NTNU, Trondheim Sven-Erik Hansén & Tom Wikman

Transkript

1 NTNU, Trondheim Sven-Erik Hansén & Tom Wikman Hansén & Wikman 2011

2 Nordisk utblick

3 Denmark (2001) 2006 Finland (Bologna) Iceland Norway Sweden

4 Nordisk arena - delar traditioner och kontextuella villkor Delar traditioner och vanor Stort samhälleligt intresse för lärarutbildningen; historiskt och idag Lärarna centrala i konstruktionen av det moderna välfärdssamhället Läraren som nationsbyggare Förtroende (åtminstone tidigare) bland allmänheten och den politiska makten Läraren med status och auktoritet Delar dagens kontextuella villkor Delar utifrån och inifrån kommande press på lärarutbildningen Starkt politiskt intresse för skola och lärarutbildning Välorganiserade homogena utbildningssystem Reorganisering av lärarutbildningar (Bolognaanpassningar)

5 Lära genom komparationer Fragmentariska och ytliga bilder av varandras lärarutbildningar Finland: Järndisciplin, konservativ (gammalmodig pedagogik) Sverige: Glida igenom Norge: Buffébord Danmark: Dejligt Växande intresse för att granska varandras lärarutbildningar Jfr Nordiska Ministerrådets initiativ till komparativa studier Svårt att jämföra: olikheter i statistikföringen Lära av varandra Mervärde Behov av evalueringar (komparationer) över nationella gränser

6 Gemensam pedagogisk kärna (allmändidaktik) Lärande, läroplan och undervisningsprocess Utbildningens organisation och villkor, demokratins grunder Omvärldsförståelse Ledarkompetens, relationskompetens Helhetsorienterad (teori-praktik) Tydlig professionsidentitet Vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt

7 Faktor 1: Studenterna

8 Rekrytering av studenter Generell trend i Norden och i Västeuropa: Fallande söktal till lärarutbildningar Växande flykt från läraryrket Fallande kvalitet på sökande Undantag Finland: Lärarstudier populära Ämnesmässiga variationer Förtroende bland allmänheten och hos den ekonomiska och politiska eliten Men: Tilltagande upplevelse av stress i arbetet och flykt från yrket

9 Populära yrken i Finland Lärare 26 % Psykolog 18 % Konstnär, musiker 18 % Arkitekt 15 % Läkare 10 % Sjukskötare 09 % Präst 02 % (Källa: Finska Gallup/Helsingin Sanomat, 2004)

10 Faktor 2: Forskningsbaserad lärarutbildning

11 Principer för finländsk lärarutbildning Akademisk professionsutbildning på mastersnivå (3 + 2) bekräftas (Den grundläggande modellen från 1979 gäller) Utbildning som förenar olika lärargrupper Pedagogik (allmändidaktik) ansvar för lärarskap, teacherhood Pedagogik huvudämne i utbildningen av lärare för (0) 1-7 Specialpedagogik huvudämne för speciallärare Vetenskapliga discipliner huvudämnen för ämneslärare Ämnesdidaktikens betydelse poängteras Direktantagning (strävan) Statliga övningsskolors bibehålls Underställda pedagogiska fakulteter Förstärker relationen teori och praktik i utbildningen Utveckla utvecklings- och forskningsverksamhet, särskilt kring handledningen Lärarutbildningen 2020, 44: 2007 Promemoria, Undervisningsministeriet

12 Aktiv forskarmiljö, aktiva forskare Pedagogik och ämnesdidaktik förankrade i en forskningsaktiv miljö Forskningsförankring; implicit och explicit Bruk av forskningsresultat i undervisningen Forskning på internationell nivå Lärarstuderande involveras I utvecklings- och forskningsprojekt Kunskaper och färdigheter i vetenskapliga metoder Egna empiriska studier; Kand. och Mag. Ämneslärare skriver avhandlingar främst i sina ämnen

