Genväg till forskning. Lika men olika - våld mot kvinnor. med funktionsnedsättning
|
|
- Birgitta Engström
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Genväg Lika men olika - våld mot kvinnor till forskning Genväg till forskning med funktionsnedsättning Genväg till forskning är VKV:s (Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer) forskningsbaserade faktablad. I Genväg till forskning presenteras lättfattliga översikter om forskningsfrågor inom området som har direkt relevans för praktiker.
2 Genväg till forskning nr 6 Lika men olika - våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Författare: Kerstin Kristensen Layout: Daniel Cederberg Västra Götalandsregionen, Göteborg, 2013 Laddas ned genom: Tidigare publikationer i serien Genväg till forskning Genväg till forskning nr 1 Att stanna och att gå: Forskning kring misshandelsprocessen och misshandlade kvinnors uppbrottsprocess Viveka Enander Genväg till forskning nr 2 Avslöjandets tid: en doktorsavhandling av Ninni Carlsson om kvinnors bearbetning av sexuella övergrepp Viveka Enander Genväg till forskning nr 3 Att ställa frågor om våld till gravida kvinnor - en genomgång av internationell forskning Eva Wendt Genväg till forskning nr 4 Barn som upplever våld - konsekvenser för välmående och hälsa Tove Corneliussen Genväg till forskning nr 5 När män utsätts för våld i en nära relation - hur ser det ut då? En genomgång av internationell forskning Lotta Nybergh
3 Lika men olika våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Denna Genväg till forskning handlar om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Ingången till detta är en fråga: finns det några tydliga skillnader vad gället att vara kvinna, våldsutsatt och ha en funktionsnedsättning jämfört med att vara kvinna, våldsutsatt och inte ha en funktionsnedsättning? Frågan belyses främst utifrån en genomgång av relevanta vetenskapliga artiklar i tidskriften Violence Against Women, men även kompletterande källor har använts (se appendix). Inledning Redan 1979 antogs FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Konventionen fastslår att diskriminering av kvinnor är utbredd och att många kvinnor utsätts för kränkningar på grund av att de är kvinnor. Konven tionen, som generalförsamlingen antog 1993, innehöll ingen artikel som handlade specifikt om våld, och kompletterades därför med en deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor. 1 Att vara kvinna och utsatt för våld ger givetvis konsekvenser på flera livs områden såsom hälsa, ekonomi och inte minst möjligheterna att fungera i ett socialt sammanhang. Att vara kvinna och ha en funktionsnedsättning, samt vara utsatt för våld, innebär en extra utsatthet. Det konstateras av FN i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning från I ingressen omnämns gruppen kvinnor och flickor med funktionsnedsättning som extra utsatta. De anges vara utsatta för större risk, både inom och utom hemmet, för våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande. 2 Hur stor andel av kvinnor som har en funktionsnedsättning avgörs av vilken definition för funktions nedsättning som används. Många undersökningar använder WHO:s definition: Any restriction or lack (resulting from an impairment) of ability to perform an activity in the manner or within the range considered normal for a human being, 3 medan i andra undersökningar får kvinnorna själva definiera om de har en funktionsnedsättning eller ej. 4 Det skiljer sig dock inte speciellt mycket mellan de procentsatser som uppges. I en artikel uppges att 18 % amerikanska kvinnor i åldern år har en funktionsnedsättning och 43 % av kvinnorna 65 år eller äldre. I en kanadensisk under sökning uppges att 15,7 % av de som var äldre än 15 år som har en funktionsnedsättning. I Sverige uppges att 16,6 % av kvinnor mellan år har en funktionsnedsättning. 5 Personer med funktionsnedsättning kan delas in i fem huvudgrupper; de som har svårt att se, höra, röra sig, tåla viss ämnen samt tolka, bearbeta eller förmedla information. 6 Synen på kvinnor med funktionsnedsättning kan ha betydelse för om kvinnor med funktions ned sättning inkluderas i gruppen våldutsatta kvinnor. Redan i mitten av nittiotaltet problema tiserade att en kvinna med funktionsnedsättning ansågs vara asexuell/ könlös och därmed inte riskerade hon inte att bli utsatt för våld i en parrelation. Det beror bland annat beror på att många kvinnor med funktions ned sättning inte passar in i bilden av kvinnlighet med avseende på den fysiskt perfekta kroppen och synen på mamma- res- 1 SÖ 1980:8. 2 Utrikesdepartementet, Curry m.fl., 2001; Nosek m.fl., 2006; Brownridge Powers m.fl., 2009; Curry m.fl., 2009; Lundgren m.fl., Curry m.fl., 2009; Brownridge, 2006; Statistiska Centralbyrån, Västra Götalandsregionen,
