Bibliometrisk kartläggning av det idrottspsykologiska fältet

Transkript

1 Bibliometrisk kartläggning av det idrottspsykologiska fältet Jonas Lindahl Student Kandidatprogrammet i Biblioteks- och informationsvetenskap, 180 högskolepoäng Kandidatuppsats, nr 475, 15 hp Ht Handledare: Cristian Colliander

2 Förord Jag vill tacka Cristian Colliander för gedigen och mycket lärorik handledning. Jag vill också tacka Idrottspsykologiska gruppen vid Institutionen för psykologi på Umeå universitet och i första hand Andreas Stenling, för ett gott samarbete. / Jonas

3 Abstract Title: Mapping the field of sport and exercise psychology: A bibliometric study Objectives: The aim in this thesis has been to generate information relevant for strategic positioning and future evaluations within the scientific field of sport and exercise psychology. This has been done by request, and in collaboration with The Group of Sport and Exercise Psychology at the Institution of Psychology at the University of Umeå. Research questions: (1) How does the cognitive structure within the field of sport and exercise psychology take shape with respect to research topics in current research, i.e. the research front? (2) How does the social structure within the field of sport and exercise psychology take shape with respect to formal scientific collaboration? Data: 879 articles published between - were used in this study. The population of articles were collected from a set of 5 core journals: International Journal of Sport Psychology, Journal of Applied Sport Psychology, Journal of Sport and Exercise Psychology, The Sport Psychologist, Psychology of Sport and Exercise. The original set was expanded by collecting relevant sport psychology articles from Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports and Journal of Sports Sciences. Methods: (1) The bibliometric indicator normalized bibliographic coupling combined with hierarchical agglomerative cluster analysis was used for mapping the research front. With this approach articles are basically clustered with respect to shared refererences, which in this context is understood as a measure of topical similarity. (2) For the mapping of social structures a collaboration analysis was performed by extracting and visualizing social networks based on the bibliometric indicator coauthorship. Results: (1) Identification and classification of 80 clusters based on topical similarity in collaboration with a subject expert. (2) Providing a map of formal scientific collaborations between countries based on coauthorship. (3) Providing a map of social networks based on coauthorships between individual researchers. (4) Identification and contextualization of central researchers based on production within the visualized coauthor network. The publications of each researcher were traced to corresponding clusters in the research front to gain information about in which subject areas and topics these central researchers publish. (5) Identification of research groups with high coauthor values, i.e. high intensity in their formal collaboration. Furthermore the publications from these groups were connected to corresponding clusters, i.e. giving information about in which subject areas and topics these groups publish.

4 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1 2. Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Utvärderingsperspektiv Användare av utvärderingen Tidigare forskning Uppsatsens disposition 6 3. Bibliometriska utgångspunkter: Teori och metod Formell vetenskaplig kommunikation Vetenskaplig publicering Citeringars betydelser Vetenskapsproducerande enheter Bibliometriska variabler och indikatorer Bibliografisk koppling Konceptet Validitet: Empirisk prövning och utvärdering av konceptet Bibliografisk kopplingsstyrka Forskningsfront och klusteranalys Samarbetsanalys Konceptet Validitet: Empirisk prövning och utvärdering av konceptet Beräkning av samförfattarskapens kopplingsstyrka Visualisering av nätverk Presentation av idrottspsykologin Avgränsning och insamling av data Metod för avgränsning och insamling av artikelpopulation Redovisning av insamling och slutgiltig artikelpopulation Kartläggning av forskningsfront med hjälp av normaliserad bibliografisk koppling i kombination med klusteranalys Förbehandling och standardisering av data Applicering av bibliografisk koppling och normalisering Kartläggning av forskningsfront Metod för tröskelvärde och partitionering Resultat, validering och tolkning Samarbetsanalys Förbehandling av data och extrahering av sam-författande nätverk Visualisering av nätverk: validering, analys och resultat Kartläggning av formella samarbeten mellan länder Samförfattaranalys Visualisering av sampublicerande nätverk inom det idrottspsykologiska fältet Identifiering och kontextualisering av centrala aktörer inom forskningsfronten Identifiering av samarbetsintensiva forskningsgrupper inom ramen för forskningsfronten Slutsatser 52

5 9. Källförteckning 55 Bilaga 1 58 Bilaga 2 59 Bilaga 3 63 Bilaga 4 64

6 1. Sammanfattning I denna Ex Ante-utvärdering har jag med bibliometriska metoder kartlagt det idrottspsykologiska fältet med avseende på den kognitiva strukturen i områdets forskningsfront, samt den sociala strukturen inom denna forskningsfront vad gäller formella vetenskapliga samarbeten. Utvärderingen är genomförd på uppdrag av Idrottspsykologiska gruppen vid Institutionen för psykologi på Umeå universitet. Uppsatsens syfte har varit att mot bakgrund av uppdragsgivarens önskemål, ta fram information som skulle kunna fungera som kunskapsunderlag och jämförelsematerial vid olika typer av strategic positioning, samt underlag för framtida utvärderingar inom forskningsområdet idrottspsykologi. Uppsatsens frågeställningar var: 1. Hur ser den kognitiva strukturen ut inom forskningsområdet idrottspsykologi med avseende på vilka forskningsteman det går att identifiera inom aktuell idrottspsykologisk forskning? 2. Hur ser den sociala strukturen ut inom forskningsområdet idrottspsykologi med avseende på de formella samarbeten som går att identifiera forskare emellan? För kartläggning av forskningsfronten och identifiering av aktuella forskningsteman har det bibliometriska tillvägagångssättet normaliserad bibliografisk koppling i kombination med klusteranalys använts. Vad gäller det idrottspsykologiska fältets sociala struktur har en samarbetsanalys genomförts med hjälp av den bibliometriska indikatorn samförfattarskap, samt visualiseringsverktyg för sociala nätverk. En övergripande redovisning av de viktigaste resultaten presenteras i punktform nedan, med avstamp i resultaten från analysen av forskningsfronten med avseende på dess kognitiva struktur: Identifiering och ämnesklassificering av 80 kluster baserat på ett för idrottspsykologin representativt urval artiklar. Klustren klassificerades i samarbete med ämnesexpert. De största klustren återfanns inom motivationsforskningen, vilket tolkades som att detta är ett högproduktivt område inom idrottspsykologin som har en stark position i den aktuella forskningen. Vidare ansågs storleken på Motivation - Self-determination theory klustret, bekräfta att det har skett ett tronskifte inom motivationsforskningen: från achievement goal-teorin, till self determination-teorin. Ett relativt stort och sammanhållet kluster med inriktning mot den idrottspsykologiska praktiken ansågs spegla idrottspsykologins utveckling med ett ökat antal akademiska 1

