Grunden för optimal smärtbehandling
|
|
- Ove Ström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kapitel Översikt Vad behöver vi veta när vi möter någon med smärta? ANAMNES När (hur gammal är smärtan)? Var finns smärtan? Smärtteckning? Hur uppstod smärtan/orsak till smärtan? Hur stark är smärtan (subjektivt!)? NRS/VAS! STATUS Var finns skadan? Är det en synlig/ej synlig skada? Smärtreaktion (objektivt)? Grunden för optimal smärtbehandling nalys Behandlingsstrategi Utvärdering Dokumentation Uppföljning Förankra alla ställningstaganden och beslut hos patienten. Håll alltid patienten informerad om syfte, omfattning och avslut vad gäller utredning, diagnostik och behandlingsåtgärder. nalys All smärtbehandling bygger på bedömning av smärtans typ genom noggrann anamnes och klinisk undersökning, vid behov kompletterat med lab, röntgen, CT, MR, scintigrafi samt neurofysiologiska undersökningar. ns intensitet anges subjektivt med hjälp av t.ex. Visuell Analog Skala (VAS) eller numerisk skala (NRS) som ger möjlighet att följa effekt av insatt behandling. Abbey Pain Scale är ett alternativ vid demens eller andra situationer där patienten har svårt att beskriva sin smärta verbalt, se under vårdpersonal/kunskapsstöd. En Smärtteckning är mycket informativ för att studera smärtans utbredning och karaktär (se figur.1 på följande sida). Olika typer av smärta Nedanstående beskrivningar av olika smärttyper är en teoretisk uppdelning. Blandformer är vanligt förekommande. Nociceptiv smärta Utlöses vid hotande eller manifest vävnadsskada på grund av mekanisk, termisk eller kemisk retning av nociceptorer. Vid den inflammatoriska reaktionen bildas bland annat prostaglandiner och leukotriener. Det rör sig om smärta från mjukdelar, skelett och leder. Det kan också vara smärta från inre organ (visceral smärta). Referred pain kan förekomma och är framförallt vanlig vid visceral och djup somatisk smärta. 280
2 Neuropatisk (neurogen) smärta Orsakas av skada eller annan patologisk process i perifera eller centrala nervsystemet. Beskrivs bland annat som ytlig, ilande, isande, brännande, huggande, stickande, men kan även vara djup, molande. Ofta avgränsad till den skadade nervens innervationsområde. Dock ses ibland spridning till ett större område. Vanligen finns även sensibilitetsstörningar och neurologiska bortfallssymtom. Smärtteckning och riktad klinisk undersökning är vägledande vid diagnostik. Centralt störd smärtmodulering Omfattar i huvudsak två smärtförstärkande dysfunktioner, central sensitisering samt defekt smärtinhibering. Här finns sannolikt även andra bakomliggande neurobiologiska mekanismer. Dessa patienter har ofta en förändrad smärtupplevelse, ökad smärtkänslighet och låg smärttröskel. Smärtteckning med VAS-skalaA Figur.1 - Smärtteckningen finns för utskrift samt översatt till fler språk på Sökväg: För vårdgivare > Handböcker och program > Smärtteckning med VAS-skala. 281
3 Idiopatisk smärta av okänd orsak. Inga undersökningsfynd som talar för att smärtan huvudsakligen är nociceptiv, neuropatisk eller en följd av centralt störd smärtmodulering. Primär psykogen smärta Orsakas av svår psykisk sjukdom. Mycket ovanligt. Grundsjukdomen ska behandlas. Ska inte förväxlas med att psykologiska faktorer spelar stor roll vid all smärta. Behandlingsstrategi Akut nociceptiv smärta hos vuxna Följ upp och dokumentera behandlingseffekten! Lätt smärta Tablett paracetamol (Panodil 500 mg 1-2 x 4 alternativt Alvedon 665 mg 1-2 x 3). Risk för toxicitet vid överdosering, leversjukdom, undernäring och alkoholanvändning. Observera också risken för förstärkt warfarin-effekt av paracetamol. Vid nyinsättning och utsättning av paracetamol bör INR-värdet kontrolleras efter 2-3 dagar. Vid smärta från rörelseapparaten kan tillägg av en oselektiv COX-hämmare rekommenderas: naproxen mg 1 x 2 eller ibuprofen mg 1 x 3. Selektiva Cox-2 hämmare (Arcoxia, Celebra) har en begränsad plats att fylla i terapiarsenalen. De är inga förstahandsmedel. TLV har fattat beslut om begränsningar i förmånen. COX-hämmare ska användas med stor försiktighet vid hjärt- och njursvikt samt hos patienter med risk för magsårssjukdom, undvik vid graviditet. Se kapitel 11, Led-Reuma för allmänna råd. 282
4 Medelsvår smärta Tablett paracetamol (Panodil 500 mg 1-2 x 4 alternativt Alvedon 665 mg 1-2 x 3) kombineras med oselektiv COX hämmare (naproxen, ibuprofen). Obs! Utnyttja paracetamols maxdos 4 g/dygn efter beaktande av patientens ålder och riskfaktorer, se ovan. Regelbunden behandling ger bäst resultat. Tramadol (t.ex. Nobligan, Tiparol och Tradolan) rekommenderas inte, tramadol är behäftat med betydande risk för biverkningar såsom yrsel, illamående och konfusion, särskilt hos äldre och i kombination med SSRI. Det föreligger även risk för tillvänjning med stora utsättningssvårigheter. Kodein. Läkemedel som innehåller kodein, även kombinationspreparat med paracetamol rekommenderas inte. Det är inte kodeinet som utövar den analgetiska effekten, det måste metaboliseras till morfin. Genetiska skillnader mellan olika etniciteter och individer i förmåga att omvandla kodein till morfin gör dessa läkemedel svårstyrda och oförutsägbara. 6,5 % av befolkningen är ultrasnabba metaboliserare av kodein (Nordafrikaner ännu större andel) risk för opioidorsakad andningsdepression. 