4 pektive älskarinnerollen. 7 Det är lite av en paradox, för precis som för kvinnor generellt, är förövarna oftast män som kvinnorna känner, till största delen make/sambo och våldet sker i deras hem. 8 Make/sambo och f.d. make/sambo är den vanligast förekommande förövaren, följt av främlingar. 9 Det som skiljer är just att kvinnor med funktions nedsättning dessutom har fler nära kontakter i form av omsorgsgivare såsom familjemedlemmar, vänner, anställd personal. Att vara utsattav andra förövare än sin partner medför att våldet utövas även på andra arenor än i kvinnans hem; i taxibilen, i färdtjänsten, på den dagliga verksamheten eller på vård- och omsorgsinstitutioner. Det finns en mängd vetenskapliga publikationer med fokus våld mot kvinnor, men endast ett begränsat antal som särskilt tar upp våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. 10 Den forskning som gjorts har dels berört förekomst (prevalens) och riskfaktorer, dels visat på den särskilda utsatthetens många former. Förekomst Sammantaget kan sägas den mesta av forskningen om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning kommer från världens industriländer. FN konstaterar i en studie av alla former av våld mot kvinnor att undersökningar gjorda i Europa, Nordamerika och Australien visar att hälften av kvinnorna med funktionsnedsättning har upplevt fysiskt våld jämfört med en tredjedel av kvinnor utan. 11 Kunskapsunderlaget kring förekomsten av våld mot kvinnor med funktionsnedsättning är begränsat. En anledning till detta är att det är få prevalensstudier om våld som ställer frågan om den utsatta har en funktionsnedsättning. 12 Om inte frågan ställs i representativa undersökningar, kan gruppen inte särredovisas och jämföras med det generella. Det kan också vara så att kvinnorna exkluderas utifrån att mätinstrumentet inte är anpassat så att kvinnorna som ska besvara frågorna inte kan det på grund av deras nedsättning. Den forskning som finns grundas ofta på mindre och icke-representativa urval där det oftast är kvinnor med en fysisk eller intellek tuell funktionsnedsättning som är i fokus. Vidare är det få undersökningar som inkluderar erfarenheter av våld som kvinnor med funktionsnedsättning upplever, så kallat funktionshinder-specifikt våld. Med funktionshinderspecifikt våld menas det våld som vänds mot själva funktionsnedsättningen eller de behov som en kvinna kan ha utifrån hennes funktionsnedsättning. Två större undersökningar med ett representativt urval har dock genomförts i Kanada. Här ska noteras att det inte någon av undersökningarna frågades om funktionshinderspecifikt våld. I den ena ingick kvinnor som var gifta/sambo och här undersöktes risken att bli utsatt för våld av sin partner. För kvinnor med funktionsned sättning var risken att bli utsatt 40 % högre jämfört med kvinnor utan funktionsnedsättning. De hade också en ökad risk för grovt våld. 13 I den andra ingick kvinnor, varav hade en rörelse nedsättning, där frågorna berörde kvinnornas erfarenheter av fysiskt respektive sexuellt våld från män inom de föreliggande fem åren. Av kvinnorna med funktionsnedsättning rapporterades 7 % att de 7 Chenoweth, Curry m.fl., 2009; Saxton m.fl., 2001; Curry m.fl., 2001; WWDA, WWDA, WWDA, United Nations General Assembly, Nilsson & Westlund, Brownridge,
5 utsatts för fysiskt våld jämfört med 3,5 % för de utan funktionsnedsättning. Siffrorna för sexuellt våld var 3,5 % för kvinnor med funktionsnedsättning jämfört med 1,4 % för kvinnor utan. När det gäller erfarenheter av något våld i parrelation var det 30,5 % jämfört med 19.6 % med de utan funktionsnedsättning. 14 När det gäller fysiskt våld tycks risken att bli utsatt vara lika stor som för kvinnor utan funktionsned sättning. Men, vad gäller sexuellt våld visade en amerikansk studie en signifikant skillnad i jämförelse med kvinnor utan funktionsnedsättning. Kvinnor med funktionsnedsättning hade mer än fyra gånger större risk att bli utsatta för sexuellt våld jämfört med kvinnor utan, både vad gäller kvinnor med rörelsenedsättning och kognitiva funktionsnedsättningar. 15 I en anonym audio-datorstödd undersökning från USA samlades data in om våldsupplevelser det senaste året samt om riskegenskaper hos förövarna. Av 305 kvinnor med olika funktionsnedsättningar rapporterade 68 % någon typ av våld. Så många som 38 % av kvinnorna rappor terade att de kände sig rädda, där rädslan till stor del kunde kopplas till sexuellt våld, vilket 30 % upp gav att de varit utsatta för. I undersökningen inkluderades funktionshinder-specifika frågor såsom frågor om försummelse och om kvinnornas behov av utrustning hade använts i våldsutövandet. 16 Det finns två svenska prevalensstudier med fokus kvinna, våld och funktionsnedsättning. Den ena enkätstudien, med fokus på mäns våld mot kvinnor besvarades av kvinnor med huvudsak ligen rörelsenedsättningar. 