7 och yrkesinriktade utbildningar, samt den ökade regleringen gällande vilken kompetens en idrottspsykolog ska ha. Forskningstemana perfectionism och mental toughness in sports, som utgjorde relativt stora sammanhållande kluster är relativt nya och heta forskningsområden. Klustrens omfattning indikerar att dessa är forskningsområden på frammars, detta kunde också stärkas av samarbetsanalysen där representanter från respektive forskningsteman hade höga värden vad gäller produktivitet, samt hög närvaro inom samarbetsintensiva forskargrupper. Övergripande redovisning av de viktigaste resultaten från samarbetsanalysen: Övergripande bild av formella samarbeten inom det idrottspsykologiska fältet med avseende på länder. Övergripande bild av relevanta sociala nätverk med avseende på formella samarbeten mellan enskilda forskare. Identifiering och kontextualisering av centrala aktörer inom forskningsfronten på basis av produktion med avseende på vilka forskningsteman de publicerar inom. Identifiering av samarbets-intensiva forskningsgrupper inom ramen för forskningsfronten. Vidare identifierades inom vilka forskningsteman dessa forskningsgrupper var verksamma. 2. Inledning 2.1 Bakgrund I den här uppsatsen har jag med bibliometriska metoder och på uppdrag av Idrottspsykologiska gruppen verksam vid institutionen för psykologi på Umeå universitet genomfört en Ex Ante-utvärdering av forskningsområdet idrottspsykologi. Uppdragsgivaren efterfrågade en övergripande kartläggning av forskningsområdet idrottspsykologi med internationell spännvidd. Under de inledande samtalen med min kontaktperson i gruppen framkom att man var intresserad av information som skulle kunna användas vid olika typer av strategic positioning. Vilket i detta sammanhang innebär att en forskningsenhet mot bakgrund av ett kunskapsunderlag om det egna fältet söker öka förutsättningarna för välgrundade bedömningar och beslut, exempelvis vad gäller den egna forskningens inriktning 2

8 eller samarbetsmöjligheter i en internationell kontext. 1 kontaktperson framkom att de i första hand efterfrågade: Efter fortsatta samtal med min Information om aktuell forskning inom forskningsområdet idrottspsykologi Samt information om samarbeten och sociala grupperingar inom forskningsområdet idrottspsykologi 2.2 Syfte och frågeställningar Uppsatsens övergripande syfte är att generera information som ska kunna fungera som ett kunskapsunderlag och/eller jämförelsematerial inför olika typer av strategic positioning, samt vid framtida utvärderingar inom forskningsområdet idrottspsykologi. För att uppnå uppsatsens syfte har följande frågeställningar formulerats: 1. Hur ser den kognitiva strukturen ut inom forskningsområdet idrottspsykologi med avseende på vilka forskningsteman det går att identifiera inom aktuell idrottspsykologisk forskning? 2. Hur ser den sociala strukturen ut inom forskningsområdet idrottspsykologi med avseende på de formella samarbeten som går att identifiera forskare emellan? Min första frågeställning syftar till att kartlägga det man med bibliometriska termer brukar benämna forskningsfronten, avsikten med min andra frågeställning är att kartlägga den sociala strukturen inom ramen för den forskningsfront som identifieras i frågeställning Utvärderingsperspektiv Den utvärderingstyp som jag har valt att utgå ifrån i den här uppsatsen är ex ante. Själva termen kommer från latinet och betyder ungefär innan händelsen. En ex ante-utvärdering är en operation som tar plats innan sjösättandet av ett program eller genomförandet av en utvärdering, och syftar bland annat till att samla in: [ ] information and carry out analyses that help to define objectives [ ] (European Commision, 2001, s 3). Inför en utvärdering ett projekt eller program kan en ex ante-utvärdering genomföras för att samla in information i syfte att precisera vad det är som egentligen behöver utvärderas. 1 Termen strategic positioning är hämtad från Gauthier (1998, s 23) och ges en närmare förklaring i avsnitt 2.3 Utvärderingsperspektiv. 3

9 Då ex ante-perspektivet framstår som relativt ovanligt i utvärderingssammanhang där man använder bibliometriska metoder finner jag det lämpligt att först ge en kort beskrivning av de vanligaste tillämpningarna av bibliometri med avseende på utvärdering, för att sedan säga något om var man kan placera uppsatsens ex ante-perspektiv inom ramen för bibliometrin. Bibliometrin har vad gäller framtagandet av policys och beslutsfattande i offentlig och privat sektor, enligt Gauthier (1998, s 9), 3 huvudsakliga funktioner: Beskrivning Utvärdering Och bevakning Bibliometrin förknippas i utvärderingssammanhang oftast med de 2 förstnämnda funktionerna: beskrivning och utvärdering. Dessa funktioner avser bibliometrisk forskningsutvärdering, inom vilken vetenskaplig forskning mätas med hjälp av beräkningar baserade på till exempel antalet vetenskapliga publikationer eller citeringar som kan tillskrivas en given aktör inom ett givet forskningsområde under en given tid. Syftet med kvantifierandet är att kunna jämföra resultaten med andra aktörer inom samma område och på så sätt kunna uppskatta och värdera den givna aktörens output ; produktion eller impact ; genomslagskraft (Ibid., s 10). Bibliometrisk forskningsutvärdering fungerar vanligtvis som ett komplement till traditionell värdering av forskning så som peer review, och används som stöd för beslut bl.a. vid besättandet av forskartjänster samt vid utdelning av finansiering till forskningsprojekt ochgrupper (Kärki et al., 1998, s 55). Uttryckt med utvärderingstermer skulle den här typen av bibliometrisk forskningsutvärdering kunna innefattas i utvärderingsmodeller som till exempel beslutsmodellen, där syftet är att ta fram underlag för beslut, eller mål-resultatmodellen, där man jämför utsatta mål med faktiska resultat i syfte att kunna bedöma verksamheter (Karlsson, 1999, s 57). Av de 3 ovan nämnda funktionerna som Gauthier identifierar inom bibliometrin beskrivning, utvärdering och bevakning ligger den tredje, vilken benämns som bibliometrisk forskningsbevakning (Gauthier, 1998, s 23), nära hur utvärderingstypen ex ante tillämpas i denna uppsats. Om man inom bibliometrisk forskningsutvärdering räknar enskilda enheter för att få fram exempelvis ett mått på produktion, tar analysen inom bibliometrisk forskningsbevakning sin utgångspunkt främst i relationen mellan enheter. På 4

