Nordisk lärarkongress, Island

Transkript

1 Nordisk lärarkongress, Island Sven-Erik Hansén Professor Åbo Akademi Finland Endast för privat bruk Hansén

2 Vett behöver den som färdas vida Mång ögonkast får den som intet förstår och sitter med kloka tillsammans osvikligare vän man aldrig får än mycket mannavett (Havamal, Den Höges sång, Poetiska Eddan, 1200-talet)

3 Globalisering Nya föreställningar om världen om ekonomi, politik osv. IKT centralt medel Ekologisk kris - Hållbar utveckling Homogeniseringsprocess Strukturell harmonisering, jfr Bolognareformen, kultur, politik Liberalisering radikalisering (jfr nyliberala strömningar) Trygghetssystem monteras ner Kommersialisering av utbildningen Privatisering (eliter avgränsas, friskolor, skräddarsydda lärarutbildningar) Individualisering (individuella studieplaner) Universitet som gemenskap (de lärdas samfund) uttunnas Extremism (grupper, individer) Två slag av medborgarskap Nationell Supranationell Kvalitetssäkring --- marknadsorienterad redovisningskultur Styrning via evaluering och resultat Auditering, certifiering, ackreditering

4 Nordisk arena - delar traditioner och kontextuella villkor Delar traditioner Stort samhälleligt intresse för lärarutbildningen Lärarna centrala i konstruktionen av det moderna välfärdssamhället o o o Läraren som nationsbyggare Förtroende bland allmänheten och den politiska makten Status och auktoritet Delar dagens kontextuella villkor Starkt politiskt intresse för skola och lärarutbildning o o Utifrån och inifrån kommande press Välorganiserade homogena utbildningssystem Reorganisering av lärarutbildningar (Bolognaanpassningar) o o Kamp om innehållet (pedagogik, fagdidaktik, teori, praktik osv.) Fokus på utvärderingar Variationer I visioner I reglering (jfr Rammeplanen i Norge) I orientering I tolkningar och tempo I organisatoriska lösningar

5 Rekrytering Generell trend i Norden och i Västeuropa: Fallande söktal till lärarutbildningar Fallande kvalitet på sökande Flykt från yrket: Tilltagande upplevelse av stress i arbetet och flykt från yrket Siffror som 20-30% vanliga i stora urbana miljöer Undantag Finland: Ca % av sökande till grundskollärarutbildning (åk 1-6) Förtroende bland allmänhet och ekonomisk och politisk elit Växande antal lärare lämnar yrket

6 Danmark (2001) 2006 Finland (Bologna) Island Norge Sverige

7 ECTS Weeks Theory-practice Denmark Established structure for theory-practice Finland 16/20 (+5) -- Central position (three part meetings) Iceland Planning, teaching, observations and examinations/inspections Norway days Structures locally drawn up Sweden Local variation

8 Längd: 4-5 år Placering Examen Danmark University Colleges Motsv. Ba (Seminarier) Universitet Ma Finland Universitet Ma Island Universitet Ma (från 2011) Norge Högskolor Motsv. (från 2010) Ba >Ma Universitet Ma Sverige Högskolor Universitet Varierande, (från 2011) Ba > Ma

9 Lära genom komparationer Växande intresse för att granska varandras lärarutbildningar Jfr Nordiska Ministerrådets initiativ till komparativa studier Svårt att jämföra: olikheter i statistikföringen Mervärde; Lära av varandra Fragmentariska och ytliga bilder av varandras lärarutbildningar Finland: Järndisciplin, konservativ Sverige: Glida igenom Norge: Buffébord Danmark: Dejligt Island: (?) Behov av evalueringar (komparationer) över nationella gränser Hur ser livet i våra klassrum ut? Från elevens, lärarens, föräldrarnas perspektiv Hurdana lärare utbildar vi? Hur ser nyutbildade lärare på sitt arbete? Vad betyder lärarutbildningen i studenternas och lärarnas biografier? Hur ser våra samhällen på läraren? Läraryrket som kall? Läraren som nationsbyggare? Hur tolkar och genomför vi förändringar? Komparera förändringsprocesser

10 Norge: Differentierad fyraårig grundskollärarutbildning: Breddkompetens: Stabila och trygga vuxenkontakter Syn på elevens tillväxt Läraren följer eleverna under flera år i flera ämnen Många små skolor Klasslärare/allmänlärare Trinn undervisningsämnen (minst) Norsk, matematik obligatoriska 30sp 1 fag 60sp Stadieanpassat innehåll Trinn undervisn.fag 60sp var 30sp skolrelevant fag Specialisering; real, språk, praktisk-estetiska fag Djupkompetens: Krav på fördjupning och specialisering i undervisningsämnen Ämneslärare Båda utbildningarna kan byggas ut med en Master Övergång efter år 3 Universitetets särskilda uppgift