17 Drygt 60 % av dessa uppgav att de en eller flera gånger i sitt liv blivit sexuellt trakasserade av en man de inte har haft en sexuell relation med. Sju procent av de kvinnor som var sambo eller gift hade någon gång utsatts för våld eller hot av sin make/sambo. Den andra enkätstudien, som besvarade av kvinnor, undersökte erfarenheter av våld hos kvinnor med psykisk ohälsa. Här har frågorna inte enbart gällt mäns våld, men oavsett relation och ålder uppgavs framför allt män som förövare. Huvudresultatet visar tydligt att kvinnor med psykisk ohälsa är en mycket utsatta grupp. Av de svarande uppgav 70 % att de hade erfarenheter av våld. För det senaste året uppgav 31 % att de hade blivit utsatta för våld. 18 I omfångsstudien Slagen dam fanns möjligheter för kvinnorna som bevarade enkäten att ange om det hade ett funktionshinder/handikapp eller långvarigt hälsoproblem som påverkade deras vardag. Dessa kvinnors svar finns särredovisade och där uppgav 50 % av kvinnorna med funktionsnedsättning att de hade erfarenhet av våld från en man efter 15 års ålder, alltså en något högre rapporterad erfarenhet av våld jämfört med kvinnor generellt (där motsvarande siffra var 46 %). 19 Funktionshinder-specifikt våld De allra flesta artiklarna omnämner våld i termer av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, vilket är de våldsområden som oftast belyses när det skrivs om våld mot kvinnor. Vad gäller kvinnor med funktionsnedsättning utsätts de även för andra former av våld, så kallat funktionshinder-specifikt våld. 14 Cohen m.fl., Martin m.fl., Curry m.fl., 2009; Powers m.fl., Westlund & Ranemo, Bengtsson-Tops, Lundgren m.fl., 2001; Kristensen,
6 Funktionshinder-specifikt våld är som tidigare nämnts det våld som vänds mot själva funktionsnedsättningen eller de behov som en kvinna kan ha utifrån hennes funktionsnedsättning. Till exempel att flytta på hennes rullstol så att hon inte kan komma ur sängen, gömma hörapparaten så hon inte kan kommunicera eller förhindra kvinnan att ta sina mediciner eller söka läkare 20. Vidare kan själva funktionsnedsättningen sexualiseras och exploateras. Det finns inom pornografin en hel genre med fokus på kvinnor med funktionsnedsättning, då allra mest amputerade kvinnor. 21 Runt om i världen säljs flickor med funktionsnedsättning till prostitution för att tillgodose familjens grundläggande behov eller helt enkelt befriar dem från bördan att ta hand om en handikappad flicka. Många gånger anses flickor med funktionsned sättning också vara ett kap för prostitutionsringar eftersom deras funktionsnedsättning kan minska deras möjligheter att fly. 22 Att våld i en parrelation (Intimate Partner Violence, IPV) har konsekvenser för hälsan råder det inga tvivel om. I en amerikansk artikel pekas här på tre skärningspunkter mellan IPV och hälsa: IPV som leder till skadliga hälso effekter, IPV som försämrar redan vansklig hälsa, och hur IPV i relation till kvinnors sjukdom/funktionsned sättning ökar beroendet av den våld samma partnern. Kvinnorna uppgav både våld som förvärrat deras sjukdom/ funktionsned sättning och direkt livshotande våld i form av att de hindrats genomföra kontroller eller behand lingar. Kvinnorna i undersökningen berättade både om dolt våld såsom tvångsätning och bli hindrar att ta medicin och öppet våld som i sig kan resultera i en fysisk funktionsned sättning alternativt kronisk smärta eller vanställdhet. 23 Genomgående innebär våldet stora påfrestningar för kvinnorna i form av negativ påverkan på förmågan att arbeta, att leva självständigt och upprätthålla både sin fysiska och psykiska hälsa. Om kvinnan vidare är beroende av förövaren för viktig personlig assistans ökar belastningen och möjligheterna att söka stöd och skydd begränsas och försvåras. 24 Riskfaktorer Riskfaktorer som brukar omnämnas vid våld mot kvinnor generellt är ålder, utbildning, arbetslös het och graviditet. 25 Möjliga orsaker till en ökad risk för våld mot kvinnor med funktionsnedsättning är hennes livssituation, samt förhållandet till förövaren. 26 I ovan nämnda kanadensiska undersökning som inkluderade 7027 kvinnor som var gifta eller sammanboende kvinnor framkom att en av de största riskfaktorerna för våld, för kvinnor såväl med som utan funktionsnedsättning, var ett patriarkalt synsätt och ett sexuellt ägarbeteende hos manliga partners. 27 Denna riskfaktor framstod dock som ännu större för kvinnor med funktionshinder. Vidare var beroende av partnern/förövaren en riskfaktor, och av betydelse var även hur lång tid relationen pågått: ju längre tid, desto större risk för våld. I en undersökning där 415 kvinnor med fysisk funktionsnedsättning ingick fann författarna vidare att de kvinnor som hade varit utsatta för våld under det senaste året jämförelsevis var yngre, hade mer utbildning, var mindre rörliga, var mer socialt isolerade och hade högre grad av depression Curry m.fl., 2001; WWDA, Elman, WWDA, Thomas m.fl., Nosek m.fl., 2006; Curry m.fl., Nosek m.fl., Nosek m.fl., 2006, Curry m.fl., 2009, Brownridge, Brownridge, Nosek m.fl.,
