PERMANENTA FÖRESKRIFTER FÖR SPECIALLÄKARUTBILDNINGEN

Transkript

1 Permanenta föreskrifter fastställda av fakultetsrådet (17) PERMANENTA FÖRESKRIFTER FÖR SPECIALLÄKARUTBILDNINGEN De medicinska fakulteterna eller de fakulteter som ger medicinsk utbildning har tillsammans kommit överens om innehållet i de permanenta föreskrifterna för specialläkarutbildningen. Föreskrifterna gäller alla fakulteter, specialområden och alla som deltar i specialistutbildning. 1 FÖRORDNINGAR OM SPECIALLÄKARUTBILDNINGEN Från och med den 1 januari 1999 är specialläkarutbildningen utformad i enlighet med gällande förordning om specialläkarexamen (678/1998). Förordningen medförde betydande förändringar i specialistutbildningen. Antalet specialområden minskade från 92 till 49. Utbildningsprogrammen tar nu fem eller sex år i anspråk i stället för sex eller åtta år. Namn på specialområden ändrades och utvärdering infördes som en del av utbildningen. Förordningen om ändring av förordningen om specialläkarexamen (1343/2002) trädde i kraft och innehåller ändringar i bestämmelserna om tjänstgöringen på hälsocentral och om utbildningens struktur. Tjänstgöringen på hälsocentral förlängdes från sex till nio månader, och minst hälften av utbildningstiden ska fullgöras utanför universitetssjukhuset, med undantag för vissa specialområden som nämns i förordningen. Universitetet kan göra ett undantag i fråga om utbildningstiden som fullgörs vid ett universitetssjukhus, om verksamhetsenheterna utanför universitetssjukhuset inte inom skälig tid kan anvisa en utbildningsplats. I kapitel IV redogörs för bestämmelser och praxis i fråga om tilläggsutbildning inom primärvården (som bilaga bifogas förordningen om tilläggsutbildning för läkare inom primärvården 1435/1993 och ändringarna 1342/2002 och 1123/2005). 2 ADMINISTRATION OCH BESLUTSFATTANDE Specialläkarutbildningen sysselsätter många instanser och aktörer. Beslutanderätten i fråga om specialläkarutbildningen innehas av undervisningsministeriet och utbildningsenheterna dvs. de medicinska fakulteterna. Övriga myndigheter och förvaltningsorgan har en rådgivande roll, eller har till uppgift att utveckla och samordna utbildningen. Nedan presenteras de olika aktörernas uppgifter och också de respektive uppgifter som hör till läkaren som specialiserar sig, utbildningsprogrammets programansvarige, utbildarna och handledarna. Läkaren under specialistutbildning förväntas göra sig bekant med fordringarna för sitt specialområde som presenteras i studiehandboken, göra upp en individuell utbildningsplan och föra bok över utbildningen (loggbok). Läkaren ska därtill delta i utvärderingen av sitt lärande och i utvecklandet av utbildningen. Utbildningsprogrammets programansvarige är expert inom sitt utbildningsprogram och ansvarar för genomförandet av programmet. Den programansvarige godkänner läkarens individuella utbildningsplan, och följer upp och utvärderar hur utbildningen och lärandet framskrider. Utbildaren utses av den programansvarige för utbildningsprogrammet. Utbildaren ansvarar för sin egen del för att utbildningen genomförs, och deltar i utvärderingen. En utbildare vid en utbildningsplats utanför universitetssjukhuset ansöker om utbildningsrätt hos universitetet. Efter att universitetet beviljat utbildningsrätt ansvarar utbildaren för utbildningsresurserna vid sin verksamhetsenhet och deltar i utvärderingen. En personlig handledare (tutor) är stödperson för läkaren under specialistutbildning, och handleder läkaren i hans eller hennes arbetsuppgifter samt sörjer för att utbildningsplanen är ändamålsenlig både när det gäller den teoretiska och den praktiska utbildningen. Handledaren deltar i utvärderingen.

2 2(17) Specialläkarkommittén ansvarar för utvecklandet och samordnandet av den yrkesinriktade påbyggnadsutbildningen inom Helsingfors universitet. Kommittén behandlar frågor med anknytning till specialläkarexamen, styr utbildningens praktiska genomförande, och ansvarar för tilläggsutbildningen inom primärvården. De regionala delegationerna är regionala samarbetsorgan för den kvantitativa och kvalitativa utvecklingen av specialläkarutbildningen, och verkar i anslutning till universiteten (förordningen om specialläkarexamen 678/1998). Delegationerna gör också utredningar om utbudet på utbildningsplatser och ger utlåtanden till universitetet angående undantag från den utbildningstid som ska fullgöras utanför universitetssjukhuset (401/2007). Medlemmarna i delegationerna är representanter för universitetet och universitetscentralsjukhuset, sjukvårdsdistrikten, primärvården, mun- och tandvården, länsstyrelserna och de studerande. Utbildningsenheterna (dvs. universitetens medicinska fakulteter) beslutar om vilka tjänster, befattningar och uppgifter som är utbildningstjänster som lämpar sig för specialläkarutbildning. Utbildningsenheterna godkänner utbildningsavtalen med verksamhetsenheter utanför universitetssjukhuset. Utbildningsenheterna antar sökande till utbildningsprogrammen, godkänner utbildningsplaner, utser programansvariga, utbildare och tentatorer, behandlar tjänstgörings- och andra studiefrågor och utfärdar examensbevis. Utbildningsenheterna övervakar specialläkarutbildningen vid sjukhus, hälsocentraler och andra enheter inom sitt ansvarsområde. Utbildningsenheterna kan för ett specialområde bevilja undantag från den utbildningstid som ska fullgöras utanför universitetssjukhuset om centralsjukhusen eller andra sjukhus inte kan anvisa en utbildningsplats inom skälig tid. Utbildningsenheterna ska samarbeta sinsemellan när de startar utbildningsprogram, fastställer utbildningskrav och ordnar därtill hörande utbildning. Enheterna beslutar också om frågor som gäller tilläggsutbildning inom primärvården. Universitetssjukhusen och andra verksamhetsenheter (utbildningsplatser), med vilka det ingåtts utbildningsavtal, beslutar om antagningen av läkare under specialistutbildning till utbildningstjänster. Sjukhuset överlägger med den programansvarige om valet av läkare till en utbildningstjänst. Undervisningsministeriet (UVM) beslutar efter att ha hört social- och hälsovårdsministeriet vilka utbildningsprogram för specialläkarexamen som ska finnas vid de olika universiteten. Specialläkarexamen kan avläggas vid de medicinska fakulteterna i Helsingfors, Kuopio, Uleåborg, Tammerfors och Åbo. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira), som lyder under social- och hälsovårdsministeriet, beviljar läkare som avlagt licentiatexamen på ansökan rätt att utöva läkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person under ledning och övervakning av en legitimerad yrkesutbildad person som har rätt att självständigt utöva läkaryrket. Efter slutförd tilläggsutbildning inom primärvården beviljar Valvira på ansökan rätt att självständigt utöva allmänläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person. Även de som avlagt specialläkarexamen ansöker hos Valvira om rätt att utöva specialläkaryrket. Delegationen för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården har till uppgift att ge utlåtanden och ta initiativ i ärenden som gäller utbildningen för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, deras yrkesutövning och samarbetet mellan myndigheter (Lag om yrkesutbildade personer inom hälsooch sjukvården 559/1994 och 1030/2000). Den nationella specialistutbildningskonferensen (Valtakunnallinen erikoislääkärikoulutuksen neuvottelutilaisuus) är ett samarbetsorgan för utbildningsenheterna och andra instanser (UVM, SHM, Valvira, Läkarförbundet) i frågor som gäller utvecklandet av utbildningen och det riksomfattande förhöret.