20 % av befolkningen är långsamma metaboliserare av kodein får ingen eller dålig smärtlindrande effekt. Risk för patientorsakad överdosering av paracetamol när kombinationspreparat används (Citodon, Panocod). Svår smärta Basbehandling är paracetamol i fulldos kombinerat med en oselektiv COX-hämmare. Ge maxdos paracetamol och vald COX hämmare, full effekt av behandlingen kan först utvärderas efter ett par dagar. Vid otillräcklig effekt tillägg av opioid i låg dos med successiv upptrappning. Noggrann kontroll av effekten. Stora individuella variationer förekommer. Vid peroral opioidbehandling rekommenderas depottablett OxyContin. Starta med 5 mg 2 x 2 (1 x 2 till äldre). Med tanke på de förpackningsalternativ som finns tillgängliga (minsta förpackning 28 st) förespråkar vi dosering 2 x 2 för att på så sätt uppnå maximalt 7 dagars behandling. Det finns också oxikodon som kortverkande preparat (OxyNorm), kapsel, oral lösning och injektion, se FASS för dosering. Generisk konkurrens finns för oxikodon vilket innebär risk för sammanblandning mellan kort- och långverkande oxikodon, överväg därför nekat utbyte vid förskrivning! Observera att det inte alltid klart framgår av preparanamnet om det är en kortoch långverkande beredning som avses. Ett annat alternativ är morfin tablett, mixtur och injektion, morfin depåtablett (Dolcontin), se FASS för dosering. Observera att vid injektionsbehandling snarast möjligt övergå till tablett eller mixtur. Ordination av opioidanalgetika ska vara tidsbegränsad med plan för uppföljning och utsättning. Vid akut smärta, även postoperativ smärta, finns sällan behov av mer än en veckas behandling. Vid smärta med en duration längre än förväntad läkningstid bör annan orsak än nociceptiv smärta övervägas. 283
5 Äldre Paracetamol bör ges i reducerad dos, dygnsdos om 2-3 gram är ofta tillräcklig. COX-hämmare skall ges i lägsta möjliga dos under kortast möjliga tid. Beakta risk för vätskeretention, försämrad hypertonikontroll och hjärtsvikt. Reducera dosen opioid till äldre >75 år, låga doser av depotberedning är att föredra. Akut nociceptiv smärta hos barn Följ upp och dokumentera behandlingseffekten! För barn finns alternativa skattningsinstrument för att värdera och följa upp smärta och smärtbehandling av barn t.ex. ALPS I beteendeskala 0-29 dagars ålder, ALPS II 1 mån.-3 år, Bieri-ansiktsskala för verbala barn fram till skolåldern 3-6 år, VAS samt CAS från skolåldern och uppåt. Läs mer om dessa smärtskattningsinstrument på intranätet under Vårdriktlinjer/Pediatrik/ Omvårdnad/Smärtskattning. Tänk på icke-farmakologisk behandling! Aktivitetsbyte - Avledning Avstressning Vätskeintag Lätt smärta Mixtur paracetamol (Alvedon) 24 mg/ml. (Bättre smak och konsistens än Panodil). Dos mg/kg x 1-4. Alternativt supp eller munlöslig tablett (Alvedon). Medelsvår smärta Kombinera paracetamol enligt dosering ovan med ibuprofen oral suspension 20 mg/ml. Dos 5-7,5 mg/kg x 3-4 doser inom viktintervallet 7-40 kg. Belastningsrelaterad smärta Oral susp. ibuprofen 20 mg/ml 5-7,5 mg/kg x 3-4 och vid behov tillägg av paracetamol. Svår smärta Kodeininnehållande kombinationspreparat ska inte användas. Högdosförfarande av paracetamol och COX-hämmare förekommer inom slutenvård, se: Vårdriktlinjer/Pediatrik/ Allmän pediatrik/smärtlindring barn övergripande. Se också: Dosguide för smärtlindring av barn inom slutenvård. Inför provtagning Inför provtagning, var frikostig med EMLA (lidocain/prilocain). Vid behov av effekt inom 30 minuter kan plåster Rapydan (lidocain/tetracain) användas till barn >3 år. 284
6 Nociceptiv smärta av längre duration hos vuxna Följ upp och dokumentera behandlingseffekten! Använd icke-farmakologisk behandling! Fysisk aktivitet se Avledning Avstressning Komplementära metoder såsom akupunktur och TENS Vid vissa sjukdomstillstånd förekommer smärtor där det finns en ständig eller återkommande nociceptiv smärtkomponent under längre tid. Det rör sig vanligen om smärta ifrån rörelseapparaten såsom artros, inflammatorisk reumatisk sjukdom och komplikationer vid osteoporos men kan även förekomma vid viscerala sjukdomstillstånd. n kan inledningsvis behandlas som en akut nociceptiv smärta, men det är viktigt att tidigt identifiera bakomliggande orsak och rikta kausal behandling mot denna. Det finns risk för att patienten utvecklar störning i smärtsystemet som komplicerar situationen. Icke-farmakologisk behandling är en grundpelare för flera av dessa sjukdomstillstånd. Konsultera gärna andra kapitel i Terapirekommendationerna för mer specifika råd. Vid behandling med analgetika bör man särskilt beakta att erfarenheterna av långvarig behandling är begränsade: Förskriv små förpackningar av lägsta effektiva dos. Följ upp behandlingen. Våga prova nedtrappning/utsättning, se kapitel 31 och 32. Inloggningsuppgifter finns på Regionens Intranät. Klicka Ämnesområden > Läkemedel. Beakta riskerna med toleransutveckling vid opioidbehandling. Beakta äldres särskilda behov. Se allmänna råd om behandling med COX-hämmare i kapitel 11, Led-Reuma. Plåster buprenorfin (Norspan) kan vara ett alternativ vid långvarig nociceptiv smärta där behandling med paracetamol i kombination med oselektiv COX-hämmare inte ger tillräcklig smärtlindring och opioid i tablettform inte anses lämplig. Observera att Norspan har en subventionsbegränsning: Subventioneras endast för patienter som provat men inte tolererat oxikodon eller morfin i låg dos, alternativt när dessa läkemedel bedömts som olämpliga. Fentanylplåster ska inte användas för denna patientkategori! Neuropatisk smärta hos vuxna Trigeminusneuralgi kan behandlas med karbamazepin. Nervblockad är ett alternativ vid terapisvikt. Neurokirurgisk intervention kan rekommenderas i tidigt skede, se också kapitel 14, Neurologi. Postherpetisk neuralgi. Bältros måste behandlas i tidigt skede med antiviralt medel för att undvika kvarstående smärta, se kapitel 10, Infektioner - avsnitt om virusinfektioner. Undvik COX hämmare i det akuta skedet då det finns viss ökad risk för allvarliga kutana komplikationer. Kvarstående smärta (postherpetisk neuralgi) drabbar oftare äldre patienter. Smärtbehandling med tricykliskt antidepressiva, amitriptylin (Saroten) är förstahandsalternativ, se ne- 285