7 En försvårande omständighet är att en funktionsutsatt kvinna kan ha svårare att lämna förövaren, då detta kan innebära hon kan tvingas lämna ett hem som är anpassat utifrån hennes behov. Avsaknaden av tillgängliga kvinnojourer gör att kvinnor med funktionsnedsättning kan tvingas bo på ålderdomshem eller annan institution, vilket ofta utesluter att kvinnan kan ta med sig eventuella barn. 29 I förlängningen innebär detta en ökad risk för våld. Beroendet Att vara beroende av omsorgsgivare beskrivs i många artiklar som ett hinder både då det gäller att definiera sig själv som våldsutsatt och att lämna en våldsam relation. För många handlar det dessutom om att gränsen mellan omsorg och våld ibland kan var så subtil att det är svårt att definiera en handling som våld eller att handlingen var avsiktlig; When she has got that washcloth between my legs I need her to really wash it good because I ve been having yeast infections. How does a woman make sure that when her vulva is being cleaned, it s not being rubbed too much. Or too hard? (Saxton et al 2001 s 401). Genom att vara beroende av en partner alternativt omsorgsgivare för det vardagliga livet förlängs tiden som en kvinna stannar i en våldsam relation. Hon stannar längre bland annat för att hon inte tror att hon kan klara sig själv, för att hon är rädd för att vara ensam eller tänker vem vill ha en sådan som mig. Ett beroende behöver inte vara av permanent slag, utan kan även vara tillfälligt. En kvinna utan funktionsnedsättning, som får en tillfällig nedsättning på grund av våldet, kan bli beroende av stöd från förövaren under tiden nedsättningen påverkar hennes vardag. 30 Ekonomiskt beroende är ytterligare en riksfaktor. Precis som för kvinnor generellt påverkas den ekonomiska situationen negativt för en kvinna vid separation. För gruppen kvinnor med funktionsnedsättning blir det än mer påtagligt, då de i lägre grad har ett arbete. Ett beroende handlar inte enbart om att få praktisk hjälp med saker i vardagen, såsom att handla eller förflytta sig. Det kan handla om att inte självständigt kunna ta kontakt med det stöd som samhäller bistår med, exempelvis via en texttelefon eller att själv kunna ta sig från en hotfull situation. Det är inte heller självklart att kvinnor får tillgång till information om stöd till våldutsatta, då förövaren fungerar som en så kallad gate keeper (grindvakt). 31 Personlig assistans Om en kvinna är utsatt av sin personliga assistent, den person som ska stå för det som hon inte klarar själv, försvåras hennes möjligheter att söka stöd ytterligare. Våldet sker i form av handlingar som är funktionshinder-specifika såsom att bli lämnad naken på toaletten, att assistenten inte är plats på avtalad tid eller att inte kommer överhuvudtaget. Det kan även vara att hotas med att lämnas utan stöd eller att hota med att försumma hennes barn eller husdjur. 32 När det gäller personliga assistenter finns det också en risk att de sociala och personliga gränserna luckras upp i och med uppdragets karaktär. Det kan vara att den personliga assistenten utför handlingar som kvinnan upplever som tvetydigt sexuella. Eller det kan vara att deras inbördes roller förväxlas, såsom att assistenten tar på sig en föräldraroll och vill veta vilka kvinnan umgås med. 29 Nosek m.fl., 2006; Curry m.fl., 2009; Brownridge 2006; Curry m.fl., 2001; WWDA, Plummer m.fl., Brownridge, 2006; Saxton m.fl., Saxton m.fl.,
8 Det är en utmaning för kvinnor med funktionsnedsättning att vara arbetsledare för den de är beroende av. Det uppstår en maktdynamik där beroendet innebär en maktobalans. Den traditionella kvinnorollen som innebär att en kvinna ska vara behaglig och inte begära för mycket för egen del går hand i hand med att det inte är självklart att personer med funktionsnedsättning kan förvänta sig att få sina behov tillgodosedda när de själva vill. 33 Att sätta gränser är än svårare, om omsorgen utförs av någon, som hon har en personlig relation till, exempelvis familjemedlemmar eller make/sambo. Dessa kan dessutom hota med att överge henne det vill säga lämna henne utan kontinuerligt stöd, så att hon inte kan bo kvar hemma utan måste flytta in på institution 34. Funktionsnedsättning orsakad av våldet Det finns nästan ingen forskning kring om kvinnor med funktionsnedsättning har fått sin funktions ned sättning som ett resultat av våld. Fysiskt och sexuellt våld kan orsaka såväl akuta som kroniska skador som kan leda till en tillfällig eller permanent nedsättning av funktions förmågan eller på sikt ge en permanent funktionsnedsättning. I den australiensiska kunskapsöversikten Forgotten sisters lyfts dock ett par studier fram där de funnit att våldet orsakat funktionsnedsättningen. 35 Säkerhetsplanering När kvinnors säkerhetsberedskap vid våld av en partner undersöktes i den tidigare nämnda audio-datorstödda undersökningen med 305 deltagare hade de flesta fått sin kunskap om IPV via samhällets olika informationskanaler såsom TV, radio och allmän information från myndigheter. 36 Nästan ingen hade fått information via samhällets stödenheter för vuxna eller krislinjer, få av de svarande skulle söka sig till en kvinnojour eller ringa en krislinje. 