Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning

Transkript

1 Utbildningens namn: Projektledare Elkraft distans Ansvarig utbildningsanordnare: Åsbro Kursgård AB Omfattning, poäng: 265 Studieort: Åsbro Studieform: Distans Studietakt: Deltid 50% Utbildningsnummer: Omgång: 1

2 Faktauppgifter Utbildningens namn Projektledare Elkraft distans Ansvarig utbildningsanordnare Åsbro Kursgård AB Organisationsnummer Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Åsbro Kursgård AB Adress:. Postnr/ort Åsbro Besöksadress Organisation: Adress: Postnr/ort Åsbro Kursgård AB Knottebo Åsbro Webbadress, telefonnummer och e-postadress Telefon Hemsida E-post Sida 1 (15)

3 Utbildningsplan Utbildningen Examen och examenskrav Examensbeteckning Examenskrav Utbildningen ger yrkeshögskoleexamen Efter fullgjord utbildning kan den studerande efter begäran erhålla ett examensbevis. Med fullgjord utbildning avses minst betyget Godkänt i var och en av de kurser som ingår i utbildningen. Studerande som inte fullgjort utbildningen kan efter begäran erhålla ett utbildningsbevis. Examensbenämning Yrkeshögskoleexamen Projektledare Elkraft distans Utbildningens mål Yrkesroller Yrkesroll 1: Yrkesroll 2: Projektledare elkraft inom energibranschen Elkraftkonsult inom anläggningsprojekt Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om - lagar och föreskrifter inom området. - arbetsledning, arbetsrätt. - Kvalité, miljö och arbetsmiljö och branschens system för elsäkerhet ESA. - projekt som arbetsmetod. - entreprenadjuridik, allmänna bestämmelser och kontraktsvillkor - projektering och elektrisk och mekanisk dimensionering av elkraftanläggningar -system för kalkylering, projektering, beredning och utförande av elkraftsanläggningar - kalkylmetoder - metoder för tids- och resursplanering, uppföljning - elkraftnätet, ingående apparater och dimensionerande kriterier - byggmetoder inom elkraftområdet - energibranschens organisation och struktur - dokumentation av eldistributionsnät och GIS-system Sida 2 (15)

4 Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att - leda och genomföra projekt inom elkraftområdet enligt ställda krav, lagar och föreskrifter - projektera elkraftanläggningar - göra kalkyler kopplade till anläggnings- och underhållsprojektprojekt - tids- och resursplanera - tolka, analysera och skriva dokument kopplade till genomförande av anläggnings- och underhållsprojekt - genomföra inköp för planerade anläggningar - genomföra affärsförhandlingar - upprätta arbetsmiljö-, miljö- och kvalitetsplaner och riskanalys - leda projekt enligt upprättade miljö-, arbetsmiljö och elsäkerhetsplan Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att - ansvara för entreprenadupphandlingar och entreprenadåtagande. - planera och leda projekt inom elkraftområdet. - dimensionera och bereda elkraftanläggningar. - fatta ekonomiska beslut och dra egna slutsatser. - bygga långsiktiga och lönsamma relationer med företagets kunder/leverantörer och samarbetspartners. - leda projekt enligt upprättade miljö-, arbetsmiljö-, kvalitets och elsäkerhetsplaner samt genomföra riskanalyser. Undervisning på engelska Denna utbildning kommer att bedrivas delvis på engelska Vissa delar av utbildningen kommer genomföras på engelska för att utveckla studenternas kompetens i fackengelska. Många tekniska specifikationer och standards är på engelska. Vid större anläggningsprojekt deltar personal från många olika länder och mycket tekniskt underlag är på engelska. Vid omfattande störningar på elnätet deltar personal från många olika länder vid reparationsarbetet. Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng A Energibranschen 20 B Anläggningsteknik för projektledare elkr C Affärsmannaskap för projktledare elkraft 30 D Projektgenomförande elkraft 30 E Projektledarrollen 40 F Lärande i arbete 65 G Projektarbete 20 H Examensarbete 20 Summa: 265 Sida 3 (15)

