktsblanketten. Vid rotköp är tiden vanligen två år. De senaste årens varma vintrar har gjort att många virkesköpare förhandlat om en treårig drivningstid med skogsägaren, då avverkningsobjektet är på en torvmark eller vattensjuk momark. Avsikten med en förlängd drivningstid är att det förhoppningsvis under tre år ska komma en kall vinter, då marken fryser, som gör det möjligt att utföra avverkningen utan förödande spår i terrängen. Om du har sålt virke, men skogen fortfarande är oavverkad, lönar det sig att ta fram virkeskontraktet och se när drivningstiden utgår. Om den har utgått och skogen fortfarande är oavverkad, ska du skriva ett nytt kontrakt. Då har OBS! Många saker är oklara tills lagen om temporär skattelindring kommer. Innehållet i lagen var inte känt när tidningen gick i tryck. du åtminstone ett kontrakt som berättigar till skattelättnad. Förskott viktig förhandlingsfråga Det andra viktiga datumet är när du får pengarna från virkesförsäljningen. För att få femtio procents skattelättnad ska pengarna finnas på ditt konto senast Om pengarna inflyter först under år 2011 är skattelättnaden bara 25 procent. Förskott blir nu en viktig förhandlingsfråga vid virkesförsäljning. Ju större förskott desto större bli skogsägarens nytta av skattelättnaden. Det har varit kutym att skogsägaren har fått omkring tjugo procent av virkeslikviden i förskott, oftast inom en månad från det att kontraktet ingicks. Begränsad rätt till avdrag För utgifter som uppkommit av arbete som gett virkesinkomster som berättigar till skattelättnad får skogsägaren avdra endast femtio procent resp. tjugofem procent. Till den här typen av utgifter räknas bl.a. kostnader för avverkning och skogstransport vid leveransförsäljning och för bottenröjning inför maskinell avverkning. Även rätten att avdra kostnader för resor mellan bostaden och skogen begränsas till den del resorna berör virkesförsäljning som berättigar till skattelättnad. Kostnaderna för skogsförnyelsearbeten är avdragbara till sitt fulla belopp. Första gallringar Inkomster av försäljning av virke från förstagallringar är skattefria när virkesaffären gjorts och inkomsterna erhålls senast den 31 december Som förstagallring betraktas avverkning i skog där trädbeståndets genomsnittliga diameter före avverkningen är högst 16 cm på 1,3 meters höjd från marken. Kostnader som uppkommit av förstagallringen är inte avdragbara. Skattefriheten föreslås vara valfri och den beviljas på basis av skogsägarens yrkande i samband med beskattningen. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU Tiotusen elever har lärt sig skog med föreningen Föreningen för Skogskultur har sedan år 1999 hjälpt tiotusen skolelever att uppleva skogen och förstå skogsbrukets betydelse för Finland. Ett studiebesök i skogen tillsammans med en skogsfackman breddar och fördjupar skolans skogsundervisning. Därför stöder föreningen de finlandssvenska skolornas skogsundervisning genom att betala resekostnaderna mellan skolan och skogen. Stödet till skolorna är en av föreningens viktigaste arbetsformer. Lärarnas intresse för studiebesöken är glädjande stort, men det finns ännu en mängd skolor som inte utnyttjat möjligheten. Ungefär 40 skolor använder årligen resestödet. I år har redan 37 skolor ansökt och beviljats resestöd för sammanlagt 1580 elever. Stödet har varit i medeltal 200 euro per skolklass. De finlandssvenska skolorna kan ansöka om resestöd under hela året. Förutsättningen är att en skogsfackman medverkar i programmet. Ansökningsblankett hittas på föreningens hemsida och sänds till föreningens sekreterare Lars Simell c/o Skogscentralen Kusten, Pb 26, Esbo. 5

6 VIRKESHANDEL Vilken betydelse har rotpriset? SKOGSINDUSTRIFÖRETAGEN I FINLAND HAR BEGRÄNSADE MÖJLIGHETER ATT PÅVERKA PRODUKTIONSKOSTNADERNA. ALLA KOSTNADSBITAR ÄR I SIG PROCENTUELLT GANSKA SMÅ. MEN MÅNGA BÄCKAR SMÅ. OCH KONKURRENSEN GLOBALT ÄR STENHÅRD. DET UPPGER DIREKTÖR ANDERS PORTIN PÅ SKOGINDUSTRIN RF. P appersförbundet säger att deras andel av slutprodukten är marginell och skogsägarna att virkets andel är negligerbar. Politikerna anser att energins andel inte är så stor och att energipriset därför kan höjas. Men hur stor är de olika kostnadsposterna? Rotpriset en femtedel av sågarnas utgifter För den mekaniska skogsindustrin, dit sågverk och skivfabriker räknas, är virkesråvaran den största kostnadsposten. Virkesråvarans andel är omkring en tredjedel av totalkostnaderna. I den här kostnadsposten ingår förutom rotpriset som erläggs till skogsägaren också bl.a. avverkningskostnader och kostnader för virkestran- för rotprisen på massaved har varit negativ från år Omräknat till 2007 års värde fick skogsägaren år 1998 när han sålde tallmassaved på rot 18,90 euro/m3. I fjol fick han 16,30 euro. Prisutvecklingen för gran- och björkmassaved har varit liknande. sporten. Enbart rotprisets andel av kostnadsstrukturen inom den mekaniska skogsindustrin är drygt tjugo procent eller en femtedel av totalkostnaderna. Pappersarbetarnas löner stiger fyra procent per år Arbetskraftskostnaderna eller löneutgifterna är ungefär en lika stor kostnadspost både inom cellulosa- och pappersindustrin och den mekaniska träindustrin. Den är ungefär en sjättedel av totalkostnaderna. Inom cellulosa- och pappersindustrin utgör löner till pappersarbetarna åtta procent av totalkostnaderna medan virkeslikvidernas andel stannar vid nämnda fyra procent. Skogsindustrins statistik över pappersarbetarnas lönenivå visar att årsförtjänsten för en pappersarbetare i snitt var närmare euro i fjol. Som jämförelse kan nämnas Rotpriset några procent av cellulosa- och pappersfabrikernas utgifter För cellulosa- och pappersindustrin utgör kostnaderna för virkesråvaran en sjundedel av totalkostnaderna. Kostnaderna för kemikalier och mineraler är en större utgiftspost än virkesråvaran, då de utgör en femtedel av totalkostnaderna Men rotprisets andel av de totala kostnaderna är bara omkring fyra procent. Därför är det förvånande att virkespriserna påstås vara orsaken till att det går dåligt för den inhemska cellulosa- och pappersindustrin. Prisutveckling Cellulosa- och pappersindustrins kostnadsstruktur 2004 Rotpris på massaved omräknade till 2007 års värde Flis och spån 3,9 % Rotpris 3,8 % Importvirke 2,7 % Drivning 2,0 % Transport 1,6 % (Partiprisindex, inhemska varor) /m3 30,0 And ra rå aror och förnödevn heter 23,4 % 25,0 Arbetskraft 1 5,1 % Energi 9,0 % 20,0 15,0 Övriga kostnader 29,5 % 10,0 tall gran björk 5,0 0,0 Virkesråvara 1 4,0 % Avs krivningar 9,0 % att årsförtjänsten för lägre tjänstemän inom pappersindustrin stannar vid euro, dvs. de har en lägre lön är pappersarbetarna. Pappersarbetarna fick ett nytt kollektivavtal i juni, som sträcker sig till mars Under de här åren höjs pappersarbetarna slöner med omkring fyra procent per år. Pappersarbetarnas strejk sommaren 2006 var lång och försämrade dratiskt skogsindustrins resultat. Den förde dock med sig att cellulosa- och pappersfabrikerna kan hålla i gång sin produktionen även under jul och midsommar, vilket är en positiv sak eftersom det kostar att köra ner fabrikerna för några dagar. Många fabriker producerar själv sin energi De direkta energikostnaderna utgör en tiondedel av totalkostaderna för cellulosa- och pappersindustrin. För den mekaniska skogsindustrin är de endast ett par procent. Indirekt påverkar bräns- Mekaniska skogsindustrins kostnadsstruktur 2004 Rotpris 21,8 % Importvirke 3,8 % Transport 3,3 % Drivning 2,7 % Virkesråvara 31,6 % And ra råvaror och förnödenheter 19,8 % Arbetskraft 16,5 % Energi 2,5 % Övriga kostnader 25,2 % Avs krivningar 4,5 % Källa: Statistikcentralen, Skogsforskninginstitutet 2007 Kostnadsstrukturen för cellulosa- och pappersindustrin och för den mekaniska skogsindustrin. Källa: Tapios årsstatistik

7 Krita och stärkelse i papper Vid tillverkning av cellulosa och papper behövs det kemikalier och mineraler för att förbättra papprets egenskaper. Tillsatserna är olika utgående från vilket slags papper som tillverkas och vad det ska användas till. kalciumkarbonat eller krita används som fyllmedel för att minska råvaruåtgången och för att öka papprets ogenomskinlighet och göra det vitare. Halter på upp till femtio procent förekommer. stärkelse gör pappret styvare och starkare hartslim minskar papprets vattenupptagning Världsmarknadspriserna på mineraler och kemikalier har stigit kraftigt under 2000-talet, upp till åtta procent per år. På en cellulosa- och pappersfabrik är rotprisets andel bara omkring fyra procent av de totala kostnaderna. Foto: Skogsindustrin rf. lepriset och elpriset via tillverknings- och transportkostnaderna nästan alla kostnadsposter. Literpriset på dieselolja har stigit markant sedant årsskiftet. Under årets fem första månader steg kostnaderna inom lastbilstrafiken med sju procent. Av den ökningen utgjorde höjda bränslekostnader fyra procent. SKAL, som är branschförbund för transportföretagare, uppger att en kostnadsökning med en procent per månad är något som aldrig förekommit tidigare. Cellulosa- och pappersindustrin är till en del självförsörjande vad gäller energiförbrukningen. Omkring hälften av den el de förbrukar producerar de själva i sina kraftverk. Tack vare de höjda energipriserna satsar enskilda fabriker i olika grad på att höja sin självförsörjningsgrad. Det är märkbara skillnader mellan skogsbolagen. UPM är helt självförjande vad gäller behovet av el. Läggs flera fabriker ner? Skogsindustrin fortsätter sina strävanden att förbättra lönsamheten. Nya beslut om flera stängningar av fabriker, främst sågar, väntas senare i höst. Det spekuleras över vilka finska fabriker som är hotade. I spekulationerna nämns bl.a Stora Ensos såg i Tolkis, Metsä- Botnia i Kaskö och UPM:s såg i Heinola. Kina är både hot och möjlighet Efterfårgan på papper och kartong ökar mycket lite i Västeuropa. Den kraftigaste ökningen finns i Kina. De största investeringarna i ny tillverkningskapacitet inom pappers- och kartongindustrin gör finska företag främst i Kina. Redan idag är drygt sextio procent av den finska skogsindustrins totala produktionskapacitet förlagd till anläggningar utom landets gränser. Men fortfarande är närmare tjugo procent av den finländska exporten relaterad till skog och papper. Ekonomin i Kina växer med En sågverksarbetare har klart lägre lön är en pappersarbetare. I fjol var årsförtjänsten för en sågverksarbetare i snitt euro och för en pappersarbetare euro. Källa: Skogsindustrin rf. omkring tio procent per år. Näst efter USA är Kina världens största producent och konsument av papper. Om konsumtionsökningen fortsätter i samma takt, kommer Kina nästa årtionde att stå för över fyrtio procent av världskonsumtionen av papper och kartong och för över fyrtio procent av konsumtionen av barrsågvaror. I dag förbrukar en kines under 40 kilo papper per person och år. Motsvarande siffra för länderna inom EU är närmare 180 kilo. Kinas export av skogsindustriprodukter har tredubblats från år Den stora produktionsökningen och konkurrensfördelarna på världsmarknaden beror framför allt på låga arbetskraftskostnader. Inom exempelvis möbelindustrin kan man för den lön som betalas till en arbetare i Västeuropa avlöna 35 arbetare i Kina. Trämöbler och träskivor är Kinas viktigaste exportprodukter relaterade till skogsindustrin. Kina har dock begränsade skogstillgångar och måste ty sig till import. Mest virke importeras från Ryssland, närmare fyrtio miljoner kubikmeter per år. Frågan är vad de ryska exporttullarna på virke kommer att innebära för Kina. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU 7