3 3(17) 3 BEVILJANDE AV STUDIERÄTT SAMT NÄRVAROANMÄLAN Specialläkarexamen kan avläggas av den som i Finland har fått rätt eller tillstånd att utöva läkaryrket (F 678/98, 1343/2002). Rättigheter och tillstånd beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) med stöd av lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994 och 1030/2000). Studierätt kan inte beviljas på basis av begränsat tillstånd. Ansökan om antagning till universitetet för att avlägga specialläkarexamen ska göras genast när den sökande har valts till en specialiseringstjänst eller ett vikariat. Studierätt söks på en blankett som finns på fakultetens webbsidor, Studierätt och senare specialläkarexamen söks hos det universitet inom vars ansvarsområde specialläkarutbildningen huvudsakligen ska avläggas. Studierätt beviljas för endast ett utbildningsprogram i sänder. Beviljad studierätt garanterar inte att läkaren som ska specialisera sig genast får en utbildningstjänst, utan ansökan om en utbildningstjänst görs enligt det förfarande som tillämpas vid ansökan om tjänst. Läkaren under specialistutbildning ska vara anmäld som närvarande studerande vid universitetet ända tills examen är avlagd. Närvaroanmälan görs årligen under tiden Det finns ingen fastställd tidsfrist för ansökan om studierätt och den därtill hörande första närvaroanmälan. Den årliga närvaroanmälan kan göras per e-post till anne.paivio@helsinki.fi (kom ihåg att alltid uppge namn, studentnummer eller personbeteckning samt specialområde). Också frånvaroanmälan måste göras under anmälningstiden EXAMENS MÅLSÄTTNING OCH STRUKTUR Specialläkarutbildningen har som mål att göra läkaren förtrogen med den vetenskapliga kunskapen inom det egna specialområdet och ge färdigheter för specialläkares uppgifter inom området, för upprätthållande av yrkesskickligheten och för verksamhet som specialläkare inom social- och hälsovårdens servicesystem. Förutom specialområdet fördjupar sig läkaren under utbildningen också i planeringen och förvaltningen av hälsovården och det yrkesövergripande samarbetet inom hälsovården. Specialläkarutbildning kan inledas genast efter avlagd medicine licentiatexamen och läkarlegitimation. Specialläkarutbildningen omfattar följande helheter: Specialläkarexamens struktur Det riksomfattande förhöret Chefsutbildning Teoretisk kursformad utbildning Regelbunden utvärdering Specialområden med ett gemensamt utbildningsavsnitt Övriga specialområden, 5 eller 6 års utbildningsprogram Tjänstgöring vid hälsocentral (9 mån) Tjänstgöring vid hälsocentral (9 mån) Utbildning på arbetsplatsen Gemensam utbildning Differentierad utbildning/utbildning inom specialområdet Utbildning som är specifik för specialområdet Minst hälften av tjänstgöringen ska fullgöras utanför universitetssjukhuset, med undantag för de 10 specialområden som nämns i förordningen

4 4(17) 1. Praktisk tjänstgöring och arbetsplatsutbildning: Utbildningstiden är 5 eller 6 år beroende på specialområde. Den praktiska tjänstgöringen omfattar tjänstgöring på hälsocentral, det gemensamma utbildningsavsnittet eller kompletterande utbildning samt den egentliga utbildningen i specialområdet. I specialläkarutbildningen ska minst hälften fullgöras vid verksamhetsenheter utanför universitetssjukhuset, med undantag för de specialområden som nämns i förordningen om specialläkarexamen (se bilagan förordning 1343/2002). 2. Utvärdering av utbildningen: Läkaren under specialistutbildning ska delta i utvecklandet och utvärderingen av den egna inlärningen och utbildningen. 3. Teoretisk kursformad utbildning. 4. Chefsutbildning för uppgiften som närmaste chef. 5. Det riksomfattande förhöret i specialområdet. Specialläkarutbildningen ska följa en plan och vara handledd. Under specialutbildningen deltar läkaren i det normala kliniska arbetet och förvärvar på så sätt praktiska färdigheter i sitt specialområde. 5 ATT AVLÄGGA SPECIALLÄKAREXAMEN 5.1 Praktisk tjänstgöring och utbildning på arbetsplatsen Tjänstgöring vid hälsocentral I alla specialistutbildningar ska det ingå en minst nio (9) månader lång tjänstgöring vid en hälsocentral. Under tjänstgöringen vid hälsocentralen ska läkaren som specialiserar sig under en handledares ledning ingående sätta sig in flera av de olika områden som hör till verksamheten vid hälsocentralen. Vad som ingått i tjänstgöringen vid hälsocentralen ska framgå av det arbetsintyg som handledaren skriver. I arbetsintyget anges också utbildningsperiodens längd och antalet timmar per vecka. Hälsocentralstjänstgöringen fullgörs vid de hälsocentraler som har godkänts av universiteten och som ansvarsinstitutionerna för allmän medicin har slutit utbildningsavtal med. Den tjänstgöring vid en hälsocentral som ingår i specialistutbildningen genomförs enligt samma principer som tilläggsutbildningen inom primärvården (se punkt 5.1). Erfarna läkare och hälsocentralstjänstgöringen I motiveringspromemorian till ändringen av förordningen om specialläkarexamen (1343/2002) ges fakulteterna möjlighet att enligt prövning bestämma hur lång hälsocentralstjänstgöring ska krävas av en erfaren läkare (se punkt 3.9, anvisningar för övergångsperioden). Utbildning utanför universitetssjukhuset och det gemensamma utbildningsavsnittet I specialistutbildningen i vissa specialiteter som ligger nära varandra ingår ett gemensamt utbildningsavsnitt (på finska runkokolutus). Det gemensamma utbildningsavsnittet genomförs i regel på utbildningsplatserna utanför universitetssjukhuset. Syftet med det gemensamma utbildningsavsnittet är att säkerställa att utbildningen är tillräckligt omfattande och ändamålsenlig med tanke på hälso- och sjukvårdssystemet, och att det finns sådant kunnande som bl.a. behövs i jourverksamheten. En särskild utbildningsansvarig kan utses för det gemensamma utbildningsavsnittet. På en utbildningsplats utanför universitetssjukhuset leds arbetet av utbildaren, som har godkänts av utbildningsenheten, en personlig handledare och de övriga specialläkarna. En förteckning över de godkända utbildningsplatserna finns på fakultetens webbsidor: Det gemensamma utbildningsavsnittet ska i regel genomföras innan man inleder den differentierade utbildningen. Efter den gemensamma utbildningen övergår man till den differentierade utbildningen inom det område som specialläkarexamen avläggs i. När den gemensamma utbildningen har genomförts går man igenom den individuella utbildningsplanen och kontrollerar att syftet med utbildningen har uppnåtts.