37 Enligt samma undersökning hade enbart 40 % av de 226 kvinnor som hade personlig assistans gjort upp en akutplan om det skulle visa sig att assistententen uppträdde hotfullt eller våldsamt. Men, drygt 60 % av kvinnorna hade en beredskap i form av en plats att gå till eller någon att ringa till, om det blev akut eller hotfullt. Detta var ett oväntat fynd då våldut satta kvinnor generellt är isolerade och kanske än mer om de har funktionsnedsättning. En möjlig tolkning, menade författarna var att kvinnor med funktionsnedsättning har denna beredskap inte i första hand för att de är utsatta för våld, utan för att de utifrån livssituationen ständigt är beredda på en katastrof. 38 Sammanfattning Kvinnor med funktionsnedsättning är en särskilt våldsutsatt grupp. De riskerar i likhet med andra kvinnor att utsättas för våld av en partner, men utöver detta riskerar de i större grad att också utsättas av andra personer, exempelvis av omsorgs- och vårdgivare och av dem som står för transporter. Vidare riskerar de till skillnad från andra kvinnor att utsättas för så kallat funktionshinder-specifikt våld. Jämfört med andra kvinnor, stannar kvinnor med funktionsned sättning kvar längre i relationer där de blir utsatta för våld. Detta beror på ett ökat beroende då den som utövar våldet också kan vara en person som kvinnan får nödvändig hjälp och stöd av. 33 Saxton m.fl., Saxton m.fl., WWDA, Powers m.fl., Powers m.fl., Powers m.fl.,
9 Flera forskare understryker vidare att det uppstår andra och ytterligare hinder att söka stöd och lämna en våldsam relation för kvinnor som redan är stigmatiserade utifrån sin funktions ned sättning. Sammanfattningsvis tycks det finnas all anledning att inkludera och i större omfattning fokusera på kvinnor med funktionsnedsättnings utsatthet för våld i såväl forskning som praktik. Appendix: Huvudkällor Som underlag till artikeln ligger artiklar om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning från tidskriften Violence Against Women, samt en forskningsöversikt publicerad av Women With Disabilities Australia (WWDA). Forskningsöversikten baseras på 260 artiklar och FN-rapporter där varje artikels/rapports abstract finns med i bibliografin som finns i slutet av rapporten. Till detta har det lagts svenska rapporter som inte finns med i de båda angivna huvudkällorna. Genomgången är alltså selektiv i den meningen att den är begränsad till dessa källor. 9
10 Referenser Bengtsson-Tops A. (2004). Vi är många. Övergrepp mot kvinnor som använder psykiatrin. En omfångsstudie. Hägersten: Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. Brownridge, D. (2006). Partner violence against women with disabilities: Prevalence, risk, and explanations. Violence Against Women, 12, Chenoweth, L. (1996). Violence and women with disabilities: Silence and paradox. Violence Against Women, 2, Cohen, M., Forte, T., Du Mont, J., Hyman, I. & Romans, S. (2005). Intimate partner violence among Canadian women with activity limitations. Journal of Epidemiology and Community Health, 59, Curry, M. A., Hassouneh-Phillips, D. & Johnston-Silverberg, A. (2001). Abuse of women with disabilities: An ecological model and review. Violence Against Women, 7, Curry, M.A., Renker, P. Hughes, R. B., Robinson-Whelen, S., Oschwald, M. Swank, P. R. & Powers, L. E. (2009). Development of measures of abuse among women with disabilities and the characteristics of their perpetrators. Violence Against Women, 15, Elman, A. (1997). Disability pornography: The fetishization of women s vulnerabilities Violence Against Women, 3, Kristensen K. (2011). Dubbelt utsatta damer? - en studie om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Göteborg: Göteborgs Universitet. Lundgren E., Heimer, G., Westerstrand, J. & Kalliokoski, A-M. (2001). Slagen dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige - en omfångsundersökning. Umeå: Brottsoffermyndigheten. Martin, S., Ray, N., Sotres-Alvarez, D., Kupper, L., Moracco, K., Dickens, P., Scandlin, D. & Gizlice, Z. (2006). Physical and sexual assault of women with disabilities. Violence Against Women, 12, Nilsson, L. & Westlund, O. (2007) Våld mot personer med funktionshinder. Rapport 2007:26. Stockholm. Brottsförebyggandet rådet. Nosek, M.A., Hughes, R. B., Taylor, H. & Taylor, P. (2006). Disability, psychosocial, and demographic characteristics of abused women with physical disabilities. Violence Against Women, 12, Plummer, S-B. & Findley, P.A. (2011). Women with disabilities experiences with physical and sexual abuse: Review of the literature and implications for the field. Trauma, Violence & Abuse, 13(1), Powers, L. E., Renker, P., Robinson-Whelen, S., Oschwald, M., Hughes, R., Swank, P. & Curry, M. A. (2009). Interpersonal violence and women with disabilities: Analysis of safety promoting behaviors. Violence Against Women, 15, Saxton, M., Curry, M. A., Powers, L.E., Maley, S., Eckels, K. & Gross, J. (2001). Bring my scooter so I can leave you : A study of disabled women handling abuse by personal assistance providers. Violence Against Women, 7, Statistiska Centralbyrån (2009). Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet Stockholm: Statistiska Centralbyrån. SÖ 1980:8. Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Stockholm: Utrikesdepartementet. SÖ 2008:26. Konvention om rättigheter för personer med funktionsned sättning och fakultativt protokoll till konventionen. Stockholm: Utrikesdepartementet. Thomas, K., Joshi, M., Wittenberg, E. & McCloskey, L. (2008). Intersections of harm and health: A qualitative study of intimate partner violence in women s lives. Violence Against Women, 14, Västra Götalandregionen (2010). Människor med funktionsnedsättningar i Västra Götaland. Vilka och hur många? Vänersborg: Västra Götalandsregionen. Westlund, I. & Ranemo, C. (2007). Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Stockholm: Utredningsinstitutet Handu. Women With Disabilities Australia (WWDA)(2007). Forgotten sisters: A global review of violence against women with disabilities. WWDA resource manual on violence against women with disabilities. Nerladdad från au/vrmrptfinal1.pdf. United Nations General Assembly (2006). In-depth study on all forms of violence against women (A/61/122/Add.1) 10
RÄTTEN ATT FÅ VARA SOM ALLA ANDRA OM DUBBEL UTSATTHET. Kerstin Kristensen 8 mars
RÄTTEN ATT FÅ VARA SOM ALLA ANDRA OM DUBBEL UTSATTHET Kerstin Kristensen 8 mars 2017 www.kvinnofrid.nu 1 Länsstyrelsen 2 Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (q) erkänner att
www.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen
www.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen 2 Skulle det varit annorlunda om Siri inte var blind? Konventionsstaterna Från inledningen CPRD, svensk översättning
Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer
Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,
Frågan är: Vilka hade möjlighet att svara?
Frågan är: Vilka hade möjlighet att svara? Dubbelt utsatta damer? en studie om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Utgiven: oktober 2011 Rapporten har tagits fram med medel från Allmänna Arvsfonden
Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas?
Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas? Anna Berglund, Elisabeth Tönnesen Varför ska frågan
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,
relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV
Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Våld i nära n relationer Borås s den 22 mars-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare,
Det som inte märks, finns det?
Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det
Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer
Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015
BYGGSTEN: Jämställdhet och konventionen
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Jämställdhet och konventionen Denna byggsten redogör för: - begreppen jämställdhet, genus och kön, - regeringens jämställdhetspolitiska
Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK
Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat
Liten guide till kvinnofridsfrågor
Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:
Att ställa frågor om våld
Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär
Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011
Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,
Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja
Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill... Per Isdal,
Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor
Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer
Att ha umgänge med en våldsutövande förälder ett teoretiskt resonemang. Anna L Jonhed (fd. Forssell) Fil dr. i socialt arbete Örebro universitet
Att ha umgänge med en våldsutövande förälder ett teoretiskt resonemang Anna L Jonhed (fd. Forssell) Fil dr. i socialt arbete Örebro universitet Våldets konsekvenser för barn Psykiska problem Fysiska problem
Särskilt sårbara grupper
Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Särskilt sårbara grupper Anna Berglund Särskilt sårbara grupper Anna Berglund Kvinnors livsförutsättningar
om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning
om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott
2013-05-06. Våld i nära relationer
Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning
Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK
Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat
Våld i nära relationer
Våld i nära relationer Personer med missbruk/beroendeproblematik Katarina Andréasson 2015-03-17 o 18 Alkohol och våld BRÅs Nationella trygghetsundersökning (BRÅ, 2012) 74 % av männen som utsatts för misshandel
Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet
Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar
Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet
Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet! Det tycks finnas en osynlig barriär mellan de som arbetar med människor och de som arbetar med djur.
Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja
Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill... Per Isdal,
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av
Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping
Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt
Dubbelt utsatta damer?