10 basis av relationen eller kopplingen mellan exempelvis citeringar, artiklar, tidskrifter eller författare är det möjligt att på olika nivåer kartlägga forskningens struktur 2 (Ibid., s 10). Bibliometrisk forskningsbevakning handlar enligt Gauthier om att synliggöra underliggande mönster och ge en övergripande bild av den vetenskapliga forskningen inom ett visst område. Ett centralt tillämpningsområde för bibliometrisk forskningsbevakning är strategic positioning : This is done by identifying, through the use of databases, the people who are active in a field, the topics on which they are working, and the networks within which they operate. This information is used to identify emerging niches, those that have reached maturity as well as those in decline. Along with the actors and partners who are responsible for research output. Research managers use data on the relationships between researchers and the links between research topics to understand their position within the network and to evaluate it in terms of what is going on in a given field of research (Ibid., s 23). Ett exempel på bibliometrisk forskningsbevakning är den bibliometriska studien The state of nanotechnology research: Report to the National Research Council of Canada från 1996, som syftade till att förse National research council of Canada med information om den vetenskapliga och teknologiska forskningens utvecklingen inom ramen för deras nanoteknologiska program (Ibid., s 24). Studien var omfattande och innefattade både beskrivande, utvärderande och bevakande bibliometri för att använda Gauthier s termer, vilket resulterade i att: Research managers were made aware of the state of research throught the world, and of specific research efforts in Canada (Ibid.). Här låter författarna belysa den nationella och regionala nivån i en jämförelse med den internationella. I min uppsats som i omfång utgör en bråkdel av nyss nämnda studie ligger fokus på att ge en bild av den internationella kontext, inom vilken en forskningsenhet på regional nivå verkar, vad gäller aktuella forskningsteman och formella sociala nätverk. Således, från ett utvärderingsperspektiv vill jag bara förtydliga har avsikten med denna uppsats inte varit att jämföra eller värdera, inte heller att ta fram och presentera specifika utvärderingskriterier för forskningsområdet idrottspsykologi, avsikten har varit att med bibliometriska metoder visa på förutsättningar samt ta fram kunskaps- och diskussionsunderlag för de tilltänkta användarna inom forskningsområdet idrottspsykologi. För att ytterligare precisera uppsatsens utvärderingsperspektiv skulle det då gå att formulera som följer: En ex ante-utvärdering med starka inslag av den utvärderingsinriktning som 2 I avsnitt 3. Bibliometriska utgångspunkter: Teori och metod, ges en utförlig genomgång av bibliometrins teoretiska och metodologiska utgångspunkter. 5

11 Frykholm (Frykholm, 1999, s 3) benämner learning, och som syftar till långsiktig kunskapsuppbyggnad. 2.4 Användare av utvärderingen Idrottspsykologiska gruppen på Umeå universitet är den i huvudsak tilltänkta användaren. Men då avsikten har varit att kartlägga idrottspsykologin ur ett internationellt perspektiv är resultaten inte knutna till institutionen för psykologi på Umeå universitet i den bemärkelsen att de skulle vara irrelevanta får någon annan inom fältet. Därför listar jag här några potentiella målgrupper som skulle kunna tillämpa resultaten från denna uppsats i sitt arbete: Research managers och research administrators knutna till institutioner där det bedrivs forskning inom idrottspsykologi Enskilda forskare och doktorander som är verksamma inom forskningsområdet idrottspsykologi Kursansvariga och lärare inom ämnet idrottspsykologi Praktiker/yrkesverksamma: det vill säga personer som arbetar med att tillämpa den kunskap som den idrottspsykologiska forskningen genererar 2.5 Tidigare forskning Jag har inte kunnat identifiera någon tidigare forskning vad gäller bibliometriska kartläggningar av det idrottspsykologiska fältet eller delar av detsamma i den bemärkelse som görs i denna uppsats. Vid konsultation med ämnesexpert kunde inte heller några dylika studier identifieras. Det finns naturligtvis en stor mängd forskning som har att göra med bibliometrisk forskningsbevakning och bibliometriska kartläggningar av vetenskapliga fält. I den här uppsatsen har jag valt att presentera relevant tidigare forskning vad gäller de bibliometriska tillvägagångssätt jag har använt i samband med genomgång av respektive tillvägagångssätt. Dessa återfinns i avsnitten: 3.3 Bibliografisk koppling och 3.4 Samarbetsanalys. 2.6 Uppsatsens disposition I kapitel 3 presenteras de teoretiska och metodologiska utgångspunkter som ligger till grund för de bibliometriska analyser som har genomförts i denna uppsats. Kapitel 4 består av en kortfattad introduktion till idrottspsykologin. Vad gäller kapitel 5 ägnas det åt en genomgång 6