5 5(17) Tjänstgöring vid universitetscentralsjukhuset och den differentierade utbildningen/specialistutbildningen Under den differentierade utbildningen, dvs. utbildningen i specialområdet, fördjupar sig läkaren i specialområdet och specialläkarens uppgifter. Tjänstgöringen i detta utbildningsavsnitt fullgörs i regel vid ett universitetssjukhus, men beroende på specialiteten kan delar av tjänstgöringen fullgöras vid andra undervisningssjukhus som man har ingått utbildningsavtal med. En förteckning över de godkända utbildningsplatserna finns på fakultetens webbsidor: Av utbildningen ska åtminstone hälften genomföras utanför universitetssjukhuset, med undantag för de specialområden som nämns i förordningen. Utbildningsenheterna kan bevilja undantag från kravet på utbildningstid utanför universitetssjukhuset, om centralsjukhusen eller de andra sjukhusen inte kan anvisa en utbildningsplats inom skälig tid. Vid universitetssjukhuset leds arbetet av den programansvarige, de övriga utbildarna, en personlig handledare, universitetets undervisningspersonal och sjukhusets specialläkare. Utbildning på arbetsplatsen Det praktiska arbetet kompletteras av regelbundna ledda utbildningstillfällen på arbetsplatsen som ska fördjupa kunskaperna i specialområdet. Arbetsplatsutbildningen som ordnas på utbildningsplatsen under arbetstid omfattar 2 5 timmar per vecka. Utbildningstillfällena kan vara seminarier, demonstrationer eller tillfällen där man systematiskt går igenom centrala frågor som gäller det egna specialområdet och hälsovården Allmänna bestämmelser om utbildningen och tjänstgöringen I beskrivningarna av utbildningsprogrammen redogörs för vilka fordringar som gäller tjänstgöringen inom de olika specialområdena. Tjänstgöringstider Enligt förordningen genomförs specialläkarutbildningen i första hand genom heltidsarbete. Den programansvarige kan enligt prövning också godkänna deltidstjänstgöring, om deltidstjänstgöringen per vecka är minst 50 procent av heltidstjänstgöring. I så fall förlängs utbildningstiden i motsvarande grad. Om över hälften av utbildningen är deltidstjänstgöring måste man komma överens på förhand om deltidstjänstgöringen med den utbildningsansvariga. Den kortaste tjänstgöringstid som godkänns som specialistutbildning är en månad (en kalendermånad eller 30 dagar). Om tjänstgöringen uppfyller de mål som gäller tjänstgöring vid hälsocentral, är det möjligt att fullgöra tjänstgöringen delvis på deltid. Deltidstjänstgöringen ska dock per vecka vara minst 50 procent av heltidstjänstgöring (minst 18,5 timmar/vecka). I så fall förlängs utbildningstiden i motsvarande grad. Om över hälften av utbildningen är deltidstjänstgöring måste man komma överens på förhand om deltidstjänstgöringen med den programansvarige. Av hälsocentralstjänstgöringen ska minst 3 månader vara heltidstjänstgöring (se kapitel IV, tilläggsutbildning inom primärvården). Avbrott i tjänstgöringen I fråga om tjänstledighet på grund av sjukdom eller annat giltigt skäl, moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet eller studieledighet för tentläsning kan sammanlagt en månad (30 dagar) per utbildningsår räknas till utbildning om tjänsteförordnandet är i kraft. Av en moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet kan endast en månad räknas till utbildning även om ledigheten fortsätter under nästa år. Tjänstledighet på grund av privata angelägenheter förlänger tjänstgöringen med motsvarande tid. Tjänstgöring som beväringsläkare/civiltjänstgöring

6 6(17) Tjänstgöring som beväringsläkare, eller arbete som läkare på heltid som ingår i civiltjänstgöring vid en utbildningsplats som godkänts av universitetet, kan från fall till fall godkänns som en del av utbildningen beroende på befattningsbeskrivningen. Tjänstgöring som forskare Högst sex (6) månader som forskare på heltid (med lön) kan godkännas som specialistutbildning, om forskningen har anknytning till specialområdet och den programansvarige ger sitt bifall. Forskning räknas till den del av utbildningen där forskningsarbetet har utförts (centralsjukhus/universitetssjukhus eller annan forskning som bedrivits utanför universitetssjukhuset, t.ex. vid ett universitet). Om den programsansvarige bedömer att forskningen stöder specialistutbildningen, kan av särskilda skäl ytterligare sex (6) månader forskningsarbete godkännas, om de mål som uppställs för kliniskt arbete i utbildningsprogrammet uppnås. När det gäller läkare under specialistutbildning som har antagits till en forskarskola, kan högst ett år av forskningsarbetet godkännas enligt den utbildningsplan som den programansvariga för den differentierade/specialistutbildning har gjort på förhand. Högst ett år forskningsarbete kan ingå i en specialläkarexamen. Tjänstgöring i olika uppgifter Tjänstgöring i en tjänst, befattning eller uppgift som kräver specialläkarkompetens och som har godkänts av den programansvariga, godkänns som specialistutbildning under förutsättning att läkaren som specialiserar sig också deltar i den utbildning som är avsedd för dem som tjänstgör i egentliga utbildningstjänster och har en utbildare. Av tjänstgöring som biträdande lärare/klinisk lärare eller timlärare i huvudsyssla godkänns högst två år som specialistutbildning, förutsatt att tjänstgöringen anknyter till en bitjänst eller klinisk verksamhet i den aktuella specialiteten vid ett universitetssjukhus. Tjänstgöring i en specialiseringstjänst vid vilken som helst av utbildningsenheterna godkänns i alla utbildningsenheter som tjänstgöring enligt fordringarna för det aktuella specialområdet. Tjänstgöring utomlands En del av den tjänstgöring som ingår i specialläkarexamen kan genomföras utomlands. Fakulteten beslutar om godkännande av tjänstgöringen på basis av innehållet i tjänstgöringen efter att har hört den programsansvarige. Ett villkor för att klinisk tjänstgöring i ett annat land ska godkännas är att läkaren har rätt att utöva läkaryrket i det aktuella landet. Tjänstgöring i ett annat land innan specialistutbildningen inleddes kan räknas till godo i specialläkarexamen. En förutsättning är att läkaren har rätt att utöva läkaryrket i det aktuella landet. Beslutet om godkännande av sådan tjänstgöring fattas av utbildningsprogrammets programansvarige. Den som specialiserar sig ska på begäran lämna in ett utlåtande om tjänstgöringens innehåll från utbildaren i det andra landet. Prestationernas giltighetstid Tjänstgöring vid en hälsocentral och chefsutbildningen för uppgiften som närmaste chef föråldras inte. Övrig tjänstgöring som ingår i utbildningen samt den teoretiska kursformade utbildningen föråldras efter tio (10) år. Det riksomfattande förhöret föråldras efter fyra (4) år. Av särskilda skäl kan den som specialiserar sig få förlängd giltighetstid för sina prestationer (t.ex. på grund av moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet, beväringstjänst). I fråga om vårdledighet kan tid med föräldrapenning beaktas (cirka ett år) när det gäller förlängd giltighetstid för prestationerna. I fråga