7 dan för dosering. Andrahandsalternativ är gabapentin som ska trappas upp till optimal dos avseende smärtlindring och biverkningar, se FASS för schema. Starta med lägre doser hos äldre. Pregabalin (Lyrica) är endast subventionerat vid neuropatisk smärta till de patienter som inte nått behandlingsmålet med vare sig ett tricykliskt antidepressivt läkemedel eller gabapentin, eller då dessa inte är lämpliga av medicinska skäl. Äldre Beakta att gabapentin och pregabalin är beroende av njurfunktionen och att dosen därför kan behöva justeras vid nedsatt njurfunktion. Behandling med amitriptylin ger ökad risk för antikolinerga biverkningar såsom muntorrhet, obstipation, urinretention och konfusion. Lokalt applicerad lidokain (Versatis, plåster) kan provas men har även det en förmånsbegränsning och subventioneras endast för de patienter som inte tolererar eller inte får tillräcklig smärtlindrande effekt av antingen amitriptylin eller gabapentin. Versatis (trots TLV begränsningen) kan vara ett förstahandsalternativ hos patienter där amitryptilin är olämpligt att använda p.g.a. hög biverkningsrisk. Ett annat användningsområde kan vara hos patienter med svåra besvär i avvaktan på att man kan utvärdera effekten av amitryptilin. Vid diabetesneuropati är tricykliskt antidepressiva amitriptylin (Saroten) i lågdos förstahandsmedlet. Initialt mg till natten. Öka successivt till 75 mg till natten. Sätt in åtgärder för att motverka muntorrhet. Effekt uppnås i vissa fall efter några dagar, dock vanligen efter 2-3 veckor. OBS! Försiktighet till äldre. Andrahandsalternativ är gabapentin. Tredjehandsalternativ är duloxetin (Cymbalta). Pregabalin har villkorad subvention, se ovan. Efter stroke är amitriptylin (Saroten) förstahandsmedel. Vid svåra neuropatiska smärtor kan opioidbehandling (oxykodon eller morfin) vara ett alternativ. Postoperativt kan inslag av neuropatiska smärtor i sårområdet förekomma. Ovanstående behandlingsalternativ med bl.a. plåster Versatis kan provas men evidensen är begränsad. Följ upp och dokumentera behandlingseffekten! Icke-farmakologisk behandling kan vara till nytta! Cancerrelaterad smärta Följ upp och dokumentera behandlingseffekten! Valet av terapi bygger på smärtanalysen. Ofta föreligger blandtillstånd med två eller flera smärttyper samtidigt. Cancerpatienter kan även ha icke-maligna smärttillstånd (interkurrenta eller behandlingsorsakade). Skilj på kontinuerlig och intermittent smärta. Det vill säga genombrottssmärta som kan utlösas av belastning, spasm i glatt eller tvärstrimmig muskulatur eller beröring. Konsultera gärna palliativa konsultteamet (PKT) i ditt närområde. Teamen bedriver verksamhet i öppenvård och gör hembesök vid behov. 286
8 Lätt smärta Tablett paracetamol (Panodil 500 mg 1-2 x 4 alternativt Alvedon 665 mg 1-2 x 3). Vid otillräcklig smärtlindring kan tillägg av en oselektiv COX-hämmare rekommenderas (naproxen mg 1 x 2 eller ibuprofen mg 1 x 3). Skydd med protonpumpshämmare (omeprazol) kan vara befogat. Reducera dosen paracetamol hos äldre sköra patienter. COX-hämmare ska användas med stor försiktighet vid hjärt- och njursvikt samt hos patienter med risk för magsårssjukdom. Utvärdera! Om paracetamol och/eller COXhämmare inte ger effekt lägg till opioid. Medelsvår och svår smärta Behåll paracetamol och/eller COX-hämmare som grundmedicinering. Sätt in opioid i låg dos, titrera upp till smärtfrihet. Öka dosen successivt så länge patienten har smärta. ns intensitet, patientens ålder och eventuella biverkningar (trötthet/ dåsighet, konfusion) får styra takten i dosökningen. Inled med depottablett OxyContin 10 mg, 1 x 2 (sköra patienter 5 mg 1 x 2), komplettera med kortverkande oxikodon (OxyNorm) 5 mg vid behov. Generisk konkurrens finns för oxikodon vilket innebär risk för sammanblandning mellan kort- och långverkande oxikodon, överväg därför nekat utbyte vid förskrivning! Observera att det inte alltid klart framgår av preparatnamnet om det är en kortoch långverkande beredning som avses. Ett alternativ är depottablett eller depotgranulat morfin (Dolcontin), där dosen titreras med kortverkande tablett morfin. Fördela dygnsdosen långverkande opioid på en dos var 12:e timme. Ge den första långverkande tabletten 2 timmar efter den sista kortverkande tabletten. Opioider kan ges intravenöst eller subkutant via pump men även spinalt eller epiduralt, konsultera palliativa konsultteamet (PKT). Vid smärtgenombrott ges trygghetsdos av kortverkande opioid, som vid varje dostillfälle skall vara 1/6 av dygnsdosen långverkande opioid, se konverteringsguide. Obs! Glöm inte att ordinera ökad trygghetsdos när dygnsdosen ökas! Tänk på att: vid opioidrotation/byte av preparat, börja med en lägre dos. använda konverteringsguiden i slutet på kapitlet vid konvertering mellan olika preparat och beredningsformer. tramadol och kodein inte har någon plats i behandlingen av cancerrelaterad smärta! aldrig kombinera svaga och starka opioider! Alternativ Depotplåster (fentanyl) kan användas vid stabil smärta där peroral tillförsel av opioid inte fungerar, t.ex. vid kräkning eller dålig följsamhet. Behandling skall alltid följas upp genom regelbunden kontakt med behandlande läkare eller kontaktsjuksköterska. Det är synnerligen viktigt att fentanylplåster kasseras på ett korrekt sätt, alltså via inlämning på apotek. Ett använt plåster innehåller betydande mängder aktiv substans vilket kan innebära risk för familjemedlemmar, husdjur och miljön. Ett begagnat plåster ska vikas ihop och förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan komma i kontakt med läkemedlet. Var noggrann med att följa upp förskrivningen och informera patient och anhöriga om riskerna! 287