11 Finland 9 (10) årig grundläggande utbildning, 3 år andra stadiets eller gymnasial utbildning 12. Djupkompetens Breddkompetens Behörighet Åk (7-9;10-12) Huvudämne, undervisningsämne ( sp) Biämnen: långa (minst 60sp) korta Åk (1-6) Huvudämne pedagogik ( sp) Undervisningämnen och ämneshelheter sammanlagt 60-70sp Specialisering, fördjupning i s.k. biämnen: korta (35sp) långa (minst 60sp) (ny behörighet) Behörighet

12 Barnträdgårdslärarutbildning Grundskollärarutbildning årskurs (0) 1-6 Ämneslärarutbildning årskurs 7-9: 1-3 Speciallärarutbildning Yrkeslärarutbildning P e d a g o g i s k a l ä r a r s t u d i e r

13 Förskollärarexamen (210hp) Grundlärarexamen (240hp) Inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans åk 1-3 Inriktning mot arbete i åk 4-6 Inriktning mot arbete i fritidshem Ämneslärarexamen Inriktning mot arbete i åk 7-9 (270hp) 3 ämnen Inriktning mot allmänna ämnen Inriktning mot allmänna ämnen, gymnasieskolan och vuxenutbildningen Inriktning mot yrkesämnen, gymnasieskolan och vuxenutbildningen Inriktning mot praktiska och yrkesämnen Inriktning mot arbete i gymnasieskolan ( hp) 2 ämnen Yrkeslärarexamen Speciallärarexamen Ges på avancerad (fördjupad nivå) nivå, som en magisterexamen

14 Vetenskaplighet (Danmark professionsutbildning) Ämnesdidaktik och ämneskunskaper (jfr lärarlyftet i Sv och kunskapslyftet i No) Gemensam pedagogisk kärna (allmändidaktik, Sverige UVK, tidigare AUO) Lärande, läroplan och undervisningsprocess Utbildningens organisation och villkor, demokratins grunder Ledarkompetens, relationskompetens Helhetsorienterad (teori-praktik) Tydlig professionsidentitet Specialpedagogiskt kunnande Skärpta behörighetsregler (jfr Sverige, lärarlegitimation) Evalueringar och iakttagelser i Norden

15 Ambition att utveckla forskningsbaserade lärarutbildningar Spänning mellan forsknings- och professionsorientering Svag akademisk kompetens vid många lärosäten Brister i lärarutbildarnas akademiska kompetens Aktiv forskarmiljö, aktiva forskare Pedagogik och ämnesdidaktik förankrade i en forskningsaktiv miljö Forskningsförankring; implicit och explicit Bruk av forskningsresultat i undervisningen Forskning om och i skolan Forskning på internationell nivå Lärarstuderande involveras I utvecklings- och forskningsprojekt Kunskaper och färdigheter i vetenskapliga metoder Egna empiriska studier; Kand. och Mag. Evalueringar och iakttagelser i Norden

16 Vad betyder en forskningsbaserad lärarutbildning? För den individuella utvecklingen: Att utveckla ett kritiskt medvetande Att träna analysförmågan: att bryta ner och bygga upp Att utveckla lärare till goda konsumenter av forskning Att gynna individens intellektuella och personliga utveckling Att reflektera är gott i sig själv: livskvalitet För den kollektiva utvecklingen (relationell pedagogik): Att lösa pedagogiska problem Att utsätta uppfattningar för en kollektiv granskning Att kollektivt utveckla en avsiktlig, målinriktad arbetsprocess Att disciplinerat och systematiserat tänka tillsammans Att utveckla ett kollektivt fungerande professionellt språkbruk Att utveckla insikten om att vetenskaplighet är en open ended inquiry Att eviga sanningar blir temporära; att söka svar men inte svaret Att gemensamt reflektera gynnar kvalitet och professionalism

17 1. Standardbaserad utbildningspolitik o Resultat och ökad kvalitet knyts till processer för ackreditering, befordran, sanktioner, finansiering (Popham, 2007) Centralt fastställda läroplaner ( standards ) o Fokus på effektivitet o Prov- eller testbaserad kunskapsredovisning, resultatansvar o Detaljerade och ambitiösa resultatmål