8 VIRKESHANDEL Virkeshandelns utsikter bolagen tiger som musslor VIRKESANSKAFFNINGARNA SKER MED ETT FÖRHÅLL PÅ 3 6 MÅ- NADER, VILKET BETYDER ATT SKOGSBOLAGEN REDAN MED DE AFFÄRER SOM NU GJORTS HAR TRYGGAT VIRKET FÖR DE FÖR- STA MÅNADERNA NÄSTA ÅR. TIDER SOM ALLTSÅ SKA ÖVERLEVAS UTAN RYSKT VIRKE. GENOM ATT NU VARA FÖRUTSEENDE KAN BOLAGEN BYGGA UPP LAGER OCH RESERVER FÖR BEHOVET I BÖRJAN AV ÅRET. För Stora Enso skogs del berättar områdeschef Pekka T Rajala att hösten har börjat livligt, medan början av året var trög. Efter beslutet om skattefrihet på förstagallringar har virkeshandeln trissats upp till en hårresande nivå under de två till tre sista veckorna i augusti. Sista veckan i augusti gjordes alla tiders virkeshandelsrekord i Finland. Under en vecka köpte industrin 2,6 miljoner kubikmeter virke. Virkeshandel på över en miljon kubikmeter per vecka är bra nivå för Finland, påminner Rajala. Målsättningar Under hösten tar man på Stora Enso i beaktande hotet om virkestullarna som ska realiseras vid årsskiftet. Tyngdpunkten på anskaffningarna har flyttats till hemlandet. Under den kommande säsongen strävar man efter rekordlivlig handel också i fortsättningen. Några målsättningar i volymer vill Rajala ändå inte gå ut med. Eftersom årets inledning var svag, ligger man ännu efter i anskaffningarna. Nivån rekordåret 2006 har man ännu inte uppnått. Just nu förbereder sig Stora Enso på att flödet av den ryska massaveden ska ta slut. Tallmassaved kommer att sät- tas in för att ersätta björken. Eftersom sågverken går på sparlåga är flödet av flis och toppmassaved också litet just nu. Också detta bidrar till att efterfrågan på massaved ökar, påminner Rajala. Prisutvecklingen? Prisutvecklingen är svår att förutspå, säger Rajala. Den sätts utgående från balansen mellan utbud och efterfrågan och ur bolagets synvinkel skulle det vara bra om prisnivån skulle hållas stabil. Problemen i sågverkens efterfrågan gör att Rajala förutspår att stockpriset kommer att sjunka. Hälsningar till leveranshuggarna Rajala vill hälsa alla leveranshuggare att deras virke nu är speciellt välkommet. Självverksamhet anser han över lag vara en positiv sak. I det här läget när det inte finns tillräckligt med avverkningsmaskiner är självverksamheten speciellt välkommen. Speciellt förstagallringar och ungskogsvård hoppas han att skogsägarna själva ska ge sig in på. Under de turbulenta virkeshandelsveckorna har Stora Ensos kontraktskunder enligt Rajala fungerat rationellt, så som alla andra skogsägare. Bolaget har gjort stora mängder förstagallringsaffärer med sina kontraktskunder. Kontraktskunderna ger bolaget en bra regelbunden ström av virke. Hoppet står högt speciellt gällande massaved, behovet på sågstock är mindre. Virkeshandelsfrämjande kampanjer Stora Enso har gått ut med en kampanj tillsammans med sin samarbetspartner Husqvarna. Strävan är att främja inflödet av virke och förstås att får in mera leveransvirke. Tanken är att alla parter ska vinna på kampanjen, understryker Rajala. Bolaget behöver virket, skogsägaren får inkomster (och förmån vid köp av Husqvarnas sågar) och samarbetspartnern får sälja flera sågar. Kampanjen pågår denna höst, men Rajala Pekka T Rajala. utlovar liknande uppiggande tilltag också i framtiden. Det är en del av bolagets metoder för att hålla igång den livliga stämningen och talkoandan på virkesmarknaden. I övrigt verkar det mest vara fråga om vackra ord och böner från bolagens håll. Snabbare start i norr Skogschef Juha Mäntylä på Metsäliitto är mycket nöjd med de senaste veckornas virkesutbud. Höstens handel har börjat med fart. Efter meddelandet om skatteförändringarna ökade virkeshandeln också för Metsälliittos del mycket häftigt. Under de senaste veckorna har bolaget köpt nästan 1 miljon kubikmeter virke per vecka. Man köper alla sortiment, såväl rot som leveransköp. Trots att höstens startfart har varit livlig konstaterar han att kvoterna är långt 8

9 ifrån fulla. Regionalt har virkeshandeln under början av året enligt Mäntylä varit livligare i norra Finland. Nu har också övriga regioner kommit starkt igång. Bolagets virkesbehov på årsnivå är ca 25 miljoner kubikmeter från Finland. Målsättningen för detta år är att från privatskogarna komma upp till 18 miljoner kubikmeter. Med den nuvarande farten på virkeshandeln ska målen nog uppnås. Importbortfallet ska ersättas För leveranshuggarna hoppas Mäntylä på vackert väder i skogarna. Massavedsefterfrågan är nu hög, så han hoppas på många leveranser. Också priset på massaved är enligt honom nu bra. Han jämför med priset i Sverige och menar att vi ligger på en bra nivå. När tullarna på virke från öst vid årsskiftet stiger, kommer importen att begränsas till de sortiment som inte är belagda med tullar. Metsäliitto importerar i framtiden endast några hundra tusen kubikmeter virke från Ryssland, berättar Mäntylä. Importen kommer att bestå av flis och björkmassaved med en diameter på Juha Mäntylä. under 15 cm. Några förhöjda tullar kommer man inte att betala. Importvolymen kommer således för bolagets del att sjunka kraftigt. På framtiden ser Mäntylä just nu rätt positivt, om nuvarande virkeshandelstakt fortsätter, kommer bolaget väl att klara av förändringarna vid årsskiftet. Det förutsätter att virkeshandeln också efter årsskiftet fortsätter lika smidig som nu. En återgång till läget som var till exempel i början av detta år vill han inte se. Skatteknepet verkar bita Från UPM Skog kommenterar områdeschef Pekka Rajala virkeshandelsläget på följande sätt; hösten har börjat livligt och det gjordes rekordstora virkesköp under den sista veckan i augusti, vecka 35. Under Rajalas arbetshistoria har han aldrig tidigare upplevt ett lika stort inköp under en vecka. Enligt honom är det ett tecken på att skattebjörnens åtgärder på kort sikt kan ha stor inverkan. Industrin behöver ändå långsiktiga lösningar. Just nu ser det ut som om det livliga läget på virkesmarknaden skulle fortsätta också efter augusti. Utvidgat inköpsområde Målsättningar för slutet av året beror enligt Rajala på hurudana stämplingar och till vilket pris de erbjuds. UPM kommer att vara aktiva, lovar han. På bolaget är man måna om att får sin andel av det totala utbudet och just nu är efterfrågan större än vanligt. Också UPM ska kompensera bortfallet i importen med inhemskt virke. Bolaget är nu aktivt också längre söderut på sydkusten. Från och med förra hösten har man utvidgat verksamheten och rekrytering av ny anskaffningspersonal pågår som bäst. Rajala vill inte heller glömma svenska Österbotten som är bolagets traditionella verksamhetsområde. Här kommer bolaget att fortsätta aktivt med sitt beprövade koncept och arbeta för att upprätthålla de redan goda kundförhållandena. UPM kommenterar inte prisutvecklingen, utan konstaterar att balansen mellan efterfrågan och utbud styr. Man hoppas på balans och sådana priser att virkeshandeln fungerar. UPMs kampanjer? Senare på hösten kommer man från UPM:s sida att vara aktiva. Systematisk marknadsföring pågår hela tiden och bolaget är aktivt på virkesmarknaden, tycker Rajala. På frågan vad det betyder svarar han ändå inte, utan poängterar att man gör bakgrundsarbete med kunderna, som till största delen är privata skogsägare. En bärande möjlighet för UPM är att skattelättnaden fortsätter, anser Rajala. Han hoppas att den partiella skattefriheten ska visa sig vara lika populär som förstagallringsskattefriheten. Hoppas på kontakt av skogsägarna Rajala tycker att bolaget har långsiktiga förmåner som alla bolag inte erbjuder. Han hoppas därför att intresserade skogsägare tar kontakt. Bolaget lovar att de har bra ställningar i virkeshandelsvirvlarna och hoppas att skogsägarnas och deras egna intressen ska träffas. UPM säger sig ha klätt sig i köprocken. Bolagen förlitar sig på statsmakten I tider av rubriker med hot om virkesbrist känns det verkligt fantasilöst att bolagens ledning i själva verket inte har hittat på någonting nytt för att liva upp marknaden. Cheferna hänvisar till att man har vädjat till skogsägarna. Man verkar sitta och vänta på att staten ska lösa problemen, såsom skattefriheten för en viss tid verkar göra. Några egna nya anskaffningsmetoder, kampanjer eller medlemspaket talar ingen av de intervjuade cheferna om. Stora Ensos sågkampanj verkar vara det finaste dessa Finlands största skogsbolagsledare har kunnat komma på. Innovativt man frågar sig. Hotet om virkesbrist är i alla fall verkligt, så man skulle kanske få vänta sig något mer rafflande. TEXT: MARIA LINDÉN BILDER: SKOGSBOLAGEN Pekka Rajala. 9

10 VIRKESHANDEL Flis väntar på att exporteras till Korsnäs pappersbruk i Gävle från Carl Rundbergs anläggning på Åland. Åländska skogsbolag får konkurrens av UPM SITUATIONEN FÖR DE BÅDA SKOGSBOLAGEN PÅ ÅLAND ÄR LIK DEN I OMVÄRLDEN MAN KUNDE SÄLJA MER MASSAVED ÄN MAN FÅR TAG I MEDAN EFTERFRÅGAN PÅ SÅGAT VIRKE HAR MINSKAT. DESSUTOM HAR ÄVEN UPM BÖRJAT SNEGLA PÅ ÅLAND SOM HITTILLS VARIT EN VIT FLÄCK PÅ STORBOLAGETS INKÖPSKARTA. DET KAN I SIN TUR LEDA TILL EN STÖRRE DRAGKAMP OM VIRKET FRÅN DE ÅLÄNDSKA SKOGARNA. Det gäller att ha is i magen och att försöka rätta sig efter marknadsläget, säger Joakim Blom som är vd för Ålands skogsägarförbund och Ab Skogen. Det går upp och ner i branschen och just nu är det på nedåtgående. Det är i och för sig helt normalt, den högkonjunktur vi haft kan inte vara för evigt. Nu ser vi först och främst till att avverka för att hålla igång vår såg och vår flis, säger Jan Stenlund som är vd vid Carl Rundberg Ab. Finns potential Massaved efterfrågas just nu men volymerna man får in är inte tillräckliga. De stora volymerna av massaved kommer vid en slutavverkning men eftersom timret inte är lika efterfrågat är slutavverkningen inte heller det första man prioriterar. Vi försöker i stället uppmuntra till första och andra gallringar och det finns potential i de åländska skogarna med hektar som borde gallras, säger Joakim Blom. Ab Skogen har ett eget renseri där man framställer cellulosaflis av massaveden och allt går på export till Korsnäs pappersbruk i Gävle. Ab Skogen har sålt flis till Korsnäs i 40 år. Det är med andra ord ett långt affärsförhållande som hittills varit bra för båda parter och som man inte bryter hur lättvindigt som helst. Ännu har vi inte hittat någon orsak att byta köpare. Men det betyder ändå inte att vi inte ska konkurrensutsätta vår verksamhet, säger Blom. Den flis som kommer från Ab Skogen räcker till två veckors produktion per år för Korsnäs pappersbruk. Det låter kanske inte så mycket men för Korsnäs är det viktigt att produktionen hålls i gång alla veckor per år, säger Blom och därmed är flisen från Ab Skogen en viktig om än en rätt liten kugge i Korsnäs stora hjul. Inget vettigt pris Ab Skogen har en egen klentimmersåg och det mesta som sågas eller % har gått på export till bland annat Frankrike, Belgien, Holland och Tyskland. Försäljningen sköts av en konsult som bor i Frankrike. En del säljs även till byggvaruföretag på Åland. Just nu är utbudet av sågat virke betydligt större än efterfrågan på marknaden i Europa och det märker man av även vid Ab Skogen. Vi såg början till nedgång- 10