9 Hydromorfon (Palladon) är 5 gånger så potent som morfin, se konverteringsguide. Insättning i samråd med palliativt konsultteam. Targiniq är en kombination av oxikodon och naloxon, d.v.s. en kombination av agonist och antagonist. Naloxon blockerar opioidreceptorerna lokalt i tarmen vilket motverkar opioidinducerad förstoppning. I samband med första passage metabolismen bryts naloxon ner och påverkar därmed inte den analgetiska effekten av oxikodon. Targiniq kan vara ett alternativ vid förstoppning trots konventionell laxantiabehandling. Subvention av Targiniq är begränsad till patienter som redan behandlas med oxikodon och trots pågående laxativ behandling har besvärande förstoppning. Observera risken för dubbelbehandling då preparatet innehåller oxikodon! Vid regelbunden opioidbehandling ordinera alltid: Laxermedel: se kapitel 12, Obstipation. Antiemetikum: Tablett metoklopramid (Primperan) 10 mg 1 x 3 (finns även som supp och inj). Alternativt Ondansetron tablett eller injektion. Ge den första tabletten ½-1 timme före första opioiddosen. Pröva att sätta ut antiemetika successivt efter några dagars opioidbehandling. Adjuvantia till opioidbehandling av cancersmärta Vid smärta orsakad av inflammation Naproxen tablett/supp mg 1 x 2 eller Ibuprofen 400 mg 1 x 3 (maxdos mg/dygn). Betametason (Betapred) tablett 6 mg 1 x 1 i en vecka därefter försiktig nedtrappning med 0,5 mg/vecka till lägst 2 mg/dygn och eventuell utsättning. Ulcusprofylax med omeprazol. Vid visceral smärta (koliksmärta) Betapred injektion 4 mg x 2-3 i.v. därefter successiv nedtrappning. Voltaren injektion 75 mg i.m. 288 Vid neuropatisk smärta Orsakas vid cancer med kompression av nervvävnad (t.ex. plexopati eller kotmetastas) eller tumörinfiltration i nervvävnad. Börja med opioid. Om otillräcklig effekt, lägg till tablett Betapred 6 mg 1 x 1 i en vecka. - Om ingen effekt - Sätt ut! - Om effekt - reducera successivt dosen till lägsta effektiva underhållsdos, dock minst 2 mg/dygn. Om smärtorna kvarstår, lägg till tablett amitriptylin, Saroten. Initialt mg till natten. Öka successivt till 75 mg till natten. Effekt uppnås i vissa fall efter några dagar, dock vanligen efter 2-3 veckor. Vid utebliven eller dålig effekt prova tablett gabapentin. Börja med 300 mg till kvällen. Öka successivt till mg/dygn. Försiktighet till äldre och njursjuka. Obs! Aldrig tillsammans med tramadolpreparat. Alternativt vid utebliven effekt, tablett karbamazepin (Tegretol), initialt ½ tablett á 100 mg x 2-4. Öka dygnsdosen med 200 mg varje vecka till 200 mg x 3-4. Upp till mg kan behövas.
10 Nervblockad med Bupivacain (Marcain) eller ropivacain kan övervägas. I vissa fall finns behov av blockad med injektion/infusion via kateter epiduralt (EDAK) eller intraduralt/spinalt (IDAK) med eller utan opioid. Övriga behandlingsmetoder vid neuropatisk smärta TENS. Kontraindikation är pacemaker och elektrodplacering över inopererade metalldelar. Lokal strålbehandling. Långvarig icke-cancerrelaterad smärta är en av kroppens viktigaste skyddsmekanismer, men det är samtidigt en upplevelse förenad med emotionella reaktioner. n är alltid subjektiv och kan uppträda utan vävnadsskada. När smärtan blir långvarig har den vanligen förlorat sin skyddande funktion och förstås vanligen mer utifrån ett bredare biopsykosocialt perspektiv. Med långvarig smärta menas vanligen smärta som varat >3 månader eller som varat längre än förväntad läkningstid. Denna långvariga icke-cancerrelaterade smärta är inte det samma som akut smärta utsträckt i tid. Bakgrunden är multifaktoriell och innefattar störningar i funktion och struktur i nervsystemet samt psykologiska reaktioner. Det är vanligt att man här finner en störd central smärtreglering. För en undergrupp av patienter med generell utbredd smärta och uttalad tryckömhet, som uppfyller särskilda kriterier, benämns tillståndet fibromyalgi. Vid långvarig och allt mer utbredd smärta är den ursprungliga orsaken till smärtan ofta underordnad, men för diagnostik och behandling är det ändå av värde att identifiera eventuella samtidiga komponenter av nociceptiv eller neuropatisk smärta. nalys är viktig för att rätt beskriva problemet för denna patientgrupp. Använd smärtteckning som redskap. Begränsa utredningen! Den komplexa helheten förstås och beskrivs bäst utifrån en biopsykosocial modell, samtidigt som modellen kan utgöra en grund för behandlingsstrategier. Det är av stort värde att patienten bedöms och behandlas av ett multiprofessionellt team, som kan innefatta läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och psykolog. Behandlingen är multimodal och inkluderar såväl psykologiska insatser, t.ex. kognitiv beteendeterapi (KBT), som åtgärder att öka den fysiska funktionsförmågan, se Fysisk träning kan, utöver att förbättra funktionsförmågan, även ha en smärtmodulerande effekt. Förhållandet mellan fysisk aktivitet och smärta är komplext och fysisk aktivitet kan ge såväl minskad som ökad smärta. Den fysiska aktiviteten behöver därför anpassas individuellt vad det gäller intensitet och duration. Ur smärtsynpunkt kan det också vara extra effektivt att träna icke smärtande muskulatur, för att förbättra kroppens egna smärthämmande system. Huvuddelen av patienterna ska behandlas i primärvården. Vid behov finns möjlighet att remittera till Mottagningen för smärtrehabilitering, Rehabiliteringskliniken HS. Information om remissförfarande finns på intranätet, sök på Mottagningen för smärtrehabilitering se informationsbroschyren. Kortfattad vägledning: Remiss ska skrivas från vårdvalsenhet inom närsjukvården. Teamutredning utifrån ett biopsykosocialt perspektiv ska vara genomförd av vårdvalsenheten. Vårdvalsenhetens resurser ska vara uttömda vad gäller utredning och insatser. 289