12 av metoden för, samt en redovisning av, avgränsning av datan och insamling av densamma. I kapitel 6 och 7 redovisas genomförande och resultat från uppsatsens bibliometriska analyser som består av en kartläggning av forskningsfronten och en samarbetsanalys. Det sista kapitlet utgörs av slutsatser där rekommendationer för framtida forskning presenteras. 3. Bibliometriska utgångspunkter: Teori och metod En koncis definition av bibliometrin 3 återfinns i Jarneving (2005b, s 11): Bibliometrics is the quantitative study of patterns derived from the production and use of publications. I den här uppsatsen har jag använt mig av två bibliometriska angreppssätt för att kartlägga det idrottsvetenskapliga fältet: bibliografisk koppling och samarbetsanalys. Det förstnämnda angreppssättet har använts tillsammans med den klusteranalystiska metoden avarage linkage för att kartlägga forskningsfronten inom idrottspsykologin. Med bibliografisk koppling undersöker man den ämnesmässiga kopplingen mellan dokument på basis av antalet gemensamma referenser. Samarbetsanalys har jag använt för att blottlägga sociala strukturer och nätverk inom det idrottspsykologiska fältet. Med samarbetsanalyser undersöker man relationer mellan författare, eller enheter på ännu högre aggregationsnivå, på basis av sampublicerade dokument. 4 Detta kapitel utgörs av 3 avsnitt. Det första behandlar olika aspekter av formell vetenskaplig kommunikation och syftar till att peka på några teoretiska utgångspunkter för bibliometrin och bibliometriska kartläggningar av vetenskapliga fält. Det andra avsnittet presenterar bibliometriska variabler och indikatorer. I de tredje och fjärde avsnitten presenteras tillvägagångssätten bibliometrisk koppling och samarbetsanalys, samt de övriga metoder dessa tillvägagångssätt kombinerats med för att kartlägga det idrottspsykologiska fältet. 3.1 Formell vetenskaplig kommunikation Bibliometrins grundantagande är att litteraturen avspeglar forskningsaktiviteten, eftersom offentliggörande av resultat samt formell kommunikation även i vidare bemärkelse är en viktig del av vetenskapen och teknologin. Bibliometri är således i första hand forskning i vetenskaplig kommunikation (Kärki et al., 1998, s 1). Antagandet, att den vetenskapliga litteraturen avspeglar forskningsaktiviteten, vilar i sin tur på antagandet att merparten av all relevant forskning publiceras och tillgängliggörs för andra 3 Bibliometri av grekiskans biblio=bok och metri=mått. Etymologisk härledning hämtad från Persson (1991, s 6) 4 För en mer ingående genomgång av bibliografisk koppling och samarbetsanalys, se avsnitt 3.3 och 3.4 7

13 forskare (Lundberg, 2006, s 10). Då bibliometrisk forskningsbevakning är en del av bibliometrin som i synnerhet inriktar sig mot de processer som utgörs av vetenskapens formella kommunikation, finner jag det lämpligt att försöka ge en övergripande bild av densamma. Förenklat kan vetenskaplig kommunikation sägas äga rum i formell och informell bemärkelse. Formell vetenskaplig kommunikation karaktäriseras av att den sker via vetenskapssamfundets officiella kanaler, vanligtvis i formen av publikationer. Informell kommunikation sker utanför vetenskapssamfundets officiella kanaler (Kärki et al., 1998, s 5), t ex under samtal vid konferenser, vid workshops, via s eller webb-sidor, och karaktäriseras därmed av begränsad tillgänglighet och spridning (Morris et al.,, s 241). I detta avsnitts ges en bild av formell vetenskaplig kommunikation, samt dess relation till bibliometrin med 3 underrubriker: Vetenskaplig publicering, Citeringars betydelser och Vetenskapsproducerande enheter Vetenskaplig publicering Ramarna för den formella vetenskapliga kommunikationen utgörs i första hand av olika modeller för vetenskaplig publicering. Dessa modeller består i sin tur av konventioner och standarder som ska garantera publikationernas vetenskaplighet och kvalitet, samt olika distributionskanaler och medier som tillgängliggör och presenterar det vetenskapliga innehållet. Den modell som kanske haft störst genomslagskraft inom vetenskapen och är av central betydelse för bibliometrin är den vetenskapliga tidskriften, i vilken peer review granskade artiklar publiceras: The journal article with its accompanying list of citations is, and is likely to remain, the universally accepted medium whereby the scientific establishment records and reports the result of its investigations (Cronin, 1984, s 11f). Ett sätt att förklara den vetenskapliga tidskriftens centrala position är att den uppfyller 4 viktiga funktioner i det vetenskapliga samfundet (Ibid., s 14): 1. Den gör det möjligt för forskare att kommunicera med varandra. 2. Dess standarder, främst peer review systemet, utgör garantier för publikationernas vetenskapliga kvalitet. 3. Via tidskriften kan författare demonstrera sin forsknings originalitet och värde. 4. Den tillhandahåller ett distributionssystem för att ge erkännanden sinsemellan forskare inom ramen för vetenskapssamfundet. Mot bakgrund av den vetenskapliga tidskriftens ställning inom vetenskapen som den huvudsakliga kanalen för formell vetenskaplig kommunikation har artikeln, enligt Glänzel 8

14 (2003, s 12), visat sig vara den mest passande enheten för bibliometriska analyser. Vilket också återspeglas av att artiklar publicerade i peer review-granskade tidskrifter är den mest frekvent använda enheten i bibliometriska studier (Kärki et al., 1998, s 6) Citeringars betydelser Citeringars centrala position i formell vetenskaplig kommunikation återspeglas inom bibliometrin av att merparten av de bibliometriska studierna är citeringsanalyser (Ibid., s 11). Termen citeringsanalys är ett paraplybegrepp som inbegriper analyser med utgångspunkt i såväl referenser som citeringar. 5 En utgångspunkt inom bibliometrin är att studiet av distributionen av citeringar mellan publikationer kan ge indikationer på t ex vetenskapens utveckling och struktur, eller på en enhets kvalitet, inflytande eller genomslagskraft (Ibid, s 54f). Inom vetenskapssociologin har man utvecklat olika teorier kring forskares citeringsbeteenden och citeringars betydelser inom vetenskapen. Ett vanligt synsätt inom bibliometrin, vilket brukar benämnas som det normativa, är att förstå citeringar som en del i ett normativt system där forskares citeringar innebär uppmärksammande och erkännande av andra forskares verk. Med detta synsätt utgör en enhets erhållna citeringar ett mått på dess intellektuella inflytande. Det normativa synsättet har emellertid kritiserats från en rad olika håll, det har dessutom utvecklats ett antal konkurrerande teorier kring forskares citeringsbeteenden. 6 Dessa ska inte vidare utforskas här, men en rimlig slutsats man kan dra är att citeringar kan ha en rad bakomliggande motiv, samt att dessa, beroende på art i högre eller lägre utsträckning kan leda till felaktigheter i tolkningen av bibliometriska analyser. Ett exempel: om man förstår erhållna citeringar som en indikation på intellektuellt inflytande eller kvalitet i enlighet med det normativa synsättet, blir det problematiskt vid så kallade negativa citeringar, vars bakomliggande motiv är att kritisera (Lundberg, 2006, s 11). Lundberg pekar på 3 generella utgångspunkter som är lämpliga att ha i åtanke vid citeringsanalyser - det är rimligt att utgå ifrån att: Citeringsteorier ökar tolkningsbarheten hos bibliometriska indikatorer, d v s de mått som används i bibliometriska analyser. Vid applicerandet av bibliometriska indikatorer tenderar tillräckligt stora kvantiteter data jämna ut de eventuella felaktigheter som kan uppstå vid t ex negativa citeringar. 5 Inom bibliometrin utgör referenser och citeringar två åtskilda koncept. För en mer ingående förklaring se avsnitt 3.2 Bibliometriska variabler och indikatorer. 6 Se exempelvis Kärki et al (1998, kap 3.3) för en överblick över olika teorier kring citeringars betydelser. Även i Lundberg (2006, avsnitt 2.2.1) ges en givande genomgång. 9