13 Faktor 3 (a-e): Helhetsorientering (Integration)

14 Lärarutbildningens mångdisciplinära karaktär: Hur organisera? Hur leda och styra? Hur koordinera kanoniserade fagtraditioner i en integrerad helhet? Hur koordinera och integrera personalen kring uppgiften att kvalificera professionella lärare? Vilken identitet? HUM MA NAT VET TEO REAL PED Lärarutbildning Lärarutbildningen 2020 (2007); evaluering i Sverige (från 2008) och Norge (från 2006)

15 Faktor 3a: Integration Samspel mellan utbildningens innehållsliga element

16 Æmneslærarutbildning Master 300ECTS Bachelor180 ECTS Huvudämne ECTS Långt biämne ECTS Pedagogiska Lärarstudier 60 ECTS Valfria studier Language and communication 25 ECTS

17 Finland 9 (10) årig grundläggande utbildning, 3 år andra stadiets eller gymnasial utbildning Breddkompetens: Stabila och trygga vuxenkontakter Syn på elevens tillväxt Läraren följer eleverna under flera år i flera ämnen Många små skolor Grundskollärare Behörighet Åk (7-9;10-12) Huvudämne, undervisningsämne ( sp) Biämnen: långa (minst 60sp) korta Åk (1-6) Huvudämne pedagogik ( sp) Undervisningsämnen (enskilt och i ämneshelheter) sammanlagt 60-70sp Specialisering, fördjupning i s.k. biämnen: korta (35sp) långa (minst 60sp) Behörighet Djupkompetens: Krav på fördjupning och specialisering Undervisningsämnen: Huvudämnen Biämnen Ämneslärare

18 Faktor 3b: Integration Arbetsfördelning mellan pedagogik och ämnesdidaktik

19 Arbetsfördelning mellan allmändidaktik och ämnesdidaktik? P r o f e s s i o n e l l l ä r a r e Allmändidaktik Individ, grupp, lärande Utbildning och samhälle Ämnesdidaktik Anpassning till ämnet Anpassning till ämnet Generell didaktik: Läroplan Undervisning Evaluering Att vara lärare Ämnesdidaktik Kursplan Undervisning i ämnet Evaluering av ämnet Lärarens arbete med ämnet Pedagogisk teori och kunskap Ämnesteori och -kunskap

20 Faktor 3c: Integration Teori/praktik Praktik/teori

21 Olika kretslopp Teorins funktion oklar Idealisering av praktiken Vem äger praktiken? Oklart ägarförhållande Svag kontakt mellan lärarutbildning och praxisskolor Spänning mellan lärosätets ambitioner och praxisskolans verksamhetsstruktur Oklar progression Ur utvärderingar i Sverige (från 2008) och Norge (från 2006)

22 Trepartssamarbete Möjlig modell för progression: Observationspraktik Kollektiva aktiviteter Övning Handledning Självständig praktik Kollektiva och individuella aktiviteter Bli evaluerad Självständigt arbete

23 Teorin inbäddad i praktiken och praktiken i teorin: Att begreppsliggöra praktiken och att praktisera begreppsbildningen Fruktbar spänning Delar av samma helhet Vi teoretiserar vår praktik och praktiserar våra teorier Balans mellan teori och praktik en kvalitetsindikator I centrum för kvalifikationsprocessen En professionell lärare

24 Developing Teachers pedagogical thinking Meta-theory: Object theories Combined to Wider totalities META-THEORY 2. Thinking level OBJECT THEORIES 1. Thinking level PRE INTER - POST ACTION LEVEL Level 2 Formation of concepts Potential for generating Meta-Theories Contribution to Pedagogy as a discipline General knowledge Level 1: Examines praxis (daily work) Directed to teachers action in schools and classrooms Theory for educational praxis Situated knowledge (König, 1975; Kansanen et al, 2000; Korthagen et al, 2001)

25 Faktor 3d: Integration En enhetligt organiserad ämneslärarutbildning

26 Studentens väg till utbildningen 1. Studenten söker till universitetets ämnesfakultet 2. Studenten söker in till lärarutbildning 1. Intervju 2. (Tentamen) 3. (Gruppdiskussion ) 4. (Undervisningssituation)