11 Mottagningen för smärtrehabilitering utreder och lämnar förslag på åtgärder. Vårdvalsenheten ansvarar för att åtgärdsförslagen genomförs och följs upp. Läkemedel har en underordnad roll vid långvarig smärta utan klara komponenter av nociceptiv eller neuropatisk smärta. Tricykliskt antidepressiva som amitriptylin har bäst dokumentation. Eventuell bakomliggande nociceptiv och/eller neuropatisk smärta ska behandlas som sådan, men OBSERVERA att det finns en risk för överbehandling med analgetika i denna patientgrupp. Både svaga och starka opioider kan underhålla en långvarig smärta och konservera patientens syn på smärta som symtom på skada. Sammanfattning av Läkemedelsverkets Workshop Användning av opioider vid långvarig icke-cancerrelaterad smärta Kriterier som bör vara uppfyllda inför opioidbehandling Definierad diagnos och smärtmekanism. Betydande smärtrelaterad reduktion i funktion, aktivitet och livskvalitet. n skall vara opioidkänslig det vill säga opioider skall ge smärtlindring utan väsentliga biverkningar. Andra behandlingar skall ej ha givit tillfredsställande smärtlindring. Kausal behandling bedöms ej som möjlig. Om multidisciplinärt smärtrehabiliteringsprogram med beteendemedicinsk inriktning är indicerat och tillgängligt skall detta prövas före insättning. Riskfaktorer för beroende skall ha uteslutits. Att tänka på vid ställningstagande till behandling med opioider Långtidsanvändning av starka opioider vid behandling av icke-cancerrelaterade smärttillstånd är förenad med icke obetydliga risker. Överväg noga terapeutiska fördelar och nackdelar. Förskrivningen av opioider skall vara restriktiv och endast påbörjas efter strikta selektionskriterier. Behandling av smärta med opioider som en del i palliativ vård vid svår kronisk sjukdom kan ske efter principer liknande dem vid cancerrelaterad smärta. Samma övervägande av indikationer och risk/nytta bör gälla för både svaga och starka opioider. För referenser, se nätversionen av terapirekommendationerna. Klinisk riktlinje för smärtbehandling för Region Halland finns under Vårdstöd på regionens intranät. samt under Handböcker och program på Utarbetad av Terapigrupp SMÄRTA Terapigruppens sammansättning och kontaktuppgifter återfinns i kapitel
12 KONVERTERINGSGUIDE FÖR OPIOIDER Tänk på: Varje patient ska dostitreras individuellt, försiktig konvertering vid högre doser Med tillstånd från Höglandssjukhuset Eksjö 291
13 Kapitel Lätt smärta paracetamol ibuprofen naproxen Medelsvår smärta paracetamol Panodil Alvedon (665 mg) Alvedon, mixtur Ibuprofen Naproxen Panodil Alvedon (665 mg) Alvedon, mixtur Ibuprofen Naproxen Rekommenderade läkemedel ibuprofen naproxen buprenorfin Norspan, plåster Tillägg till paracetamol/nsaid (villkorad subvention) Svår smärta oxikodon OxyContin, depottablett Förstahandsval vid nedsatt njurfunktion morfin OxyNorm Dolcontin, depottablett Morfin Förstahandsval vid nedsatt njurfunktion fentanyl Fentanyl, plåster Endast vid cancerrelaterad smärta Neuropatisk smärta amitriptylin Saroten 1:a handsalternativ gabapentin Gabapentin 2:a handsalternativ (Lyrica har villkorad subvention) duloxetin Cymbalta 3:e handsalternativ vid diabetesneuropati lidokain Versatis, plåster Postherpetisk neuralgi (villkorad subvention) = kan bli föremål för utbyte på apotek 292
Översikt Vad behöver vi veta när vi möter någon med smärta?
Kapitel Översikt Vad behöver vi veta när vi möter någon med smärta? ANAMNES När (hur gammal är smärtan)? Var finns smärtan? Smärtteckning? Hur uppstod smärtan/orsak till smärtan? Hur stark är smärtan (subjektivt!)?
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller
Läs merSmärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV
Smärta och smärtbehandling Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV Äldre Ett tillstånd Annorlunda hos äldre Förändringar Kroppsliga/ Själsliga Konfusion i samband med sjukdom/sjukhusvistelse
Läs mer16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart
16 SMÄRTA REKLISTAN 2015 73 UTBYTBART LÄKEMEDEL ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart och utvärdera alltid effekten! Vid övergång från akut till långvarigt smärttillstånd ändrar smärtan karaktär
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Smärta och inflammation All smärtbehandling ska vara individanpassad Lägsta effektiva dos ska
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera
Läs merSmärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem
Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Farmakologisk smärtbehandling med fokus på opioider
Läs merSmärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Smärtlindring Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är nytt i vårdprogrammet kring smärta? Kapitlet är baserat på det sammanfattande avsnittet
Läs merLångvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala
Långvarig smärta hos äldre Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör g r ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig
Läs merFaktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Smärta Giltig fr.o.m: 2012-11-23 Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare anestesikliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén
Läs merSMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN
SMÄRTA hos äldre Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska START LOW GO SLOW Vem är äldre? Äldre än 65 år? YÄ Yngre äldre ÄÄ Äldre Äldre ( >80 år) ÄÄÄÄÄ Ännu äldre än äldre äldre AB 2019 1754
Läs mer16 SMÄRTA. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart
16 SMÄRTA REKLISTAN 2014 73 UTBYTBART LÄKEMEDEL ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart och utvärdera alltid effekten! Vid övergång från akut till långvarigt smärttillstånd ändrar smärtan karaktär
Läs merPiller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder
Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program
Läs mer17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja?