11 en i augusti ifjol och nu har det blivit ännu svårare att få vettigt betalt för sågat virke. Vi sågar mindre just nu, säger Blom. Ab Skogen har 15 anställda, av dem jobbar drygt hälften vid sågen. Vi försöker blicka framåt och har inte tänkt permittera trots nedgången. Vi har till exempel installerat ett nytt flissåll som gör att vi kan leverera flis av högre kvalitet till Korsnäs och därmed kan vi få ut ett bättre pris, säger Blom. Inte samma brådska Jan Stenlund, vd vid Carl Rundberg, säger samma sak som Blom det finns ett överutbud på sågat virke och exportmarknaden har gått ner kraftigt. Vi har inte samma brådska att få igång sågen i höst som tidigare år. Däremot vill vi gärna ha in mer massaved som med dagens prissättning förmodligen blir intressantare för skogsägarna, säger Stenlund. Också Rundbergs säljer all cellulosaflis på export till Korsnäs i Gävle och har liksom Ab Skogen gjort det i många decennier. Rundbergs har även ett komplett utbud av sågat virke för husbyggarna som säljs dels via en egen brädgård, dels via byggvaruföretag på Åland. Det är en liten styrka för oss att vi kan sälja en del av vårt sågade utbud på hemmaplan men även här känner vi av konkurrensen. Vi är inte ensamma på marknaden, det kommer in en del sågat utifrån som pressar våra marginaler. UPM på gång Vi avvaktar och ser, säger Jan Stenlund, vd vid skogsbolaget Carl Rundberg, om UPM:s inbrytning på Åland. Åland har hittills varit en vit fläck på UPM Skogs inköpskarta men från och med den 1 juli har bolaget utvidgat sitt inköpsområde så att det numera omfattar hela Svenskfinland inklusive Åland. Mikael Bäckman är nyutnämnd distriktschef för området och säger att man som bäst arbetar på att bemanna distriktet med egna uppköpare. Dock vet man ännu inte hur man gör med Åland om landskapet får en helt egen UPM-representant eller om inköpen sköts på annat sätt, till exempel i samarbete med något av skogsbolagen. Vi är mest intresserade av sågflis och massaved, antingen färdigt flisat eller som rundvirke, säger Bäckman. Åland må te sig som en liten prick i havet men här finns enligt Bäckman outnyttjade skogsresurser. Den årliga tillväxten på Åland beräknas till kubikmeter medan endast hälften avverkas. Vi köper virke i bland annat Sverige, de baltiska länderna och Skottland och fartygen som fraktar virke till oss kör redan förbi Åland så transporten är inget problem, säger Bäckman. Priset då? Det är klart att det åländska virket inte kan vara dyrare än det vi får på annat håll för att vara intressant för oss. Han tycker inte att inbrytningen på den åländska marknaden är speciellt dramatisk. Vi är ett alternativ som det förhoppningsvis är intressant att pröva på antingen för de åländska skogsbolagen eller för enskilda skogsägare som kan sälja massaved för en hel pråm, det vill säga mellan och kubikmeter, säger Mikael Bäckman. På kort sikt Vi prioriterar första och andra gallringar framom kalavverkningar för att få in mer massaved, säger Joakim Blom, vd vid Ab Skogen. Joakim Blom ser UPM.s inbrytning på Åland som en naturlig utveckling och man kan inte hindra enskilda skogsägare att sälja åt vem de vill. En större aktör kan kanske betala mer på kort sikt men vill å andra sidan enbart ha de bästa bitarna. Vi tar däremot hand om allt och sköter även en del av förädlingen på Åland, säger han. Vi måste hänga med och se vad som händer och sedan ta ställning till eventuella åtgärder från vår sida, säger Jan Stenlund. Torbjörn Björkman är verksamhetsledare vid Ålands skogsvårdsförening. Han säger att det är både bra och dåligt om UPM kommer in som en ny uppköpare på Åland. Det är bra om priserna kan höjas. Om man ser till medelrotpriset som baserar sig på virkesprisuppgifter för åren ligger Åland långt efter nivån på fastlandet 18,78 euro här mot 34,88 euro i övriga Finland. Men om konkurrensen leder till att dagens verksamhet vid de båda skogsbolagen riskeras är det naturligtvis illa ur samhällsekonomisk synvinkel. Men i en tid med virkesbrist är det här en naturlig utveckling, säger Torbjörn Björkman. TEXT OCH FOTO: HELENA FORSGÅRD 11

12 VIRKESHANDEL Livlig virkesmarknad öppnar nya möjligheter SEDAN ÅRSSKIFTET HÅLLER STORA ENSO PÅ ALLVAR ATT ETA- BLERA SIG I SVENSKA ÖSTERBOTTEN. EN AV BOLAGETS NYA KUNDER I LANDSKAPET ÄR SKOGSÄGAREN OCH -ENTREPRENÖ- REN LEIF SKARPER. HAN BYTTE VIRKESINKÖPARE I VÅRAS OCH ÄR NÖJD MED SITT BESLUT. I svenska Österbotten har de stora virkesinköparna UPM och Metsäliitto dominerat marknaden i många år. Men från och med i år har konkurrensen om de privata skogsägarnas virke ökat. Som bäst håller nämligen en tredje skogsjätte Stora Enso på att etablera sig i landskapet. Virkesbristen sätter bolagen i rörelse Bolaget har sin största koncentration av industrier i den östra och sydöstra delen av landet. Den västra delen är till stora delar outforskat område. I den finska delen av landskapet har man endast varit verksamt i fyra till fem år. Och nu är det alltså dags att erövra den svenska. För oss är det en naturlig utvidgning och ett led att försäkra sig om det inhemska slå en signal och reda ut vad det fanns för möjligheter och hur deras priser är. En annan sak som är positivt är att de betalar för det köpta virket snabbare än de andra två. Bra med ökad konkurrens Enligt Skarper är en annan fördel att bolaget tar emot lång- Det är klart att det är tufft eftersom vi konkurrerar om samma skogsägare. Peter Nyman håller på allvar att etablera Stora Enso i Österbotten. Bolaget konkurrerar huvudsakligen med UPM och Metsäliitto om virket i landskapet. virket. En orsak är virkestullarna, som har påskyndat etableringen västerut. Vi behöver virke lika mycket som de andra, säger Peter Nyman, anskaffningsförman i Österbotten. I våras knöt Nyman till sig en ny kund som bytte bolag från Metsäliitto. Han heter Leif Skarper som är skogsägare och -entreprenör i Vörå- Maxmo. Skarper är nöjd med sitt beslut. Jag sålde massaved på leverans i våras och jag är nöjd med priserna som de har på leveransvirket. Deras priser var högst av alla när det kommer till massaved och det var en orsak till att jag valde att sälja åt dem. Prismässigt är de mycket konkurrenskraftiga, säger han. En annan avgörande faktor var att Skarper från tidigare hade goda kontakter med bolagets man i Österbotten, Peter Nyman. Därför var det enkelt att massa med fallande längder medan andra inte köper in virke som är över tre meter. Han anser också att skogsägarkunderna i landskapet mår bra av att konkurrensen har ökat. Tidigare var marknaden här uppdelad mellan UPM och Metsäliitto. De delade på kunderna och sett ur vår synvinkel är det bara positivt att man nu kan välja mellan tre virkesinköpare. Ökad konkurrens är alltid bra, säger Skarper. Det gäller framför allt när priserna på de olika virkessortimenten har gått ner efter rekordåret Massavedspriserna är fortfarande på en rätt hög nivå jämfört med stock som har sjunkit mest, menar Skarper. Priserna på leveransmassan är ganska bra, men visst kan det alltid vara bättre. Skogsentreprenör Skarper, som har ekologisk 12

13 hälsosamt för skogsägarna att det finns flera alternativ. Våra priser är också konkurrenskraftiga och vi har inte etablerat oss för att bli god två eller trea. Nyman vill inte gå in på några siffror men säger att man har uppnått cirka femtio procent av virkesanskaffningen i svenska och finska Österbotten i år. Hur det slutliga resultatet blir återstår att se. Det beror helt och hållet på hur virkeshandeln utvecklas under hösten. De stora frågetecknen är skattereformen och rysstullarna och världsmarknadsläget i allmänhet. Men målet står fast. En annan faktor som påverkar är huruvida Stora Enso lyckas locka till sig nya kunder i området. På den punkten är Nyman fast besluten att lyckas. Vi har haft både brev-, e- post- och telefonkampanjer och hittills är det den förstnämnda som har lyckats bäst. Vi följer inga utstakade linjer utan försöker anpassa oss efter situationen. Vi är medvetna om att österbottningarna är traditionsbundna, men hittills har de allra flesta reagerat positivt på att det finns ytterligare en aktör på marknaden. TEXT OCH FOTO: CHRISTOFFER THOMASFOLK Skogsägare och skogshuggarentreprenör Leif Skarper valde i våras ett nytt spår Stora Enso. Från och med nu säljer han sitt virke åt dem. spannmåls- och vallodling, arbetar också som skogshuggarentreprenör och utför specialavverkningar och olika röjningar. Han beskriver sig själv som en frilansande entreprenör som utför arbeten åt både privata skogsägare, skogsvårdsföreningar samt virkesinköpare. Jag är med andra ord inte bunden av kontrakt att utföra arbeten åt en enskild virkesinköpare, utan jag far dit näsan pekar. Skarper har en traktor och en skogsvagn samt röjningsutrustning till sitt förfogande. I nuläget går verksamheten bra. Efterfrågan på hans tjänster är stort och för tillfället röjer han skog för en privat skogsägares räkning i närområdet. Det finns inte så många som enbart röjer så det finns en marknad för det jag gör. Som det ser ut nu finns det mycket att göra och jag har till och med varit tvungen att skjuta upp några kommande uppdrag. En orsak till att aktiviteten i skogarna är livlig kan vara den planerade skattesänkningen. Nu får vi bara hoppas att riksdagen godkänner förslaget. Stor utmaning Anskaffningsförman Peter Nyman är medveten om att det inte kommer att bli någon enkel uppgift att slå sig in på en ny marknad. Detta trots att han har stora muskler bakom sig. Det är klart att det är tufft eftersom vi konkurrerar om samma skogsägare som alla andra. Men jag tror att det är Här arbetar Leif Skarper i skogen där han röjer åt en privat skogsägare. Att röja är en viktig del för att ungskogen ska växa ordentligt och producera stockar i framtiden. 13

14 Självverksamhet vid första gallring Ett oskött bestånd producerar mycket biomassa medan utvecklingen till timmer är långsam. Gallring är därför nödvändigt för att beståndet snabbt skall producera mycket virke som är grovt och av bra kvalitet. Många skogsägare väljer att sköta sina första gallringar själva istället för att ge ut dem på entreprenad. Några utför både avverkning och närtransport medan andra lejer ut den ena biten. Själv har jag lejt ut närtransporten p.g.a. av att jag saknar lämplig utrustning men också för att det går åt tid att själv transportera virket. Nu finns det istället mera tid för avverkning och plantskogsskötsel. Självverksamhet kräver att man har intresse, tid och fysiska förutsättningar samt nödiga kunskaper, färdigheter och en bra utrustning. Finns inte dessa förutsättningar är det bättre att låta proffsen sköta jobbet istället. Utrymme åt kronorna Tidpunkten för första gallring bestäms av hur kvistrensningen framskrider. Idealet för optimal produktion är att den gröna kronans andel av stammens längd är procent hos tall och björk samt procent hos gran. Genom att följa med beståndets utveckling och gallra då kronorna det kräver, uppnår man enligt min mening, bästa möjliga skogsvård. Då man lejer ut första gallringen föredrar man ibland att skjuta fram första gallringen för att på så sätt få ett större uttag och därmed kunna sänka drivningskostnaderna. Sker detta på bekostnad av kronornas utveckling betyder det tillväxtförluster på lång sikt. Vill man verkligen påverka tidpunkten för första gallring och virkesuttaget så gäller det att sköta plantskogsröjningarna korrekt, d.v.s. i rätt tid och till rätt stamantal. Den självverksamma skogsägaren påverkas inte i högre Körstråksplaneringen är viktig vid första gallring eftersom samma stråk används också vid följande gallring. Ett bra körstråk som är tillräckligt brett, minimal sidolutning och virket inom räckhåll för griplastaren minskar risken för körskador. 14