27 Integration i utbildningen År 1-2 År 3 År 4-5 Studier i ämnet Nivå 1: Grundstudier i pedagogik Inledande praktik vid övningsskolan och ämnesdidaktik Studier i ämnet Nivå 2: Fortsatta studier i pedagogik och ämnesdidaktik Fältpraktik vid praktikskola Studier i ämnet Avslutande praktik vid övningsskolan Studier i ämnet (eventuellt)

28 Faktor 3e: Integration Utbildningens organisatoriska position inom lärosätet

29 Organiseringen av lärarutbildningen inom lärosätet Integrated model Asymmetric Matrix model Matrix model Unit of Teacher Education Unit of TE Coordinating Unit of TE TE in a separate and integrated unit Strong, independent organisation Complex multi-disciplinary Organisation Problems with high Competence in different Subject areas Part of TE in a unit Part of the program outside the unit Possibilities to utilize the subject matter competence outside the unit Risk for fragmentation of TE TE decentralized to different departments Strong subject matter competence TE - an administrative centre Pedagogy fragmented TE weak position in The higher education institution

30 Faktor 4: Tydlig arena för pedagogik

31 Samhällsorientering Utbildningssystem Kontext Individorientering Människan i Utveckling Lärande Didaktiskt Utbildning och handlande omvärld Medborgarskap Socialorientering Grupprocesser Människan i grupp Kriser och konflikter Forskningsorientering Att systematisera Vetandet Forskningsmetoder Forskning

32 Faktor 5: Tydlig arena för ämnesdidaktik

33 Kontexten Det vetenskapliga basämnet Ämnesdidaktik Skolämnet i läroplanen Allmändidaktik/Pedagogik

34 Studerandes erfarenheter av studierna

35 Upplevd helhetsorientering/integration m > 3, (mean) to plan teaching 4,25 to critically analyze one s own work 4,08 to independently manage teachers varying tasks 3,88 to use different teaching methods 3,88 to manage classroom interaction 3,74 to master subject matter knowledge 3,68 to take the pupils entire personality into account 3,60

36 m < (mean) to be confronted with multicultural questions 2,99 to act in of situations of crisis 2,95 to be responsible for extracurricular activities 2,86 to cooperate with parents 2,66 to act within the school society 2,62 to manage administrative tasks 2,00

37 PISA reflektioner Lärarnas arbetsstil och yrkesetik: Finländska lärare skapar och håller distans till elever och föräldrar, - högre lärarauktoritet än i övriga nordiska länder - bättre arbetsdisciplin Eleverna blir - mer benägna att göra det läraren ålägger dem - mer benägna att anstränga sig; att inte ge upp inför svårigheter; Finländska elever får på så sätt bättre studievanor. - Pupils learn even if they don t want to. We make them learn I jämförelse med övriga nordiska länder har Finland en generellt sett bättre lärarutbildning med djupare ämneskunskaper. Högre status för läraryrket i Finland än i övriga Norden Goda ämneskunskaper och god status --> andelen obehöriga lärare är låg. Chung, J (2009): An Investigation of Reasons for Finland s Success in PISA. Oxford University.

38 PISA reflektioner Resultaten knutna till samhälleliga och kulturella förhållanden: Läxor varje dag från och med årskurs 1 till skillnad från situationen i övriga nordiska länder. Betyg obligatoriska i årskurs 8, men ges redan från årskurs 1, vilket sker. (Betyg vanliga från årskurs 4) Elever med begåvningshandikapp och inlärningssvårigheter är i lägre utsträckning integrerade i vanliga skolklasser i Finland (situationen förändras). Finland har kopierat Sveriges utbildningsreformer men kunnat undvika några av grannlandets misstag Det finländska samhället anses vara präglat av ett relativt auktoritärt samhällsklimat: Har påverkat skolan Auktoritet och disciplin präglar skolan - Russian visitors think the Finnish schools have no discipline and the students are ill behaved, while the Swedish PISA tourists believe that Finnish schools have strict discipline and well-behaved students (pedagogikprofessor). Chung, J (2009): An Investigation of Reasons for Finland s Success in PISA. Oxford University.

39