7 7(17) om annan frånvaro (t.ex. forskning) förlängs tjänstgöringens och de övriga prestationernas giltighetstid enligt prövning av den programansvarige. Byte av utbildningsprogram och utbildningsenhet När den som specialiserar sig vill byta utbildningsprogram sker det enligt samma förfarande som när han eller hon sökte studierätt för avläggande av specialläkarexamen. Den som byter utbildningsenhet ska informera både den tidigare utbildningsenheten och ansöka om studierätt vid den nya utbildningsenheten. Att avlägga flera specialläkarexamina Utgångspunkten är att man avlägger endast en specialläkarexamen. Av särskilda skäl kan en läkare avlägga fler än en specialläkarexamen. I så fall ska examina avläggas efter varandra. Utbildning som hör till olika specialläkarexamina ska genomföras endast till den del som examensfordringarna och utbildningsprogrammen skiljer sig från varandra. Bestämmelserna om hur prestationerna föråldras gäller också i dessa fall. 5.2 Kriterier för godkännande av utbildningsplatser utanför universitetssjukhuset De medicinska fakulteterna övervakar specialläkarutbildningen. Fakulteten kan godkänna hälsovårdsenheter utanför universitetet som utbildningsplatser när de uppfyller vissa kriterier, för att man ska kunna garantera tillräcklig beredskap under specialläkarutbildningen. Antalet utbildningsplatser utanför universiteten har också påverkats av arbetskraftspolitiska omständigheter som reglerar antalet specialläkare. Utbildningsprogrammen för specialläkarexamen förnyas och utvecklas i Skandinavien och Europeiska unionen. Universitetssjukhusens specialstatsandel (evo) och statens ersättning till hälso- och sjukvårdsenheterna för kostnaderna för läkarutbildningen inverkar också på möjligheten till att ordna extern utbildning. Förändringar i arbetsfördelningen mellan sjukhusen har i väsentlig grad förändrat universitetssjukhusens möjligheter att erbjuda ett lämpligt och tillräckligt antal patienter för specialläkarutbildningens behov. Den rådgivande kommittén (ACMT) inom EU rekommenderar dessutom att utbildning förvärvas på olika typer av enheter också utanför universitetssjukhusen (rotation). Kriterier som beaktas när en enhet beviljas rätt att vara utbildare och utbildningstid: En utbildare ska vara specialläkare i den aktuella specialiteten vara docent i den aktuella specialiteten utbildaren ska ha pedagogisk utbildning. Resurser på utbildningsplatsen: sjukdomsspektrumet ska vara tillräckligt mångsidigt och komplettera undervisningen vid universitetssjukhuset enheten ska ha jourverksamhet när det gäller områden där jourverksamhet är väsentlig, och det ska finnas bakjour enheten ska ha ett bibliotek med litteratur och tidskrifter som ingår i tentamensfordringarna för specialområdet samt elektroniska system för mottagande av information arbetsplatsutbildningen (bl.a. regelbundna möten) ska omfatta 2 5 timmar/vecka, under terminerna ska det dessutom ordnas annan utbildning som baserar sig på de behov som läkarna som specialiserar sig

8 8(17) har och som definieras i utbildningsavtalet. Läkarna ska också ha möjlighet att delta i utbildning utanför arbetsplatsen (med stöd av evo-finansiering eller stöd som betalas till arbetsgivarna via länsstyrelserna). Undantag från kriterierna: Inom specialområdena är undantag från kravet på docentkompetens möjliga, om det inte finns en utbildare med docentkompetens vid ett sjukhus eller en hälsocentral som annars uppfyller kriterierna för en utbildningsplats. Utbildningsavtal En enhet som ansöker om utbildningsrättigheter ska ta kontakt med den programansvarige för respektive utbildningsprogram (den professor eller docent som utsetts till uppgiften) och komma överens om utbildningsavtalet och dess innehåll. I utbildningsavtalet anges godkänd utbildningstid, antal utbildningstjänster samt vilka färdigheter en läkare som specialiserar sig ska förvärva under tjänstgöringen. För en läkare som specialiserar sig ska det utses en personlig handledare. Ett uppföljningssystem (loggbok eller regelbunden utvärdering) måste användas för bedömning av hur utbildningen framskrider. Ett utbildningsavtal ingås separat med varje utbildare och gäller tills vidare. Om det sker väsentliga förändringar i verksamheten på utbildningsplatsen, omprövas utbildningsrätten. Beslut om godkännande av en extern utbildningsplats fattas av specialläkarkommittén på framställan av den programansvarige för specialområdet. Ett sjukhus eller en hälsocentral som har godkänts ska delta i den evaluering som universitetet ordnar (kostnader täcks med evo-pengar eller statens ersättning för specialläkarutbildning). En färdig blankett för utbildningsavtalet finns på fakultetens webbsidor, adress http: // fi/docs Individuella utbildningsavtal I de fall som det inte är ändamålsenligt att ingå ett utbildningsplatsavtal, kan man vid behov ingå ett individuellt utbildningsavtal för en läkare som specialiserar sig. Avtalet innebär att den programansvarige och utbildaren vid sjukhuset eller hälsocentralen tillsammans med den läkare som ska specialisera sig ingår ett utbildningsavtal, i vilket man fastställer utbildningstid och vilka kunskaper och färdigheter som ska förvärvas under utbildningen. Ett individuellt utbildningsavtal ska godkännas av den programansvarige. Valet av läkare till specialläkarutbildning Om utbildningen utanför universitetssjukhuset infaller före det egentliga utbildningsavsnittet vid universitetssjukhuset, ska den externa utbildaren diskutera valet med den programansvarige innan det slutliga beslutet fattas. Antalet externa utbildningsplatser Det regionala och nationella behovet av specialläkare inom varje specialområde ska beaktas när man bestämmer antalet externa utbildningsplatser. Antalet utbildningsplatser ska dimensioneras så att det inte uppstår köer till utbildningen vid universitetssjukhusen. Specialläkarutbildning i företagshälsovård När utbildaren på grund av verksamheten vid en utbildningsplats inom företagshälsovården inte arbetar vid samma enhet som den läkare som ska specialisera sig, kan man undantagsvis och i fall från fall komma överens om distansutbildning. Det innebär att man på förhand skriftlig kommer överens med den programansvarige, läkaren som specialiserar sig, utbildningsplatsen och den externa utbildaren om ett arrangemang, genom vilket målen för utbildningen i specialområdet uppnås. När man kommer överens om ett distansutbildningsarrangemang måste man beakta att åtminstone följande förutsättningar finns: - kriterierna för utbildningsplatsens resurser ska uppfyllas (se ovan) - läkaren som specialiserar sig ska få minst 2 timmar personlig handledning per vecka

