Göteborgs stad, SDF Östra Göteborg

Transkript

1 Sid 1(20) Ansökan Uppgifter om projektet Namn på projektet Unga i riskzon Startdatum Kontaktperson för projektet Inger Jayakoddy Slutdatum Telefonnummer E-post Behörig företrädare Telefonnummer Kontaktperson ekonomi E-post Telefonnummer Utdelningsadress Besöksadress inger.jayakoddy@ostra.goteborg.se Ulla-Carin Olsson Lisa Björck lisa.bjorck@ostra.goteborg.se Box Göteborg Förstamajgatan 2B Göteborg Organisation Organisationsnamn Organisationsnummer Organisationsform Antal anställda Telefonnummer e-post Webbplats Utdelningsadress PlusGiro Behörig företrädare för organisationen Göteborgs stad, SDF Östra Göteborg Primärkommunala verksamheter Fler än ostragoteborg@ostra.goteborg.se Box Göteborg Ulla-Carin Olsson d.pro v.1 Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet CFAR-Nummer Namn på arbetsställe/enhet Utdelningsadress Besöksadress Uppgifter om utlysningen Namnet på utlysningen och diarienumret Programområde SDF Östra Göteborg Box Göteborg Förstamajgatan 2B Göteborg Västsverige - Underlätta övergångarna till arbete och studier för unga : 2015/00477 Programområde 2 - Ökade övergångar till arbete Specifikt mål 2.2 Underlätta etableringen i arbetslivet och öka deltagandet för unga (15-24 år) kvinnor och män.

2 Sid 2(20) Projektet ska huvudsakligen bedrivas i Norra mellansverige Småland och öarna Övre norrland Östra mellansverige Västsverige Mellersta norrland Stockholm Sydsverige Deltagare Totalt antal deltagare i projektet 120 Antal kvinnor 24 Antal män 96 Ålder på deltagare Deltagare i projektet Anställda Unga (15-24 år) Företagare Nyanlända invandrare Verksamma inom ideell sektor Långtidsarbetslösa Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader) Långtidsarbetslösa ej anmälda på AF Beskrivning Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan - En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys - Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv - Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer - Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas. Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan. Bakgrund Beskriv bakgrund till projektidén. Organiserad brottslighet och gäng är inte på något sätt en ny företeelse, men Sverige har haft en märkbart negativ utveckling sedan slutet av 1980-talet. Antalet gäng och konflikterna mellan dessa har ökat. Parallellt med detta har en ökande arbetslöshet och sviktande skolresultat fungerat som en katalysator för den negativa utvecklingen. (Amir Rostami, SVD Debatt 13 aug 2015). Den organiserade brottsligheten har ett ständigt behov av nyrekrytering till följd av att gängmedlemmar kontinuerligt lagförs och döms till långa fängelsestraff. Enligt Polismyndigheten i Västra Götaland sker den största rekryteringen bland ungdomar som lever i segregerade bostadsområden och som har tillhörighet i ett ungdomsgäng. Enligt forskning kring ungdomsgäng framkommer att ungdomar med ett kriminellt beteende tenderar att utveckla svaga sociala band till det legitima och etablerade samhället då de upplever att de har lite att förlora på att välja en kriminell livsstil. Ungdomarna vill kunna försörja sig, men kan varken studera vidare eller få ett jobb till följd av att många har lämnat grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Ungdomsgängen erbjuder alternativa utvecklingsmöjligheter utanför de legala ramarna och kan även erbjuda stöd och trygghet och bidra till identitetsskapandet. I Östra Göteborg bor människor vilket gör att stadsdelen till storlek och invånarantal kan liknas vid en medelstor kommun i Västsverige. Stadsdelen utgör en av Göteborgs kommuns tio stadsdelar och består av områdena Gamlestaden, Utby, Kviberg, Kortedala och Bergsjön. Norra Kortedala och Bergsjön utgör tillsammans ett av Göteborgs mest socialt utsatta områden och har storstadsproblem i form av segregation och utanförskap med låga förvärvsfrekvenser, låg utbildningsnivå och hög andel

3 Sid 3(20) skolavhopp bland unga. I en undersökning gjord av Polismyndigheten i Västra Götaland 2005 framkom att dessa områden i Östra Göteborg utgjorde drygt 20 % av den geografiska rekryteringsbasen till de organiserade gängen och kriminella nätverken i Göteborg. Idag är kriminaliteten i Bergsjön bland den grövsta i landet och polisen beskriver en situation där kriminaliteten dominerar vissa bostadsområden och där få vågar anmäla brott. Stadsdelens socialkontor möter en ökad andel unga i riskzon för att hamna i grov organiserad brottslighet. Enligt Polismyndigheten ägnar sig yngre med ett kriminellt beteende åt mindre komplexa brott och genomslaget sträcker sig sällan utanför det egna närområdet. Dessa ungdomar har dock ofta en bred förankring i den lokala ungdomsmiljön och utgör den så kallade svansen till den kriminella samverkan i området. Orosbilden bekräftas i Brottsförebyggande rådets (BRÅ) rapport Brottslighet och trygghet i Malmö, Stockholm och Göteborg en kartläggning från 2012 där man betonar en ökad framväxt av parallella system i storstädernas socialt utsatta områden och som till stor del kan förklaras av människors utanförskap. Den storstadsproblematik som många storstäder i Europa brottas med i form av segregation och ett växande utanförskap har bidragit till en oroväckande utveckling med ökad kriminalitet och gängbildning i Bergsjön. De kriminella nätverken verkar idag i en alltmer transnationell kontext, detta samtidigt som kriminalitetens påverkan i närområdet blir alltmer påtaglig. I rapporten konstateras att först om fler människor får alternativa inkomster till brott kommer den organiserade brottsligheten att minska i Göteborg (BRÅ 2012, Brottslighet och trygghet i Malmö, Stockholm och Göteborg en kartläggning). Enligt forskning utgörs de tydligaste riskfaktorerna för att utveckla ett kriminellt beteende av ekonomisk utsatthet, kriminalitet i familjen samt föräldrars bristande tillsyn. På individnivå handlar det om skolmisslyckande och ett antisocialt beteende som kan ta sig uttryck genom hyperaktivitet, utåtagerande, aggressivitet eller självdestruktivitet, som i sin tur kan orsaka lag- och regelbrott, missbruk och våld. Kostnaderna för köpt vård och boende för ungdomar i stadsdelen ökat dramatiskt de senaste åren. Allt fler ungdomar är i akut behov av köpta öppenvårdsinsatser, alternativt att placeras i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB). Bristen på sociala insatser för ungdomar i riskzon på lokal nivå innebär att kommunen idag enbart köper vård- och boendeinsatser av andra aktörer. Kostnaderna för externt köpta insatser till målgruppen uppgår till ca 50 mkr per år. Utöver detta tillkommer kostnader för boende utan vård och stödinsatser samt försörjningsstöd till personer i målgruppen. Östra Göteborg har den högsta kostnaden per brukare för unga vuxna jämfört med samtliga