5 Valbara kurser {Det finns inga valbara kurser} Kurser Utbildningen har 8 huvudmoment/delkurs(er). Kursens namn: A Energibranschen Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 20 Beskrivning: Kursen ger en sammanfattning om elkraftnätets utveckling. Genomgång av nuvarande elproduktionskällor samt hur de olika produktionsslagen samkörs för att klara energi- och effektbehov. Vidare ges grundläggande kunskaper om elkraftnätets uppbyggnad i Sverige och EU. Kursen ger fördjupad kunskap om elnät för olika spänningsnivåer. Vidare ingår en orientering om beräkningsmetoder för att dimensionera och planera olika typer av elnät. Kunskaper om redskap, verktyg och arbetsmetoder samt materialkännedom för anläggningar kv. Kursen ger kunskaper om hur elnät drivs och övervakas samt organisation av detta arbete med avseende på normal drift, planerade avbrott och även nationell nivå gällande frekvens. På kraftsystemssimulatorn görs laborationer i driftstörningar. Kursen ger orientering om elnäts- och entreprenadföretagens verksamhet och en helhetsbild av ett företags ekonomi. Geografiska koncessionsområden, taxesättning, nätnyttomodellen. Kursens namn: B Anläggningsteknik för projektledare elkraft Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 40 Beskrivning: Kursen ger fördjupade kunskaper om elnätets huvudkomponenter; ledningar, stationer och transformatorer. Orientering om hur dessa i anläggningsdelar byggs samt om skydds- och kontrollanläggningar för olika typer av elnät. Verktyg och metoder för projektering av elnät presenteras. Praktiska övningar i att tillämpa det vanligaste verktyget/metoden för projektering, bl.a. energibranschens system EBR. Kunskap om frågor kring miljö, tillstånd och markåtkomst. Kursen ger en orientering om konstruktion och uppbyggnad enligt lagar, föreskrifter och standard. Kunskap om teknisk dimensionering, standardiserade konstruktioner, ekonomiska kalkyler, produktionsteknik, underhållsteknik och säkra arbetsmetoder ingår i denna kurs föra att kunna leda, kontrollera och följa upp anläggningsprojekt mot uppdraget. Kursen ger en orientering om konstruktion uppbyggnad och driftsättning av olika stationstyper, inom- och utomhusställverk, apparatbestyckning, kontrollutrustning samt provning och driftsättning Kursens namn: C Affärsmannaskap för projktledare elkraft Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 30 Sida 4 (15)

6 Beskrivning: Kursen ger kunskap om lagar och förordningar, affärsjuridik, förhandlingar och inköp - Förfrågan och upphandling - Lagar och avtal * Val av entreprenadform * Val av leveransbestämmelse * Administrativa föreskrifter * Specifikationer * Tekniska bestämmelser och standard * Tidplaner * Utvärderingskriterier - Offert * Analys av förfrågningsunderlag och taktiska överväganden * Materialspecifikation och resursbehov * Kalkylering och riskhantering * Hantering av skallkrav och tillägg * Utformning och presentation av offerten på ett säljande sätt - Utvärdering och förhandling * Jämförelse och rangordning av anbud utifrån olika aspekter * Förberedelser och taktiska överväganden inför förhandling * Roller i förhandlingen * Finna lösningar där alla parter känner sig som vinnare. * Upphandling, leveransvillkor Kursens namn: D Projektgenomförande elkraft Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 30 Beskrivning: För att kunna arbeta som projektledare är det nödvändigt att ha fördjupade kunskaper inom följande områden: -Projektledning, uppföljning och styrning -Arbetsorganisation kopplat till typ av projekt -Ansvarsfördelning mellan beställare och entreprenör -Arbetsmiljöplan och miljöplan -Bas-P och Bas-U -Planering av elsäkerhetsarbetet utifrån ESA -Samordningsansvar -Kvalitet- och miljöledning -Produktionskalkyl, resursplanering med hjälp av EBR -Byggmöten, rapportering och uppföljning -Besiktningar -Idrifttagning och projektöverlämnande Kursens namn: E Projektledarrollen Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 40 Beskrivning: -Ledarskap Ge insikt om styrkor och svagheter och hur dessa kan utvecklas för att bli en bra ledare. Ge träning i teamutveckling, motivation, konflikthantering mm. Skapa Sida 5 (15)