15 grad av uttaget vid först gallring. Många gånger kan gallringen utföras som en s.k. huggarröjning och utfallet blir massaved samt brännved eller energived. Kvarblivande bestånd Det är det kvarblivande beståndets kondition efter avverkningen som är huvudsaken. Trädslagsval bör göras med hänsyn till skogstypen. Rekommendationerna i gallringsmallarna bör följas där stamantal och grundyta hålls inom stipulerade gränser. För få kvarlämnade stammar ger tillväxtförluster samt stora risker för snöbrott och vindfällen medan för täta bestånd inte lämnar tillräckligt utrymme för kronornas utveckling. Vid första gallring är det praktiskt att utgå från stamantalet per hektar då man vill kontrollera gallringsstyrkan. Rekommenderat stamantal för barrträd efter gallring är per hektar, beroende av skogstyp samt trädens höjd. Motsvarande för lövträdsbestånd är stammar per hektar. Med hjälp av en fyra meters käpp kan man ta cirkelprovytor och varje stam inom provytan representerar 200 stammar per hektar. Strävar man vid gallring i barrträdsbestånd till att lämna stammar kvar, bör man således i medeltal ha sex stammar i provytan. Skador i form av djupa spår i marken, avslitna rötter och lösriven bark på kvarblivande bestånd bör vara minimala. Man gör ju verkligen beståndet och sig själv en björntjänst om skadenivån inte kan hållas nere, enligt rekommendationen får max. fem procent av de kvarstående träden ha skador. Bild: Maria Lindén Fördelar med att göra första gallringen själv Mindre projekt kan gallras utan extra kostnad. Eget virke, brännved och energived kan tas tillvara på samma gång. Tidpunkten för avverkning och närtransport kan alltid väljas utgående från beståndets bästa, vinteravverkning på vintern och sommaravverkning på sommaren. Färre drivningsskador på kvarblivande bestånd, skogsägaren kan själv påverka skadenivån. Lön för eget arbete som utgörs av leveranstillägget, d.v.s. skillnaden mellan rotpris och leveranspris, kommer skogsägaren tillgodo utan extra sociala utgifter och kostnader för arbetsledning. Under flera år var leveransvirket inte attraktivt och leveranstillägget hölls medvetet lågt. Senaste vinter vände dock bladet igen och nu är allt virke välkommet, leveranstillägget för massaved börjar också motsvara verkligheten och är idag, beroende på sortiment, euro per kubikmeter. Ingen skatt på eget leveransarbete upp till 125 kubikmeter, i och för sig bra men taket är för lågt och kunde gott slopas helt. Inte betalar man ju skatt heller om man tröskar sitt eget vete. Som sysselsättning under vinterhalvåret är första gallringsbestånden utmärkta objekt. Stammarna är inte för stora, hopdragning av virke blir inte för tungt och råkar man missa vid fällningen så är det ingen katastrof. Man får hälsosam motion av att jobba i skogen. Den här aspekten får dock inte överdrivas då skogsbruk är business och det bör finnas fördelar samt vara lönsamt att jobba själv. Genom att följa med beståndets utveckling kan man gallra då kronorna det kräver. Det behövs för bästa möjliga skogsvård. Understöd Första gallringsbestånd kan erhålla ett speciellt gallringsstöd om vissa förutsättningar uppfylls. Beståndet skall efter gallringen höra till utvecklingsklass 02, klenare gallringsbestånd, med en medeldiameter mellan 8 och 16 cm. Stödets storlek i t.ex. Borgå är 135 euro per hektar då skogsägaren själv utför arbetet och med ett uttag på 30 kubikmeter per hektar blir det 4,50 euro i tillägg per kubikmeter, vilket inte är fy skam. Å andra sidan bör gallringen uppfylla vissa kriterier som gör att välskötta ungskogar faller igenom. Detta är ingen katastrof eftersom bestånden ska skötas med tanke på timmerproduktion och inte för några simpla stöd. Hur ser framtiden ut? Första gallringen är nödvändig för att beståndet inom rimlig tid skall kunna producera det timmer som ska ge den slutliga lönen för skogsvården. Hot mot självverksamheten är att många upplever leveranstillägget som anspråkslöst. Det har skett en klar förbättring men samtidigt har också kostnaderna skjutit i höjden. Ett annat hot är dåliga kunskaper och färdigheter hos skogsägarna liksom också skogsägarnas höga medelålder. Aktivering av de unga skogsägarna skulle vara viktig och här har föräldrar och lantbruksutbildningen en viktig roll. Skogsdagar, kurser och skogsfärdighetstävlingar bidrar för sin del till att höja skogsägarnas kunnande liksom fortlöpande kontakt med skogsrevirets/föreningens funktionärer. TEXT OCH FOTO: BJARNE ANDERSSON 15

16 VIRKESKÖPARNA Virkesköpare i Svenskfinla nya tar upp konkurrens Förkortningar: ta = tall gr = gran bj = björk mv= massaved st = stock Inför en virkesförsäljning lönar det sig att begära anbud från de köpare som är verksamma på området. Då kan du jämföra priserna. Ett lågt massavedspris kan uppvägas av ett högre stockpris eller tvärtom. Om du ger arbetet i uppdrag åt skogsvårdsföreningen eller skogsreviret kan du begära en kostnadskalkyl över vad arbetet kostar inklusive tilläggskostnader för bl.a. arbetsledning. Din behållning blir leveranspriset minskat med kostnaderna för avverkningen och utkörningen. Förteckningen över virkesköparna har ändrat sedan i fjol. Käkikosken Saha i östra Nyland har gått i konkurs och ingen har fortsatt med sågverksamheten. Harvestia är ny och köper virke i östra Nyland. Harvestia ska förse bl. a. Myllykoskis fabrik i Anjalankoski och Sunilas fabrik i Kotka med virke. I Österbotten ökar konkurrensen om virke, då Metsäliitto och UPM har fått konkurrens av Stora Enso. Stora Enso har ett anskaffningskontor i Vasa från i våras. På Åland är det möjligt att de två stora, Rundbergs och Skogsägarförbundet, får konkurrens av UPM, som inte utesluter att de anställer en virkesköpare på Åland. Förteckningen över virkesköpare och virkesförmedlare baserar sig på en förfrågan till skogsvårdsföreningar, skogsreviret och virkesköpare. Alla besvarade inte förfrågan. ÖSTERBOTTEN Jeppo svf: Jeppo Skogsandelslag (tast, grst, bjst, småstock, rotblock, stolpar, sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Metsäliitto (tast, grst, bjst, småstock, rotblock, sparrar, tamv, grmv, bjmv, grot, stubbar); UPM (tast, grst, bjst, småstock, rotblock, sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Jungarå Ab (grot, stubbar, överrötskadad gran som energived); Korsnäs svf: Metsäliitto (tast, grst, bjst, småstock, stolpar, småstock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, stubbar); UPM (tast, grst, bjst, småstock, stolpar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, stubbar) Malax svf: Metsäliitto (tast, grst, bjst, småstock, rotblock, stolpar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, stubbar); UPM (tast, grst, bjst, småstock, rotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, stubbar); Stora Enso (tast, grst, bjst, småstock, rotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv) Nykarleby svf: Metsäliitto (tast, grst, bjst, aspst, småstock, rotblock, sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, stubbar, överrötskadad gran som energived); UPM (tast, grst, bjst, aspst, småstock, rotblock, sparrar, Definitioner: Småstock har vanligen 11 cm som minimigrovlek. Rotblock är den första stocken räknat från stubbskäret. Grova, kvistfria rotblock är värdefulla Stolpar görs av tall. Minimilängden är 8 m och minimigrovleken 13 cm Sparrar görs av tall. Längden är 3 6 m och diamatern 8 13 cm Grot är en förkortning av grenar och toppar och avser hyggesrester från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Stora Enso (tast, grst, bjst, aspst, småstock, rotblock, sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, stubbar, överrötskadad gran som energived) Pörtom svf: Metsäliitto (tast, grst, bjst, småstock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, energived från ungskogar); UPM (tast, grst, bjst, sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, stubbar); Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Isojoen Saha (tast, grst, bjst, småstock, tamv, grmv, bjmv) Svf Norrskog: Stora Enso (tast, grst, småstock, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Metsäliitto (tast, grst, bjst, småstock, från ungskogar, stubbar); Junnikkalan Saha (tast, grst, småstock); UPM (tast, grst, bjst, småstock, sparrar, från ungskogar, stubbar); Biowatti (grot, energived från ungskogar, stubbar); Skogsvårdsföreningen (energived från ungskogar) Svf Söderskog: Metsäliitto (tast, grst, bjst, småstock, rotblock, tamv, grmv, bjmv, stubbar, överrötskadad gran som energived); UPM ((tast, grst, bjst, småstock, rotblock, tamv, grmv, bjmv, stubbar, överrötskadad gran som energived); Stora Enso ((tast, grst, bjst, småstock, rotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Isojoen Saha (tast, grst, bjst, småstock, rotblock, tamv, grmv, bjmv) Terjärv svf: Metsäliitto (tast, grst, bjst, småstock, rotblock, stolpar, sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, energived från ungskogar, stubbar); UPM (tast, grst, bjst, småstock, rotblock, stolpar, sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, energived från ungskogar, stubbar); Stora Enso (tast, grst, bjst, småstock, rotblock, sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Forsén (tast, grst, småstock, rotblock, tamv, grmv, bjmv); Stonic Wood (småstock av tall, sparrar); Kvalitimber (bjst, rotblock av tall, gran och björk); Finn Hake (almv); Biowatti (grot); Skogsvårdsföreningen (grot, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived) Vörå-Maxmo svf: Metsäliitto (tast, grst, bjst, småstock, rotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, energived från ungskogar, stubbar, överrörskadad gran som energived); UPM (tast, grst, bjst, småstock, rotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, energived från ungskogar, stubbar, överrörskadad gran som energived); Stora Enso (tast, grst, bjst, småstock, rotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot) ÅBOLAND Kimitonejdens svf: Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Metsäliitto (tast, grst, bjst, småstock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot); UPM (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Ö-Skog (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Ab Nurmio Consulting (grot, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived) Väståbolands svf: Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); UPM (tast, grst, bjst, rotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Metsäliitto (tast, grst, bjst, småstock, rotblock, tamv, grmv, bjmv, överrötskadad gran som energived); Ö-Skog (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv) ÅLAND Carl Rundberg Ab (tast, grst, bjst, småstock, rotblock, stolpar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, grot, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Ålands Skogsägarförbund (tast, grst, bjst, småstock, rotblock, stolpar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, grot, energived från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived) NYLAND Borgå: Harvestia (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv); UPM (tast, grst, bjst, rotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, energived från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Södra skogsreviret (tast, grst, bjst, aspst, småstock, rotblock, stolpar, sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, grot, stubbar, energived från gallringsskogar, överrötskadad gran som energived); Versowood (tast, grst, bjst, småstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Metsäliitto (tast, grst, bjst, rotblock, från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, överrötskadad gran som energived) Ekenäs: UPM (tast, grst, bjst, rotblock, rotblock, tamv, grmv, bjmv, stubbar, överrötskadad gran som energived); Södra skogsreviret (tast, grst, bjst, aspst, småstock, rotblock, stolpar, sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, grot, stubbar, energived från gallringsskogar, överrötskadad gran som energived); Versowood (tast, grst, bjst, småstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Metsäliitto (tast, grst, bjst, rotblock, från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, överrötskadad gran som energived) Esbo: UPM (tast, grst, bjst, rotblock, från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Södra skogsreviret (tast, grst, bjst, aspst, småstock, rotblock, stolpar, sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, grot, stub- 16