9 9(17) - läkaren som specialiserar sig ska ha tillräckliga möjligheter att konsultera - arbetsplatsutbildning, minst 2 timmar/vecka, måste ordnas - läkaren som specialiserar sig måste ha en loggbok där man kan kontrollera att utbildningens innehåll. Specialläkarutbildning i allmänmedicin Vid en hälsocentral med specialistutbildning i allmänmedicin som har godkänts av medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet måste det finnas handledande läkare som är specialläkare i allmänmedicin. Handledningen sker regelbundet under arbetstid enligt en utbildningsplan som gjort upp på förhand. Som hjälp används de målbeskrivningar som gäller utbildningen och loggbok/portfolio, som också används också när man gör upp en utbildningsplan för sjukhustjänstgöringen som gäller olika specialområden och bedömningen av måluppfyllelsen. Vid hälsocentralen måste det finnas arbetsplatsutbildning för de anställda, som också läkare som specialiserar sig kan delta i under arbetstid, och som den programansvarige har godkänt. Vid en hälsocentral eller ett sjukhus som godkänns för specialläkarutbildning i allmänmedicin ska den litteratur som för tillfället hör till fordringarna för specialläkarförhöret finnas tillgänglig, liksom också möjlighet till elektronisk informationssökning och informationsmottagning. Läkare som specialiserar sig i allmänmedicin vid hälsocentraler och sjukhus ska ha möjlighet att delta i extern teoretisk utbildning i ett specialområde som man kommit överens om i utbildningsplanen. Utbildningen finansieras med den ersättning som länsstyrelserna betalar till arbetsgivaren. 5.3 Bedömning och handledning Den individuella utbildningsplanen och loggboken Den programansvarige, eller utbildaren med bemyndigande av den förstnämnda, gör tillsammans med läkaren som specialiserar sig en individuell utbildningsplan redan före den gemensamma utbildningsperioden. Läkarens tidigare arbetserfarenhet och individuella mål ska beaktas när man gör upp planen. Av planen ska det framgå vilka mål som gäller för utbildningen, samt vilka tjänstgöringsperioder som godkänns som olika avsnitt i utbildningen och vilka utbildningsplatser som planeras. Senast i slutet av den gemensamma utbildningsperioden måste man rapportera om hur utbildningen framskrider, och om det behövs redan tidigare. Den programansvarige svarar för uppföljningen av utbildningen. Utbildningsenheten måste tillhandahålla läkare som specialiserar sig specialområdets loggbok i början av det gemensamma utbildningsavsnittet. Utbildningsenheten ansvarar för innehållet i loggboken, men läkaren ansvarar för att anteckningarna i boken är aktuella. Anteckningarna i loggboken visar dels vilka delområden som redan behandlats i utbildningen, dels inom vilka områden som det ännu behövs utbildning. Varje specialitet ska ha en så nationellt enhetlig loggbok som möjligt. Loggboken fås från utbildningsprogrammets programansvarige eller från specialläkarutbildningens hemsida, adress Personlig handledare För läkare som specialiserar sig utses en personlig handledare som handleder läkaren i arbetet på utbildningsplatsen. Handledaren kan vara densamma under hela utbildningen, alternativt kan separata handledare utses för det gemensamma utbildningsavsnittet och det differentierade avsnittet, eller det kan utses en ny handledare för varje utbildningsplats. Handledaren ska också delta i utvärderingen av utbildningsprocessen. Utvärdering av specialläkarutbildningen

