Inventering av knytlingsäckmal i Gävleborgs län 2014

Transkript

1 Inventering av knytlingsäckmal i Gävleborgs län 2014 Rapport 2015:21

2

3 Inventering av knytlingsäckmal i Gävleborgs län 2014 Rapport 2015:21 Författare: Erik Sahlin Omslag: Knytling med knytlingsäckmal, Gävle Järnvägsmuseum, Foto: Erik Sahlin Kartmaterial: Lantmäteriet Länsstyrelsen Gävleborg

4 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 6 English summary... 7 Inledning... 8 Knytling och knytlingsäckmal... 9 Inventerade områden Diskussion och slutsatser Referenser

6 Sammanfattning Knytlingsäckmalen är en liten fjäril som lever uteslutande på växten knytling. Arten hittas på torrängsartade miljöer som i det moderna landskapet oftast utgörs av infrastrukturbiotoper som banvallar och vägkanter. Knytlingsäckmal har tidigare hittats i spridda landskap i syd- och mellansverige. I denna inventering undersöktes ett stort antal lokaler, där växten knytling tidigare påvisats, i ett försök att hitta knytlingsäckmalen på fler platser och för att få en uppfattning om hur utbredd arten är i länet. Efter ett intensivt fältarbete kunde det konstateras att knytlingsäckmalen finns utbredd på flera platser i den södra delen av länet, samt att malen är betydligt ovanligare och dessutom har mycket större krav på sin levnadsmiljö än vad värdväxten har. 6

7 English summary Coleophora scabrida (Lepidoptera: Colephoridae) is a small moth that lives exclusively on one host plant, smooth rupturewort (Herniaria glabra). The species can be found on dry-meadow-like environments that in the modern landscape most often are represented by infrastructural biotopes like railway embankments or roadsides. Coleophora scabrida has previously been found in a few provinces in the southern and middle of Sweden. In this inventory, a large number of sites, where the host plant had already been found, were investigated in an attempt to find the moth in more locations and, if possible, get a measure of its distribution throughout the county. After an intense fieldwork it was found that the moth was indeed present at several sites in the southern part of the county but that the moth is much rarer and has substantially larger demands on its environment than its host plant. 7

8 Inledning Knytlingsäckmalen, Coleophora scabrida, är en av de insekter som ingår i Åtgärdsprogrammet för vildbin och småfjärilar på torräng Arten hittades för första gången i Gävleborg år 2008, i Ytterharnäs, 500 meter från länsgränsen till Uppland. Knytlingsäckmal hittades även 2012 vid järnvägsstationen i Sandviken av Jan Björklund ( Magnus Stenmark, muntl.). Arten är tidigare känd från några spridda landskap och enstaka lokaler i södra halvan av Sverige (tabell 1). Tabell 1. Tidigare fynd av knytlingsäckmal i Sverige. Utdrag från ArtDatabanken samt ytterligare två fynd från Dalarna och Gästrikland. 43 lokaler runt om i Gävleborgs län med kända förekomster av knytling, Herniaria glabra, valdes ut under våren 2014 för inventering (tabell 2, sid 18). Inventeringen genomfördes medelst okulär besiktning av eventuella knytlingplantor för att om möjligt hitta larver av knytlingsäckmal. 8

9 Knytling och knytlingsäckmal Figur 1. Knytlingplanta på gammal banvall, Gysinge. Knytling (figur 1, 2) är en mycket liten och oansenlig växt som finns i södra halvan av Sverige och upp längs norrlandskusten. Knytlingen växer på torra till friska sand- och grusmarker, har ett krypande, tillplattat växtsätt och skickar ut revor längs marken. Dessa revor blir sällan längre än centimeter och hela växten är ofta mindre än en femkrona i diameter. Knytlingen har dock oftast en (från annan vegetation) avvikande gulgrön färg vilket gör att man trots dess litenhet ganska enkelt kan känna igen växten även på håll; detta underlättar inventeringen betydligt. Larverna av knytlingsäckmal är även de mycket karaktäristiska då de i likhet med andra larver av säckmalar spinner små, långsmala säckar för att maskera och skydda sig och dessutom sällan eller aldrig lämnar sin värdväxt (figur 3). På de spunna säckarna fastnar små, lösa gruskorn och växtdelar vilket ytterligare bidrar till kamouflaget. Den vuxna fjärilen flyger i juni på samma sandiga till grusiga marker som man Figur 3. Larvsäck av knytlingsäckmal. Foto: Bert Gustafsson. hittar larverna. Fjärilen är 12 till 14 mm mellan vingspetsarna och har ett påtagligt gråbrunt färgschema (figur 4) Figur 2. Knytlingplanta med enkrona för storleksjämförelse, Hedesunda. Figur 4. Vuxen fjäril (hanne) av knytlingsäckmal. Foto: Bert Gustafsson. 9