17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja? Foto: Ewa Damm Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Potenta opioider i Sverige Morfin Dolcontin Ketogan
Läs merEffektiv behandling av smärta
Effektiv behandling av smärta Olaf Gräbel terapigrupp Smärta Definitioner Neuropatisk vs Nociceptiv Nytta vs skada Frågor Smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad
Läs merKLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Analgetika och reumatologiska sjukdomar Klinisk farmakologi: Carl-Olav Stiller, docent, överläkare,
Läs merLångvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra
Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta En kontinuerlig icke tumorrelaterad smärta som
Läs merWHO:s smärttrappa gäller än:
WHO:s smärttrappa gäller än: 1. Paracetamol i maxdos 2. (+ svag opioid) 3. Byt svag mot stark opioid Lägg till antiinflammatoriskt läkemedel till alla ovanstående om inflammatorisk smärta. Svaga opioider:
Läs merMIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner
MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar
KLOKA LISTAN 2018 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Nyheter Smärta och inflammation Förändringar inom Opioider Nya rubriker Buprenorfin plåster utgår från smärtavsnittet men finns
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Smärta och inflammation All smärtbehandling ska vara individanpassad Lägsta effektiva dos ska användas Effekten ska utvärderas
Läs merVanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon
Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon Vad vill du veta om targiniq? Denna folder tar upp de vanligaste frågorna angående behandling med Targiniq vid svår smärta. Vi
Läs merNervsystemet Rekommenderade läkemedel
Nervsystemet Rekommenderade läkemedel Norrbottens läkemedelskommitté ATC-kod anges efter substansnamn. Se motivering Nervsystemet. Demens Donepezil N06DA02 ARICEPT Epilepsi, anfallskupering Diazepam N05BA01
Läs merDolcontin 12-timmarsberedning av morfin. Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin. Produktinformation
Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin DOL120427PSE06 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Produktinformation Farmakokinetik Morfin
Läs merMåste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009
Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009 Arbetsgrupp Birgir Arge - Reumatologiska kliniken MSE Carl Ove Arvidsson - Smärtmottagningen NLN Anette Bjerg - Dl, VC
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Nyheter Smärta och inflammation celecoxib upptas i andra hand efter naproxen under rubriken Inflammatoriska system-, led- och ryggsjukdomar/cox-hämmare
Läs merOpioider vid långvarig ickecancerrelaterad
Opioider vid långvarig ickecancerrelaterad smärta Terapigrupp Smärta Anders Mellén Långvarig smärta kan inte behandlas enligt de principer som gäller vid akut eller cancerrelaterad smärta. Emmanuel Bäckryd
Läs merDen vidunderliga smärtan
Den vidunderliga smärtan Artros och annan långvarig smärta Stefan Bergman Distriktsläkare och Forskningschef Landstinget Halland och Spenshult Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och
Läs merKloka Listan 2011. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar
Kloka Listan 2011 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Kloka Listan 2011 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv
Läs merSMÄRTA I PALLIATIV VÅRD OCH SMÄRTA RELATERAD TILL CANCER
SMÄRTA I PALLIATIV VÅRD OCH SMÄRTA RELATERAD TILL CANCER gunnar.eckerdal@vgregion.se www.lakemedelsboken.se dels kapitlet om smärta, dels kapitlet palliativ vård 1 All smärtbehandling: Bilda dig en uppfattning
Läs merSmärtläkemedel gamla och nya
Smärtläkemedel gamla och nya Kristina Seling Distriktsläkare, Läkemedelsansvarig läkare för Region Jämtland Härjedalen Ordförande i Läkemedelskommittén Ca 40 % av befolkningen har långvarig eller återkommande
Läs merRÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA
RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT THOMAS EMMESJÖ ÖL, MLA SMÄRTCENTRUM CSK ORDFÖRANDE TERAPIGRUPP SMÄRTA, VÄRMLAND SMÄRTSPECIALIST SÖK 71317 AGENDA Smärta Indikation Behandling Preparatval Sedering
Läs merPatienter på remiss för smärtor ska kunna bedömas av samtliga ST-läkare, specialister och överläkare.
Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Gynekologi, öppenvård Faktaägare: Fatin Hindi, Överläkare Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Allmänt Samtliga läkare ska
Läs merSMÄRTA. Symtomkontroll, , Annika Pohl, Waldemar Bau
SMÄRTA Symtomkontroll, 2016-11-10, Annika Pohl, Waldemar Bau Vad är smärta? En obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer
Läs merSmärta palliativa aspekter
Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems palliativa cancersektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården
Läs merExpertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2012 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller utan inflammation PARACETAMOL paracetamol
Läs merFARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA
FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA CHRISTIAN SIMONSBERG SMÄRTCENTRUM ÖSTRA SJUKHUSET SPECIALIST I PSYKAITRI OCH SMÄRTLINDRING FÖRELÄSER FÖR MUNDIPHARMA, GRUNENTAHL OCH TIDIGARE GSK SKRIVER UNDERVISNINGSMATERIAL
Läs merSMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014
definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller hotande vävnadsskada. The International Association for the Study of Pain (IASP) BARN OCH Barnläkare Markus
Läs merLångvarig smärta hos äldre. SMÄRTDAGEN Uppsala 2019 Sylvia Augustini Smärtläkare, allmänläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala
Långvarig smärta hos äldre SMÄRTDAGEN Uppsala 2019 Sylvia Augustini Smärtläkare, allmänläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig
Läs meramitriptylin Saroten 75+
Smärta smärta l Akut nociceptiv smärta Paracetamol paracetamol 1) Panodil COX-hämmare ibuprofen tablett 1) Ibumetin 75+ (NSAID) naproxen 1) Naproxen* ) 75+ Svaga opioider paracetamol + kodein 1) Citodon
Läs merAkut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter
2017-11-06 18916 1 (7) Akut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter Sammanfattning Patienter med långvarig opioidbehandling drabbas ibland av akut smärta som kräver smärtlindring. Behandlingen av akut
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merDagens program. Sida 1
Dagens program Allmänt om smärta och smärtmekanismer Perifert verkande läkemedel Huvudgrupper av smärta Centralt verkande läkemedel Övriga läkemedel Sida 1 Smärta definitioner Akut smärta Kroppens varningssignal
Läs merSmärta - behandling långvarig, nociceptiv icke-cancersmärta, Anders Mellén Terapigrupp Smärta. Långvarig, nociceptiv, icke-cancersmärta
Terapigrupp Smärta Långvarig, nociceptiv, icke-cancersmärta Långvarig smärta Kontinuerlig eller intermittent smärta som pågått >3 till 6 månader eller kvarstår efter det att den normala läkningsprocessen
Läs merEtt smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt?