stadsdelar i Göteborgs Stad. Utöver de höga kostnaderna blir följden av externa placeringar att kommunen och samverkanspartners i närområdet saknar kunskap om målgruppen och den expertis som krävs för att kunna arbeta förebyggande med målgruppen. Bland annat saknas verktyg och metoder för att kunna identifiera riskbeteenden hos stadsdelens ungdomar i ett tidigt skede och därmed kunna erbjuda alternativ till en kriminell livsstil. Situationen har lett till att organisationen runt ungdomarna har blivit ansträngd, såväl för de kommunala verksamheterna inom skola, fritid och socialtjänst, som för Polisen, Räddningstjänsten, Västtrafik, lokala hyresvärdar och näringsidkare. Den ansträngda situationen leder i sin tur till att akuta lösningar tar resurser från mer långsiktiga lösningar och hämmar möjligheterna till att arbeta förebyggande. Konsekvensen av att vi inte lyckas stoppa våldets och kriminalitetens framfart i området blir att de som försöker rekrytera unga in i kriminalitet kan verka ostört i området. I de fall där kvinnors kriminella beteende beskrivs handlar det i hög grad om att kvinnorna är offer för olika typer av omständigheter även när de innehar rollen som gärningsman. Det kan t.ex. handla om att kvinnan är ett offer för psykisk ohälsa, en våldsam uppväxt eller att kvinnan har hamnat i dåligt sällskap med en man som lurat in henne i kriminaliteten. Kvinnan beskrivs sällan som en aktiv initiativtagare när det kommer till brott. Forskning visar att kvinnor tar större risker med sin kriminalitet än män eftersom de bryter både mot lagen och mot normer gällande kvinnlighet. Vidare har det visat sig att kvinnor oftare än män har varit i kontakt med vården, polisen och socialtjänsten före brottet, men utan att få hjälp. När det gäller brott begångna av kvinnor menar forskningen att man oftare söker förklaringar i den yttre miljön medan män som begår brott beskrivs som individer med kriminell karaktär. Generellt beskrivs kvinnlig aggression inte som utåtriktad utan som riktad mot kvinnan själv i form av självskadebeteende och det saknas kunskap om kvinnors utåtagerande beteende. I SOU:n Män och jämställdhet (2014) framkommer att en tidig debut i våldsbrott, uppförandestörning och missbruk hör till tydliga riskfaktorer när det handlar om att fastna i kriminalitet. I utredningen beskrivs att mansrollen ofta innehåller tankar om våld, att kunna försvara sig själv eller andra, samt att kunna tåla ett visst mått av våld. Även om våld ofta fördöms kan det i vissa sammanhang användas för att få status. Vidare framkommer att mäns våld mot kvinnor, barn och andra män grundas i acceptansen för en traditionell maskulinitet som kopplar samman normer för manlighet med makt, tävling och dominans istället för med omsorg och jämställdhet. I Ungdomsstyrelsens rapport Unga och våld (2013) visas hur våldsanvändande kan kopplas till attityder gällande genus och jämställdhet. Risken att utöva våld ökar med 3,2 gånger för killar som instämmer i stereotypa uppfattningar om könsroller. I rapporten efterfrågas insatser som innehåller moment av genusanalyser, något som enligt dem saknas i många insatser idag. I SOU:n Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp (2010) framhålls att för att nå framgång i arbetet med att förhindra rekrytering till kriminella nätverk måste myndigheter och andra aktörer samarbeta långsiktigt och uthålligt på lokal nivå. Även utvärderingar av tidigare satsningar på målgruppen betonar samverkan som en framgångsfaktor för att bryta kriminalitet och riskbeteende bland unga i riskzon. I utvärderingen av Ung och trygg i Göteborg (2008) framhålls att det lätt uppstår spänningar mellan olika aktörer i arbetet med utsatta ungdomar till följd av att det saknas kunskap och angreppssätt för att på ett effektivt sätt fånga upp ungdomar i riskzon, vilket kan leda till motsättningar och svårigheter utifrån organisatorisk, professionell och värderingsmässig grund. Med projektet Unga i riskzon vill vi tillsammans utveckla en samverkansplattform kring unga i riskzon i Östra Göteborg och en lokal verksamhet för att snabbt fånga upp, behandla och stödja unga kvinnor och

4 Sid 4(20) män tillbaka till skola eller sysselsättning. Målet är att genom samverkan bygga en kompetensbaserad verksamhet för att kunna utveckla vår gemensamma förmåga att fånga upp unga i riskzon i ett tidigt stadium och matcha dem med rätt insatser. Verksamheten är inriktad på beteendeförändrade och andra individuellt anpassade insatser som kombineras med sysselsättningsinsatser som utbildning, praktik och jobbsökarstöd. Utmaningen är att utveckla en verksamhet som ungdomarna upplever som meningsfull och som de ser som ett stöd ut i samhället och självförsörjning. Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen. Utlysningen söker projekt som underlättar unga kvinnor och mäns etablering i arbetslivet och ökar deras deltagande i utbildning. Inom inriktning 1 efterfrågas projekt som ska bidra till att unga kvinnor och män i socialt utsatta områden i regionens större kommuner kommer närmare arbetsmarknaden. Ungdomar som riskerar att utveckla en kriminell livsstil kommer i hög utsträckning från de socialt utsatta områdena i storstäderna. Projektets målgrupp är unga kvinnor och män som redan befinner sig utanför det etablerade samhället och som riskerar att hamna i ett långvarigt utanförskap. I den regionala handlingsplanen framgår att det behövs nya metoder för att bryta det utanförskap som många ungdomar idag befinner sig i. För att underlätta unga kvinnor och mäns återgång till studier eller arbete är det därför viktigt att verksam personal får möjlighet att utveckla de verktyg som krävs för att kunna stödja ungas etablering i samhället. Samverkan mellan aktörer inom den offentliga, privata och ideella sektorn har tidigare visat sig vara en grundförutsättning för att nå fungerande lösningar. Projektet Unga i riskzon sker i samverkan mellan socialtjänst, Polismyndigheten, Räddningstjänsten, Arbetsförmedlingen, utbildningsaktörer och aktörer inom näringslivet. Projektidén utgår från den regionala handlingsplanens utvecklingsbehov En mer inkluderande arbetsmarknad samt Minskade skolavhopp men fokuserar framförallt på insatser som ska bidra till att minska det utanförskap som målgruppen befinner sig i. Unga i riskzon är en särskilt utsatt grupp då de redan står långt från arbetsmarknaden och behöver hjälp att bryta utanförskapet. Många ungdomar som har utvecklat ett kriminellt beteende saknar både utbildning och arbetslivserfarenhet och är i behov av både vård och stöd för att kunna välja bort en kriminell livsstil. Majoriteten saknar en fullständig gymnasieutbildning och vissa saknar även grundskoleexamen, vilket gör att de har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. SCB:s statistik visar att unga män i Västsverige har