18 Global Education Reform Movement (GERM) (Sahlberg, 2011) 2. Ökat fokus på basämnen Ämnen lyfts upp som primära mål och mätare av effektivitet (läsning, skrivning, matematik och nat.vet.) o Fokus på säkert ämnesstoff Förbereder elever för proven (Au, 2009). Ju större betydelse provresultaten har, desto mindre frihet i klassrum för kreativitet och experiment PISA, TIMSS, PIRLS styr nationella läroplaner o o Kort sagt: Vi kan slå fast at den norske skolens formål (syfte) i praksis er erstattet med indikatorer og rangeringer fra OECD-eksperter og fra PISA-prosjektet. (S. Sjöberg, 2012) Jfr projektet No Child Left Behind i USA: Ingen får misslyckas Undervisningstid stjäls från andra ämnen, speciellt SOämnen, bild och musik

19 3. Modeller från näringslivet Jfr Sverige 2012; konsulter från näringslivet köps in Etiska mål för personlig utveckling kombineras med o hegemonisk styrning o ekonomisk vinst (jfr privatskolor) Näringslivsmodeller begränsar o nationell politisk skolutveckling o utbildningens inneboende förmåga till förnyelse (Levin, 1998) o lärares och skolors försök att lära av varandra o kollegial kompetensutveckling som energikälla för varaktiga förbättringar i skolan

20 4. Högt resultatansvar av avgörande betydelse Framgång eller misslyckande avgörs genom o o Standardiserade prov och externa utvärderingar Endast begränsade delar av utbildningen i skolan fångas upp Race to the Top (RTTT) lanserades 2009 av USA (4,35 miljarder dollar) o o Uppmuntrar till konkurrens mellan stater och mellan skolor Centralt att även mäta lärares och ledares effektivitet genom standardiserade prov Tvång, påtryckningar, skam, toppstyrning, marknadsprinciper, konkurrens, standardisering, prov, lättare och snabbare utbildningsvägar för lärare, att stänga skolor med dåliga resultat, avskeda ineffektiva lärare och rektorer och sedan starta om med unga lärare och nyöppnade skolor samma reformstrategier som har misslyckats kapitalt under två decennier i många anglosaxiska länder håller på att återuppfinnas och genomföras på nytt och med ännu större kraft och beslutsamhet (Hargreaves, 2011)

21 Utbildningspolitiken i Finland egen väg o o Lösningar som avviker från en marknadsdriven policy Få av strategierna från GERM (RTTT) har använts Bygger på o utbildningssystemets goda rykte o tillit från allmänheten o professionalism i skolan (lärarens autonomi) o lokala skolledare; i nyckelroll (lärare som undervisar) o delat ansvar i stället för: rigorous school-inspection, standardized curriculum, high-stakes assessments, test-based accountability and a race-to-the-top mentality o den kommunala skolan Aktivt samarbete mellan utbildningssektor och näringsliv o Uppmuntrat skolor att experimentera kreativt o Främjat entreprenörsanda och en positiv attityd till arbete

22 PISA reflektioner Begränsad evidensbaserad kunskap Ingen enskild förklaring Kombination av olika omständigheter 1. Kontextuella omständigheter: Homogent samhälle: ett folk två språk, kulturell gemenskap, Nyckel till förståelse: Dramatisk historia, krig > homogenisering Religiös homogenitet Finländsk kultur: Element av en auktoritär, underdånig och kollektiv mentalitet (Simola, 2005) Genomorganiserat samhälle Tradition: Centralstyrd och byråkratisk organisation Välorganiserat utbildningssystem Lätt kontrollerat (få friskolor) Lärarna har en relativt hög status Förtroende bland allmänheten och hos den ekonomiska och politiska eliten Lärarens auktoritet till någon del bevarad. Lärarens roll i nationsbygget centralt Läraryrket attraktivt Men: Tilltagande upplevelse av stress i arbetet och flykt från yrket

23 PISA reflektioner 2. Skol- och utbildningsmässiga omständigheter Nationell studentexamen Akademiserad lärarutbildning Ambition att kombinera bredd och djup Statliga övningsskolor Ca 2/3 av praktiken (VFU) i övningsskolor, ca 1/3 i fältskolor Handledd praktik - trepartsmöten Tydliga stödfunktioner kring skolan Skol- eller bildningsnämnd, direktioner för enskilda skolor Frivilliga Hem och skola föreningar Unga människor möter vuxna som upplevs dela grundläggande värden Den stödjande skol- och hemkulturens betydelse central Skollunch Relativt jämlika möjligheter till skolgång Små skillnader i prestation mellan olika landsdelar Läroplanens styrande funktion har betonats