Ett smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt? Sjuksköterskestämman 20190514 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland
Läs merSMÄRTBEHANDLING DEN SVÅRA BALANSEN.
SMÄRTBEHANDLING DEN SVÅRA BALANSEN gunnar.eckerdal@vgregion.se www.lakemedelsboken.se dels kapitlet om smärta, dels kapitlet palliativ vård All smärtbehandling: Bilda dig en uppfattning om smärtans fysiologiska
Läs merNeuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås
Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås Epidemiologi: Cirka 100 000 individer i Sverige har neuropatisk smärta. Innebär 25 pat på 2000 invånare.
Läs merDiabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)
Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.
Läs merSmärta. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Smärta Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 19 maj 2016 Gäller: t.o.m. 19 maj 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Läkemedelskommittén
Läs merAnna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare
* Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare Opioid Biotillgänglighet p o Administrations sätt Metabolisering/ Utsöndring Tolerans
Läs merSmärta. Analgetika och antipyretika. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(10)
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Smärta Smärta är en subjektiv upplevelse och definieras av IASP (International Association for the Study of Pain) som en obehaglig sensorisk och känslomässig
Läs merSmärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Smärta hos äldre - läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Farmakokinetiska förändringar eliminering Fettlösligt läkemedel Vattenlösligt läkemedel Metabolit aktiv eller
Läs merAgenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta
Praktisk hantering av långvarig smärta utan pågående vävnadsdestruktion 20181127 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland
Läs merSmärtbehandling vid cancersjukdom
Smärtbehandling vid cancersjukdom Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Dagens föreläsning Kort om smärtfysiologi Hur man gör en smärtanalys Behandling av cancerrelaterad
Läs merLäkemedel till äldre 214 215
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merSmärtmekanismer och smärtbehandling
Smärtmekanismer och smärtbehandling Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Ämnen: Smärtmekanismer Farmakologisk smärtbehandling Skillnader mellan olika opioider Opioidrotation
Läs merExpertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,
Läs merOpioidbehandling vid cancerrelaterad smärta
Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Detta föredrag: Skillnader mellan olika opioider Kombination av opioider Rotation
Läs merHudiksvall 20131003 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.
Läs merCancerrelaterad smärta
Cancerrelaterad smärta Onkolog /gyn onkolog Professor i palliativ medicin, KI Överläk vid Stockholms Sjukhem Smärta (enligt IASP- International Assoc. for the Study of Pain) En obehaglig sensorisk och
Läs merCancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen!
Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen! Peter Strang Professor i palliativ medicin, Onkolog, överläkare, (Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem) Föreläsningens innehåll Olika kliniska
Läs merTumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar
Tumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar Stefan Lundeberg Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Buprenorfin 2015 Based on the available evidence, it is difficult to
Läs merSMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen
SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen 2018 01 31 Överläkare Lena Lundorff Terapigrupp SMÄRTA Definition smärta: Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse som signalerar om hotande
Läs merSmärtbehandling vid ryggkirurgi
Dok-nr 10813 Författare Version Anders Olai, överläkare, Ryggklinik US 3 Godkänd av Giltigt fr o m Henrik Hugo, Inköpsstrateg, Ryggklinik US 2018-05-24 VIKTIG INFORMATION ANGÅENDE NEDSTÅENDE LÄKEMEDELS
Läs merOBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via
Fick patienten metadon för smärtbehandling i någon form? Inkludera inte patient som fick metadon för behandling av beroende. Ja - vidare i enkäten Nej enkät slut Varför ordinerades metadonbehandling mot
Läs merBESLUT. Datum
BESLUT 1 (5) Datum 2014-12-17 Vår beteckning FÖRETAG Mundipharma AB Mölndalsvägen 30 B 412 63 Göteborg SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merLeva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är smärta? Smärta är det som patienten säger gör ont Smärta
Läs merLäkemedel till äldre 245
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Nyheter Geriatriska sjukdomar Inga preparatförändringar Små ändringar i rubriker Omarbetade motiveringstexter Geriatriska sjukdomar Ångest ny rubrik
Läs merVad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.