lägre utbildningsbakgrund och mindre än 40 % av denna grupp går vidare till högre utbildning. Det krävs ett aktivt arbete på både struktur- och individnivå för att stötta unga kvinnor och män som hoppat av skolan i förtid. Gällande det kommunala aktivitetsansvaret är svarsfrekvensen låg för de informationsbrev som har skickas ut till de ungdomar år i stadsdelen som varken studerar eller arbetar. Vidare har det varit svårt att genom uppsökande verksamhet få kontakt med ungdomar som avbrutit gymnasiet och många brev kommer i retur till förvaltningen. För att kunna fånga upp unga i riskzon i ett tidigt stadium finns således ett behov av att utveckla kompletterande insatser till det kommunala aktivitetsansvaret, enligt vad som efterfrågas i den regionala handlingsplanen. Nationella kartläggningar visar att hög frånvaro i grundskolan utgör en risk för låg måluppfyllelse och studieavbrott längre fram, vilket bidrar till ett utanförskap och försvårar ungdomarnas etablering på arbetsmarknaden. Mer än 30 % av högstadieeleverna på Bergsjöskolan hade över 15 % ogiltig frånvaro vid en mätning under vårterminen Bland elever med en frånvaro över 50 % var majoriteten flickor. Vidare har Östra Göteborg lägst andel unga med gymnasiebehörighet i Göteborg var knappt 60 % av stadsdelens ungdomar behöriga till yrkesprogram på gymnasiet. Flickor var behöriga i något högre grad än pojkar. I statistiken syns inga skillnader mellan elevers gymnasiebehörighet beroende på om de är födda i Sverige eller utomlands, om samma socioekonomiska grupper jämförs. Utländsk bakgrund sammanfaller dock ofta med låg socioekonomisk status och skillnaderna i gymnasiebehörighet blir extra tydliga för de elever som har kommit till Sverige efter skolstart. På Bergsjöskolan har 94 % av eleverna föräldrar med utländsk bakgrund. 30 % av gymnasieeleverna i Göteborg slutför inte sin utbildning inom fyra år. Östra Göteborg och Angered har högst andel skolavhopp i staden. Av de 2349 ungdomar som omfattades av det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) läsåret 2013/2014 var över 30 % folkbokförda i stadsdelarna i nordöstra Göteborg. I en kartläggning över stadens aktiviteter för ungdomar som omfattas av KAA framkom att särskilda insatser för ungdomar med kriminellt beteende saknas. Följden av att en stor andel unga kvinnor och män i Östra Göteborg saknar fullständig gymnasieutbildning är att de har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Samtidigt har kompetenskraven på arbetsmarknaden ökat och fortsätter att öka. I den regionala handlingsplanen poängteras att utbildning, särskilt i unga år, är en skyddsfaktor för att inte hamna i utanförskap senare i livet låg ungdomsarbetslösheten i åldersgruppen år på 14 % i Östra Göteborg, jämfört med 8 % i Göteborg. I jämförelse med tidigare år har utvecklingen visat på en negativ trend med en ökande ungdomsarbetslöshet. Bland unga i åldern år är andelen förvärvsarbetare särskilt låg och i östra Bergsjön är siffran som lägst, där endast 31,7 % ungdomar förvärvsarbetade. Förutsättningarna att kunna påverka och kontrollera den egna livssituationen varierar hos målgruppen. I den regionala handlingsplanen framgår att för att stötta unga i utanförskap så att fler ska kunna etablera sig, återinträda på eller närma sig arbetsmarknaden efter egen förmåga behöver de socioekonomiska skillnaderna i regionens storstadsområden minska. Alltför många unga kvinnor och män riskerar att bli marginaliserade till följd av ett långvarigt utanförskap. Detta kostar mycket, såväl i mänskligt lidande för den enskilde individen som i pengar för olika myndigheter och samhället i stort. I rapporten Det är bättre att stämma i bäcken än i ån (2008) visar nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog tydligt att preventiva insatser för att återföra unga i riskzon tillbaka till samhället och tillvarata deras arbetsförmåga är lönsamma investeringar trots att de är kostsamma. Svårigheten ligger i att på förhand visa på effekterna av ett förebyggande arbete och ställa dessa i relation till utanförskapets kostnader på sikt. I rapporten konstateras att om man med en insats så bara lyckas hindra en individ från att

5 Sid 5(20) marginaliseras och hamna i ett utanförskap är så gott som alltid insatsen att betrakta som samhällsekonomiskt lönsam, för att inte tala om vinsterna för den enskilde individen (Nilsson & Wadeskog, 2008). Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området? De skjutningar som har drabbat stadsdelen och staden rör inte bara de kriminella. De har påverkan på människors upplevda trygghet skriver Maria Wallin, sociolog och expert i gängkriminalitet i en av sina rapporter över läget i stadsdelen. I en lägesrapport från 2014 beskriver hon hur situationen i Bergsjön och norra Kortedala präglas av territoriella gäng och kriminella nätverk. De territoriella nätverken är bundna till specifika bostadsområden och består av personer som oftast vuxit upp tillsammans i området och som börjat begå småbrott i relativt tidig ålder och med tiden har deras brottslighet blivit allt grövre. Nätverken karaktäriseras av ett starkt våldskapital. Våldtrycket, såväl inom, som mellan, olika grupperingar leder till en ökad kontroll över området som grundar sig i behovet av att skydda sig och sina närstående från yttre hot från t.ex. andra kriminella grupperingar. Rapporten beskriver hur boende i närområdet kan fungera som en buffert mellan kriminella och yttre hot. Förutom att utöva kontroll och press på närområdet, påverkar de kriminella nätverken omgivningen genom sociala koder, normsystem och manlighetsideal och utgör med sin ständiga närvaro något som de boende tvingas förhålla sig till. Rapporten beskriver att samhälleliga åtgärder oftast har varit likartade över hela landet och att de sällan resulterat i önskad effekt. Parallellt som de territoriella gängen i Sverige fortsatt växa sig allt starkare har de blivit alltmer transnationella. De kriminella nätverken i Bergsjön har idag starka kopplingar till kriminella nätverk verksamma i England, Danmark, Norge, Tyskland och Holland. Genom att upprätta samarbete och utbyta erfarenheter med aktörer som arbetar med liknade problematik i dessa länder skulle värdefull kunskap möjliggöra framväxten av en gemensam problembild som sträcker sig utanför Göteborg och storstadsproblemtikens område till en europeisk nivå. Med en sådan beskrivning skulle myndigheter och aktörer i Östra Göteborg vara bättre rustade för att ta sig an ett strategiskt förändringsarbete. Projektet har inte för avsikt att lösa detta men ser vikten av ett transnationellt samarbete och benchmarking för att få tillgång till ny kunskap och nya verktyg. SSPF (skola-socialtjänst-polis-fritid) är ett forum för informationsutbyte mellan kommunala skolor, socialtjänst, polis och kommunens fritidsverksamhet. Operativt