24 3. Innehållsmässiga omständigheter Effektivt organiserat system för specialundervisning Olika stödåtgärder sätts in Specialundervisningen har flyttats till klassrum Medvetenhet om läroplanens styrande funktion Relativt enhetligt innehåll Relativt små variationer i prestationer Tradition PISA reflektioner Språk, hembygd, Gud och fosterland bärande element Textens auktoritet: Lång tradition inom folkbildningen Läsande folk : Finländska barn läser mer än barn i Sverige och Norge, Folkbibliotekens betydelse central (jfr skolbibliotek); Hemmets utbud av s.k. klassisk kultur (böcker) relativt rikt

25 PISA reflektioner Lärarnas arbetsstil och yrkesetik Finländska lärare skapar och håller distans till elever och föräldrar, - högre lärarauktoritet än i övriga nordiska länder - bättre arbetsdisciplin Eleverna blir - mer benägna att göra det läraren ålägger dem - mer benägna att anstränga sig; att inte ge upp inför svårigheter; Finländska elever får på så sätt bättre studievanor. - Pupils learn even if they don t want to. We make them learn I jämförelse med övriga nordiska länder har Finland en generellt sett bättre lärarutbildning med djupare ämneskunskaper. Högre status för läraryrket i Finland än i övriga Norden Goda ämneskunskaper och god status --> andelen obehöriga lärare är låg. Chung, J (2009): An Investigation of Reasons for Finland s Success in PISA. Oxford University. Endast för privat bruk Hansén

26 PISA reflektioner Resultaten knutna till samhälleliga och kulturella förhållanden Läxor varje dag från och med årskurs 1 till skillnad från situationen i övriga nordiska länder. Betyg obligatoriska i årskurs 8, men ges redan tidigare (vanliga från årskurs 4) Kopierat Sveriges utbildningsreformer men kunnat undvika några av grannlandets misstag Det finländska samhället anses präglat av ett relativt auktoritärt samhällsklimat Har påverkat skolan Auktoritet och disciplin präglar skolan - Russian visitors think the Finnish schools have no discipline and the students are ill behaved, while the Swedish PISA tourists believe that Finnish schools have strict discipline and well-behaved students (pedagogikprofessor). Chung, J (2009): An Investigation of Reasons for Finland s Success in PISA. Oxford University. Endast för privat bruk Hansén

27 PISA reflektioner Paradoxer Paradox 1: De goda resultat eleverna presterat i de framtidsorienterade PISA mätningarna verkar vila på det förflutna På värden präglade av lydnad och underdånighet från ett svunnet agrart och förindustrialiserat samhälle Paradox 2: Den politiskt och pedagogiskt sett progressiva reformen av den obligatoriska skolan ser ut att ha blivit införd av politiskt och pedagogiskt konservativa lärare (Simola, 2005) Påstådd konservatism - en tillgång? En konservativ skola med konservativa lärare ger goda resultat i framtidsorienterade mätningar Vad är konservatism? Endast för privat bruk Hansén

28 Ny lärare första dagen i skolan Ny elev Matti skulle hämtas till skolan Omöjlig Inga stödåtgärder hade hjälpt Matti hämtades av rektorn och den nya läraren Rektorn tog genast tag i Matti, spände ögonen i honom och utbrast: Nyt olet perkele sitten kunnolla! Nu ska du för hel... vara som folk! Den tvära tillsägelsen ledde till en lidnersk knäpp hos Matti som utvecklades till en skötsam elev. Den nya läraren: Jag var förbryllad, rektorn gjorde ju sådant som jag aldrig fick lära mig i lärarutbildningen (Sandén & Wikman, 2011) Professionalism? Spelöga? Tjänstefel?

29 Pieni laulu ihimisestä En liten sång om människan Ihminen tarvitsee ihmistä Ollakseen ihminen ihmiselle Ollakseen itse ihminen. Lämpimin peitto on toisen ilo, En människa behöver en människa För att vara en människa för en människa För att själv vara en människa Det varmaste täcket är den andres glädje Tommy Taberman

30 Tallen torkar, som på tomten står, och ej skyddas av bark eller barr; så är ock en, som ingen älskar. (Havamal, Den Höges sång, Poetiska Eddan, 1200-talet)