10 10(17) Utvärderingen av inlärningen och utbildningen utgår från de på förhand ställda målen, som prestationer och uppnådda mål regelbundet jämförs med. Utbildningsprogrammet och också de olika avsnitten inom programmen ska ha tydligt formulerade och ändamålsenliga mål. Vid utvärderingen kan man använda utvärderingsblanketter. Den programansvarige ansvarar för uppföljningen av utbildningen. Den programansvarige och läkaren som specialiserar sig bedömer vid behov flera gånger under processen om de mål som uppställdes i början har uppnåtts, och gör minst en gång om året en sammanfattning över hur utbildningen framskrider. Läkaren som specialiserar sig och utbildaren tittar tillsammans när de olika avsnitten inleds på vilka mål som gäller varje avsnitt, anpassar dem till läkarens individuella mål och bedömer inlärningen under och efter avsnitten mot bakgrund av målen för avsnitten och utbildningsprogrammen. Det rekommenderas att läkaren som specialiserar sig också kan utvärdera utbildarens verksamhet. Denna utvärdering gagnar också utbildaren och utvecklandet av utbildarens arbete. Mer detaljerade anvisningar för utvärderingen finns i respektive utbildningsprogram. Handboken Erikoistuvan lääkärin ohjaaminen som riktar sig till handledare och utbildare och också de programansvariga kan hämtas på adressen Uppföljningen av utbildningen ledningssystemet för specialläkarutbildningen Ledningssystemet för specialistutbildningen (Erha) är HNS:s och Helsingfors universitets gemensamma internetbaserade datasystem. Systemets syfte är i första hand att fungera som ett stöd för specialistutbildningen, förbättra planeringen och informationsutbytet mellan medicinska fakulteten, HNS och de övriga utbildningsplatserna utanför universitetssjukhuset genom att utnyttja existerande databaser. Basuppgifterna i Erha kommer från Helsingfors universitets databas Oodi och uppgifterna om tjänstgöringstiderna från HNS:s personalförvaltningssystem Prima. Enheter utanför HNS för in uppgifterna om tjänstgöringstider manuellt. Systemet är tillgängligt utanför HNS:s intranät. Ibruktagandet av Erha sker i etapper. Några specialiteter är piloter och inför hela systemet på en gång. Pilotspecialiteterna är anestesiologi och intensivvård, gastroenterologisk kirurgi, oral och maxillofacial kirurgi, hjärt- och thoraxkirurgi, företagshälsovård, urologi, blodkärlskirurgi samt geriatrisk bedömning. Inom dessa specialiteter införs också elektroniska loggböcker. Inom andra specialiteter tas systemet i bruk inom administrationen där uppgifterna i Erha kan användas av de programansvariga och deras sekreterare. Enligt uppskattning kommer Erha att utvidgas och omfatta alla specialiteter under perioden Kursformad teoretisk utbildning Syfte Den kursformade teoretiska utbildningen består av undervisning som fördjupar basstudierna och behandlar ämneshelheter som är viktiga med avseende på specialområdet. Kurserna ska bilda en med tanke på specialiseringen ändamålsenlig helhet. Vilka delområden som den teoretiska kursformade utbildningen ska behandla planeras på förhand i samband med utarbetandet av den individuella utbildningsplanen. Planen godkänns av den programansvarige. Genomförda kurser visas med ett separat intyg eller anteckning i loggboken. Ifall den teoretiska kursformade utbildningen sker under arbetstid, ska läkaren som specialiserar sig vara tjänstledig (med lön eller utan lön) eller förordnas till utbildning. Utbildningsenheterna ansvarar för de godkända utbildningsprogrammens nivå och kvalitet. Målet är att utbildningsenheten själv eller tillsammans med någon annan inrättning ska erbjuda hela den kursformade utbildning som ingår i fordringarna. Utbildningsenheten kan godkänna kurser som t.ex. ordnas av en specialitetsförening, läkarförening eller motsvarande. Undervisningen ska uppfylla samma

11 11(17) krav som ställs på den teoretiska undervisningen. Ett industriföretag kan inte ensamt stå som arrangör för utbildningen. De externa privata arrangörerna (industriföretag, företag) måste vara fler än en. Den person eller förening som ansvarar för innehållet (t.ex. en specialläkar- eller läkarförening) ska representera något av de specialområden som utbildningen gäller. Utbildningen kan ändå godkännas som teoretisk utbildning för andra specialområden. Vidare rekommenderas att det inte syns handelsnamn eller varumärken i rubrikerna i utbildningsprogrammet som anger vilka ämnens som ska behandlas. Omfattning När det gäller de specialområden som inte har något gemensamt utbildningsavsnitt ska den teoretiska utbildningen omfatta minst 80 timmar. Inom vissa specialområden omfattar utbildningen fler än 80 timmar (se specialfordringarna för de olika specialområdena). Inom specialområdena med ett gemensamt utbildningsavsnitt, ska också de teoretiska studiernas gemensamma avsnitt genomföras enligt de bestämmelser som gäller för varje specialområde. Utbildningen ska omfatta även utbildning som gäller det aktuella specialområdet. Den differentierade utbildningen ska fortsättningsvis omfatta minst 40 timmar, men omfattningen kan variera när det gäller vissa specialområden. Kriterier som utbildningen ska uppfylla och kursernas/utbildningstillfällenas omfattning Stora helheter rekommenderas, t.ex. årligen återkommande kurser som läroämnena ordnar i egen regi. Inom små specialområden kan den kursformade utbildningen ordnas i samarbete med andra. En undervisningstimme motsvarar en 45 minuters föreläsning eller annat undervisningstillfälle. Enstaka utbildningstillfällen som inte räcker längre än 3 timmar godkänns inte. Undantagsvis är det möjligt att godkänna flera minst två timmar långa utbildningstillfällen som bildar en meningsfull helhet. Förutom föreläsningar ska det också ingå aktiverande undervisningsmetoder (undervisning i små grupper, uppgifter m.m.) i utbildningen. Undervisningens omfattning ska anges tydligt i programmet för utbildningstillfället. Utöver uppgifter kan det också ingå förhör i kurser som är mer omfattande. Undervisningsmaterialet ska finnas tillgängligt före utbildningstillfället. Deltagarna bör också få kopior av visuellt material som används i undervisningen (t.ex. förminskade kopior av diaserier eller olika handouts) Utbildning i ett annat land Kurser som ordnas utomlands kan godkännas på framställan av den programansvarige. Också kurser som ordnas i andra länder ska uppfylla de kriterier som det redogörs för ovan. Enbart en utländsk konferens godkänns inte automatiskt som sådan. Om en kurs omfattas av systemet för överföring av meriter, kan den också vara lämplig och godkännas inom ett specialområde i Finland. Utvärdering och kvalitetssäkring Den som ordnar utbildningen förutsätts samla in kursutvärderingar av deltagarna. Kursutvärdering kan samlas in med hjälp av en strukturerad blankett eller med hjälp av frågor som besvaras fritt. Syftet med respons och utvärdering är att hjälpa kursarrangörerna att utveckla fortbildningen och samtidigt utveckla och förbättra kvaliteten på den teoretiska kursformade utbildningen inom specialläkarutbildningen. Utbildningsarrangören ska på begäran överlämna ett sammandrag av kursutvärderingarna och uppgifter om antalet deltagare i kurserna till fakulteten för utvärdering. Ansökan om godkännande av kurs, godkännandet och vilka uppgifter som behövs Ansökan om att få en kurs godkänd som teoretisk kursformad utbildning görs på förhand om för den enhet som ansvarar för planering och genomförande av kursen. Externa arrangörer ansöker om godkännande hos den närmaste utbildningsenhet som ordnar utbildning i den aktuella specialiteten. Av