15 De mått eller bibliometriska indikatorer som tas fram, bör genomgå empiriska prövningar och utvärderas Vetenskapsproducerande enheter Ett steg mot en bild av vetenskapens formella kommunikationsprocesser är att klargöra den hierarkiska struktur man brukar använda för att klassificera vetenskapens olika nivåer. Man brukar tala om discipliner, under-discipliner och specialiteter. En disciplin syftar till den största enheten, det vill säga till en enskild vetenskaplig gren inom vetenskapen som helhet, t ex disciplinen psykologi; disciplinen psykologi kan i sin tur indelas i underdiscipliner, t ex underdisciplinen idrottspsykologi; vilken i sin tur kan delas in i specialiteter, t ex motivations orienterad idrottspsykologi; som i sin tur kan delas in i underspecialiteter och så vidare (Jarneving, 2005b, s 12). Termen specialitet syftar till relatively small self-organizing groups of researchers that tend to study the same research topics, attend the same conferences, publish in the same journals, and also read and cite each others research papers (Morris et al.,, s 213). Forskningsspecialiteter karaktäriseras av att de är de största enheterna inom vetenskapen som äger tillräcklig homogenitet för att validera vetenskaplig forskning. Mot bakgrund av detta utgör specialiteter också de huvudsakliga enheterna för vetenskapliga upptäckter och förändringar: Any scientific discovery, no matter how earthshaking, has no measurable impact until it is taken up by the members of a specialty, examined, cross-examined, extended, and adopted as a base for further research (Ibid., s 239). Således är det inom ramen för specialiteter samt än mer specialiserade enheter som vetenskap produceras och publikationer blir lästa och citerade, och därmed processer av formell vetenskaplig kommunikation i första hand äger rum. I figur 2. presenteras en modell som ger en förenklad bild av kommunikationsprocessen inom vetenskapliga specialiteter. Modellen består av en grupp forskare som utgör ett socialt nätverk, den kunskapsbas de använder, den formella litteratur de producerar, samt indikationer på de kommunikationsprocesser som pågår mellan dessa 3 instanser. 10

16 Figur 1. Modell för vetenskapliga kommunikationsprocesser. Modifierad från Morris och Van der Veer Martens ()) Anslag och institutionellt stöd Informell kommunikation Formell kommunikation Kunskapsbas Forskare Formell granskning Formell litteratur Figur 1. förtjänar en kort kommentar. I nedanstående punkter utgår jag från Morris et al. (, s 240f): Kunskapsbasen, syftar till den gemensamma intellektuella grund som forskarna inom specialiteten använder sig av i sin forskning. Det handlar t ex om teorier, tekniker, konventioner kring validering, problematiska motsägelser, kontroverser, teoretiska begränsningar etc. I kunskapsbasen finner man de viktigaste källorna som används inom specialiteten. Forskare, syftar till det nätverk av forskare som utgör specialiteten. Vilket innefattar allt från kommunikationsprocesser på lokal, till global nivå. Inom ramen för en dylik spännvidd etableras kontakter mellan forskare som utgör specialitetens kommunikativa infrastruktur. I samarbetsanalyser är denna instans undersökningsobjektet. Formell litteratur, syftar till den samlade anhopning formella dokument som produceras och publiceras inom specialiteten. T ex litteratur knuten till vetenskapliga tidskrifter; litteratur knuten till vetenskapliga konferenser; akademiska avhandlingar; institutionella rapporter; böcker och monografier etc. Det är denna anhopning dokument som utgör undersökningsobjektet vid analyser av forskningsfronter. 3.2 Bibliometriska variabler och indikatorer När ett dokument publiceras tilldelas det metadata som identifierar och beskriver olika aspekter av publikationen. Denna metadata brukar benämnas som bibliografisk data och gör 11

17 publikationen sökbar i bibliografier och bibliografiska databaser. Från publikationers bibliografiska data utvinner man de variabler som används i bibliometriska analyser (Kärki et al., 1998, s 6). De vanligast förekommande elementen i bibliometriska analyser är publikationer, (med)författare, referenser och citeringar. Dessa är bibliometrins mest grundläggande element (Glänzel, 2003, s 12). Någon eller några av nyss nämnda element återfinns som variabler i så gott som all bibliometrisk forskning (Kärki et al., 1998). Inom bibliometrin syftar referenser och citeringar till två olika koncept. Det framstår därmed lämpligt att definiera de olika koncepten. Uppdelningen av referenser och citeringar bygger på att man uppmärksammar skillnaden i att ge och att få referenser/citeringar. En förklaringsmodell lyder: If paper R contains a bibliographic note using and describing paper C, then R contains a reference to C and C has a citation from R. Stated otherwise, a reference is the acknowledgement that one document gives to another, while a citation is the acknowledgement that one document receives from another. So, 'reference' is a backwardlooking concept, while 'citation' is a forward-looking one (Egghe et al., 1990, s 204). Beroende på perspektiv referens/citering sällar sig analysen till någon av de två riktningarna: källanalys eller hänvisningsanalys. Dessa två riktningar ligger under citeringsanalysen. I källanalyser analyseras referenserna i källförteckningarna utifrån det refererande dokumentets perspektiv. I hänvisningsanalyser däremot, analyseras erhållna citeringar utifrån de citerade dokumentens perspektiv (Kärki et al., 1998, s 10). Bibliografisk koppling hör hemma under hänvisningsanalysen. Bibliometriska analyser består av att man låter något av de grundläggande elementen utgöra en variabel i analysen av en bibliometrisk enhet. En bibliometrisk enhet består av ett urval dokument som tagits fram mot bakgrund av ett eller flera givna kriterier, exempelvis ett begränsat urval tidskrifter inom ett specifikt ämne, en eller flera ämneskategorier, en författare, en institution eller hela länder (Glänzel, 2003, s 12). Genom att räkna, låt säga, antalet publikationer hos en given bibliometrisk enhet under en viss tid, har man med bibliometriska termer tagit fram ett mått på produktivitet, eller outcome. Om man byter ut det bibliometriska elementet publikationer och istället utgår från citeringar som en variabel i beräkningen, vilket skulle innebära att man räknar antal citeringar som en given bibliometrisk enhet erhållit under en viss tid, har man tagit fram ett mått på genomslagskraft, eller impact. 12