Smärta-Lidande-Behandling Torsdagen den 2016-01-28 Föreläsare: Läkaren Mauritz Johansson Mauritz Johansson har arbeta på Smärtkliniken på Sollefteå Sjukhus är numera pensionerad. Har arbetat med smärtproblematik
Läs merKapitel 18 Smärta. Översikt. Grunden för optimal smärtbehandling
Kapitel Smärta Översikt Vad behöver vi veta när vi möter någon med? ANAMNES När uppstår n, hur länge har den funnits? Var finns n? Använd smärtteckning! Hur känns n, hur stark? Använd NRS/VAS! Varför uppstod
Läs merSmärta i palliativ vård
Smärta i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och PKC 2 Föreläsningens
Läs merSmärta palliativa aspekter
Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems cancerpalliativa sektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården
Läs mer-med fokus på opioider
-med fokus på opioider Susanne Arvidsson Specialist i allmänmedicin Diplomerad i palliativ medicin Avancerad Hemsjukvård, Umeå Axlagården Hospice Palliativa rådgivningsteamet (Södra Lappland) Vad menas
Läs merSmärta & smärtbehandling
Smärta & smärtbehandling Mia Berg Smärtsjuksköterska Smärtcentrum Akademiska sjukhuset, Uppsala mia.berg@akademiska.se SMÄRTCENTRUM Postoperativ smärta Fler än 2000 utbildade Akuta konsulter inom sjukhuset
Läs merFarmaka vid akut smärta
Farmaka vid akut smärta i Kronobergs län Växjö den 10 maj 2011 Ellen Vinge Klinisk farmakolog 2011 1 Behandlingsprinciper vid akut smärta 1. Dämpa aktivering av nociceptorer 2. Hämma smärtsignalen i perifera
Läs merHur ska vi behandla patienter med smärta?
Hur ska vi behandla patienter med smärta? Anna Gärdenfors Specialist läkare i Anestesi och intensivvård Sektionschef Smärtenheten SUS Malmö Medlem i Terapi grupp Smärta LM rådet 1 Varför har vi ont? Smärtans
Läs merbehandling smärtanalys fysiologi & psykologi
behandling smärtanalys fysiologi & psykologi 6:1A Smärttillstånd smärtanalys utredning symtomatisk smärtbehandling behandling av tumör cytostatika kirurgi strålbehandling smärtlindring smärtfrihet 6:1B
Läs merSmärtfarmaka och akupunktur
Smärtfarmaka och akupunktur Modulering av smärta farmakologiska angreppspunkter nociceptor sensibilitet perifert verkande analgetika Blockerad impulstrafik i sensoriska nerver lokalanestetika smärtimpulser
Läs merNSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas
Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros
Läs merInnehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Tandvård för barn- och unga vuxna Giltig fr.o.m: 2016-12-1 Faktaägare: Maria Reventlid, Specialisttandläkare Pedodontiavdelningen Fastställd av: Stephan Quittenbaum,
Läs merInnehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Tandvård för barn- och unga vuxna Giltig fr.o.m: 2017-11-02 Faktaägare: Maria Reventlid, Specialisttandläkare Pedodontiavdelningen Fastställd av: Stephan
Läs merHenrik Grelz Specialist i allmänmedicin, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö
Nedtrappning av opioidbehandling vid långvarig smärta icke-malign Hur svårt kan det vara? Henrik Grelz Specialist i allmänmedicin, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen
Läs merSmärta i palliativ vård
Smärta i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och PKC 2 Föreläsningens
Läs meramitriptylin Saroten 75+
Smärta smärta l Akut smärta Paracetamol paracetamol 1) Panodil COX-hämmare ibuprofen tablett 1) Ibumetin 75+ (NSAID) naproxen 1) Naproxen* ) 75+ Starka opioider morfin Morfin Meda 75+ l Långvarig smärta
Läs merFarmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27
Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27 Hur behandlar vi egentligen? 50% tar NSAID (SE 34%) 18% tar paracetamol (SE 26%) 23% tar svaga opioider (SE
Läs merManus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2
Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som
Läs merSmärta i palliativ vård
Smärta i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och PKC 2 Föreläsningens
Läs merStefan Friedrichsdorf Minneapolis, USA Alison Twycross London, UK Boris Zernikow Datteln, Germany Suellen Walker London, UK
Svensk barnsmärtförening The Keynote speakers: Stefan Friedrichsdorf Minneapolis, USA Alison Twycross London, UK Boris Zernikow Datteln, Germany Suellen Walker London, UK www.svenskbarnsmartforening.se
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar
KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar NYTT Ny struktur för smärtavsnittet Opioidavsnittet uppdelat i Akut smärta Långvarig icke-cancerrelaterad smärta Cancerrelaterad smärta Buprenorfin kvarstår
Läs merKlinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET
Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET Teamarbete runt patienten Apotekare Dietist Läkare Fysioterapeut (sjukgymnast) Logoped
Läs merSmärta och KASAM. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC
Smärta och KASAM Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC Upplägg Några fallbeskrivningar utan facit! Kort genomgång
Läs merSmärta. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Smärta Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 22 maj 2014 Gäller: t.o.m. 31 maj 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Läkemedelskommittén
Läs merIndikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Rim Alfarra, leg. apotekare Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland
Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Rim Alfarra, leg. apotekare Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland Målsättning Att få kännedom om: varför äldre är särskilt känsliga för vissa läkemedel
Läs merNeuropatisk Smärta. Den här artikeln behandla smärta med fokus på neuropatisk smärta och besvarar därefter följande frågor:
Neuropatisk Smärta Copyright the33 Den här artikeln behandla smärta med fokus på neuropatisk smärta och besvarar därefter följande frågor: Vilka typer av smärta finns det? (sida 2) Smärtstimulans, Smärtupplevelse
Läs merFrågor och svar om smärtlindring
Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...
Läs merLäkemedelsbehandling vid smärta. Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården
Läkemedelsbehandling vid smärta Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården Defini>on Smärta enl IASP Smärta är en obehaglig sensorisk och emo>onell upplevelse >ll följd av verklig
Läs merBESLUT. Datum 2011-07-01
BESLUT 1 (5) Datum 2011-07-01 Vår beteckning SÖKANDE Johnson och Johnson Consumer Nordic A division of McNeil Sweden AB 169 90 Solna ÄRENDET Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merSmärta & Smärtbehandling till barn. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm
Smärta & Smärtbehandling till barn Stefan Lundeberg Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm Smärta nociceptiv neurogen neuropatisk nociplastisk centralt modifierad smärtmodulation funktionell Smärta akut
Läs merPalliativa tillstånd hos barn & ungdomar. Stefan Lundeberg AtidLid Astrid Lindgrens Barnsjukhus
Farmakologisk smärtbehandling vid Palliativa tillstånd hos barn & ungdomar Stefan Lundeberg AtidLid Astrid Lindgrens Barnsjukhus jkh kuration palliation palliation terminal vård Läkartidningen. 2015;112:DR77
Läs mer