sker informationsutbytet mellan socialsekreterare, polis, skolpersonal och fritidsledare. Målgruppen för SSPF är barn och unga på mellan- och högstadiet, ibland upp till 18 år. SSPF finns i samtliga stadsdelar i Göteborg och även i kranskommunerna Ale, Mölndal och Partille. Fokus för informationsutbytet mellan de olika aktörerna är barn och ungdomar där det finns en oro kring skolk, misstanke om brott och/eller missbruk eller att de befinner sig i destruktiva miljöer. Informationsutbytet utgår från att vårdnadshavaren har gett sitt samtycke till att representanter för socialtjänst, skola, polis och fritid får delge varandra information om hur de arbetar kring ungdomen. På så vis ges förutsättningar att snabbare nå beslutsprocesser kring unga i riskzon. Målet med forumet är att skapa förutsättningar för kommunens och kranskommunernas brottsförebyggande arbete. Forumet har bland annat varit till fördel vid större polisära insatser då flera ungdomar har gripits och där polisen genom SSPF har fått stöd i planeringen tillsammans med skolan och socialtjänsten. Människan bakom uniformen (MBU) startades i Kortedala 2010 mot bakgrund av ungdomsoroligheter med stenkastning, bilbränder och våld mot räddningstjänsten och andra uniformsbärande tjänstemän. Ett flertal ungdomar uppvisade en kritisk och i vissa fall hatisk inställning till polis och räddningspersonal. Ungdomssatsningen Radar 72 bjöd in till dialog kring händelserna och tillsammans med ungdomarna utvecklades idén till MBU. Idag är MBU en etablerad del av stadsdelens ungdomsverksamhet och finns även etablerat inom andra stadsdelar i staden. Metoden har även spridits till andra städer i Sverige. Inom ramen för MBU genomgår ungdomarna en 10-stegs utbildning där de får möta uniformsbärande tjänstepersoner från polisen, räddningstjänsten, ambulanssjukvården, Västtrafik och Securitas. Utbildningen bygger på att ge ungdomarna och personal inom uniformsbärande yrken möjlighet att mötas utifrån ömsesidig respekt. Utvärderingarna av MBU framhåller att utbildningen har en förebyggande påverkan på dem som deltar. Utbildningen bidrar till att förändra attityder hos ungdomarna där fler menar att deltagandet har påverkat deras framtidsplaner. Idag vill många ungdomar som har gått utbildningen fortsätta jobba med MBU som ambassadörer och på så vis ge stöd till nya, yngre deltagare. Under hösten 2015 genomförs den tolfte MBU- utbildningen i Östra Göteborg. Tillvägagångssätt Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna? Syftet med projektet är att utveckla en lokal samverkansplattform för att mer effektivt fånga upp unga i riskzon för kriminalitet, våldsbejakande extremism och negativ gängbildning och utifrån transnationell benchmarking ta hem nya verktyg och metoder för att stödja ungdomarnas etablering i samhället. Genom att upprätta en preventiv verksamhet lokalt i Östra Göteborg väntas projektets verksamhet på lång sikt bidra till att minska problem med kriminalitet bland unga i Östra Göteborg. Projektet har som mål att utveckla ett samverkande arbetssätt för att fånga upp unga kvinnor och män år med socialt normbrytande beteende och stödja dem tillbaka till skola och/eller sysselsättning. Analys- och planeringsfas Målet med denna fas är att ta fram en reviderad projektplan och detaljerad planering av projektets verksamhet med uppdaterad tids- och aktivitetsplan, revidera projektets mål, förväntade resultat och indikatorer samt underlag för uppföljning och utvärdering av projektets resultat. Syftet med analys- och planeringsfasen är att nå en mer djupgående problembild över ungdomarnas situation och förutsättningar. Inom ramen för detta kommer projektledaren med stöd av förvaltningens utvecklingsledare EU planera och genomföra en LFA-workshop för att tillsammans med representanter från projektets samverkanspartners och referensgrupper ta fram en gemensam målbild. Vidare ska projektledaren genomföra en djupgående kartläggning och analys av målgruppen genom att ta fram och analysera statistik kring bland annat skolbakgrund, frånvaromönster, riskfaktorer, riskbeteenden, brottslighet i form av missbruk, gängkriminalitet och brottsmönster samt statistik kring sociala insatser och

6 Sid 6(20) institutionsplaceringar för målgruppen. Vidare bör kartläggningen belysa målgruppens generella socioekonomiska bakgrund och försörjning. Vid behov ska samverkan utifrån deltagarnas försörjning sökas med andra myndigheter, t.ex. Försäkringskassan. Målgruppsbeskrivningen kan utvecklas utifrån intervjuer med nyckelpersoner och aktörer med koppling till målgruppen samt om möjligt genom intervjuer eller en fokusgruppsintervju med representanter ur målgruppen. Vidare ska projektledaren ta fram en modell för att beräkna de ekonomiska konsekvenserna av prevention och tidiga insatser, förslagsvis utifrån den analysmodell som Skandia tagit fram för att beräkna kostnaderna för utanförskap. Avsikten med dessa aktiviteter är att ta fram relevanta underlag för att kunna starta en preventiv verksamhet för unga med ett socialt normbrytande beteende år i Östra Göteborg. Resultaten ska presenteras i en förstudierapport som överlämnas till projektägare och styrgrupp vid analys- och planeringsfasen slut. Projektledaren anlitar en projektutvärderare för att tillsammans revidera upplägg, tidplan och fokusområde för respektive delrapport. Upplägget ska vara förankrat hos styrgruppen. Vidare ska projektledaren tillsammans med socialtjänsten och SSPF planera för hur remitteringen av deltagarna ska gå till samt ta fram rutiner för nätverksarbetet kring projektets deltagare. Projektledaren ansvarar även för att ta fram en hot- och våldsplan i enlighet med SDF Östra Göteborgs riktlinjer för hantering av hot- och våldssituationer på arbetsplatser. Med stöd av HR-avdelningen i Östra Göteborg ska projektägaren ta fram en kravprofil för projektets ungdomsbehandlare och rekryteringsprocessen påbörjas. Projektledaren inleder arbetet med att identifiera verktyg och metoder som kan prövas under genomförandefasen. Som en del i detta arbete ingår det transnationella samarbetet där projektledaren med stöd utvecklingsledare EU ska inleda dialog med de transnationella kontakterna som Östra Göteborg har inom ramen för RAN-nätverket och Urbact. Tillsammans med utvalda partners ska det upprättas en plan för att studera och hämta hem verktyg och metoder som kan prövas och anpassas i projektet. Under denna fas kommer projektledaren tillsammans med nyckelpersoner genomföra uppstartsträffar med partners. Projektledaren ska även ta fram en mall för att kartlägga de transnationella parternas arbetssätt kring unga i riskzon för kriminalitet. Mallen ska underlätta insamlandet av information och metodbeskrivning. Inom ramen för projektets tillgänglighetsarbete ska projektledaren utifrån Myndigheten för delaktighets