18 Dessa mått är exempel på det man inom bibliometrin brukar benämna som bibliomteriska indikatorer. Det finns en mängd bibliometriska indikatorer, och en rad olika varianter på indelningar av dessa. En variant med utgångspunkt i Gauthier (1998, s 10) är att underindela dem i två huvudsakliga kategorier: Beskrivande indikatorer (descriptive indicators) Och relationella indikatorer (relational indicators) Beskrivande indikatorer syftar till mått på produktion och genomslagskraft, så som i exemplen ovan, och används vanligtvis inom bibliometrisk forskningsutvärdering. Två konkreta exempel på beskrivande indikatorer presenteras nedan: World share of publications, är ett mått som indikerar produktion. Och syftar till ett mått på en enhets utgivna publikationer i relation till den totala världsutgivningen (Rehn et al., 2006, s 14). Journal impact factor (JIF) är ett mått som indikerar genomslagskraft. Kortfattat anger indikatorn JIF det genomsnittliga antalet citeringar en tidskrift fått per artikel under en viss tid (Kärki et al., 1998, s 21). Relationella indikatorer är mer komplexa än beskrivande indikatorer och används vanligtvis i samband med kartläggningar av vetenskapliga fält. Bibliografisk koppling och olika mått på vetenskapliga samarbeten hör hemma under benämningen relationella indikatorer. Dessa presenteras mer ingående i nästkommande avsnitt. 3.3 Bibliografisk koppling Detta avsnitt syftar till att presentera den bibliometriska indikatorn bibliografisk koppling, både vad gäller teoretiska utgångspunkter och metodfrågor. Vidare presenteras också relationen mellan bibliografisk koppling och bibliometrisk kartläggning av forskningsfronter, samt agglomerativ klusteranalys, som har använts i kombination med bibliografisk koppling för att kartlägga forskningsfronten Konceptet Bibliografisk koppling introducerades i en rad artiklar av Kessler under 1960-talet. 7 Konceptet togs i första hand fram för att gruppera vetenskapliga dokument i syfte att 7 Vid intresse, se förslagsvis följande artikel av Kessler: An experimental study of bibliographic coupling between technical papers (1962). 13

19 underlätta informationsåtervinning i forskningssammanhang (Jarneving, 2005b, s 31). Med bibliografisk koppling undersöks ämnesmässiga relationer mellan dokument på basis av deras gemensamma referenser. Om två dokument refererar till samma källa benämns dessa dokument som bibliografiskt kopplade (Persson, 1991). Figur 2. illustrerar relationen mellan bibliografiskt kopplade dokument. Figur 2. Modifierad från Rehn och Kronman (2006, s 10) = bibliografiskt kopplade = citeringar (referenser) t Det grundläggande antagandet i de flesta citeringsanalyser är att de dokument som citerar har något gemensamt med det dokument som citeras. Vad gäller bibliografisk koppling förstår man gemensamma referenser som ett mått på ämnesmässig likhet. Ju fler referenser två dokument delar, desto starkare antas den bibliografiska kopplingen vara, d v s de två refererande dokumentens ämnesmässiga likhet (Persson, 1994, s 31). En egenskap som skiljer bibliografisk koppling från andra citeringsanalyser är att man utgår från dokumentens referenslistor, vilket innebär att man kan mäta ämnesmässig likhet mellan dokument direkt efter publicering, d v s dokument som ännu inte blivit citerade. Därmed kan man med bibliografisk koppling identifiera gryende specialiteter (Jarneving, 2005b, s 13) Validitet: Empirisk prövning och utvärdering av konceptet Trots att bibliografisk koppling utvecklades under 1960-talet var det inte förrän och 90- talen som konceptets grundläggande antaganden i någon större skala kunde prövas empiriskt. 8 (Jarneving, 2005b, s 33f) 1984 genomförde Vladutz et al. en empirisk studie där populationen utgjordes av 10,000 slumpmässigt utvalda dokument från Institute for Scientific Information s 8 Detta har enligt Jarneving (2005b) troligtvis att göra med de tekniska begränsningar som talens datorer utgjorde. 14

20 (ISI) citeringsdatabaser. Syftet var att undersöka kopplingsfrekvensen samt relevansen hos dessa kopplingar inom ramen för populationen. Man fann att i över 85 procent av fallen visade sig den bibliografiska kopplingen inneha en hög grad av ämnesmässig likhet (Vladutz et al., 1984). Ytterligare en empirisk studie som är relevant för den här uppsatsen genomfördes 1995 av Peters et al. Studien syftade till att undersöka likheten mellan dokument som var bibliografisk kopplade via källor med hög citeringsfrekvens inom det tvärvetenskapliga området kemiteknik. Det visade sig att dokument som ingick i en dylik relation, i högre utsträckning än andra dokument, delade ämnesmässig likhet. Mot bakgrund av detta drogs slutsatsen att bibliografiskt kopplade dokument tenderar att representera forskning från samma vetenskapliga specialitet (Peters et al., 1995) Bibliografisk kopplingsstyrka Termen bibliografisk koppling syftar i sig inte till en metod, utan till ett mått. När man applicerar bibliografisk koppling på t ex en artikelpopulation får man fram värden på bibliografisk kopplingsstyrka, ett mått på ämnesmässig likhet (Jarneving, 2005b, s 22). För att räkna fram kopplingsstyrkan använder man en s k referens x dokument-matris, där kolumnerna utgörs av de dokument(j) som refererar och raderna av de dokument(i) som refereras. Med andra ord, kolumnerna definieras av de dokument som ingår i en given bibliometrisk enhet, exempelvis ett urval idrottspsykologiska artiklar, och raderna definieras av de referenser som återfinns i dessa artiklars referenslistor. I matrisens celler återfinns 1:or eller 0:or. En 1:a betyder att en referens förekommer, en 0:a att ingen referens förekommer. Vid summering över kolumner ges en radtotal som indikerar antalet artiklar som citerat ett givet dokument (C j ). Summerar vi över raderna får vi en kolumntotal med antalet referenser i en artikel (L j ) [...] (Persson, 1991, s 69ff). Kopplingsstyrkan d v s antalet gemensamma referenser mellan två dokument, beräknas genom att multiplicera de två dokumentens kolumner med varandra. Se figur 3. för exempel på en referens x dokument-matris. 15