10 Inventerade områden De inventerade områdena är ett urval baserat på fynd av knytling gjorda i länet, kortfattade lokalbeskrivningar samt lokalkännedomen hos Tomas Troschke. 43 lokaler valdes ut för vidare inventering (figur 5) och av dessa fanns tidigare fynd av knytling på alla utom två; de två flygfälten (Moheds flygplats och Gävle-Sandvikens flygplats) där det förutsattes att knytlingen skulle finnas. I texten refereras ofta till storleken på knytlingplantorna, dessa har delats in som följer; små: under 5 cm i diameter, medelstora: 5-15 cm i diameter och stora: över 15 cm i diameter. De inventerade områdena är listade i bokstavsordning. Figur 5. Karta över de inventerade lokalerna och tidigare kända förekomster av knytlingsäckmal. 10

11 Axmar brygga Mycket knytling vid vägar, båtiläggningsplatser, pirar och kajer. De flesta knytlingarna är små och alla plantor som växer på andra ställen än vid kanten på parkeringsplatsen visar ganska stora spår av slitage. Inga säckmalar hittades. Björke Gravfältet är helt obetat, Vid den angivna koordinaten finns hög vegetation och inga knytlingar. En del tall har avverkats för något år sedan och mycket ris ligger kvar. Längs cykelvägen finns en sträcka på ca 150 meter med knytlingar, ett hundratal, de flesta små. Inga malar hittades. Bönabryggorna Två separata lokaler inom 100 meter från varandra. Fin torräng, men inte så mycket knytling. Delvis stort slitage av badgäster. Delar av slänten kunde inte inventeras på grund av just badgäster som solade. Inga säckmalar hittades. Bönan, skola Knytling längs skogsbilväg och på vändplan/parkering. Inte så mycket och inga malar heller. Forsbacka Idrottsplats Det som i områdesbeskrivningen står beskrivet som en slaggstenstrapp är i själva verket snarare en slaggstensläktare. Det växer knytling i norra änden av läktaren och det finns även knytling i större grupper eller som enstaka plantor runt grusplanen. Inga malar hittades. Forsbacka Sopstation Här finns mycket knytling på en serviceväg till en elcentral vid järnvägsbanken (figur 6). Här finns massor av knytling och larver utspridda på många plantor. Uppskattningsvis finns här någonstans mellan 50 och 150 larver. De flesta larverna finns på plantor på vägen, i mittsträngen eller i själva vägbanan, och det är säkerligen positivt att vägen används i en något mindre utsträckning då den endast går fram till elcentralen. Ett större vägutnyttjande hade troligtvis skadat arten på den här lokalen. Främlingshem Gammal väg och före detta järnväg. Cirka 20 meter av vägen, precis norr om korsningen har ett mindre antal knytlingar, de flesta ganska små. Denna del av vägen är ganska kraftigt beskuggad, söder om korsningen finns en öppnare grusplan. Skogsmaskiner har kört sönder delar av Figur 6. Forsbacka sopstation, serviceväg vid järnvägsspåren. vägen norrut och söder om korsningen var stora delar av grusytorna täckta av flis. Inga säckmalar hittades. Furuvik, gamla grustaget Enstaka knytlingplantor, de flesta medelstora till stora, men inga malar. En stor del av ytan ser ut att vara nyligen använd och har blivit avschaktad. 11