7 förståelse kring gruppdynamik -Företags- och projektekonomi -Kommunikation och förhandlingsteknik Ge kunskaper för att behärska olika förhandlingssituationer, hitta rätt argument, få acceptans för egna förslag till lösningar och nå ett resultat där alla parter är nöjda. -Fackengelska Ge de kunskaper i engelska språket som krävs för att förstå anvisningar, instruktioner mm på engelska -Allmänna bestämmelser, avtal och kontrakt Ge kunskap om AB 04 och ABT 06 mm. samt kontraktsskrivning. -Entreprenadformer Ge kunskap om de olika entreprenadformerna och den ansvarsfördelning som dessa innebär. -Projekt som arbetsform Ge kunskap om metodiker och hjälpmedel för att leda projekt på ett effektivt sätt -Reklamationer Kursens namn: F Lärande i arbete Kurstyp: LIA Valbar: Nej Yh-poäng: 65 Beskrivning: Del 1 (30 yh-poäng): Delta i arbetet med en beredning eller i kalkyl- och offertarbetet för att få kunskap om: - projektering - resursplanering - kalkylering Del 2 (35 yh-poäng): Delta i ett underhålls- eller anläggningsprojekt för att få erfarenhet av: - projektstyrning - ekonomisk och tidsmässig uppföljning - planering och genomförande av byggmöten - besiktning och uppföljning av arbetet på plats Kursens namn: G Projektarbete Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 20 Beskrivning: Projektarbetet består av två delar. I den första delen genomförs en planering och projektering av ett elnät med hjälp av EBR. Projektarbetet avslutas med framtagning av en anbudsförfrågan. Denna förfrågan utgör underlag för andra delen av projektarbetet. Den andra delen består av att utifrån en förfrågan ta fram ett komplett anbud inklusive kommersiella villkor. I projektarbetet ingår affärsförhandling kring anbudet och efter avslutad förhandling kontraktsskrivning. Kursens namn: H Examensarbete Kurstyp: Examensarbete Valbar: Nej Yh-poäng: 20 Beskrivning: Examensarbetet innebär att man planerar och genomför ett anläggningsprojekt utifrån entreprenörens perspektiv. I examensarbetet ingår att: - leda projektet - analysera kontraktet och göra ekonomisk riskanalys Sida 6 (15)

8 - tids- och resursplanering av projektet inklusive plan för uppföljning, - göra produktionskalkyl - göra arbetsmiljöplan och riskanalys av arbetet, inkl. BAS P (byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering) och BAS U (byggarbetsmiljösamordnare för utförande av byggnads- och anläggningsarbetet) - planera arbetet och välja arbetsmetoder speciellt med avseende på elsäkerheten - mängda och beställa material - beställa och boka resurser - ta fram produktionsritningar - överlämna underlag till arbetsledare - genomföra byggmöte med beställaren -uppföljning rapportering -genomföra besiktningar Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande Den studerande kan själv när som helst ta upp frågan om tillgodoräknande på hel kurs eller del av kurs, och har rätt att få den prövad. Den studerande lämnar en skriftlig ansökan tillsammans med underlag för bedömning av de kurser/kursmål som önskas prövas. För tillgodoräknande av annan utbildning lämnas kursplan(er) samt betyg. Om det gäller kunskaper förvärvade på annat sätt än genom studier lämnas en noggrann skriftlig beskrivning av arbetsuppgifter kopplade till kunskapsmål i aktuell kurs, samt arbetsintyg/betyg och referenser. Bedömning av underlagen görs av utbildningsledaren, vid behov i samarbete med lärare. Bedömningen resulterar i en plan för validering av kunskaperna med målsättningen att identifiera, bedöma och dokumentera aktuella kunskaper och kompetens, oavsett på vilket sätt de förvärvats. Valideringen ska ge underlag för betyg i kursen utifrån i kursplanen fastställda betygskriterier. Exempel på åtgärder kan vara arbetsprov, intervju, skriftligt prov. Planen delges den studerande som bedömer om man vill gå vidare med processen eller läsa kursen på sedvanligt sätt. I de fall den studerande vill gå vidare i processen fattar ledningsgruppen på nästkommande möte beslut om tillgodoräknande, med utgångspunkt i ovanstående underlag. Beslutet protokollförs och delges den studerande skriftligen. Undervisning i svenska med yrkesinriktning Utbildningen i svenska med yrkesinriktning kan komma att erbjudas i samarbete med Sydnärkes utbildningsförbund som har stor erfarenhet av detta och som Åsbro Kursgård samarbetar med i flera olika utbildningar. Sida 7 (15)