uppsatta kriterier ta fram en checklista för att säkerställa att tillgänglighet beaktas enligt lag i projektet. Projektledaren ska bjuda in projektets samverkanspartners till ett första styrgruppsmöte och tillsammans enas kring ramarna för styrgruppens arbete, roll och mandat. Det är viktigt att representanterna har befogenhet att fatta beslut avseende projektets styrning och måluppfyllelse. Med stöd av projektledaren ska styrgruppen ta fram ett samverkansavtal mellan projektets huvudaktörer: Stadsdelsförvaltningen i Östra Göteborg, Arbetsförmedlingen i Gamlestaden, Polismyndigheten i Göteborg och Göteborgs Räddningstjänst. Vidare ska projektledaren upprätta ett samarbete med projektets referenspartners. I egenskap av projektägare har SDF Östra Göteborg det övergripande ansvaret för projektet och ansvar gentemot svenska ESF-rådet. Projektledaren ansvarar för att säkerställa att ett genusperspektiv genomsyrar samtliga projektfaser. Vid tillsättning av projektledaren kommer det betraktas som meriterande om denne besitter genuskompetens. Under planeringsfasen ska projektets personal, tillsammans med projektets samverkanspartners, genomgå en basutbildning i genusvetenskap med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet-/uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder. Då rapporten Unga och våld (2013) visade på att risken att utöva våld ökade med 3,2 gånger för killar som instämmer i stereotypa uppfattningar om könsroller finns ett behov av att jobba aktivt med dessa frågor tillsammans med deltagarna. Projektledaren ska undersöka om andra projekt med liknande målgrupp arbetat framgångsrikt med dessa frågor. Vidare ska även projektledaren utveckla ett samarbete med en anställd med ansvar för jämställdhet/mr hos projektägaren eller partners som kan vara bollplank för att få en fördjupad reflektion kring projektets arbete med genusfrågor. Därtill ska projektledaren även upprätta kontakt med ett universitet för att kunna få tillgång till en genusforskare eller masterstudent som kan följa projektet. Genomförandefas Målet är att utveckla en samverkansplattform för att mer effektivt fånga upp unga i kriminalitet, våldsbejakande extremism och negativ gängbildning och stödja dem tillbaka till skola och/eller sysselsättning. Projektets deltagare är inskrivna i projektet på heltid utifrån individuella behov och förutsättningar, i ca 6 månader. Projektet kommer att arbeta med ca 120 ungdomar under genomförandefasen. Ungdomsbehandlarna kommer att arbeta parvis med ca 10 deltagare åt gången och arbeta med att kombinera behandlande insatser, som stödjer en förändring av deltagarnas antisociala och normbrytande beteende, med sysselsättningsinsatser och anpassa insatserna efter deltagarnas individuella behov. Under genomförandefasen kommer projektet att bjuda in till en föreläsningsserie för personal som arbetar med projektets deltagare. Föreläsningarna kommer att beröra teman som våld som ett görande av kön, en problematisering av begreppet hedersvåld och mäns våld mot kvinnor och problematisera bilderna av den kriminella kvinnan och den kriminella mannen. Det långsiktiga målet är ett bättre bemötande, större förståelse och fördjupad kunskap kring målgruppen för att kunna arbeta mer behovsanpassat. För att projektets transnationella benchmarking ska tillföra ny kunskap om verktyg och metoder kommer projektpersonalen genomföra aktiviteter som möjliggör ett fördjupat erfarenhetsutbyte hos utvalda partners. Det transnationella samarbetet kommer att innehålla aktiviteter som arbetsskuggning och workshops. Projektledaren med stöd av utvecklingsledare EU har det övergripande ansvaret för denna aktivitet och planerar tillsammans med partners upplägg vad gäller t.ex. arbetsskuggning. Under genomförande fasen ansvarar projektledaren för att löpande följa upp och dokumentera projektets verksamhet. Den externa utvärderaren kommer att utvärdera projektet utifrån metoden Lärande utvärdering. Projektets metod, resultat och styrning kommer att belysas i två delrapporter. Delrapport 1 tas fram 2017 och delrapport 2 under Utvärderingen kommer

7 Sid 7(20) att följa upp projektets metodutvecklingsprocess och bidra till ett kontinuerligt lärande genom gradvisa justeringar. Projektets styrgrupp träffas ca 4 6 gånger per år. De ansvarar för att förankra projektet i den egna organisationen och för att möjliggöra implementeringen av verksamheten vid projektets slut. Styrgruppen ansvarar för att sprida kunskap om projektets verksamhet och metod till intressenter på lokal, regional och nationell nivå för att säkra projektets långsiktighet och strukturella påverkan samt för spridningen av projektets framgångsrika resultat. Styrgruppen med stöd av projektledaren ansvarar för förankringen på politisk nivå. Den politiska nivån är viktig för att nå långsiktighet och säkerställa implementeringen av projektets arbetsmetod i ordinarie verksamhet. Projektets avslutningsfas fokuserar på att summera och sammanställa projektets resultat och erfarenheter. Projektledaren ska sammanställa projektets resultat i en slutrapport som tillsammans med utvärderingens slutrapport lämnas över till styrgruppen och ESF-rådet. Projektledaren ansvarar för att beräkna de ekonomiska konsekvenserna av projektverksamheten och presenterar resultaten för styrgruppen och ESF-rådet vid projektets slut. Projektets ekonom sammanställer en ekonomisk redovisning som lämnas över till styrgrupp och ESF. Projektets resultat och lärdomar kommer att presenteras under en avslutande konferens där projektets transnationella benchmarking är en viktig punkt. Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas. Projektets målgrupp är unga kvinnor och män år, boende i Östra Göteborg, som varken arbetar, studerar eller har någon känd sysselsättning. Ungdomarna får sin försörjning via försörjningsstöd, aktivitetsstöd, sjukpenning, a-kassa och/eller föräldrar/ närstående. Av stadsdelens 6300 unga kvinnor och män i ålderskategorin år är ca 350 aktuella inom olika enheter hos socialtjänsten. Av dessa är ca 20 % kvinnor. Målgruppen utgörs av de ungdomar som kommunen överväger att köpa insats för (vård, boende, stöd) och ungdomar som ska övergå från en placering till hemmamiljön. Då målgruppen är i utanförskap och befinner sig utanför det etablerade samhället finns ingen samlad statistik över målgruppen, utan olika verksamheter hos olika aktörer möter individer i målgruppen i olika sammanhang. Utifrån antagandet att det saknas verktyg för att fånga upp unga kvinnor och män i riskzon antas fler ungdomar än 350 tillhöra projektets målgrupp. Problembilden för projektets målgrupp är ofta komplex utifrån en sammansatt problematik där olika kombinationer av riskfaktorer samverkar. Målgruppen för Unga i riskzon identifieras utifrån följande riskbeteenden och riskfaktorer: Har ett socialt