12 Glamsen Vändplan med grusig morän. Vändplanen har till stor del vuxit igen med stenbär och andra växter. Knytlingen kunde inte återfinnas. Lokalen är inte heller optimal för malen med skog ganska tätt inpå vändplanen vilket bidrar till ett kyligare mikroklimat med liten solinstrålning. Gysinge Banvall mellan broarna. Den angivna GPS-punkten ligger en liten bit ut i vattnet. På banvallen, som i alla fall finns, växer en del knytling men lite för skuggigt. Även i korsningen mellan banvallen och vägen finns ganska mycket knytling men inga larver här heller. Gysinge, Järnvägsstation Vändplan intill skog. Ganska mycket knytling, men på en liten yta och lite för skuggigt. Igenväxande. I närheten finns knytling på en mindre, öppen plan men inga malar. Gysinge, Storön Banvallen på Storön är grusig/sandig med branta, sluttande sidor. Knytlingen växer utbrett över hela banvallen mellan broarna på Storön, både på själva vägen och på sidorna av banvallen. Många larver av knytlingsäckmal i den västligaste delen av banvallen, nästan alla är i de mest värmepräglade delarna och i slänterna (figur 7, 8). Strax över 50 larver inräknade, uppskattningsvis finns strax under hundra larver i lokalpopulationen. Lokalen har ett lågt, men relativt konstant, markslitage av promenerande människor och betande djur, mestadels får. Gävle Flygplats Det är svårt att ta sig in på själva flygplatsen på grund av avspärrningar och förbudsskyltar. I norra delen, vid modellflygklubben och segelflygklubbens lokaler, finns en öppen grusplan med en hel del knytling, dock inga malar. De delar av själva flygbanorna som är gräsbevuxna är till stor del alldeles för frodiga eller har för högt gräs för knytling. I nordligaste delen av flygbanorna finns en liten grusväg som går till en elcentral men inte heller här hittades knytling. Mitt emot flygplatsentrén finns en liten grusplan eller parkering där det finns en del knytling, de flesta är små och inga malar hittades. Flygplatsen är stor och mer tid skulle kanske läggas på inventering här. Grustäkten strax öster om flygplatsen inventerades som hastigast och här finns knytling. Inga stora mängder hittades, men endast delar av den grustäkt som ligger söder om väger in mot flygplatsen inventerades och grustäkten är enorm. Inga malar hittades där heller. Motorstadion på andra sidan riksväg 56 kan även den vara intressant då den har ett relativt konstant markslitage på samma typ av grus och sand som i grustaget. I de refugier som bildas mellan körspåren kan det finnas knytling och eventuellt även säckmalar. Figur 7. Gysinge, banvallen på Storön. Figur 8. Knytling med säckmalar, Gysinge, Storön. 12

13 Gävle varv Svårt att hitta knytling överhuvudtaget; den angivna GPS-punkten ligger inne i tät skog, kajen har för hög vegetation (som i och för sig hade slagits omkull nyligen med trimmer). Ingen knytling längs vägarna heller, men i branten nära parkeringen hittades några enstaka knytlingar. Inga malar hittades. Gävle, Kasernbron Den angivna GPS-punkten visar på ett inhägnat område med järnvägsspår. Inga knytlingar utanför trots lämplig mark med nedlagd banvall. Punkten ligger dock ganska nära järnvägsmuséet och om det finns knytlingar i den inhägnade delen så kan man antagligen räkna det som en enda, stor lokal. Gävle, Sveriges Järnvägsmuseum Här finns mycket knytling utbrett på en grusplan med järnvägsspår utanför lokstallarna. Här finns även massor av larver (figur 9). Det hittades inga malar på själva perrongerna trots god tillgång på knytling. Längre in på området finns även här bitvis mycket knytling men inte heller här finns några malar. Själva GPS-punkten för museet visar långt borta vid spåren, och där finns ingen knytling, det är just området runt lokstallarna som verkar vara intressant för arten. Hagmuren Sandig plan, bitvis fuktig och med björnmossa. Ser ut att användas som snöupplag vintertid, delvis schaktskadat. GPS-punkten ligger nere i bäcken i tät granskog. Inga knytlingar hittades, varken på planen eller i skogen. Hamrånge, järnvägsövergång GPS-punkten ligger även här helt fel, 100 meter inne i tät, fuktig lövskog med djupa, vattenfyllda diken. Vid den faktiska järnvägsövergången finns lite knytling, cirka små plantor. Inga malar hittades. Harnäs Tydligen har här stått ett hus som brandskadats och sedan förfallit och området återställs nu (muntl. uppgift av hundrastande närboende). Endast en planta av knytling hittades. Nästan hela ytan av området var nyligen schaktad och grävmaskinen stod redo för att slutföra jobbet. Inga säckmalar hittades. Figur 9. Knytling med säckmalar, Gävle järnvägsmuseum, utanför lokstallarna. Hedesunda Backe mellan skola och frikyrka. I den naturliga hagmarken, som det står om i knytlingfyndbeskrivningen, vilken bitvis slitits ner ganska hårt av skolbarn, hittades ingen knytling. Här hade gallrats bland träden vilket tyder på att området nyligen varit ännu mer igenvuxet och därför mindre Figur 10. Grusslänt i Hedesunda 13