9 Tillträde till utbildning Tillträde Behörighet till yrkeshögskolan I 3 kap 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop med Förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (SFS 2011:110) anges att behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildningar om man har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de äldre kraven på behörighet för tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig. Särskilda förkunskaper Krav på särskilda förkunskaper Avlagd godkänd examen från gymnasiets elprogram, teknikprogram, naturvetenskapligt program eller motsvarande kunskaper. Godkänd i Matematik 1C alternativt Matematik B och Praktisk ellära alternativt Ellära B och trefas eller motsvarande kunskaper. Ha minst 5 års (heltid) yrkeserfarenhet som distributionselektriker/tekniker inom energibranschen. Särskilda förkunskaper - motivering För att tillgodogöra sig utbildningen krävs grundläggande naturvetenskapliga och tekniska kunskaper såsom matematik, fysik, mekanik och ellära. Utbildningen bygger på att man har kännedom om hur elnätet är uppbyggt, de metoder man använder för att dimensionera elnät och kunskap hur man utför byggande och underhåll av eldistributionsnät. Sida 8 (15)

10 Fastställande av behörighet Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen Reell kompetens Ansökan sker skriftligt med betyg och arbetslivserfarenheter. Uppgifterna granskas och kontrolleras med avseende på behörighetskraven. Ansökan med bilagor arkiveras på Åsbro Kursgård. Saknas skriftlig dokumentation om tidigare utbildningar, kunskaper och färdigheter sker bedömningen enligt samma rutiner som används i valideringsprocessen; självskattningsenkät, kunskapskontroll. Den valideringsprocess som används har utvecklats i samverkan med Svensk Energi och används bl.a. av Arbetsförmedlingen. Den sökande kallas till intervju där den sökandes kunskaper, färdigheter och kompetens kartläggs. Urvalsgrunder och urvalsprocess Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval göras bland samtliga behöriga sökande. Urvalsgrunder Betyg Ett betygsmedelvärde beräknas för samtliga ämnen i gymnasieexamen, där betygen översätts till tal efter följande skala: MVG=3, VG=2, G=1 och IG=0. För studenter som har betyg enligt GY11 används skalan A=3, B=2,5, C=2, D=1,5, E=1 och F=0 Särskilt prov Särskilt prov genomförs på Åsbro Kursgård, Askersunds kommun. Det består av intervju och teoretiska prov. Yrkeserfarenhet Arbetslivserfarenhet utöver behörighetskraven; 0,1 poäng ges för var tredje månad i max 5 år plus 0,1 poäng för var tredje månad i max 5 år relevant yrke som kan passa yrket som tekniska projektledare. Med relevant yrke menas t.ex elektriker, distributionsmontör eller medverkat i stora projekt. Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen De sökande som är behöriga kallas till särskilt prov som genomförs på Åsbro Kursgård, Askersunds kommun. Det består av intervju och teoretiska prov. Personal från branschen genomför intervjuer. Två personer från branschen deltar vid varje intervju. För att bedöma den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen utvärderas den sökande utifrån: möjligheten att samarbeta i och driva projekt då en stor del av utbildning bedrivs i projektform Sida 9 (15)