12 12(17) ansökan ska det framgå vem eller vilka som ordnar kursen, antalet timmar och den person som ansvarar för kursen. Dessutom ska syftet anges, för vem kursen är avsedd, priset och eventuella krav på förhandsmaterial och förberedelser. Och vidare behövs information om litteratur som det ingår uppgifter i, om det rör sig om en större helhet, eller om förhör. Ett detaljerat program fogas till ansökan. Målgruppen för utbildningen ska framgå av ansökan. Vid Helsingfors universitet används ett elektroniskt ansökningssystem. Ansökningsblanketten finns på adressen teoreettinen koulutus. När en kurs har godkänts som teoretisk kursformad utbildning, meddelas vilka specialområden och antal timmar som godkänns. En kurs som godkänts vid en utbildningsenhet, godkänns som teoretisk kursformad utbildning vid alla andra utbildningsenheter. Information om kurser och kurstillfällen ska publiceras i god tid på förhand i t.ex. Duodecims och Finlands läkarförbunds utbildningskalender och i Lääkärilehti Läkartidningen. Utbildningsplatsens stöd till utbildningen En arbetsgivare som får understöd för specialläkarutbildning av statens medel, måste ge läkare som specialiserar sig möjlighet att under arbetstid årligen delta i kursformad utbildning. Också arbetsgivaren ska delta i kostnaderna för utbildningen. Det ska vara möjligt att genomföra utbildningen under hela den tid som reserverats för specialiseringen (t.ex. hela den obligatoriska utbildningen delad med antalet år som specialiseringen kräver). 5.5 Chefsutbildningen som en del av specialläkarexamen Helsingfors universitet har utgående från de förslag som kom från en arbetsgrupp som undervisningsministeriet tillsatte 2003 planerat en gemensam chefsutbildningshelhet för läkare och tandläkare som specialiserar sig. I specialistutbildningen ingår sedan 2009 en chefsutbildning som ger kompetens för uppgiften som närmaste chef. Utbildningen omfattar 30 studiepoäng och förbereder för uppgiften som närmaste chef vid enheter inom social- och hälsovården. Chefsutbildningen kommer att vara obligatorisk för alla som får studierätt för specialiseringsstudier efter Chefsutbildningen gäller dock inte dem som har fått studierätt för specialiseringsstudier tidigare och som byter specialitet efter Också den som har fått studierätt tidigare kan delta i utbildning som ger kompetens för uppgiften som närmaste chef under sin specialistutbildning. Den administrativa utbildningens andel i den teoretiska kursformade utbildningen har varit 20 timmar. Detta 20 timmars avsnitt stryks i fordringarna i och med att chefsutbildningen börjar. Utbildningen för uppgiften som närmaste chef ingår som ett separat avsnitt i varje utbildningsprogram. En genomförd chefsutbildning antecknas i examensbeviset. Utbildningens mål och innehåll Målet för utbildningen och innehållet i utbildningen följer gemensamma nationella riktlinjer. En utgångspunkt för planeringen av utbildningen har varit att chefskompetensen utvecklas bäst genom systematisk utbildning parallellt med ökad arbetserfarenhet. Utbildningen är praktiskt inriktad och baserar sig på samma lär i arbetet-princip som tillämpas i den kliniska utbildningen. I utbildningen försöker man i så stor utsträckning som möjligt utnyttja det praktiska chefsarbetet inom hälso- och sjukvårdssystemet. Utbildningen byggs upp kring en chefsportfolio där man antecknar sina personliga mål, observationer som man gjort på arbetsplatserna och vilka tankar de väckt, anteckningar från mentormöten och studieprestationer som hör till utbildningsprogrammet. I utbildningen tillgodoräknas den administrativa utbildning som ingår i tilläggsutbildningen för läkare inom primärvården. I utbildningen ingår dessutom tre

13 13(17) för alla specialiteter gemensamma tvådagars närundervisningsperioder samt två närundervisningsdagar för varje specialitet (sammanlagt 10 sp), självständiga utvecklingsuppgifter och litteratur samt portfolioarbete. Utbildningen kan genomföras under 2-6 år. 10 närundervisningsdagar = 10 sp Utvecklingsuppgifter 10 sp Litteraturuppgifter 5 sp Portfolio 5 sp Utbildningen administreras och genomförs i inlärningsmiljön Moodle. Ytterligare information: och Det riksomfattande förhöret För den nationella samordningen av förhöret ansvarar en nationell kontaktperson vid studiebyrån vid Helsingfors universitets medicinska fakultet. Kontaktpersonen har också till uppgift att föra register och statistik över förhören och att vid behov bistå examinatorerna i deras samarbete. Den nationella specialistutbildningskonferensen samordnar och behandlar ärenden som gäller förhöret. Aktuell information om förhören (tider, anmälan, fordringar, gamla frågor) finns på adressen Syfte Syftet med det riksomfattande specialläkarförhöret är att mäta läkarnas teoretiska kunskaper och kunnande, samt deras förmåga att verka ändamålsenligt i olika situationer som en specialläkare ställs inför. Examinatorer Utbildningsenheterna är skyldiga att utse en examinator för var och en av de specialiteter som finns representerade vid fakulteten och meddela namnet till kontaktpersonen. Om förhören belastar en specialitet särskilt mycket, kan utbildningsprogrammens programansvariga komma överens om att utse fler examinatorer från samma utbildningsenhet. Varje utbildningsenhet betalar en ersättning för förhöret till sina egna examinatorer. Utbildningsenheten ska ordna så att det utses en ny examinator t.ex. när en examinator går i pension. Om examinatorn inte kan vara examinator som avtalat (t.ex. på grund av en utlandsresa eller tjänstledighet) måste kontaktpersonen informeras så snabbt som möjligt. Fordringar Utbildningsenheterna fastställer fordringarna för förhöret på gemensam framställan av utbildningsprogrammens examinatorer. Fordringarna granskas med två års mellanrum vid alla utbildningsenheter samtidigt. Examinatorerna inom de olika specialiteterna lämnar in ett gemensamt förslag till fordringar till kontaktpersonen som granskar dem innan de fastställs. Tidpunkt och plats för förhöret Det riksomfattande specialtandläkarförhöret ordnas samtidigt i alla utbildningsenheter tre gånger om året två gånger under vårterminen och en gång under höstterminen. Utbildningsenheterna ordnar förhöret på sina respektive orter. Det är möjligt att delta i förhöret på vilken förhörsort som helst, om det finns plats på det andra universitetets förhörsort. Kommentti [ti1]: Anmälan till förhör Anmälan till förhöret görs elektroniskt till den utbildningsenhet där man är inskriven som studerande senast fyra veckor före förhöret, adress Den som deltar i förhöret ska vara anmäld som närvarande och inskriven vid universitetet.