normbrytande beteende - är i riskzon för kriminalitet Har ett antisocialt beteende - hyperaktivitet, utåtagerande, aggressivitet, självdestruktivitet - lag- och regelbrott, missbruk och beteendesvårigheter som t.ex. våld Skolkar eller har avbruten/ej påbörjad gymnasieutbildning Är bostadslösa och/eller ekonomiskt utsatta Har neuropsykiatrisk problematik och/eller funktionsnedsättningar Har relations- och familjeproblematik. Har psykisk ohälsa. t.ex. i form av suicidalitet, ångest och självskadebeteende. Deltar i negativ gängbildning Kan ha en koppling till våldsbejakande extremistiska organisationer Majoriteten av ungdomarna i projektets målgrupp är aktuella inom socialtjänstens Unga vuxna-grupp (16-25 år). Målgruppen har olika former av problematik och svårighetsgrad och behov av insats skiljer sig åt. Gemensamt är dock att de alla är i behov av någon form av stöd för att kunna förändra sin livssituation och skapa nya sammanhang. Till följd av ett kriminellt beteende befinner sig många i målgruppen i situationer som försvårar för dem att få en effektiv tillgång till formell utbildning via det traditionella skolsystemet och från att komma in på arbetsmarknaden. Målgruppen påverkas även av stadsdelens förutsättningar, i form av hög arbetslöshet och långvarigt utanförskap. Även gängkriminaliteten som är utbredd i stadsdelen påverkar många ungdomar direkt eller indirekt. Ett mindre antal ungdomar har direkt koppling till de kriminella gängen, medan andra ungdomar finns i periferin och har ibland kontakter med andra kriminella. Denna grupp, även kallad svansen, löper stor risk att dras in i en kriminell livsstil. Utanförskapet bedöms som en av de största riskfaktorerna när det gäller kriminell utveckling. Deltagarna kommer att involveras i projektets kartläggningsarbete under analys- och planeringsfasen. Avsikten är att ta reda på vad målgruppen vill ha för stöd och vad de upplever att de har behov av. Här är det viktigt att ta del av ungdomars erfarenheter från t.ex. placeringar i HVB-hem, öppenvårdsinsatser eller liknande för att ta reda på vad de upplevde fungerade samt vad de upplevde saknades. Projektledaren, tillsammans med personal som arbetar nära målgruppen, väljer lämplig metod för att inhämta målgruppens upplevelser och behov. Under genomförandefasen deltar målgruppen i den verksamhet som projektet har för avsikt att utveckla. Deltagarna har daglig kontakt med ungdomsbehandlarna under den tid de är inskrivna i projektet och involveras genom att de tillsammans kommer överens om hur deltagaren vill förändra sin situation och vilka insatser och stöd som behövs för att komma i sysselsättning. Erfarenheter kring målgruppen har visat på behovet av att fånga upp ungdomar när de är motiverade till förändring, vilket kräver att verksamheten under genomförandefasen upplevs som meningsfull och att ungdomarna upplever att de får det stöd de

8 Sid 8(20) behöver för att kunna komma vidare i livet. För ungdomar som befinner sig i utanförskap kan det vara extra viktigt att känna tillhörighet och identifikation till en grupp. Utifrån denna aspekt är det viktigt att deltagarna känner att verksamheten utgår från deras behov och de kommer bland annat att involveras i processen med att namnge projektverksamheten. Samverkanspartners Arbetsförmedlingen i Gamlestaden, Polismyndigheten och Räddningstjänsten deltar som samverkanspartners och ingår i projektets styrgrupp tillsammans med representanter för stadsdelens socialtjänst. Aktörerna deltar i form av kunskap och informationsutbyte kring målgruppen generellt och bidrar till att utveckla verksamheten på en mer övergripande nivå. Styrgruppens parter tillför olika perspektiv vilket är viktigt för projektets preventiva arbete. Arbetsförmedlingen tillför ett sysselsättningsperspektiv och bidrar med erfarenhet kring hur verksamheten kan utveckla sysselsättningsinsatserna som kommer att prövas inom ramen för projektet. Polisen och Räddningstjänsten bidrar med kunskap kring projektets brottsförebyggande arbete. Socialtjänsten, som är projektägare, bidrar med kunskap kring socialt arbete. Samtliga av styrgruppens representanter bidrar till att ta fram en samlad kunskapsbild, förankra projektets verksamhet i den egna organisationen samt till den strategiska påverkan genom att sprida information och kunskap om projektets verksamhet och resultat till andra organisationer och myndigheter. Under analys- och planeringsfasen deltar styrgruppen i projektets LFAworkshop samt bistår projektledare med underlag till kartläggningen. Under genomförandefasen deltar styrgruppen i projektets planerade föreläsningsserie kring teman som våld och riskbeteenden utifrån ett genusperspektiv. På operativ nivå finns Polisen representerad i SSPF-forumet som utgör en nyckelfunktion och partner till projektverksamheten. Avsikten är att även projektets verksamhet ska ingå som en partner i forumet kring målgruppen upp till 18 år och tillsammans med andra (fältsekreterare, fritidsledare, skolvärd, skolsocionom, skolsköterska, rektor, socialsekreterare, ungdomspolisen, polisens socialsekreterare eller områdespolisen) utgöra ett stöd gällande det preventiva arbetet. SSPF-forumet kommer även att remittera deltagare till projektet och utgör en central del i projektets samverkansplattform. Representanter från SSPF kommer att delta i planeringsfasens LFA-workshop samt bidrar med underlag till kartläggningen genom deltagande i t.ex. djupintervjuer eller fokusgrupp. Andra viktiga samverkanspartners med koppling till projektverksamheten är Räddningstjänsten som avser delta genom att tillhandahålla praktikplatser för några av projektets deltagare samt Fastighets AB Balder som deltar genom att löpande tillhandahålla 15 praktikplatser för projektets deltagare. Under analys- och planeringsfasen deltar representanter från dessa samverkanspartners i projektets LFA-workshop. Intressenter/referenspartners Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet arbetar tillsammans med 10 statliga myndigheter mot gängkriminalitet och organiserad brottslighet i Göteborg, genom att bland annat stödja brottsoffer och avhoppare. Centret utgör en viktig referenspartner till projektet och kommer att bistå projektet och projektledaren med information och kompetens kring brottslighet, gängkriminalitet, och våld. De är även mottagare av projektets utvärdering och slutrapport. Göteborgs Stads sociala resursförvaltning är en viktig partner till projektet och kommer genom olika enheter inom förvaltningen att bidra till projektets kunskapsbank och vara representerad i planerad LFA-workshop. Social resursförvaltning är även en viktig partner för projektets startegiska påverkansarbete. Utbildningsförvaltningen, med ansvar för den kommunala gymnasieutbildningen i Göteborg, är också en viktig partner till projektet utifrån målsättningen