11 problemlösning och analytisk förmåga entreprenörskap, efter en poängskala från 1-3 där 3 är högst. Genomsnittet av poängen från de tre områdena ger ett poängtal för intervju. Varje del protokollförs. Eftersom intervjuerna genomförs av flera olika personer görs en genomgång av intervjumaterialet före och efter intervjuerna för att kalibrera bedömningsgrunderna. Ett teoretiskt prov görs för att bedöma förmågan att lösa matematiska problem och uppgifter kopplade till ellära. Provet ger följande poäng; MVG=3, VG=2, G=1 och IG=0. Om antalet behöriga sökande är fler än tjugo sker urval enligt följande regel: Högsta värdet av 0,15*Betygsmedelvärde + 0,15*Yrkeserfarenhet+ 0,5*Intervju+0,2*teoretiskt prov. Om antalet behöriga sökande är tjugo eller färre antas alla till utbildningen. De sökandes ansökningshandlingar arkiveras och protokoll från urvalet görs där det framgår hur ansökan bedömts. Det särskilda provet dokumenteras och protokoll från de olika proven arkiveras. Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare {Uppgift saknas} Utbildningens upplägg Utbildningens upplägg och organisation Utbildningen kommer att erbjudas på distans med nätverksträffar på Åsbro Kursgård. I utbildningen förekommer föreläsningar, seminarier, gruppövningar och projektarbeten via digital plattform. Realistiska övningar och laborationer på övningsanläggningar genomförs under nätverksträffar på Åsbro Kursgård. Cirka 15 % av utbildningstiden är förlagd till Åsbro Kursgård. Utbildningen leds av en utbildningsledare som rapporterar direkt till VD. Utbildningsledaren ansvarar för att utbildningen genomförs enligt utbildningsplanen. För utbildningen finns en budget. Inom ramen för budget avropar utbildningsledaren lärare och föreläsare samt disponerar resurser på kursgården. Utbildningsledaren beställer också externa utbildningar. Utbildningen organiseras så att t.ex. kunskaper inom området projekt successivt utvecklas till att omfatta mer komplicerade projektarbeten. Kunskapsutvecklingen följs upp genom teoretiska prov och utvecklingssamtal. Lärarna sammanställer information om studerandens utveckling efter nätverksträffarna. Bedömningen grundas på kursplanernas bedömningskriterier. Under utvecklingssamtal och avslutande bedömningssamtal lyfts studerandens egna åsikter om utveckling och lärandet fram för att ge en rättvis bedömning. LIA-handledarens bedömningsförslag kommer att påverka bedömningen på kurser gällande LIA. I samråd med utbildningsledaren, studeranden och handledaren diskuteras bedömningsunderlaget. Detta sker också genom ett LIAbedömningsformulär. I varje kurs finns möjlighet att göra om eller förbättra sitt resultat. Kurserna börjar vid en nätverksträff och då gås kursplaner, övningsuppgifter och bedömningskriterier igenom. Dessa kursplaner, övningsuppgifter och vissa föreläsningar är tillgängliga i studieplattformen under hela utbildningen. I studieplattformen sparas en del av läromedel och andra gemensamma dokument. Handledaren gör veckovisa uppföljningar av de studerandes resultat. De studerande delas in i basgrupper för att träna arbetsformen projekt. Det underlättar även undervisningen då studeranden får mera uppmärksamhet av läraren. Sida 10 (15)