21 Figur3. Referens x dokument-matris modifierad från Persson (1991, s 69) Datamatris: R ij =[0, 1] Refererande dokument l... j... n Refererenser l R ll... R lj... R ln C l i R il... R ij... R in C i m R ml... R mj... R mn C m L 1... L j... L n... Referenslistans längd: L j =R 1j +...+R ij +...+R mj Antalet gemensamma referenser: SR lj =R ll *R lj +...+R ml *R mj I analyser där bibliografisk koppling används utgör framräknandet av kopplingsstyrkan vanligtvis det första av två steg. I det andra steget normaliseras den framräknade kopplingsstyrkan. Olikheter vad gäller längden på dokumentens referenslistor antas spela in på den likhet mellan dokument som kopplingsstyrkan är ett mått för. Normaliseringen syftar till att jämna ut dessa olikheter för att på så sätt öka mätbarheten på matrisens variabler. Ett vanligt mått för att normalisera kopplingsstyrkan, som också har använts i denna uppsats, är Salton s cosinusmått. Med detta mått beräknas den normaliserade kopplingsstyrkan genom att först multiplicera antalet referenser hos två dokument (r i och r j ) med varandra, vidare beräknas kvadratroten på summan av de två dokumentens referenser multiplicerade med varandra, slutligen divideras den totala summan av gemensamma referenser mellan dokumenten (r ij ), med den framräknade kvadratroten. Formeln för Salton s mått i fallet bibliografisk koppling ser ut som följer (Jarneving, 2005a, s 250): KS ij KS ij =Den normaliserade kopplingsstyrkan mellan dokument i och j KS ij r ij =Antalet gemensamma referenser mellan dokument i och j 16

22 r i =Antal referenser i referenslistan hos dokument i r j =Antal referenser i referenslistan hos dokument j Intervallet för den normaliserade kopplingsstyrkan antar värden mellan [0, 1], där r i= r j= r ij ger det maximala värdet. Vid omnämnande av normaliserad kopplingsstyrka är det hädanefter Salton s cosinusmått som åsyftas Forskningsfront och klusteranalys Termen forskningsfront syftar i bred bemärkelse till aktuell forskning inom ramen för ett givet forskningsområde. Enligt Persson (1994, s 35) bildar de dokument som liknar varandra i den bemärkelsen att de citerar samma källor d v s de dokument som liknar varandra på basis av att vara bibliografiskt kopplade en forskningsfront. Om man sedan grupperar dokument på basis av deras likhet i termer av bibliografisk kopplingsstyrka är det rimligt att anta att en bild av vetenskapens struktur synliggörs (Ibid., s 31). Kartläggningar av forskningsfronter förutsätter därmed metoder för att gruppera element så att de bildar klasser, d v s metoder som kan härleda klasser ur en datamängd som initialt saknar klassifikationer. Klusteranalys är ett paraplybegrepp för en rad statistiska tekniker som syftar till att klassificera data på basis av likhet och skillnad mellan de element som analyseras (Jarneving, 2005b, s 25f). I den här uppsatsen har jag använt mig av den multivariata analysmetoden agglomerativ hierarkisk klusteranalys för att på basis av den normaliserade kopplingsstyrkan gruppera artikelpopulationen efter ämnesmässig likhet. Klusteranalytiska metoder återfinns bland de statistiska analysmetoder som brukar benämnas med termen multivariat analys, vilket innebär att man studerar tre eller fler variabler samtidigt (Körner et al., 2005, s 169). Vid agglomerativa hierarkiska klusteranalyser formas grupper genom sammanslagning. Vanligtvis är utgångspunkten för agglomerativa hierarkiska klusteranalyser en matris som innehåller mått på likhet eller olikhet mellan objekten. Vid klusterprocessens initiala skede utgör alla objekt enskilda kluster, s k singleton kluster. Under processens gång slås de enskilda objekten gradvis samman till det att alla objekt bildar ett enda kluster. Klusterprocessen går sedan att visualisera med hjälp av ett dendrogram (Jarneving, 2005b, s 27). 17

23 Tre olika agglomerativa klusteranalysmetoder som är vanligt förekommande vid bibliometriska analyser är: single linkage, complete linkage och average linkage. Skillnaden mellan dessa metoder ligger i hur algoritmerna definierar likheten mellan två kluster: Vid single linkage definieras likheten mellan två kluster på basis av de två individuella objekten i vardera kluster som äger störst likhet. Denna relation ligger sedan till grund för den eventuella sammanslagningen av klustren. Vid complete linkage är det tvärt om den största olikheten mellan två individuella objekt som definierar likheten mellan klustren och ligger till grund för sammanslagning. Vid average linkage definieras likheten mellan två kluster som den genomsnittliga likheten mellan alla par, där varje par består av ett objekt från varje kluster. Om single linkage och complete linkage ter sig som varandras motsatser, går average linkage att förstå som ett mellanting. Vad gäller karaktären hos de kluster som var och en av dessa metoder genererar, kan man i allmänhet säga att kluster genererade med single linkage tenderar att vara löst sammansatta, complete linkage tenderar att generera kompakta kluster och average linkage genererar kluster som ligger mitt emellan (Jarneving, 2005b, s 28f). I tidigare forskning där olika klustermetoder utvärderats har average linkage genererat goda resultat, i Ahlgren et al., där man jämför olika klustermetoder, framgår att average linkage had the best overall performance among the clustering methods (Ahlgren et al., ), mot bakgrund av detta har jag i denna uppsats använt average linkage som klusteranalytisk metod. 3.4 Samarbetsanalys Detta avsnitt syftar till att presentera utgångspunkterna för samförfattaranalysen, både vad gäller teori och metodfrågor. Utöver konceptet samförfattarskap, en kort genomgång av tillvägagångssättets grundläggande antaganden och validitet, presenteras Pajek som är en programvara jag använt för att visualisera det extraherade samförfattarnätverket Konceptet Inom samförfattaranalysen undersöker man relationer mellan forskare på basis av samförfattade dokument. Ett dokument är samförfattat om det är signerat av fler än en författare och institutionellt samförfattat om det har fler än en författaradress i den bibliografiska postens adressfält (Melin et al., 1996, s 364). Inom bibliometriska samarbetsanalyser utgår man vanligtvis från antagandet att publikationer med 2 eller fler 18