17 nd och på Åland en med gamla bar, energived från gallringsskogar, överrötskadad gran som energived); Versowood (tast, grst, bjst, småstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Metsäliitto (tast, grst, bjst, rotblock, tamv, grmv, bjmv, stubbar, överrötskadad gran som energived); Stora Enso (tast, grst, bjst, från ungskogar, överrötskadad gran som energived) Hangö: UPM (tast, grst, bjst, rotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, energived från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Södra skogsreviret (tast, grst, bjst, aspst, småstock, rotblock, stolpar, sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, grot, stubbar, energived från gallringsskogar, överrötskadad gran som energived); Versowood (tast, grst, bjst, småstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Metsäliitto (tast, grst, bjst, rotblock, från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, överrötskadad gran som energived) Ingå: UPM (tast, grst, bjst, rotblock, från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Södra skogsreviret (tast, grst, bjst, aspst, småstock, rotblock, stolpar, sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, grot, stubbar, energived från gallringsskogar, överrötskadad gran som energived); Versowood (tast, grst, bjst, småstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Metsäliitto (tast, grst, bjst, rotblock, tamv, grmv, bjmv, stubbar, överrötskadad gran som energived); Stora Enso (tast, grst, bjst, från ungskogar, överrötskadad gran som energived) Karis: UPM (tast, grst, bjst, rotblock, från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Södra skogsreviret (tast, grst, bjst, aspst, småstock, rotblock, stolpar, sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, grot, stubbar, energived från gallringsskogar, överrötskadad gran som energived); Versowood (tast, grst, bjst, småstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Metsäliitto (tast, grst, bjst, rotblock, tamv, grmv, bjmv, stubbar, överrötskadad gran som energived); Stora Enso (tast, grst, bjst, från ungskogar, överrötskadad gran som energived) Kyrkslätt: UPM (tast, grst, bjst, rotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, energived från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Södra skogsreviret (tast, grst, bjst, aspst, småstock, rotblock, stolpar, sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, grot, stubbar, energived från gallringsskogar, överrötskadad gran som energived); Versowood (tast, grst, bjst, småstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Metsäliitto (tast, grst, bjst, rotblock, från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, överrötskadad gran som energived) Lappträsk: Harvestia (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv); Södra skogsreviret (tast, grst, bjst, aspst, småstock, rotblock, stolpar, sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, grot, stubbar, energived från gallringsskogar, överrötskadad gran som energived); Versowood (tast, grst, bjst, småstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Wide Skog Ab (tast, grst, bjst, rotblock, sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, stubbar, överrötskadad gran som energived); Metsäliitto (tast, grst, bjst, rotblock, tamv, grmv, bjmv, stubbar, överrötskadad gran som energived); Stora Enso (tast, grst, bjst, från ungskogar, överrötskadad gran som energived) Liljendal: Harvestia (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv); Södra skogsreviret (tast, grst, bjst, aspst, småstock, rotblock, stolpar, sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, grot, stubbar, energived från gallringsskogar, överrötskadad gran som energived); Versowood (tast, grst, bjst, småstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Wide Skog Ab (tast, grst, bjst, rotblock, sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, stubbar, överrötskadad gran som energived); Metsäliitto (tast, grst, bjst, rotblock, tamv, grmv, bjmv, stubbar, överrötskadad gran som energived); Stora Enso (tast, grst, bjst, från ungskogar, överrötskadad gran som energived) Lovisa: Harvestia (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv); Södra skogsreviret (tast, grst, bjst, aspst, småstock, rotblock, stolpar, sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, grot, stubbar, energived från gallringsskogar, överrötskadad gran som energived); Versowood (tast, grst, bjst, småstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Wide Skog Ab (tast, grst, bjst, rotblock, sparrar, rotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, stubbar, överrötskadad gran som energived); Metsäliitto (tast, grst, bjst, rotblock, från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, överrötskadad gran som energived) Mörskom: Harvestia (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv); Södra skogsreviret (tast, grst, bjst, aspst, småstock, rotblock, stolpar, sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, grot, stubbar, energived från gallringsskogar, överrötskadad gran som energived); Versowood (tast, grst, bjst, småstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Metsäliitto (tast, grst, bjst, rotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, energived från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived) Pernå: Harvestia (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv); UPM (tast, grst, bjst, rotblock, tamv, grmv, bjmv, stubbar, överrötskadad gran som energived); Södra skogsreviret (tast, grst, bjst, aspst, småstock, rotblock, stolpar, sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, grot, stubbar, energived från gallringsskogar, överrötskadad gran som energived); Wide Skog Ab (tast, grst, bjst, rotblock, sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, stubbar, överrötskadad gran som energived); Metsäliitto (tast, grst, bjst, rotblock, tamv, grmv, bjmv, stubbar, överrötskadad gran som energived); Stora Enso (tast, grst, bjst, från ungskogar, överrötskadad gran som energived) Pojo: UPM (tast, grst, bjst, rotblock, från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Södra skogsreviret (tast, grst, bjst, aspst, småstock, rotblock, stolpar, sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, grot, stubbar, energived från gallringsskogar, överrötskadad gran som energived); Versowood (tast, grst, bjst, småstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Metsäliitto (tast, grst, bjst, rotblock, tamv, grmv, bjmv, stubbar, överrötskadad gran som energived); Stora Enso (tast, grst, bjst, från ungskogar, överrötskadad gran som energived) Pyttis: Harvestia (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv); UPM (tast, grst, bjst, rotblock, tamv, grmv, bjmv, stubbar, överrötskadad gran som energived); Södra skogsreviret (tast, grst, bjst, aspst, småstock, rotblock, stolpar, sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, grot, stubbar, energived från gallringsskogar, överrötskadad gran som energived); Versowood (tast, grst, bjst, småstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Metsäliitto (tast, grst, bjst, rotblock, rotblock, tamv, grmv, bjmv, stubbar, överrötskadad gran som energived); Stora Enso (tast, grst, bjst, från ungskogar, överrötskadad gran som energived) Sibbo: Harvestia (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv); UPM (tast, grst, bjst, rotblock, tamv, grmv, bjmv, stubbar, överrötskadad gran som energived); Södra skogsreviret (tast, grst, bjst, aspst, småstock, rotblock, stolpar, sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, grot, stubbar, energived från gallringsskogar, överrötskadad gran som energived); Versowood (tast, grst, bjst, småstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Metsäliitto (tast, grst, bjst, rotblock, från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, överrötskadad gran som energived) Sjundeå: UPM (tast, grst, bjst, rotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, energived från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Södra skogsreviret (tast, grst, bjst, aspst, småstock, rotblock, stolpar, sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, grot, stubbar, energived från gallringsskogar, överrötskadad gran som energived); Versowood (tast, grst, bjst, småstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Metsäliitto (tast, grst, bjst, rotblock, från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, överrötskadad gran som energived) Strömfors: Harvestia (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv); UPM (tast, grst, bjst, rotblock, tamv, grmv, bjmv, stubbar, överrötskadad gran som energived); Södra skogsreviret (tast, grst, bjst, aspst, småstock, rotblock, stolpar, sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, grot, stubbar, energived från gallringsskogar, överrötskadad gran som energived); Versowood (tast, grst, bjst, småstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Wide Skog Ab (tast, grst, bjst, rotblock, sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, stubbar, överrötskadad gran som energived); Metsäliitto (tast, grst, bjst, rotblock, tamv, grmv, bjmv, stubbar, överrötskadad gran som energived); Stora Enso (tast, grst, bjst, från ungskogar, överrötskadad gran som energived) Vanda: UPM (tast, grst, bjst, rotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, energived från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Södra skogsreviret (tast, grst, bjst, aspst, småstock, rotblock, stolpar, sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, grot, stubbar, energived från gallringsskogar, överrötskadad gran som energived); Versowood (tast, grst, bjst, småstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Metsäliitto (tast, grst, bjst, rotblock, från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, överrötskadad gran som energived) TEXT: GERD MATTSSON-TURKU 17

18 Sommaravverkningar framtiden i svår terräng? BARBARA OCH THOMAS ALM PÅ MÖRBY GÅRD I POJO HAR GJORT FÖRRA VINTERNS AVVERKNINGAR I AUGUSTI DETTA ÅR. EFTERSOM VINTERN IFJOL MER ELLER MINDRE HELT UTEBLEV UNDER DET SOM VAR TÄNKT ATT VARA HYGGESSÄSONGEN PÅ MÖRBY, SKÖT MAN FRAM AVVERKNINGEN TILL HÖSTEN. Mörby gård odlas ekologiskt och biffdjuren som betar på ängarna är också ekodjur. Skogsbruket fungerar som ett komplement till lantbruket och ger ett behövligt ekonomiskt tillskott till verksamheten. Eftersom gröna värden är viktiga på Mörby har man inte tidigare avverkat sommartid. Försiktigt positiv inställning Barbara Alm tycker ändå att avverkningen i augusti detta år visade sig vara en bra kompromiss. Under perioden majjuli vill hon inte ha avverk- ningar i skogen, på Mörby är den tiden fredad för djurens och naturens reproduktion. Spåren efter avverkningen i augusti, eller kanske mer då bristen på spår, är ändå uppmuntrande och kan få paret Alm att rucka på sina invanda mönster. Energin från grot till vara Terrängen på Mörby är kuperad, vilket gör det utmanande för dem som ska avverka och köra ut virket. På den ca 2 hektar stora slutavverkningsytan har man avverkat gran och asp. Riset får stå kvar över vintern så att barren faller av. Näringen från barren får gärna bli kvar i skogen, anser man på Mörby. Det närliggande energiverket i Ekenäs gör ändå att flisveden har åtgång och samlas följaktligen ihop. Markberedningsmetod enligt terräng Barbara säger att hon tidigare var något av en motståndare till markberedning, men har nu ändrat tankegångar. Den bördiga marken på gården gör att gräsväxten på många håll är kraftig och utan markberedning får plantorna svårt att klara av konkurrensen. Den nyss avverkade ytan ska sannolikt högläggas. När besluten om skogsvårdsåtgärder görs tar man också i beaktande vad den lokala skogsvårdsföreningens representant rekommenderar. Södra skogsreviret sköter gårdens avverkningar och förmedlingen av virket till försäljning, likasom skogsvårdsåtgärder och förnyelsearbeten. Högläggningen borde enligt Barbara helst ske på hösten, så att jorden i högen hinner sjunka ihop. På så sätt bildas inget luftrum mellan högläggningshögen och markytan. Plantorna kommer då lättare in i den underliggande marken med rötterna. I den kuperade terrängen på Mörby är det inte egalt hur markberedningen görs med tanke på urlakningen av näringsämnen. Diskussion viktig Skepticismen mot markberedningen härrör från rädslan att näringsämnen i onödan ska urlakas ur skogsmarken. Dessutom innebär ju markberedningen alltid en viss kostnad för skogsägaren. Barbara menar ändå att hon litar på sina skogsexperter och oftast godkänner de förslag de kommer med, också gällande markberedning. En viss egen aktivitet från skogsägarens sida tycker hon ändå är viktig. Det sporrar också fackmännen att ge det lilla extra och gör att kommunikationen mellan skogsägaren och aktörerna löper. Bra chaufförer viktiga Barbara Alm öser beröm över sin egen chaufför Kjell Figuren på bilden är höglagd hösten 2007 och planterad våren Under vintern 2007 avverkades här ca 700 kubikmeter gran. Högläggning är skonsam och ökar inte märkbart urlakningen av näringsämnen. 18

19 Barbara och Thomas Alm är nöjda med höstens avverkningar. Virket har körts ut och spåren i skogen är måttliga. Den kuperade terrängen i Mörby gårds skogar ställer krav på maskinförarnas skicklighet. Ekotjurarna på Mörby får gå på bete med korna under sommaren men åtskils på hösten. Här skämmer man bort tjurarna som trampar på flis av ädla lövträd från vägkanterna på gården. Dahlberg som kört avverkningsmaskinen under årets avverkningar. Dahlberg har tidigare arbetat med utkörning men kör nu sin egen avverkningsmaskin och skogsägarna höjer chaufförens yrkesskicklighet till skyarna. Barbara är mycket nöjd med resultatet i den kuperade terrängen och menar att just det faktum att föraren som avverkar, vet någonting om hur det är att köra ut virket, gör att han redan i hyggesskedet tar beslut som gynnar utkörningen. sköter den biten. Skogsfackmännen är skickliga och har god utrusning så förtroendet för dem är högt på Mörby. Vintern innebär nu vila i skogen Nu ska skogen på Mörby vila över vintern. Barbara anser att det ännu är för tidigt att dra några slutsatser om under vilken årstid man i framtiden kommer att avverka på gården. Årets avverkningar kanske råkade ske i rätt ögonblick när inte höstens regn ännu satt i. I branta backar är det en fördel om maskinerna kan köra på fast mark. Glashala brantar med is och snö är inte heller maskinförarna förtjusta i. Faktum är ändå att om klimatförändringen hämtar reg- niga tjälfria vintrar kommer många skogsägare i framtiden att vara i samma situation som Barbara och Thomas Alm. Vinteravverkningarna måste kanske skötas sent på våren eller tidigare på hösten. TEXT OCH FOTO: MARIA LINDÉN Förtroendet högt för entreprenörerna Ägarna själva har fullt upp med ekogården och i skogen vistas paret Alm främst för att jaga med stövaren Milla eller plocka kantareller. Ännu på talet körde man också på Mörby med lantbrukstraktorer i skogen. Nu har utvecklingen kört förbi de tiderna och det är entreprenörer och skogsmaskiner som På ekogården Mörby i Pojo samsas lantbruket med ett aktivt skogsbruk. Det vackra kulturlandskapet är ett resultat av människans och djurens liv och leverne i skogarna och 19 på åkrarna, verksamhet som pågått i århundraden.