12 Arbete med studerande i behov av ytterligare pedagogiskt stöd Utbildningen börjar med enskilda utvecklingssamtal med var och en av studeranden då det kartläggs om speciella behov finns. Vid behov av särskilt stöd informeras lärare och då planeras arbetsgången. Vid behov utbildas personalen. Under utbildningen finns det repetitionstillfällen då det erbjuds möjlighet att klara av underkända delkurser och prov. Möjlighet till stödundervisning finns under hela utbildningen. Utbildningens upplägg vid distans Utbildningen börjar med att de studerande samlas på Åsbro Kursgård för att lära känna varandra och gå igenom utbildningsplanerna och vad det innebär att studera på distans. Vidare presenteras utbildningsplattformen och de interaktiva verktygen som kommer att användas. I studieplattformen finns mappar för kursplaner, kurser och individuella mappar för uppgifter, mapp för inlämning av uppgifter och diskussionsforum. Utbildningen är indelad i 12 studieperioder på distans. Mellan varje studieperiod sker en nätverksträff på Åsbro kursgård där den avslutande periodens uppgifter och delämnen redovisas och återkopplas. Avslutade kurser och moment tenteras av och betygssätts. Kommande studieperiods uppgifter och kurser gås igenom och läggs ut på studieplattformen. Under nätverksträffarna kan föreläsningar, laborationer och praktiska övningar förekomma. Nätverksträffarna är handledda till 100 % d.v.s. 8 timmar per dag Under studieperioderna arbetar de studeranden individuellt med sina uppgifter med möjligheten att via chatt-funktion diskutera med lärare och andra studeranden. Varje vecka sker utbildning och föreläsningar i ett virtuellt klassrum där samtliga studerande är uppkopplade med möjlighet att ställa frågor och diskutera. Dessa utbildningar och föreläsningar spelas in och den studerande kan senare vid behov repetera kursen på nätet. Under studieperioden redovisar den studerande sitt arbete månadsvis enligt uppgjord individuell plan till berörd lärare eller utbildningsledare. Studieperioderna är handledda till i snitt 6 timmar per vecka och studerande. Under nätverksträffarna förs utvecklingssamtal där den studerandes utveckling följs upp och diskuteras. Antal fysiska och obligatoriska träffar vid distans 13 Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen Genom inhyrda lärare och föreläsare från branschen och yrkesverksam branschpersonal som är på vidareutbildning på kursgården fås en nära anknytning till verkligheten. Lärare och föreläsare får genom sitt dagliga arbete i branschen kunskap om nya metoder och material. Flera av lärarna och instruktörerna är också engagerade i vidareutbildning av yrkesverksam personal. På kursgården sker också utveckling av branschgemensamma arbetsmetoder. För att vara informerad och involverad om nya arbetsmetoder och material deltar lärarna på olika mässor och föreläsningar som erbjuds av tillverkarna. Facklitteratur i form av tidningar och digitala databaser (EBR-e) används aktivt. Sida 11 (15)