att projektets deltagare ska återgå till studier eller annan sysselsättning. Projektet har för avsikt att utveckla ett samarbete med Utbildningsförvaltningen för att erbjuda deltagarna utbildningsinsatser. Vingen Västra Hisingen utgör också en viktig referenspartner till projektet, i synnerhet vid utformningen av projektverksamheten under genomförandefasen. Representanter från Vingen kommer bland annat att bjudas in som deltagare i projektets LFAworkshop. Vidare är de en viktig nätverkspartner för projektets ungdomsbehandlare. Projektet har som ambition att få till stånd ett nätverk för personal som arbetar med målgruppen i staden och regionen utifrån erfarenhetsutbyte och ömsesidigt lärande. En annan sida av Sverige (EASAS) är också en viktig partner till projektet utifrån sitt projekt Ett steg i taget som riktar sig till personer i pågående kriminalitet och/eller med en beroendestörning som påverkar arbetsförmågan. Då projekten kompletterar varandra har Unga i riskzon för avsikt att få till stånd ett erfarenhetsutbyte med Ett steg i taget i form av kunskapsöverföring kring projektens respektive målgrupper, det vill säga de som riskerar att hamna i kriminalitet och de som är i pågående kriminalitet och försöker lämna denna livsstil. Projektledaren undersöker möjligheten till att någon eller några ungdomar från EASAS projekt Ett steg i taget kan hålla ett föredrag för Unga i riskzons deltagare utifrån syftet att levandegöra berättelser om kriminalitet och dess negativa konsekvenser. Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet? Riskanalys Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet.

9 Sid 9(20) Risk Åtgärd Projektdeltagare uteblir från möten med ungdomsbehandlare Deltagande ska bygga på ett kontrakt mellan deltagaren och och/eller väljer att inte dyka upp. ungdomsbehandlaren och innehåller en tät uppföljning. Genom nätverksarbetet kring deltagaren kan ungdomsbehandlaren ta hjälp av andra aktörer för att nå deltagaren om denne uteblir. Projektet når ej relevanta transnationella partners för Projektledaren ansvarar för en omfattande omvärldsbevakning benchmarking. vad gäller verktyg och metoder och för att upprätta kontakt med aktörer inom Europa men bör även titta på hur verksamheter arbetar i länder utanför Europas gränser. På så vis kan relevanta verktyg och metoder för projektets verksamhet identifieras. Det remitteras inte tillräckligt många deltagare till projektet. Individ- och familjeomsorgens ledningsgrupp i Östra Göteborg ansvarar för att förankra projektet till ordinarie verksamhet. Projektledaren ansvarar för att sprida information om projektverksamheten till berörd personal. Ungdomar med riskbeteenden utgör en risk för hot och våld för Projektpersonalen följer anvisningarna enligt projektets hotpersonalen och andra deltagare. och våldsplan. Partners uteblir från samverkan och kommer inte på Styrgruppens ordförande följer upp orsaken bakom frånvaron styrgruppsmöten. och lyfter konsekvensen av detta i styrgruppen. Projektledaren eller annan projektpersonal slutar innan projektet Upprätta tydliga riktlinjer för överlämning vid nyanställning. är avslutat. Projektledaren och projektpersonal ska löpande dokumentera projekts arbetsätt och rutiner i en gemensam databas. Budgeten motsvarar inte de faktiska kostnaderna och behoven. Styrgruppen ansvarar för prioriteringar. Ekonom och projektledare har täta uppföljningar och föreslår förändringar för styrgruppen så att åtgärder kan göras i tid. Förändringar hos projektägaren avseende medfinansiering. Projektägaren med stöd av projektledare och ekonom undersöker alternativa medfinansieringsmöjligheter och stämmer av dessa med ESF-rådet. Förändringar i omvärlden. Anpassa projektverksamheten efter gällande förutsättningar. Mål Förväntande resultat och effekter av projektet. I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna? Utlysningen efterfrågar projekt som underlättar unga kvinnor och mäns etablering i arbetslivet och ökar deras deltagande i utbildning. Projektets målgrupp är unga kvinnor och män som redan befinner sig utanför det etablerade samhället och riskerar att hamna i ett långvarigt utanförskap. Därför ämnar projektets verksamhet bidra till att stödja deras återgång till skola och/eller annan sysselsättning. De förväntade effekterna av projektets metod är att den ska bidra till att öka övergångarna till fortsatt utbildning eller sysselsättning för målgruppen unga i riskzon för kriminalitet. För att minska andel ur målgruppen som varken arbetar eller studerar krävs ett utvecklat och individanpassat stöd för att skapa förutsättningar för att fler ska kunna fullfölja sin gymnasieutbildning. Därtill betonas vikten av samverkan mellan olika aktörer för att nå långsiktiga strukturförändringar utifrån målgruppens behov. Den samverkansplattform projektet har för avsikt att utveckla ska bidra till att berörda aktörer delar problembild och utifrån denna kan arbeta för att gemensamt möjliggöra etablering för målgruppen. För att nå denna effekt krävs att samtliga aktörer i projektet ser vinsten av preventiva satsningar på unga i riskzon för att kunna bryta utanförskapet och möjliggöra deras etablering i samhället. Genom att fokusera på unga kvinnor och män innan de har utvecklat en kriminell livsstil och identitet, är det förväntade resultatet att vända samhällets negativa bild av målgruppen och på så vis möjliggöra att fler ungdomar upplever sig inkluderade, motiverade till förändring och känner hopp om en bättre framtid. Vid sådana framgångsrika resultat kan projektet även tänkas bidra till att skapa mervärden i form av ökad trygghet i närområdet och minskad social oro och brottslighet. Av de i utlysningen efterfrågade resultaten väntas projektets verksamhet bidra till att minska utanförskapet bland unga kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden samt bidra till ökad andel behöriga till gymnasiet och minskade skolavhopp. För att uppnå önskade effekter väntas följande resultat på individnivå: Att deltagarna upplever en minskad känsla av utanförskap Att deltagarna är motiverade till att vilja förändra sitt riskbeteende Att deltagarna upplever positiva förändringar av sin livssituation i form av att ha tagit ett steg mot återgång till studier eller annan sysselsättning Projektets resultat väntas på längre sikt kunna bidra till att målgruppen kan bryta umgänget med kriminella kontakter. Vidare förväntas verksamheten utveckla ett hållbart arbetssätt för att kunna fånga upp unga som riskerar en avbruten skolgång och därmed saknar möjligheter till etablering på arbetsmarknaden och på så vis förebygga att fler hamnar i kriminalitet och långvarigt utanförskap. Genom att etablera en preventiv verksamhet och samverkansplattform väntas effekten bidra till att förbättra ungdomars skolgång och/eller möjligheter till arbete.