14 lämpligt för knytlingen. I närheten, i grusslänten och gränsen mot skateboardbanan fanns däremot hundratals knytlingar (figur 10). Storleken på knytlingarna varierar från små till medelstora. Grusslänten är mycket solexponerad, men nästan alla knytlingarna växer tyvärr i den skuggigare, plana delen i gränsen mot skateboardbanan. Inga säckmalar hittades. Herrgårdsholmen Vägbank på en liten ö i Dalälven. Cirka tio plantor av knytling hittades, alla på samma ställe i ett tätt, välbetat grästäcke. Knytlingplantorna var huvudsakligen medelstora till stora. Fåren som betade här var mycket nyfikna och stundtals närgångna, men relativt snälla. Inga säckmalar hittades. Hille Kyrka En hel del knytling, men de flesta växer tyvärr där mycket folk rör sig, på de små gräs- och grusytor som leder in till själva kyrkan och kyrkogården. Knytlingarna som växer här har tydliga spår av slitage med ett om möjligt ännu mer tilltryckt växtsätt än vanligtvis och nästan förvedade huvudstammar på revorna. Detta kan eventuellt vara bra för knytlingen, men verkar sämre för malarna som inte hittades här. Högbo bruk Stor, öppen, sandig yta med mycket växtlighet av framför allt gräs. Ytan klipps regelbundet och har stora mängder knytling. I åsslänten vid en grusig stig finns knytling och även ett 20-tal bivargar (Philanthus triangulum, figur 11) samt gropar från myrlejon (Myrmeleon cf. formicarius). I slänten rakt över vägen från kyrkan finns flera grova tallar med gnag av reliktbock (Nothorhina muricata), troligen pågående. Inga malar hittades. Iggöhamn Ganska mycket knytling på vägen ner mot en liten pir. Huvudsakligen små till medelstora plantor. Inga säckmalar hittades. Figur 11. Bivarg med bohål, Högbo bruk. Jordåsen Grusplan vid militärförråd. Fyra knytlingplantor hittades; två små och två medelstora. Dessa var alla belägna på en mycket liten yta, mitt på grusplanen, som håller på att växa igen med granplantor och örtvegetation. Igenväxningen är speciellt kraftig mellan husen, i södra delen. Inga säckmalar hittades. Jädraås Järnvägsstation Här finns knytling precis överallt. Tusentals plantor, stundtals nästan marktäckande. På stora ytor är knytling det enda som växer, längs spåren och i stenkolsgruset vid kolupplaget (figur 12). Inga säckmalar hittades. Figur 12. Jädraås järnvägsstation. 14

15 Korså f.d. station Det mesta av stationsområdet är bortschaktat för länge sedan, det finns några små betongbyggnader, eventuellt jordkällare, kvar. Numera är nästan allt täckt av hög och tät buskvegetation och därför olämpligt för knytling. Delar av ytan är nyligen slyröjd och det har alltså varit ännu mer igenvuxet. De enda delarna av området som är öppna är själva tågrälsområdet med stenkross i alldeles för stora fraktioner för knytling. Inga knytlingplantor hittades. Moheds flygplats Mycket knytling, mestadels vid vägarna men även små plantor på de sandiga gräsytorna. I den nordvästra delen hittades största koncentrationen, i områden med sandigare partier med mindre vegetation. Även mycket vid Sky Dive-hangaren i andra änden. Ganska mycket myrlejon i de sandiga delarna som gränsar till skogen intill riksväg 50. Inga malar hittades men ytorna är även här mycket stora och malarna kan vara väldigt lokala. Ol-Larsbergen Hela grustaget har ganska mycket knytling, utspridda i grupper på bottnen av grustaget samt på kanterna av små grushögar. De flesta plantorna är små till medelstora. Inga säckmalar hittades. Storbjörnmossen Mycket knytling på en liten före detta vändplan. Vägen fortsätter numera förbi genom den gamla vändplanen men är här utvidgad på båda sidor och där växer det knytling. Knytlingplantorna varierar från små till stora, de flesta medelstora. Inga säckmalar hittades. Tallås Järnvägsstation Fina sandiga till grusiga ytor vid järnvägsrälsen och stationsområdet men inga knytlingar hittades. Figur 13. Cykelbana i Trödje. Larverna fanns i de öppnaste partierna i sluttningen till höger på bilden. Trödje Hyfsat mycket knytling, det mesta på vägar och mindre stigar men även några plantor i grusslänt mot cykelbana (figur 13). I sydslänten mot cykelbanan hittades två knytlingplantor som hade två larver på varje planta, totalt alltså fyra larver. Scanna gärna in QR-koden här intill eller gå till sidan för en kort filmsnutt som visar larvens rörelsemönster vid födosök! 15