20 VIRKESHANDEL Skogsbolagens prisgarantier LANDETS STÖRRE VIRKESKÖPARE HAR PRISGARANTIER, SOM GER SKOGSÄGARE SOM HAR KUNDAVTAL EN TILLÄGGSFÖRMÅN. VIR- KESAFFÄREN GÖRS FÖRST TILL ETT AVTALAT PRIS OCH SENARE JUSTERAS PRISET OM VIRKESPRISERNA HAR STIGIT UNDER UPP- FÖLJNINGSPERIODEN. För att du ska komma i åtnjutande av prisgarantin, ska du ha ett kundavtal med virkesköparen, där du lovar att i första hand sälja ditt virke till ifrågavarande bolag. Avtalen har olika benämningar i olika bolag, men de är nästan identiska till sitt innehåll. Det ska vara säkert att sälja på vårvintern Med prisgarantier försöker skogsbolagen få sina avtalskunder att göra virkesaffärer under årets första hälft. Av tradition tar virkeshandeln fart på hösten och stannar nästan helt upp på vårvintern. Med prisgarantier vill skogsbolagen jämna ut virkeshandeln och prisgarantin gör att de skogs- ägare som säljer sitt virke på vårvintern inte går miste om en eventuell höjning av virkespriserna senare under året. Tilläggslikviden betalas i slutet av året Tilläggslikviden, skillnaden mellan det virkespris som gällde när virkeskontraktet skrevs och prisnivån under resten av året eller uppföljningsperioden, utbetalas vanligen i december. Uppföljningsperioden varierar något mellan bolagen. Som jämförelsepris används det högsta pris som betalts för motsvarande stämplingsposter i området under uppföljningsperioden. Metsäliitto utlovar en tillläggslikvid till skogsägare med kundavtal, som säljer virke under perioden december maj, om virkespriserna stiger fram till slutet av oktober. Tilläggslikviden utbetalas i slutet av året. Prisgarantin gäller inte för virke som säljs under perioden juni november. UPM utlovar en tilläggslikvid till avtalskunder, som säljer virke under perioden januari juli, om virkespriatt sprida ut dem på flera köpare. Metsäliitto är det enda bolag som tydligt berättar vad bonussystemet penningmässigt ger skogsägaren. Bonusens storlek bestäms av hur mycket virke kunden har sålt under fyra år. Skogsägare som är medlemmar i Andelslaget Metsäliitto får en bonus som Många skogsägare uppger att de aldrig blivit erbjudna att ingå kundavtal. serna stiger fram till slutet av oktober. Prisgarantin gäller inte för virke som säljs under perioden augusti december. Stora Enso utlovar en tillläggslikvid till avtalskunder enligt lite andra principer. Som jämförelsepris används medelpris som Stora Ensos team i det området betalt för virkessortimentet under uppföljningsperioden. Exempelvis Nyland hör till ett och samma team. Uppföljningsperioderna är två; januari juni och juli december. Om t.ex. virkeskontraktet skrivs i oktober, blir uppföljningsperioden januari juni påföljande år. Bonus åt trogna kunder är 0,15 euro/m 3 när försäljningsmängden är m3. Bonusen stiger gradvis och en skogsägare kommer upp till max 0,50 euro/m 3. När skogsägaren dessutom har ett kundavtal med Metsäliitto stiger bonusen med femtio procent. UPM uppger att bonusens storlek bestäms av hur mycket virke avtalskunden sålt under två år. Minimibonusen är 0,10 euro/m 3 och för det krävs att försäljningsmängden är minst 500 m 3. Stora Enso uppger att bonusens storlek utgår från hur ofta kunden säljer virke och hur stor den senaste virkesaffären var Förutom prisgarantier har virkesköparna också bonussystem, som belönar skogsägare som koncentrerar sina virkesförsäljningar i stället för Köptvånget varierar Skogsbolagen förbinder sig mer eller mindre starkt att köpa virke som skogsägare

21 med kundavtal bjuder ut till försäljning. UPM förbinder sig att köpa allt virke som skogsägare med kundavtal bjuder ut till försäljning. Metsäliitto förbinder sig, gällande kunder med avtal om medlemsförmåner, att köpa de virkesmängder som anges i fastigheternas skogsbruksplan under förutsättning att affärerna görs upp årligen under perioden december maj. Stora Enso säger att skogsägare med kundavtal har förtur. Drygt skogsägare har kundavtal Skogsägare har tecknat kundavtal med Metsäliitto, Stora- Enso och UPM i ungefär lika stor omfattning. Inget av bolagen är villigt att uppge exakt hur många avtalskunder de har, men det är i storleksklassen tiotusen skogsägare per bolag. De skogsägare som har avtal med något bolag är nöjda med det. Det framgår av en undersökning som Pellervo ekonomiska forskningsinstitut har gjort. Den främsta orsaken till att de ingått avtal är den utlovade prisgarantin. En viktig orsak är också avsättningsgarantin, dvs. att bolaget förbinder sig att köpa det virke som avtalskunden bjuder ut till försäljning. Merparten av skogsägarna väljer fortsättningsvis att tackar nej till kundavtal. Som orsak uppger de att de inte vill binda sig vid en köpare. Men förvånansvärt är det att många skogsägare uppger att de aldrig blivit erbjudna att ingå kundavtal. Avtalskunderna kommer att öka, men inte hur mycket som helst. En expert som Skogsbruket talat med uppger att skogsindustrin räknar med att högst en tredjedel av det virke som bolagen köper kommer från avtalskunder. Orsaken till att avtalen blir vanligare är den förändrade skogsägarkåren. En del av skogsägarna vill överlåta skötseln av sin skogsegendom till utomstående experter. Avtalens förmåner som prisgarantier och bonus lockar skogsägare att teckna avtal. Avtalskunder får bättre betjäning TEXT: Logga in på Det virke som bolagen köper av avtalskunderna blir inte alltid billigt. Avtalskunderna är i en särställning, som får bättre betjäning. Om antalet kunder med specialförmåner stiger kraftigt är risken stor att de tjänster som bolaget erbjuder blir sämre. Det utlovade köptvånget kan också bli en belastning för bolaget. Det har också blivit vanligt att avtalskunder begär anbud även från andra virkesköpare, konkurrenter, och att de sedan av sin avtalspart begär det högsta pris som anbudstävlan gett. GERD MATTSSON-TURKU Användarnamn skogsbruket1 och lösenord skogsbruket2 21

22 ENERGIVED Gallring enligt nytt koncept ENERGIVED BLIR ALLT MERA EFTERFRÅGAD. BENJAMIN LEHAM PÅ SÖDRA SKOGSREVIRET, MED ANSVAR FÖR SKOGARNA RUNT HUVUDSTADSREGIONEN, UPPGER ATT ENERGIVEDSGALLRINGAR ÄR EN RESURS SOM REVIRET NU SATSAR PÅ GENOM ATT TESTA OLIKA METODER OCH MASKINER. I PRAKTIKEN TAR REVIRET UT GROT FRÅN NÄSTAN ALLA FÖRNYELSEYTOR SÅ DÄR FINNS INGEN TILLVÄXTPOTENTIAL. I norra Esbo har Mårten snabbt utöver de som planterades. Malmström låtit utföra en energivedsgallring i Malmström uppger att en tallungskog. plantskogen har röjts, men att Den gamla granskogen växtkraften har varit så enorm kalavverkades 1985 och ytan att tallungskogen var i behov planterades med tall. Då var av en utglesning igen. Men det kutym att man planterade tall även om marken var liten för att en förstagallring gagnvirkesmängden var för bördig, säger Mårten Malmström. femton procent av uttaget skulle ha varit lönsam. Högst På den bördiga marken skulle ha fyllt massavedsdimensionerna. etablerade sig naturplantor Vi ska ta tillvara skogsbränslen När Benjamin Leham kontaktade mig och frågade om jag var intresserad av att låta utföra en energivedsgallring i tallungskogen, nappade jag genast på erbjudandet, säger Malmström. Jag hade varit på ett studiebesök till västra Nyland och själv sett slutresultatet av en energivedsgallring. Det var ett mycket välgjort arbete. Dessutom anser jag det viktigt att vi använder vår skogsråvara även som energi i stället för att låta hyggesresterna förmultna i skogen till ingen nytta och låta träd självdö av brist på ljus och näring. Samma maskin avverkar och kör ut energiveden Skogsmaskinentreprenören, Sakari Vainikainen, har som basmaskin en Ponsse Dual, som är en kombimaskin som kan förvandlas från avverkningsmaskin till en skogstraktor som kör ut virket och tvärtom på en halv timme. Dualmaskinerna är avsedda för bl.a. arbeten där en drivningskedja med två maskiner blir en för dyr lösning. Avverkningen sker med ett energivedsaggregat som klipper av stammarna och samtidigt samlar dem i uppsamlingsskänklarna. Jag fick en offert från entreprenören, där det fanns Foto: Ponsse. Energivedsaggregaten klipper av stammarna och samlar dem i knippen. När uppsamlingsutrymmet är fullt tippas knippet i vågrät riktning och placeras intill körstråket. 22

23 Foto: Gerd Mattsson-Turku Foto: Gerd Mattsson-Turku Rotnettot för energived är ännu lågt. För den här högen fick skogsägaren 1,50 euro/fastkubikmeter. utskrivet vad mitt rotnetto för energiveden skulle bli, berättar Malmström vidare. Entreprenören sköter allt Enligt Leham är det här är det kostnadseffektivaste sättet att ta ut energived från ungskogar. Systemet är smidigt, säger Benjamin Leham. Entreprenören ansöker om de penningunderstöd som står till buds och ger en offert som berättar vad skogsägaren får för energiveden. Entreprenören har en kranvåg. Allt virke som han lastar på traktorn vid utkörningen vägs och den totala vikten omräknar han till fastkubikmeter. Den här entreprenören, Sakari Vainikainen, är ett strå vassare än många andra, då han också är värmeföretagare. Han sköter därmed också flisningen av energiveden och flistransporten till värmepannan. Statsstöd för uttag av energived För att förbättra lönsamheten för uttag av energived utbetalas statsstöd, s.k. Kemerastöd. För avverkning och uttransport av energiveden från skogen är stödet 7 euro/fastkubikmeter. Ett flisningsstöd, 1,70 euro/fastkubikmeter, betalas till den som sköter själva flisningen av energiveden och hämtar flisen till det ställe där den ska brännas. Ännu i år utbetalas skogsförbättringspengar s.k. Kemerastöd, för iståndsättning av ungskogar som hunnit bli för täta. I södra Finland är stödet 210 euro/ha när arbetet utförs av någon annan än skogsägaren och i Österbotten 252 euro/ha. Det här stödet faller bort vid årsskiftet. Leham tror inte att det här kommer att påverka intresset för energived i någon större omfattning. Efterfrågan på energived ökar hela tiden och det innebär att priset på energiveden kommer att stiga. Idag är rotpriset för grot marginellt, men det blir ändringar. Det är jag säker på. Skonsam avverkning även i täta skogar Energivedsgallringen är väl utförd. Det säger både Malmström och Leham. Inga synliga skador på de kvarstående träden. Föraren är fackman inom sitt område, säger Leham. 23 Inga skador på stammar eller rothalsar. Entreprenören har bottenröjt markvegetationen där den varit tätast och skymt sikten från förarhytten. Föraren har därmed haft bra sikt när han fört klippaggregat till de stammar som togs bort. Avverkningstekniken är också skonsam. Träd som är högre än fem meter får först toppen kapad. Toppen blir i lodrätt läge kvar mellan uppsamlingsskänklarna när klippaggregatet kapar stammen nere vid marken. Aggregatet kan samla upp till fem stammar i ett knippe innan det är dags att tippa stammarna i vågrät riktning och placera dem i en hög intill körstråket. Stammarna kvistas inte, utan träden tas ut som s.k. helträd. Då basmaskinen är en kombimaskin, kör samma maskin ut energiveden till bilväg. Energiveden får torka i högar intill vägen över en sommar. Högarna täcks med specialpapper. Om det blir en regnig höst, som följs av en verkligt kall vinter, och travarna är otäckta, räcker det till början av juni innan den snö och is som bildas i traven har smält, säger Leham. Foto: Gerd Mattsson-Turku Uttaget från en energivedsgallring kan innehålla lite virke av massavedsdimension och ändå vara ett energivedsobjekt, säger Benjamin Leham på Södra skogsreviret. Om drygt tio år är det dags att gallra tallskogen på nytt, säger Mårten Malmström. Det visar relaskopet. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU

24 ENERGIVED Mängden klenvirke från gallringar och hyggesrester, som ska användas som bränsle, kan omvandlas till fastkubikmeter genom vägning eller mätning i trave. Foto: Ponsse. 24

25 Nu finns regler för mätning av energived EN STUBBE MED EN DIAMETER PÅ TRETTIO CENTIMETER INNE- HÅLLER 200 KWH ENERGI. STUBBAR FRÅN EN HEKTAR GER CA KWH BRÄNSLE (160 MWH) VILKET MOTSVARAR DEN ÅRLIGA ELFÖRBRUKNINGEN FÖR ÅTTA ELUPPVÄRMDA EN- FAMILJSHUS. Finland ska fram till år 2020 höja användningen av biobränslen från nuvarande 28,5 procent till 38 procent. Det har EU bestämt. Skogsbränslen kommer att stå för en stor del av ökningen. Mängden skogsbränslen kan femdubblas Vi kan femdubbla användningen av skogsbränslen i värmeverk och kraftverk utan risk för att virkesråvaran i våra skogar minskar. I dag använder vi på årsnivå ungefär 3 milj. m 3. Mängden kan höjas till närmare 16 milj. m 3, men det förutsätter att skogsägarna säljer virke i samma omfattning som hittills. Uträkningar visar att vi från förnyelseytor kan ta ut 2,5 milj. m 3 stubbar och 6,5 milj. m 3 grot. Grot är en förkortning av grenar och toppar. En granskog som slutavverkas ger i snitt 250 m 3 gagnvirke, stock och massaved. Generellt brukar de som tar ut skogsbränsle från en granskog räkna med att mängden grot är 45 procent av gagnvirkesmängden och mängden stubbar 25 procent. Från unga skogar får vi ytterligare 6,9 milj. m 3 i form av klena träd som inte duger som gagnvirke åt skogsindustrin för pappersframställning. Nu finns klara regler för energivedsmätningen Trycket på att öka användningen av energived har lett till att det behövdes allmänt godkända mätningsförfarande för att fastställa energivedsmängden som tas ut från en avverkningsyta. I januari i år godkände aktörer inom skogs- och energibranschen ett ramavtal för mätning av energived. Avtalet anger vilka mätmetoder som kan användas vid mätning av grot och klenvirke från gallringar och hur virkesmängderna omvandlas till fastkubikmeter. Genom att omvandla mängderna till fastkubikmeter är det lättare att jämföra t.ex prisnivån som olika köpare av energived tillämpar. Och skogsägare behöver inte längre vänta på att virket ska flisas eller ha levererats till värmeverk innan han får betalt. Avtala om mätningen när du skriver kontrakt Avtalet fastställer också vilka frågor som skall tas med i rot-, leverans- och entreprenadkontrakt. Eftersom det här är rätt nytt är det viktigt att skogsägaren är observant. Se till att du i rot- och leveranskontrakt åtminstone får inskrivet hur energiveden ska mätas och när mätningen senast ska vara utförd. Som skogsägare ska du inte längre behöva vänta tills energiveden är flisad eller levererad till värmeanläggningen. Vägning och mätning i trave ger kubikmängden Det går att mäta klenvirke från gallringar och grot i samband med uttransporten från skogen eller fjärrtransporten genom att väga energiveden och omvandla vikten till fastkubikmeter. Antingen vägs energiveden med en kranvåg eller så vägs hela fordonet med en separat våg, både med och utan last, och skillnaden är energivedens vikt. Klenvirke från gallringar kan TEXT: GERD MATTSSON-TURKU Kom med i vårt team och kom på jobb till Harvestia Harvestia Oy är Myllykoski Oyj:s och Powerflute Oyj:s gemensamma virkesanskaffningsbolag. Harvestia Oy anskaffar det virke som ägarna använder i sina fabriker Myllykoski, Sunila och Savon Sellu, totalt ca 2,5 milj. m 3 /år. också mätas i trave. Metoden påminner om travmätning av massaved, men omräkningen från ramvolym till fastvolym sker med en fastvolymprocent som bestäms utgående från klenvirkets diameter och travens höjd. Mätning av stubbar finns ännu inte i ramavtalet, men kommer inom kort. Då ska det vara möjligt att genom vägning av det fordon som transporterar stubbarna till värmeverket omvandla mängden till fastkubikmeter. Dessutom anskaffar bolaget virke till sina samarbetspartner. Virkesanskaffningen i hemlandet sker huvudsakligen i södra och östra Finland. Vi söker flera skogsfackmän för virkesanskaffningsuppgifter: ANSKAFFNINGSFÖRMÄN för virkesinköp till följande kommuner eller närområden: Borgå, Karis, Vichtis, Tavastehus, Kangasala, Orimattila, Heinola, Villmanstrand, Nyslott, Joensuu, Iisalmi, Pielavesi och Suonenjoki. Kari Wuolijoki ger mera information om arbetsuppgifterna, tel Vi värdesätter en aktiv arbetsattityd, god kommunikationsoch samarbetsförmåga, mångsidig arbetserfarenhet och utbildning. Vi använder moderna och sporrande lönesystem. Skriv i din ansökan i vilken kommun du helst skulle arbeta. De ansökningar som skickats in tidigare under våren eller sommaren beaktas också. Vi ber dig skicka din ansökan före per e-post till: kari.wuolijoki@harvestia.fi. 25

26 ÖVERSIKT ÖVER VIRKESMARKNADEN Skattelindringen har tydligt piggat upp virkesförsäljarna REGERINGEN BESLÖT OM SKATTELÄTTNADER PÅ VIRKESFÖR- SÄLJNINGSINKOMSTER I SLUTET AV JULI. BESLUTET INNEBÄR ATT VIRKESFÖRSÄLJNING ÄR SKATTEFRI TILL 50 PROCENT FÖR AVTAL SOM GÖRS TILL OCH MED ÅR FÖR AVTAL SOM GÖRS ÅR 2010 ÄR SKATTELÄTTNADEN 25 PROCENT. FINLANDS SKOGSÄGARE SER UT ATT VARA MYCKET NÖJDA ÖVER REGERING- ENS BESLUT. LAGÄNDRINGEN KOMMER FRAMFÖRALLT ATT FÅ SKOGSÄGARNA SOM BOR I STÄDER ATT AVVERKA. Skattelindringens målsättning är att aktivera de privata skogsägarna. Det ser ut som om den avsikten har förverkligats. Under veckorna i år såldes 65 procent mer virke än under motsvarande period i fjol (se den bifogade figuren). Virkeshandeln har varit livligare än någonsin. Till exempel under vecka 35 var försäljningsmängden nästan 2,6 miljoner kubikmeter. Man måste ändå komma ihåg att skattefriheten för förstagallringarna slutade i slutet av vecka 35 och den höjde säkerligen försäljningsmängden. Tidigare var den största försäljningsmängden per vecka cirka 1,8 miljoner kubikmeter, det förra rekordet Inköpsmängd, 1000 m År är från år Detta trots att speciellt timmerpriserna då var mycket högre än vad de är för tillfället. Den totala försäljningsmängden i år är ändå mycket lägre än i fjol. Inga stora förändringar i virkespriserna hittills Man kunde anta att virkespriserna skulle falla efter regeringens beslut om skattesänkningar. Hittills har de här uppskattningarna inte besannats. Såväl timmer- som massavedspriserna har sjunkit lite, men det är inget under, för utbudet av virke har ökat mycket mera än efterfrågan. Det finns ändå stora skillnader mellan olika delar av landet. Skogsindustrin har dessutom Virkesförsäljning veckorna under åren Källa: Skogsforskningsintitutet 26 Erno Järvinen efter två milda vintrar massor av gamla stämplingsposter kvar framför allt i torvmarksskogar. Därför vill skogsindustrin just nu hellre köpa sommarstämplingsposter. De slutliga löftena om skattesänkningens detaljer är ännu oklara Lagen gällande beskattningen av virkeshandel under år är i skrivande stund fortfarande under beredning. I samband med skattesänkningen på försäljningsinkomster vid virkesaffärer tänker nämligen regeringen också halvera rätten till avdrag för kostnader inom skogsbruket. Finansministeriet anser att om skogsägarna får lägre skatt ska också rättigheterna till avdrag minska. Det är oklart vilka kostnader man helt kan avdra och vilka bara delvis. För skogsägarna är det viktigt att olika virkesföljsäljningsformer (rotposthandel och leveransvirke) behandlas rättvis. Utöver dessa är också fabriksleverans en mycket allmän handelsform i vissa delar av Finland och det är också fortfarande oklart hur fabriksleveranser kommer att hanteras i skattelindringen. Många skogsägare är också omedvetna om vad som kommer att hända med Statsstödet för hållbart skogsbruk (Kemera) i skattelindringen. Finansministeriets tolkning är ändå klar: man kan inte få både skattelättnader och Kemera-stöd för samma stämplingspost. Skogsvårdsföreningarna ger värdefull hjälp vid virkesaffärer Skogsägarna önskar att den nya lagen ska bli klar så fort som möjligt eftersom också skogsvårdsföreningarna då har lättare att ge direktiv åt skogsägarna. I det nuvarande virkesmarknadsläget lönar det sig för skogsägarna att utnyttja skogsvårdsföreningarnas tjänster. De har den bästa och neutrala informationen om de lokala virkesmarknaderna. Skogsindustrin har ett stort behov av massaved och det finns ett hot att också timmer används till massaved. Skogsägaren kan då förlora stora summor pengar om man inte kontrollerar apteringen. Utöver det är det viktig att skogsägarna får alla sina virkeshandelsinkomster innan skattelindringsperioden tar slut och att man följer de tidtabeller för avverkningen som har överenskommits i köpekontrakten. TEXT: ERNO JÄRVINEN, forskningsdirektör för MTK:s skogsgrupp erno.jarvinen@mtk.fi GRAF: MARGITA TÖRNROTH

27 VIRKESPRISER Virkespriserna har både stigit och sjunkit Enligt Skogsforskningsinstitutets prisuppföljning har rotprisen på timmer sjunkit med 0,8 3 euro/m 3 och rotprisen på massaved med 0,7 1,1 euro/m 3 inom Södra Finlands rotprisområde sedan början av augusti. I Österbotten har prisen varit stabilare och rotpriset på granmassaved har t.o.m. stigit en aning. Leveransprisen på timmer har stigit sedan början av augusti inom båda prisområden med undantag av leveranspriset på grantimmer som sjunkit med 0,6 euro/m 3 i Södra Finland. Leveransprisen på massaved har sjunkit inom båda prisområden under perioden. Mest har priset på granmassaved sjunkit. OBS! Prenumeranter kan följa med prisutvecklingen från vecka till vecka på Skogsbrukets webbsidor för prenumeranter, som du ska logga in till. I prisstatistiken anges de sex vanligaste virkessortimenten. Inga specialsortiment ingår. Priserna anges skilt för rotköp och leveransköp. Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som kommits överens om med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. I statistiken över inköpta virkesmängder och priser ingår uppgifter från ca. 86 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar. De virkespris som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priset på de virkesmängder som köpts de fyra senaste veckorna. Om virkesmängden för något sortiment på ett område vid rotköp är under m 3 och vid leveransköp under 500 m 3, anges inget pris (..). Om mängden är 0 m 3, anges (-) som pris. Förkortningar: ROT = rotpris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid rotförsäljning, då köparen har hand om avverkningen och skogstransporten LEVERANS = leveranspris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid leveransförsäljning, då säljaren står för avverkningen och skogstransporten Svenska Österbotten hör till ett mycket stort område och det försämrar prisstatistikens användbarhet. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU KESKI- SUOMI LAPPI SAVO-KARJALA KYMI- SAVO 27