14 14(17) Förhörsturer Inom varje specialitet, med undantag för några specialfall som man kommer överens om särskilt, arbetar turvis två examinatorer tillsammans. När det gäller de stora specialiteterna informeras examinatorerna om förhörsturen i början av året så att de kan förbereda sig för uppgiften. När det gäller s.k. små specialiteter kommer man inte överens om förhörsturer på förhand, utan man ber examinatorerna om frågor före förhöret, ifall det finns examinander som vill tentera ämnet. Man försöker välja examinatorer så att examinatorerna inte behöver bedöma sina egna studerande. Förhörsfrågorna De examinatorer som är i tur skriver tillsammans frågorna och sänder dem cirka två veckor före förhöret till kontaktpersonen. Förhöret kan t.ex. bestå av essäfrågor och också flervalsfrågor, om examinatorerna bestämmer. Frågorna i förhöret är på finska, eller på svenska, om den som ska delta i förhöret ber om att få frågorna på svenska när han eller hon anmäler sig. Förhöret kan också genomföras på engelska eller tyska, om examinatorerna samtycker. Förhöret grundar sig, förutom på litteratur, tidskrifter och lagstiftning som nämns i utbildningsprogrammet, också på de praktiska kunskaper i varje specialitet som läkaren förvärvat under specialiseringen. I förhöret används koder för examinanderna. När resultaten är klara har examinanderna rätt att få veta vem som bedömer förhöret. Kontaktpersonen överlämnar de kodförsedda uppgiftspappren till den utbildningsenhet där examinanden har meddelat att han eller hon deltar i provet. Granskningen av förhöret Kontaktpersonen överlämnar provsvaren till den första examinatorn. Den första examinatorn bedömer självständigt alla svar och överlämnar provpappren sedan för bedömning till den andra examinatorn. För varje examinator reserveras i regel tre veckor för genomgången av provsvaren. Den andra examinatorn ger de bedömda svaren till kontaktpersonen. Svaren ska återlämnas inom sex veckor från det att de har postats till den första examinatorn. Bedömningen av förhöret Förhören bedöms med skalan godkänd/underkänd och svaren poängsätts. Examinatorerna ska sinsemellan diskutera vilka examinander som är godkända och vilka underkända. När ett förhör underkänns måste examinanden få en skriftlig redogörelse, antingen i form av en lista över vilka helheter som fordras, eller personlig, skriftlig respons. Proven sparas i minst ett halvt år efter förhöret vid Helsingfors universitets medicinska fakultet. Om någon blir underkänd i tre gånger, får både examinanden och den programansvarige ett meddelande om underkännandet. Examinanden och den programansvarige uppmanas diskutera problemen som har lett till underkännandena. Examinanden kan inte efter tre underkända förhör delta i nästa förhör. Denna bestämmelse tillämpas retroaktivt från och med det förhör som ordnades i april Karens till följd av underkännanden räknas sedan det förhör som ordnades i september Alla underkända förhör räknas in i de tre underkännandena oberoende av om man har gjort uppehåll mellan förhören. Meddelande om resultaten av förhören När kontaktpersonen får resultaten från förhören sänder han omedelbart ett skriftligt meddelande om resultatet till examinanderna. Utbildningsenheterna får information om sina specialiseringsstuderandes resultat elektroniskt genom det elektroniska tentamenssystemet. När ett förhör föråldras Ett förhör föråldras efter fyra år.

15 15(17) Rättelseförfarande Examinanden kan skriftligen begära rättelse inom 14 dagar från den dag då han eller hon har tagit del av resultatet av förhöret. Kontaktpersonen förmedlar examinandens begäran om rättelse till de två examinatorer som har bedömt förhöret. De ger sedan ett motiverat svar inom en skälig tid. Om examinanden är missnöjd med beslutet kan han eller hon be om rättelse i hos examensnämnden för studieprestationer inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Specialområden med ett muntligt/praktiskt delförhör Förutom det skriftliga förhöret hålls ett muntligt förhör i följande specialiteter: barnkirurgi och plastikkirurgi. Specialområdena planerar förhöret som examinanden deltar i efter ett godkänt skriftligt förhör. Det muntliga förhöret hålls inom omkring tre veckor efter att resultaten från det skriftliga förhöret är klara. Tentdagen meddelas efter att resultaten från det skriftliga förhöret har offentliggjorts. Det muntliga förhöret genomförs av två tentatorer. Tentatorerna ska om möjligt komma från andra sjukhus än det universitetssjukhus, där läkaren som specialiserar sig huvudsakligen har fått sin utbildning. Platsen för förhöret bestäms särkilt från fall till fall. Tanken är att förhöret ordnas på den ort där läkaren har genomfört sin specialistutbildning. Fordringarna för det muntliga förhöret är desamma som för det skriftliga förhöret. Avsikten med det muntliga förhöret är att testa examinandens förmåga att behärska helheter, inte detaljer. Genom förhöret vill man bedöma examinandens förmåga att planera diagnostiska undersökningar, tolka fynd och utgående från dagens kunskap planera en ändamålsenlig behandling i problematiska fall. Examinanden ska visa att han eller hon på ett logiskt sätt kan motivera sitt val av undersökningar och behandlingslinjer, inte nödvändigtvis ställa rätt diagnos under förhöret. I förhöret används ett material som består av klinisk information, röntgenbilder och laboratoriesvar. I det muntliga förhöret i barnkirurgi ingår i mån av möjlighet en demonstrationsoperation, där examinanden utför en vanlig åtgärd, t.ex. en bråckoperation. I det muntliga förhöret i plastikkirurgi frågas vanligen efter behandlingsförslag för patientfall som presenteras i bilder. Examinanden får ett skriftligt utlåtande om det muntliga förhöret, och om examinanden underkänns redogörs för orsaken. Om förhöret underkänns, är den första omtagningen möjlig efter nästa skriftliga förhör som ordnas i specialområdet. Var och en av utbildningsenheterna betalar ett arvode till tentatorerna. Anvisningar som gäller förhöret och ytterligare information om ordnandet finns på adressen Tilläggsutbildningsprogrammens förhör De förhör som ingår i tilläggsutbildningsprogrammen kan också ordnas vid samtliga universitets fakulteter i samband det specialläkarförhöret. Anmälan till tilläggutbildningsprogrammens förhör tas emot av den som är tilläggsutbildningsansvarig vid fakulteten. 6 ANVISNINGAR FÖR ÖVERGÅNGSPERIODEN Förordningen om specialläkarexamina (678/1998) trädde i kraft Samtidigt upphävdes de gamla specialläkarförordningarna (691/1985, 1436/1993) och de gamla utbildningsprogrammen. Om en person har genomfört eller inlett specialläkarutbildningen enligt den gamla förordningen, kan redan genomförda studier och tjänstgöringar godkännas som utbildning enligt den nya förordningen till den del som de motsvarar fordringarna i det aktuella utbildningsprogrammet. Den som specialiserar sig övergår till att följa specialistutbildningen i sitt specialområde enligt förordning 678/1998. Förordningen har ändrats genom förordning 1343/2002. Läkare som har genomfört det s.k. orienterande avsnittet, kan ansöka om att få tjänstgöring under det orienterande avsnittet godkänd som en del av specialläkarexamen, ifall den motsvarar utbildningsprogrammets fordringar.