10 Sid 10(20) Projektets förväntade resultat på organisationsnivå, det vill säga för projektägaren och samverkanspartners, är: Att nå en effektiv samverkan kring målgruppen Att nå ökad kunskap om våld, negativ gängbildning och våldsbejakande extremism Att nå ökad kunskap om kriminalitet ur ett genusperspektiv. Projektets samverkansplattform ska vara en arena där olika aktörer med olika perspektiv på, och erfarenheter av, målgruppens situation och behov kan mötas för att i dialog nå en gemensam problembild utifrån en professionell och värdemässig grund. Det saknas idag gemensam kunskap och angreppssätt för att på ett effektivt sätt fånga upp ungdomar i riskzon för en kriminell livsstil. En gemensam problembild är central för att nå ett gemensamt arbetssätt som stödjer målgruppens etablering i samhället. Ingen aktör kan på egen hand erbjuda det stöd som behövs för att unga i riskzon ska kunna bryta sig loss från kriminalitet och olika riskbeteenden. Samverkansplattformen och den gemensamma problembilden utgör grunden för parternas preventiva arbete och väntas bidra till att på lång sikt minska den sociala oron. Ytterligare en långsiktig effekt av projektets resultat är att det preventiva arbetssättet även bidrar till att minska kriminalitetens påverkan på ungdomar i närområdet. Projektets förväntade resultat på projektnivå, det vill säga för verksamheten, är: Att utveckla ett nytt arbetssätt som kombinerar behandling med sysselsättningsaktiviteter för målgruppen unga i riskzon. Att utveckla förmågan att i ett tidigare skede kunna identifiera ungdomar i riskzon Att det preventiva arbetssättet bidrar till att minska kostnaderna för köpt vård, boende och stöd riktat till målgruppen Storstadsproblematiken med segregation och ett växande utanförskap i städernas socialt utsatta områden har bidragit till en oroväckande utveckling med ökad kriminalitet och gängbildning i Bergsjön. Den problematik som präglar området liknar den situation som andra storstäder i Europa brottas med. De kriminella nätverken verkar i en alltmer transnationell kontext. För att kunna möta detta behöver den lokala samverkansplattformen hitta nya verktyg för att utveckla det preventiva arbetet; verktyg som inte finns i tillräcklig utsträckning i Sverige idag. Projektets transnationella samarbete väntas bidra till att samverkansparterna utvecklar arbetssätt och verktyg för det preventiva arbetet för att kunna uppnå projektets väntade resultat. Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av projektresultat? Ange metod och tidplan. Projektet Unga i riskzon har inspirerats av Hållplats 8, en framgångsrik verksamhet för kriminella ungdomar i Rosengård, Malmö. Verksamheten startades 2004 och delar av arbetssättet är idag en integrerad del i kommunens arbete med unga i riskzon. Målgruppen för verksamheten samt de beteendeförändrade metoderna i Hållplats 8 upplevs dock inte som aktuella för projektets verksamhet, varpå det finns ett behov av att hitta nya verktyg för att utveckla den metod och samverkansplattform som är central för projektets arbetssätt. Genom transnationell benchmarking ämnar projektet hämta hem ny kunskap om användbara verktyg och metoder för att arbeta preventivt med de riskbeteenden som präglar den nya storstadsproblematiken i Sverige och Europa med en oroväckande utveckling med ökad kriminalitet och gängbildning bland unga. Projektets verksamhet utgörs av ett team bestående av sex ungdomsbehandlare med ansvar för att planera och genomföra insatser riktade till projektets deltagare. Genom att arbeta i team förväntas verksamheten kunna vara mer flexibel och på så vis möjliggöra för att anpassa insatserna utifrån individens behov och förutsättningar. Genom att kombinera behandlande insatser med sysselsättningsinsatser väntas projektet kunna leda till att möta de behov som ungdomarna i målgruppen har. Ungdomsbehandlarna arbetar parvis med ca 10 ungdomar åt gången och ungdomarna beräknas vara inskrivna i projektet i ca 6 månader. För att nå förväntade resultat på individnivå kommer ungdomsbehandlarnas arbete att centreras kring metoder och verktyg som stödjer en förändring av deltagarnas antisociala och normbrytande beteende. Avsikten är att pröva och utveckla förändringsverktyg och metoder som motiverar ungdomarna till att bryta en negativ livsstil och/eller beteende. Erfarenheter kring målgruppen har visat på behovet av att fånga upp ungdomar i riskzon när de är motiverade till förändring och då krävs en verksamhet som upplevs meningsfull och där ungdomar upplever att de får stöd och möjlighet till att komma vidare i livet. För att nå dit behöver verksamheten erbjuda såväl förebyggande som rehabiliterande insatser för deltagarna. Ungdomsbehandlarna ska arbeta utifrån ett helhetsperspektiv som exempelvis innefattar stöd kring att förebygga drogmissbruk, drogavvärjning, behålla/få en egen bostad, familjesituationen, återgång till skola och utbildning samt sysselsättningsaktiviteter som praktik och jobbsök. Ett viktigt verktyg för det preventiva arbetet är att jobba med ungdomarnas sociala miljö för att säkerställa att de inte återgår till ett normbrytande beteende. Fokus kommer ligga på att stödja deltagarna mot att uppnå en meningsfull fritid med aktiviteter för att bryta dåliga mönster i den sociala miljön. Projektets sysselsättningsinsatser sker bland annat i samarbete med Räddningstjänsten och Fastighets AB Balder och/eller andra fastighetsbolag som erbjuder deltagarna möjlighet att göra praktik. Vidare utgör stadsdelsförvaltningens ungdomspraktiksamordnare och ansvarig för det kommunala aktivitetsansvaret viktiga resurser utifrån sina nätverk gällande utbildnings- och sysselsättningsinsatser till ungdomar. Praktiksamordnaren stödjer genom att bistå med förslag på andra lämpliga praktikplatser samt kan utgöra ett stöd till ungdomsbehandlarna när ungdomarna är ute på praktik. För att nå projektets resultat på organisationsnivå ligger fokus på att upprätta en effektiv samverkan kring målgruppen. Projektets samverkansplattform utgör grunden för att gemensamt utveckla ett preventivt arbete med syfte att identifiera och fånga upp fler ungdomar i riskzon. Tillvägagångssättet för att nå en effektiv samverkan bygger på ett utvecklat nätverksarbete