13 Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna En stor del av utbildningen bygger på projektarbete som ger färdigheter som erfordras under LIA-perioden. De studerande måste också ha genomgått och ha godkänt på vissa kurser, t.ex. elsäkerhet och säkerhet på väg, för att få en LIA-plats. Studeranden får information om LIA-företagen och dess vanligen förekommande arbetsuppgifter från utbildningsledare och ledningsgruppsledamot Inför LIA-perioden kursplanen i genom. Utbildningsledaren anskaffar rätt antal LIA-platser inför perioden och ger de studerande behövlig information. Den studeranden skickar sitt CV till LIA-företaget som ska ta emot henne/honom. Studeranden kontaktar handledaren för att presentera sig och att komma överens om viktiga tider, första mötesplats, möjligt boende och vilken utrustning man ska ha med sig till företaget. Denna kontakt är träning inför sökande av arbete. Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser Utbildningsledaren och branschföreträdarna i ledningsgruppen tar fram förslag på LIA-platser. Det finns även företag som inte är med i ledningsgruppen som erbjuder LIA-platser för utbildningen. Utbildningsansvarige har den första kontakten inför varje LIA-period med företagen. LIA-perioderna är fasta och företagen samt studeranden informeras om tiderna i början av utbildningen. Företagen i ledningsgrupp har fått informationen tidigare med anledning av att de aktivt deltagit i utbildningsplaneringen. Den studerande kontaktar företaget och kommer överens om LIA-plats. Den studerande kan också söka LIA-plats på andra företag. Sådana platser måste godkännas av utbildningsledare innan LIAperioden startar. Inför LIA-perioden får handledarna information om i vilket skede av utbildning som de studerande befinner sig och vilka förväntningar som finns på LIA-platsen. Under LIA perioden skriver de studerande dagbok som redovisas veckovis till utbildningsledaren. Denna dagbok skrivs även på engelska och redovisas till läraren i ämnet. Kvalitetssäkring av LIA-platsernas lämplighet görs i planeringsfasen genom att granska de vanligen förekommande arbetsuppgifter i LIA-företagen mot utbildningsplanen under samtal och studiebesök av lärare, utbildningsledare eller kursgårdens VD. Företagen erbjuds att delta på handledarträff där information om utbildningen och kurserna delges och var de studerande befinner sig i lärofasen. Metoder för kunskapskontroll De teoretiska kurserna och momenten avslutas med skriftligt prov eller redovisning av genomförd uppgift. Denna uppgift ska lämnas i digital plattform i god tid innan nätverksträff. Där ges möjlighet till två omprövningar. I de praktiska kurser och laborationer utvärderas de studerandes kunskap löpande. De studerande får direkt återkoppling om det finns områden där de måste utveckla sig ytterligare för att få godkänt eller högre betyg på kursen eller momentet. I vissa kurser eller moment tillämpas av branschen antagna formella kunskapsprov för att studenterna ska få kompetensbevis, t.ex. elsäkerhet. Här ges möjlighet till en eller två omprövningar. LIA-kursplanen anger tydliga riktlinjer inför LIA-perioden och bedöms utifrån angivna kriterier í samråd med handledaren. Sida 12 (15)

14 Betygskriterier och betygskrav I varje kursplan anges mål för kursen och betygskriterier. Ledningsgruppen fattar beslut och godkänner kursplanerna och betygskriterierna. Studeranden informeras om alla kursplaner med tillhörande betygskriterier vid nätverksträff i början av terminen. Utbildningen är organiserad utifrån kursplanerna så att kursplanernas kunskapsmål blir återkommande i ökande grad. Studieplanerna finns tillgängliga i studieplattformen under utbildningstiden. Under utbildningen går man igenom och reflekterar över kursplanerna i samband med varje utvecklingssamtal. Kursens kunskapsmål är utgångspunkt för bedömningen och studeranden ges tillfälle att reflektera över sin utveckling. Lärarna får handledning i bedömning under studiedagarna i samråd med utbildningsledaren. Kursinnehåll och betygskriterierna ingår som en del av studiedagen för lärare för att kontinuerligt bli påmind om vikten att se studerandens utveckling i tid. Entreprenörskap i utbildningen Entreprenörskap genomsyrar hela utbildningen då den bedrivs på distans och genom digital studieplattform varvid krav ställs på den studerandes initiativ- och planeringsförmåga. Genom projektarbete och arbete med att föra dagbok över LIA-perioden ska de studerande utveckla förmågan att arbeta självständigt och ta de initiativ och ansvar som erfordras. Det är dock viktigt att i utbildningen trycka på att tillämpa ett systematiskt arbetssätt för att hantera de risker som finns i ett anläggningsprojekt. Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar 10 tim/vecka per studerande Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar vid LIA 10 tim/vecka per studerande Kvalitetsarbete Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärderingsfasen Det övergripande målet med utbildningen är att: Ge yrkeskompetens för att arbeta som teknisk projektledare elkraft inom energibranschen. Utvärderingen sker i tre steg: Att vi når rätt målgrupp med information och får sökande med rätta förutsättningar, bakgrund och kompetens. Att utbildningen har ett innehåll som motsvarar arbetsmarknadens krav och de studerandes förväntningar. Att de studerande får jobb inom branschen och att utbildningen har gett en bra grund. Att vi når rätt målgrupp följs upp genom uppföljning av antagningsprovet. Hur många av de sökande är anställningsbara och har rätt bakgrund. Vidare görs intervjuer med de studerande som av olika skäl väljer att avsluta utbildningen i förtid. Sida 13 (15)