Dubbelt utsatta damer? - en studie om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen Examensarbete: 15 hp Program och/eller kurs: Magisteruppsats i pedagogik och didaktik, PDA161 Nivå:
Definition av våld och utsatthet
Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång
Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt
Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem kan medföra allvarliga konsekvenser, inte bara för personen med spelproblem
VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer
Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Anita Kruse, chef för 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv :s målgrupp :s målgrupp är 43 000 hälso- och sjukvårdsanställda
KARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs.
KARTLÄGGNING Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs. Inledning Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och ett brott. I genomsnitt mördas 17 kvinnor varje
Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja
Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill... Per Isdal,
Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE
Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat
Bildsamt- bilder som stöd i samtal om våld
Bildsamt- bilder som stöd i samtal om våld Treårigt samarbetsprojekt mellan DART, Barnhuset, Gymnasiesärskolan Alingsås, FUB Västra götaland, Autism & Aspergerföreningen distrikt Göteborg och Föreningen
Våld mot äldre kvinnor - och män
Våld mot äldre kvinnor - och män Utbildningsdag 18 september 2019 Anette Marklund Utbildare Nationellt Centrum för Kvinnofrid Våld mot kvinnor en global fråga 1948 FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna,
Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.
Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:
HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER
HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och
Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus
Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus WHOs definition av våld att uppsåtligt bruka eller hota att bruka makt eller fysisk styrka mot sin egen person,
Sant eller falskt? om mäns våld mot kvinnor!?!
falskt? Sant eller om mäns våld mot kvinnor!?! Först när vi upphör att betrakta mäns våld mot kvinnor som en plötslig och marginell företeelse som drabbar ett fåtal enskilda individer kan en verklig och
Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon
Kvinnors erfarenhet av våld Karin Örmon 20160417 Definition mäns våld mot kvinnor (FN) alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor,
Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?
Våld i nära relation Hur ser det ut? Vem, när och varför? www.karlskoga.se Våld är ett svårt ord vem vill För oss är det viktigt att skilja på person och handling. Inget blir bättre av att man stämplar
Våld i nära relationer - att våga se och agera!
Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation
Plattform vi utgår från. Organisation
Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt för kunskap om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen kerstin.kristensen@brackediakoni.se Plattform vi utgår från Mänskliga rättigheter FN:s konvention
(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner
(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck
RappoRt Våld mot kvinnor med funktions nedsättning
RappoRt Våld mot kvinnor med funktions nedsättning Rapport Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK Uppsala universitet Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala www.nck.uu.se
4. Individens rättigheter och skyldigheter
Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen
VIMMERBY KOMMUNS ARBETE MED VÅLD I NÄRA RELATIONER
VIMMERBY KOMMUNS ARBETE MED VÅLD I NÄRA RELATIONER AMBITION OCH ARBETE 2017-2019 AMBITIONER KUNSKAP Alla anställda inom Socialförvaltningen skall ha grundläggande kunskap om våld i nära relationer. Alla
Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?
Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.
Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center
Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning, utredning och utveckling i frågor som rör äldre och åldrande inom: geriatrisk medicin, folkhälsa psykologi, socialgerontologi,
ST-projekt. Linda Andersson. Handledare Docent Malin André. Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation?
ST-projekt Linda Andersson Handledare Docent Malin André Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation? Våld mot kvinnor samband med framtida hälsa? Sammanfattning Detta är ett ämne som
Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården
Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården Avdelningen funktionshinder och delaktighet har gjort Bemötandeguiden i samarbete med representanter från hälso- och sjukvården och handikapporganisationen
www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN
www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet
Våld mot äldre. Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken
Våld mot äldre Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken Med våld mot äldre avses En enstaka eller upprepad handling, eller frånvaro av önskvärd/lämplig handling, som utförs
Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet
Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras
Kommunförbundets nätverksverksdag Perspektiv på ACE (Adverse Childhood Experienses) och dess påverkan på barn, familjer och behandling Liv
Kommunförbundets nätverksverksdag 20190910 Perspektiv på ACE (Adverse Childhood Experienses) och dess påverkan på barn, familjer och behandling Liv Nilhede Liv Nilhede Socionom Leg Psykoterapeut Handledare
Våld mellan unga i nära relationer: Forskning i Europa En forskningsöversikt, och preliminära resultat från Sverige
Våld mellan unga i nära relationer: Forskning i Europa En forskningsöversikt, och preliminära resultat från Sverige Doktorand i socialt arbete Sibel.Korkmaz@socarb.su.se Vad är våld i ungdomars nära relationer?