28 ENERGIVED Kranvågen är monterad i kranspetsen. Vägningen sker automatiskt och vanligtvis när groten lastas av i en trave intill bilväg. Kranvågen underlättar arbetsrutinerna GENOM ATT KÖRA UT ENERGIVED AV HYGGESRESTER OCH AV KLENVIRKE FRÅN GALLRINGAR MED EN SKOGSTRAKTOR SOM HAR EN KRANVÅG, FÅS MÄNGDEN ENERGIVED SNABBT. KRANEN GER MÄNGDEN I KILOGRAM SOM KAN OMRÄKNAS TILL KUBIKMETER. VARKEN MASKINENTREPRENÖREN ELLER SKOGSÄGAREN SKA BE- HÖVA VÄNTA PÅ ATT ENERGIVEDEN ÄR FLISAD FÖR ATT FÅ SIN BETALNING. Hyggesrester är eftertraktade som energived. Kaj Lindén som jobbar på Södra skogsreviret i det östligaste teamet med Lovisa som stationeringsort uppger att hyggesretser, som på fackspråk kallas grot, tas ut från nio av tio förnyelseytor. Arbetsrutinerna ändrar Möjligheten att väga all grot som körs ut från skogen innebär en stor förändring för oss, säger Kaj Lindén. Så snart groten är vägd vet vi mängden och den utgör betalningsgrund både för ersättning till entreprenören som kört ut groten och till skogsägaren som sålt den. Det här är det enda rätta. Nu har vi i vårt team en skogstraktor med kranvåg och avsikten är att den traktorn ska köra ut all grot. Tidigare uppskattade vi mängden energived och betalade ett förskott på procent åt entreprenören så snart den var utkörd. Slutbetalningen kom först när veden var flisad och först då fick också skogsägaren sin betalning. Skogsägaren fick vänta minst ett år på betalningen. 28

29 Vikten blir kubikmeter Vikten som kranvågen ger kan omräknas till kubikmeter, både till fastkubikmeter och fliskubikmeter. Det finns färdiga omvandlingstal som är olika beroende på om groten är färsk, har torkat över sommaren osv. Groten kan därmed ges ett pris per kubikmeter. Ett pris som är angivet i euro/m 3 är lättare att anamma än ett pris som är angivet i euro/megawattimme. För skogsägaren är groten numera ett virkessortiment jämförbart med massaved och timmer. Det lönar sig att ta reda på vad olika köpare av grot betalar. Energived från gallringsskogar kan vägas enligt samma principer som grot och vikten kan omvandlas till kubikmeter. För stubbarnas del finns inte ännu omvandlingstal, men arbetet pågår under Skogsforskningsinstitutets ledning. Inget merarbete för vägningen Kranvågen monteras i kranspetsen, strax före gripen. Den är drygt trettio cetimeter lång och väger lite över fyrtio kilo. Momsfritt pris är omkring euro. Tony Ek, kör den skogstraktor som Kb Christer Nilssons Vikten på den grot som finns i gripen varierar från 100 kg till 800 kg. Det avgörande är grotens grovlek och färskhet. Vågen klarar av vikter upp till kg. Det ska vara en skild typ av grip för att köra ut energived. Energiveden ligger på marken och vid pålastning är det viktigt att stenar inte följer med. En grip för energived består bara av fyra något böjda pinnar. Tidigare fick skogsägaren vänta minst ett år på betalningen. Maskin har utrustat med en kranvåg. Enligt Tony medför vägningen egentligen inget extra arbete. Vägningen sker automatiskt, dvs. jag behöver inte stanna upp kranens rörelser för att få mätningen utförd, säger Tony Ek. Vägningsresultatet registreras också automatiskt, inget knapptryckande alltså. Vägningen görs i regel när groten lastas av. TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU Så snart groten är utkörd med en skogstraktor med kranvåg vet vi mängden och både entreprenören och skogsägaren får betalt enligt verkligt mängd, säger Kaj Lindén. Du kan ge respons per e-post till adressen skogsbruket@tapio.fi eller per post till adressen Skogsbruket, Orrspelsgränden 4, Helsingfors. Du kan också ringa redaktionen direkt, våra kontaktuppgifter finns på sidan 3 i tidningen. AL. ÅLANDS SKOGSÄGARFÖRBUND Höstens avverkningar är i full gång! har du redan tagit kontakt? Norra Åland Göran Mattson Södra Åland Göran Forsgård

30 KÖP & SÄLJ På annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina tjänster och varor gratis. Som villkor för annonsering gäller att tjänsterna och varorna ska anknyta till skog och skogssektorn. Utbud på tjänster i Österbotten: Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax Korsnäs, Kenneth Forsman, tfn Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området, tfn , Tobias Dahlblom. Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes Korsnäs området, tfn ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens farmartjänst, tfn Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs mellan Vasa och Oravais, tfn Fällning och beskärning av gårdsträd samt stubbfräsning i Vasa och Korsholm, Trädvård Silvitec, tfn Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn eller Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, tfn Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, tfn Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, J. Slotte, tfn Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, tfn Utbud på tjänster vid Sydkusten: Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW Skogstjänst, Mats Wikström, tfn Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, tfn Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med traktor utförs i östra Nyland, tfn Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet nedan och skicka den till redaktionen på adressen: Skogsbrukets köp & sälj, Orrspelsgränden 4, Helsingfors. Ofullständigt ifyllda annonser beaktas inte. Då SKOGSBRUKET är en tidningen som täcker hela Svenskfinland inkl. Åland är det viktigt att det ur texten framgår vilket område annonsören betjänar. Med vilken inlevelse han gör denna dans! Varifrån får all han energi!? Troligen från några älgflugor innanför västen! UTNÄMNINGAR Forstmästare Tomas Landers har valts till direktör för Fiskars fastighetsverksamhet. Han inleder arbetet och tar över ansvaret för bolagets fastighetsverksamhet vid årsskiftet. Stora Enso indirekt största skogsägaren i Lettland Bergvik Skog Ab i Sverige, som till drygt fyrtio procent ägs av Stora Enso, har köpt hektar skog i Lettland och därmed blivit den största enskilda skogsägaren i landet. Varken säljaren eller köparen avslöjar exakta detaljer om virkesförrådet eller vilket pris Bergvik betalt. Den lettiska affärstidningen Dienas Bizness säger att affären är värd miljoner lats (LVL), vilket motsvarar milj. euro. Priset på skogsmark i Lettland varierar mellan och euro/ha. Virkesförrrådet beräknas uppgå till 2 2,5 milj. m 3, vilket ger en medelvolym på lite under 100 m 3 /ha. I köpet ingick också fyratusen hektar åkermark. Bergvik Skog Ab äger i Sverige 1,9 miljoner hektar produktiv skogsmark i Sverige och är Sveriges näst största skogsägare mätt i avverkningsvolym. 30

31 Rapportering från: INTERIMSSTYRELSEN FÖR SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN ÖSTERBOT- TEN SAMMANTRÄDDE SOM PLANERAT DEN 29 AUGUSTI. DÅ UT- SÅG INTERIMSSTYRELSEN PERSONER TILL DE OLIKA VAKANSERNA. Interimsstyrelsen vill inte offentliggöra namnen förrän berörda personer har skrivit under sin nya befattningsbeskrivning. Det ska de göra under september månad. I oktober numret av Skogsbruket hoppas vi kunna offentliggöra namnen. Några anställda har också meddelat att de går i pension vid årsskiftet. Nya titlar för skogsfackmän Den nya föreningen kommer att ta i bruk nya titlar för sina anställda. Alla skogsfackmän kommer att ha titeln skogs- vårdsinstruktör. Titeln verksamhetsledare kommer den som leder skogsvårdsföreningen att ha. När det finns behov av att närmare specificera arbetsuppgifterna, tas följande preciseringar i bruk: skogsvårdsinstruktör med områdesansvar skogsvårdsinstruktör med ansvar för skogsförbättring skogsvårdsinstruktör med ansvar för energivedsanskaffning och drivning skogsvårdsinstruktör med ansvar för skogsägarrådgivning Kanslifunktionerna leds av kansliföreståndaren Fastighetsförmedling via dotterbolag Kontorsfunktionerna kommer att ledas av en kansliföreståndare som finns på huvudkontoret i Vasa. Under sig har kansliföreståndaren fyra kanslister som finns ute i regionen; en i Lappfjärd, två i Ytteresse och en på kontoret i Vasa. Huvudkontoret kommer att finnas på Kvarngatan i Vasa i samma utrymmen där Skogsvårdsföreningen Söderskog finns i dag. Skogsvårdsföreningen Österbotten kommer i snabb takt att inleda förmedling av skogsfastigheter. För det ända- målet har föreningen grundat ett dotterbolag med namnet Ab Skogsfastigheter AFM. Som namnet antyder blir det en auktoriserad fastighetsförmedling och för det krävs att det finns personer som har avlagt examen för fastighetsförmedlare. Thomas Jåfs och Kjell Huldén ska avlägga examen och så snart de har fått den, inleder Ab Skogsfastigheter sin verksamhet, sannolikt under våren. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU Kedjeröjsågen blir verklighet HUSQVARNA HAR NU FATTAT BESLUT OM ATT SERIETILLVERKA KEDJERÖJSÅGEN. DET AVSLÖJAR TIDNINGEN SKOGSLAND. BO- LAGET VILL DOCK INTE UPPGE NÄR SÅGEN FINNS PÅ MARKNA- DEN. För drygt ett år sedan berättade Skogsbruket om Husqvarnas prototyp för en röjsåg där motorn bärs på ryggen och klingan har ersatts av en sågkedja. Kedjeröjsågen har nu testkörts på olika håll i Sverige med positiva resultat. Den nya sågen möjliggör röjning i midjehöjd, vilket är svårt med en konventionell röjsåg. Enligt Gösta Arvidsson som är produktspecialist på Husqvarna Ab, är kedjeröjsågen som man nu också kallar midjeröjsågen en intressant produkt som gör det möjligt att röja effektivt på ett nytt sätt. Den kommer inte att ersätta röjsågen, men den blir ett bra komplement. Fördelarna med kedjeröjsågen är att man kan kapa bort piskande toppar samtidigt som sly från midjehöjd och neråt får stå kvar som kvalitetsdanare och som viltfoder. På Husqvarnas fabrik i Huskvarna, Sverige, håller man Nackdelen med midjeröjning är att ungskogen blir svårframkomlig under några år då stammar som kapats i midjehöjd står kvar. nu på och ritar upp sågen i konstruktionsprogram. Källa: Skogsland TEXT: Foto: Husqvarna GERD MATTSSON-TURKU 31

32 Ställer du upp i skogsvårdsföreningarnas val? Berätta om det för skogsägarna med en annons i Skogsbrukets stornummer som delas ut till alla svenskspråkiga skogsägare i slutet av oktober. Upplagan är ca ex, med den når du hela det finlandssvenska skogsägarfältet. Vi erbjuder kandidater utrymme för valannons à 50 euro (inkl moms). Kontakta redaktionen för mera information. Exempel på Skogsbrukets valannons: MODELLANNONS Namn titel eller annat valfritt slogan (max 25 tecken) Skogsvårdsföreningens namn Logga in på Användarnamn skogsbruket1 och lösenord skogsbruket2 Skogsbruket.fi är tidningens sidor på webben som är öppna endast för prenumeranter. Som prenumerant kan du logga in på skogsbruket.fi och läsa färska uppgifter om virkespriserna. Vi uppdaterar prisuppgifterna i medeltal en gång i veckan. På skogsbruket.fi kan du också läsa ledaren, kolla in ToK:s vitsruta och annonsplatsen Köp & Sälj. Välkommen till Skogsbruket på webben!