16 Valbo En grusås med enstaka stigar och en gles tall- och björkskog uppe på. Inga knytlingplantor hittades på själva åsen. Nedanför sydbranten finns enstaka knytlingar. I grusgropen finns ganska många knytlingar på de små sand- och grushögar som ligger där och här hittades även enstaka larver, totalt fyra stycken, vid kanten av en uppställningsplats för husvagnar (figur 14). Ytterharnäs, fd oljecisternerna Den angivna GPS-punkten är helt fel, på fel sida vägen och en bit uppe i tallskog och klapperstensfält. En cirkulär yta med små partier öppen sand hittades dock till slut. Ingen knytling hittades, sandytan håller här på att växa igen av lavar i ett tätt täcke på de torraste sandytorna. Efter att ha kollat området med satellitbilder konstaterades att det fanns två liknande cirkulära, öppna ytor och det kan alltså vara den andra, icke besökta, ytan som är rätt plats för knytlingsäckmal och där den hittades Figur 14. Valbo, grusåsen och uppställningsplats för husvagnar av Källander och Ryrholm. En bit bort finns mycket knytling längs några cykelbanor, dock utan malar. Det inhägnade området vid Skutskär ser mycket lovande ut med många öppna ytor vid vägar med måttligt slitage, men här behövs troligen tillstånd för tillträde och inventering. Åbron Upphöjd slaggstensväg utmed igenväxt sjökant med starr och vattenklöver. Inte speciellt mycket knytling, ungefär ett 20-tal små till medelstora plantor hittades på den torra, upphöjda vägen. Inga säckmalar hittades. Ålbo Gammal järnvägsbank som vid ett ställe korsar en bäck. Just där banken korsar bäcken finns en 50-meterssträcka med ganska mycket knytling. Storleken på plantorna varierar från små till stora, de flesta av medelstorlek och uppåt. Lokalen ger ett skuggigt intryck trots att järnvägsbanken är rejält upphöjd från kringliggande skog. Inga säckmalar hittades. Årsunda gravkullar Här hittades ingen knytling överhuvudtaget. Hävden verkar ha upphört och det finns inga öppna grus eller sandytor överhuvudtaget. Ljung, lingon och gräs- och örtvegetation samsas med torrare ytor med lavar samt mossa. Här skulle det behövas bete, annan hävd eller kanske till och med gräsbränning, så länge man aktar sig för att bränna ner enarna. Årsunda kyrka På torrbacken mellan kyrkan och sockenstugan hittades endast ett fåtal plantor knytling, stora delar av det som verkade vara mest lämpligt (sandiga partier med relativt hög solinstrålning, intill platsen där knytlingen hittades) var nyligen grävd för avlopp eller dylikt. Varken västra eller östra delen på kyrkogården, utanför murarna, var lämpade för knytling. Norr om kyrkogården, på en grusväg och på grusplanen precis norr om kyrkogården, hittades en hel del knytling men inga malar här heller. 16

17 Åshammar Sluttningen som avses i områdesbeskrivningen har numera tät till gles ungtallskog utan knytling men med mycket myrlejongropar. Vid en vändplan finns några knytlingar och på den närliggande älgskyttebanan finns mycket knytling. Inga malar hittades. Älgsjön En gammal, delvis igenvuxen vändplan med väldigt lite knytling, endast en enda planta hittades. Delar av ytan täckt med barkflis från avverkning i närheten. Överjädern Stor, öppen plan med vedupplag och biobränsledepå för Stora. Punkten med knytling ligger under ett tjockt lager barkflis och mycket av marken är sönderkörd på de öppna ytorna. På vägen in till området hittades en medelstor knytlingplanta, det var den enda som hittades. Inga säckmalar. 17