VÅLD I NÄRA RELATION
VÅLD I NÄRA RELATION RIKTLINJE FÖR HANTERING VID MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE SAMT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret
Våld mot djur och våld i nära relationer
Våld mot djur och våld i nära relationer Med svansen mellan benen Sällskapsdjur, hästar och lantbrukets djur är beroende av människors välvilja, att vi tar hand om dem och vill dem väl. När djur far illa
Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania
Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SW2216, Psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder i ett socialt perspektiv, 15,0 högskolepoäng A Social Perspective on Mental Health and Mental Illness, 15.0 higher
Kurslitteratur. Mäns våld mot kvinnor tvärprofessionell kurs för yrkesverksamma 15 hp, halvfart 1 (5)
Mäns våld mot kvinnor tvärprofessionell kurs för yrkesverksamma 15 hp, halvfart 1 (5) 2019-02-18 Nationellt centrum för kvinnofrid National Centre for Knowledge on Men s Violence Against Women SE-751 85
Rättsväsendet Fakta i korthet
Polisen fick veta att jag har nedsatt hörsel när de ville ringa mig, så de sms:ar direkt istället, ibland via textförmedling och ibland via e-post. Kommunikationen fungerar utmärkt, men det är avgörande
Våld ett hot mot kvinnors hälsa
Våldets påverkan på hälsan Konferens om våld i nära relation Sunderby sjukhus 5 december 2016 Åsa Witkowski Verksamhetschef Akademiska sjukhuset Uppsala universitet Våld ett hot mot kvinnors hälsa 1948
November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Hur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan?
Hur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan? Koordinatorn nytt stöd i sjukskrivningen SKL konferens 14 sept 2017 Åsa Witkowski Verksamhetschef KFE Nationellt centrum för kvinnofrid Uppsala universitet
Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag
G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm
Barn och ungas utsatthet för våld
Barn och ungas utsatthet för våld Disposition för dagen Presentation av oss och VKV Regionala medicinska riktlinjer Vad är våld? Statistik Projekt UM Våldets konsekvenser Bemötande Hur kan frågor om våld
Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23
Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...
OFREDAD. om våld och övergrepp mot äldre personer
OFREDAD om våld och övergrepp mot äldre personer 1 FREDA-verksamheten på Gotland FREDA finns till för äldre personer och personer med funktionsnedsättning som utsatts för våld i nära relation. Våldet kan
Övergiven. ttad? Götalandsregionens kompetenscentrum om våld. relationer. Eva Wendt och Viveka Enander VKV
Övergiven eller stöttad ttad? En intervjustudie från - Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Eva Wendt och Viveka Enander Våldsutsatta kvinnors erfarenheter, uppfattningar
Våld i nära relationer
Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse
Mäns våld mot kvinnor
Mäns våld mot kvinnor Vision Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Vad är våld? Våld är varje handling riktad
VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!
Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för
Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning
Maj 2007 UTREDNINGSINSTITUTET Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Utredningsinstitutet HANDU AB, genomför undersökningar, utvärderingar och uppföljningar med professionell kompetens. Allt arbete
Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR
Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Ett informationsmaterial från Roks Vi har upplevt att äldre kvinnor dragit sig för att söka hjälp när de utsatts för våld av sin man. De har
Sällan sedda. Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. På lättläst svenska
Sällan sedda Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning På lättläst svenska 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till
BARNKONVENTIONEN. Kort version
BARNKONVENTIONEN Kort version BARNKONVENTIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Som barn räknas
VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN
? VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN Våld från närstående Det vanligaste våldet sker i nära relationer, barn utsätts av sina föräldrar eller bevittnar våld mellan föräldrarna.
Idrett og kjønn. Cecilia Kjellgren Socionom/doktorand Lunds Universitet
Idrett og kjønn Cecilia Kjellgren Socionom/doktorand Lunds Universitet Idrett og kjønn olika aspekter strukturella attityder ekonomiska makt sexuella Doktorsavhandling Ungdomar som begår r sexualbrott
Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.
Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som
Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer
Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Birgit Ahlberg Familjerådgivningen, Karolina Frick Fältsekreterare, Eleonora Karlsson Kurator LSS,
Undersökning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning
Undersökning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Den här undersökningen handlar om hur män är våldsamma mot kvinnor med funktionsnedsättning. Kvinnorna har svarat på frågor om och hur mycket
Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?
Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?
VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen
www.kvinnofrid.nu Jämställdhetsmålen VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS ÄLDRE Kerstin Kristensen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare
Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun
Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:
Landet runt: En temperaturmätning på behovet av kunskap om mäns våld mot kvinnor
Landet runt: En temperaturmätning på behovet av kunskap om mäns våld mot kvinnor Ett stort tack till Länsstyrelserna runt om i Sverige. Utan er hade vi haft mycket svårare att genomföra vår ögonöppnarturné.
Världskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Artikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
Våldets konsekvenser för hälsan
Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Våldets konsekvenser för hälsan Anna Berglund Våldets konsekvenser för hälsan Anna Berglund Personer
PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK
PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan
Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet
Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,
Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31
Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk
Se till mig som liten är
Se till mig som liten är Barn som anhörig 1 Kuratorn En resurs för barn som anhöriga 2 Vad gör kuratorn? Kris- och stödsamtal Information om samhällets stöd och resurser Anhörigstöd Myndighetssamverkan
Kartläggning av våld i nära relationer i Stockholms stad
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande SON 2013-11-26 Sida 1 (9) 2013-11-05 Handläggare Pia Modin Telefon: 08 508 25618 Till Socialnämnden Kartläggning av