15 Efter halva utbildningstiden görs en individuell intervju med de studerande för att utvärdera deras uppfattning om sitt yrkesval och utbildningens kvalité samt de studerandes uppfattning om sina egna studieinsatser mm. Under utbildningen görs tre enkätundersökningar bland de studerande enligt följande: 1. Efter första utbildningsperioden samt LIA del 1 då de studerandes uppfattning undersöks om det kommande yrket, kvalitén på utbildningen i hittills lästa ämnen och LIA del Efter genomförd utbildning då de studerandes uppfattning undersöks om kvalitén på LIA del 2 och hela utbildningen. Vid detta tillfälle undersöks också de studerandes uppfattning om möjlighet att erhålla arbete inom yrket. Under slutfasen av LIA del 2 görs en enkätundersökning bland LIA-företagen för att utvärdera LIAperiodernas kvalité och de studerandes kompetens. Sex och tolv månader efter avslutad utbildning görs en enkät bland de studerande och deras arbetsgivare för att utröna hur många som jobbar i branschen och deras kompetens. Ansvarig är utbildningsledaren som sammanställer och dokumenterar. Översyn Utveckling av utbildningen initieras i tre steg; genom diskussion mellan studerande och lärare i varje ämne, genom regelbundna möten mellan utbildningsledaren och studeranderepresentanter och genom ledningsgruppens arbete. Ledningsgruppen tar del i sammanställningar av samtliga utvärderingar och sammanställningen av utbildningsresultat (betyg). Vid behov av särskilda åtgärder informeras ledningsgruppen om detta. Utvärderingarnas resultat och förslag är en del av kvalitetsarbetet som tas hänsyn till i planeringen och presenteras för ledningsgruppen. Utbildningsledaren undersöker kvalitén och rekommenderar åtgärder. Ledningsgruppen beslutar om åtgärder och följer upp att dessa genomförs. Enkäterna, med kommentarer och utvecklingsförslag, presenteras på närmast efterföljande ledningsgruppsmöte. Vid varje nytt intag presenteras förbättringar jämfört med tidigare intag för de studerande. Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning Utbildningen leds av en utbildningsledare. Utbildningsledaren arbetar med planering och uppföljning av genomförandet såväl på kursgården som på arbetsplatserna där LIA genomförs. Utbildningsledaren använder i sitt arbete lärare, handledare och föreläsare. Utbildningsledaren har det operativa ansvaret att utbildningen genomförs enligt utbildnings- och kursplaner samt håller ledningsgruppen informerad. Utbildningsledaren ska se till att de studerande uppfyller säkerhetskraven så att tillbud och olyckor undviks. Utbildningsledaren ska: - se till att utbildningsplan och kursplaner följs och utvecklas utifrån myndigheters och branschens krav. - se till att lärare får information om ändringar i lagar och föreskrifter. - se till att kommunikation sker mellan ledningsgruppen och de studerandes representanter och rapporterar till ledningsgruppen. - se till att kvalitén uppfylls och utvecklas. Sida 14 (15)

16 Studerandeinflytande Vid nätverksträffarna på Åsbro Kursgård hålls studeranderåd. Den digitala plattformen ger också möjlighet till studeranderåd på distans. Där har de studerande möjlighet att diskutera utbildningens mål och innehåll. De studerande väljer två studeranderepresentanter som regelbundet har möten med utbildningsledaren. Utbildningsledaren genomför också individuella utvecklingssamtal där den studerande kan framföra sina synpunkter. Den studerande kan vidare påverka utbildningen i ledningsgruppen via sin valda studeranderepresentant och återrapportera till övriga studerande från ledningsgruppen. Utbildningsledaren ansvarar dock alltid att återrapportering sker till de studerande. De olika utvärderingarna sammanfattas i en nulägesanalys. Sida 15 (15)