24 författare, bottnar i ett samarbete mellan de forskare som signerat publikationen. Med samförfattarskap tar man fram ett mått på styrkan i det vetenskapliga samarbetet på olika nivåer av aggregation (Gauthier, 1998, s 13), kort och gott genom att räkna antalet samförfattarskap mellan de signerande författarna inom en viss mängd publikationer Validitet: Empirisk prövning och utvärdering av konceptet Sam-författarskap är en av de mest frekvent använda indikatorerna inom bibliometrin (Lundberg, 2006, s 17). Vad är det då man mäter med samförfattarskap? Grundantagandet i samförfattaranalyser är vanligtvis att man genom att räkna samförfattarskap kan mäta och kartlägga vetenskapliga samarbeten. Men det finns relativt lite validerande och empiriskt granskande forskning kring vad man egentligen mäter med samförfattarskap (Lundberg, 2006). Vad man kan säga är att det inte är självklart att sampubliceringar har sin grund i reella samarbeten, ett exempel är forskningsgrupper där research managers signerar de artiklar gruppen producerar oavsett om denne bidragit till artikeln eller inte. Vidare leder vetenskapliga samarbeten inte nödvändigtvis till samförfattade publikationer (Melin et al., 1996, s 364). I en mindre studie av validiteten av de antaganden sam-författarskap vilar på vid Umeå universitet framkom att 95 procent av de inkluderade forskarnas vetenskapliga samarbeten resulterade i sam-publicering (Ibid., s 365). Detta resultat är naturligtvis positivt, men som påpekas i Melin et al. behövs mer omfattande studier. Vidare rekommenderas av Melin et al. (1996) att man bör betrakta samförfattarskap som en grov indikation på vetenskapligt samarbete, samt att man vid samarbetanalyser utöver den bibliometriska datan bör komplettera studien med data inhämtad med andra metoder. Slutsatser som kan dras är att man vid bibliometriska samarbetsanalyser bör förhålla sig till resultaten med viss försiktighet, samt att validering av resultaten av en ämnesexpert bör vidtas. Vidare bör man nog inte i allt för hög utsträckning hänga upp sig på specifika värden som genereras i analysen, utan i första hand se till helheten och de relationer de olika värdena ger indikationer om. Vad som däremot framstår som rimligt är antagandet att ju högre kopplingsstyrka ett samförfattarskap äger, desto högre torde sannolikheten vara att måttet avspeglar ett relevant formellt samarbete. Samförfattaranalysen i denna studie gör inte anspråk på att kartlägga vetenskapliga samarbeten i bred bemärkelse, istället har jag valt att benämna måttet sam-författarskap som en indikator för formella vetenskapliga samarbeten, och liksom Newman (2001, s 64) utgått från antagandet att i de flesta fall utgör ett samförfattarskap, ett formellt samarbete mellan 2 eller fler forskare som är bekanta med varandra. 19

25 3.4.3 Beräkning av samförfattarskapens kopplingsstyrka För att kartlägga vetenskapens formella sociala nätverk tar man fram mått på styrkan i samförfattarskapen som återfinns inom en population dokument. Ett dokument kan inbegripa flera kopplingar och relationer vad gäller sam-författarskap. Logiken ser ut som följer: 2 signaturer utgör 1 relation och 2 kopplingar (a med b); 3 signaturer utgör 3 relationer och 6 kopplingar (a med b, a med c, och b med c); 4 signaturer utgör 6 relationer och 12 kopplingar (a med b, a med c, a med d, b med c, b med d, och c med d), o s v (Gonzalez-Alcaide et al.,, s 942). Principen för framräknandet av kopplingsstyrkan mellan 2 författare är densamma som vid beräknandet av samförekomster av bibliografiskt kopplade dokument. I den här uppsatsen extraherades nätverket av sam-publicerande författare i Bibexcel. D v s, varje samförfattarskap identifieras i datamängden och tilldelades en kopplingsstyrka baserad på antalet sam-författade artiklar Visualisering av nätverk I den här uppsatsen har jag använt mig av programvaran Pajek för visualisering. Pajek är ett program för visualisering och analys av stora nätverk. I Pajek har jag använt Kamada-Kawaialgoritmen 9 som är en s k force-based -algoritm som finns implementerad i programmet. Mot bakgrund av en likhetsmatris 10 söker denna algoritm föra samman noder som är kopplade, och noder som inte är kopplade i detta fall på basis av sam-författarskap med varandra i två dimensioner. Nätverkets noder, de linjer som kopplar samman noderna, samt avstånden mellan olika noder ger uttryck för olika aspekter av den data som legat till grund för visualiseringen. Vad de olika visuella attributen bär på för betydelser i nätverken tar jag upp i samband med analyserna av nätverken. 4. Presentation av idrottspsykologin Detta avsnitt syftar till att ge en allmän presentation av idrottspsykologin. Utgångspunkten för detta avsnitt har varit ett dokument från European federation of sport psychology (FEPSAC) vars titel lyder: Definition of sport psychology. 9 För en mer ingående beskrivning av Kamada-Kawai-algoritmen se exempelvis Kamada et al. (1989). 10 I bilaga 1. återfinns en av likhetsmatriserna som har legat till grund för en av graferna i samarbetsanalysen. 11 Till grund för valet av FEPSAC:s dokument som utgångspunkt och definition av idrottspsykologin ligger samtal med, och en rekommendation av min kontaktperson från Idrottspsykologiska gruppen. 12 För en mer ingående presentation av idrottspsykologin se, Thelma S. Thorne s, Advances in sport psychology (1992), kapitel 1. 20