18 Tabell 2. Översikt över inventerade områden, resultat samt koordinater. Id Namn Inventeringsdatusäckmal? (Sweref 99, WGS84) Knytling? Knytling- Koordinater 12 Axmar brygga Björke Bönabryggorna Bönabryggorna Bönan, skola Forsbacka Idrottsplats Forsbacka Sopstation Främlingshem Furuvik, gamla grustaget Glamsen Gysinge Gysinge, Järnvägsstation Gysinge, Storön Gävle Flygplats Gävle varv Gävle, Kasernbron Gävle, Sveriges Järnvägsmuseum Hagmuren Hamrånge Harnäs Hedesunda Herrgårdsholmen Hille Kyrka Högbo bruk Iggöhamn Jordåsen Jädraås Järnvägsstation Korså f.d. station Moheds flygplats Ol-Larsbergen Storbjörnmossen Tallås Järnvägsstation Trödje Valbo Ytterharnäs, fd oljecisternerna Åbron Ålbo Årsunda gravkullar Årsunda kyrka Åshammar Älgsjön Överjädern

19 Diskussion och slutsatser Totalt fem lokaler med knytlingsäckmal hittades (Trödje, Gysinge, Forsbacka, Valbo, Gävle) vilket tyder på att arten har en sydlig utbredning i länet. Lokalen i Trödje är den nordligaste hittills kända lokalen i landet och arten kan mycket väl ha en sista utpost norrut i Gävleborgs län. Alla lokaler med malen är sandiga eller grusiga ytor med sparsam eller helt utan annan vegetation och dessutom på extremt varma och torra lokaler. Tre av lokalerna är i direkt anslutning till järnvägsspår och de två sista, i Trödje och Valbo, ligger på eller i anslutning till sandiga grusslänter som liknar gamla banvallar. Extensiv mänsklig påverkan som gynnar knytlingen, exempelvis banvallar vid järnväg eller grustäkter, verkar nästan krävas för att knytlingsäckmalen ska kunna finnas i den här delen av Sverige. Flera av de lokaler som inventerats har saknat eller endast haft väldigt lite av värdväxten knytling. På flertalet av dessa beror det nog till stor del på att störning av marken upphört eller minskat då även måttlig igenväxning av mer högvuxna arter snabbt och effektivt konkurrerar ut knytlingen. På några lokaler har människans störning varit allt för påtaglig för knytlingen då ytorna helt enkelt schaktats bort eller täckts av flis från avverkningar. På andra lokaler har det funnits mycket knytling på lämpliga platser men störningen från människan kan ha varit för stor för knytlingsäckmalen. Knytling som växer direkt på stigar, vägar eller på gräsytor där många rör sig blir nedtrampade och får ett ännu mer krypande växtsätt. Eventuella malar på dessa platser kan störas eller skadas om de blir trampade eller överkörda med tyngre fordon. Slutsatsen från inventeringen är nog att knytlingen, och i förlängningen även knytlingsäckmalen, kräver mänsklig påverkan för att överleva i det moderna landskapet. En intermediär störning är gynnsamt för både malen och värdväxten då det bildas en nisch för arten i de tidigaste stadierna av en igenväxande, solbelyst biotop. Blir störningen för kraftig kommer först malarna att skadas och vid ytterligare intensitet kommer även knytlingen att få svårt att finnas kvar. Således är den typ av grus- och sandslänter som huserar arten i länet mer eller mindre idealiska för artens fortlevnad här. Ett visst slitage av människotramp (som i exempelvis Trödje och i Gävle), av djur (som fåren på banvallen i Gysinge), fordon (som servicevägen vid Forsbacka sopstation) eller någon annan kombination som resulterar i ett måttligt markslitage som håller undan högre växtlighet krävs för att knytlingen och malen ska kunna finnas kvar på en plats under en längre tid. Malens spridningsbenägenhet är troligtvis ganska låg och arten sprids troligen till stor del genom förflyttning av sand- och grusmaterial vid konstruktion av vägar, banvallar och dylikt. Det blir därför extra viktigt att se till att arten inte försvinner genom onödig igenväxning. Arter som befinner sig i populationer på eller nära sin naturliga utbredningsgräns har ofta ett mindre utbyte med andra populationer av samma art just på grund av att de har svårare att få fram många individer på grund av exempelvis ett annat klimat. Det kan krävas åtgärder för att uppmuntra ett visst markslitage och att informera lokalt om arten så att de små ytor där arten finns inte försvinner vid omläggning av vägar, asfaltering eller återställning av så kallad skräpmark, exempelvis sand- och grustäkter, till ett naturligare tillstånd. 19

20 Referenser Karlsson, T., Larsson, K. & Björklund, J.-O Åtgärdsprogram för vildbin och småfjärilar på torräng Naturvårdsverket. Rapport Rehnberg, M Knytlingsäckmal vid Norbergs flygplats. Inocellia 2014,

21 Besöksadress: Borgmästarplan, Gävle Telefon: Webbadress: