Tidningen för alla travintresserade Nr Fång sid 5 Allt inför Elit sid 12 Lähdekorpi sid 24. Tema: Hovvård

Transkript

1 Tidningen för alla travintresserade Nr Fång sid 5 Allt inför Elit sid 12 Lähdekorpi sid 24 Tema: Hovvård

2 Innehåll Medlemsblad för Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen ASVT Solvalla Travbana Stockholm Tel , Fax asvt@asvt.se Generalsekreterare: Ulrika Lundberg ulrika@asvt.se, Ordförande: Margareta Wallenius-Kleberg Tel , Namn och tel till styrelsemedlemmar samt ASVT:s kontaktpersoner och anställda finns på Tidningen Travhästen utkommer sex gånger per år. Under 2005 som följer: Nr 1 i februari, tema: avel Nr 2 i mars, tema: fölsjukdomar Nr 3 i maj, tema: hovvård Nr 4 i september, tema: utfodring Nr 5 i oktober, tema: stallinteriör Nr 6 i december, tema: utrustning Tidningen ingår i medlemsavgiften a 475 kr för ASVT:s medlemmar. Ansvarig utgivare: Ulrika Lundberg Redaktör och stf ansvarig utgivare: Lotta Isacsson lotta@asvt.se, Tidningsproduktion: LIME AB Tejarps Gård, Klågerup Tel , Fax Annonsförsäljning: info@lime.nu Grafisk form och layout: Charlotta Behrens, charlotta@lime.nu Tryck: UPC Print, Finland Miljöcertifierat tryckeri. Travhästen 3 05 PÅ OMSLAGET: Keifer Trot en av många fina unghästar på fjolårets Elitauktion. FOTO: Claes Kärrstrand Ledare 2 God hästhållning minskar risken för fång 5 Fång kan drabba i princip alla hästar även om vissa grupper löper större risk än andra. Veterinär Jenny Liman skriver om sjukdomen och dess behandling. Trottex 12 Nu är det inte många dagar kvar till en av årets höjdare: Elitauktionen. Vårkänslor i Västernorrland 15 I år beräknas totalt 12 föl ta sina första 15 stapplande steg på Rösåsens Stuteri i Kovland. Fasta ramar hos Lähdekorpi 24 Årets tränare har bestämda åsikter om vilka hästar som håller måttet men om blodslinjer bryr han sig inte ett dugg. Elitsto Hon triumferade i Oaks, Drottning Silvias Pokal och Stochampionatet; dessutom var hon en stjärna i avelsboxen. Avelsvärderingen dåtid och framtid 32 Staffan Philipsson bjuder på tillbakablickar och framtidsfunderingar kring avelsvärderingen. ASVT:s guldnålar 38 Guldnålarna nummer 13 och 14 tilldelades två personer som på olika sätt betytt mycket för svensk travsport. Hippocampusdagarna deltagare lyssnade till 30 föredrag framförda av 26 föreläsare årets Hippocampusdagar var minst sagt fullspäckade. STC Informerar 44 Segerstatistik 47 Statistik 4-åringar 49 Statistik 3-åringar 50 Uppfödarstatistik Travhästen nr

3 Ledare Dags för årets höjdpunkt Elitloppshelgen Startfältet i 2005 års upplaga av Elitloppet känns i skrivande stund en smula svårbedömt med sviktande prestationer av de hästar som förväntats vara helt självskrivna. Tveksamt också med flera av de bästa från utlandet vilket innebär ytterligare diskussioner om vilka svenska hästar som ska beredas plats i deras ställe. Säkert är ändå att det alltid blir ett riktigt bra och spännande lopp till slut. Publiken är nöjd, ansvariga och personal är slutkörda av spänning och arbetsbörda (precis som det ska vara!) och dagen efter sprids ett alldeles speciellt lugn samt en rofylld tystnad på Solvalla. Så här i förberedelsernas elfte timme önskar vi dem lycka till med årets Elitloppsarrangemang! Trivsamt på Scandic Infra City Auktionskatalogen är sannerligen en nöjsam läsning, som alltid fullspäckad med välstammade unghästar. Nu gäller det att köparna är på plats när klubban slår. Det är alltid lika pirrigt varje nytt auktionsår Hur är konjunkturen? Finns viljan att satsa på nya unghästar? och framförallt, finns viljan att betala vad varan är värd? Att auktionsbesökarna börjat hitta ut till Scandic Infra City och vant sig vid den comfort som erbjuds där är riktigt roligt. Det trivsamma arrangemanget med kombinationen auktion/ mässa och mötesplats/boende känns helrätt, även fast målet måste vara att komma tillbaka med auktionerna till Solvalla så småningom. Vi behöver nya hästägare Just inför en auktion blir det så påtagligt. Många uppfödare är oroade över att det varit trögt på säljmarknaden en tid. Att locka nya hästägare till sporten sker, enligt min uppfattning, bäst på plats och det är därför oroande att publiksiffrorna på de flesta banor minskar. Trots att banorna tappar besökare är trav och spel ett bibehållet stort intresse i vårt land. I ett allt mer ökande utbud av fritidsaktiviteter är dock kampen hård om människorna som kan tänkas vara potentiella travhästägare i framtiden. Hur lockar vi nya människor till sporten och hur tar vi hand om dem när de kommer till banorna? Jag tror att yngre människor ställer helt andra krav på upplevelse, personliga relationer och trivsam samvaro än vad vi lyckas erbjuda idag. Det vore också önskvärt med gemytligare samlingsplatser och större utbud av lätttillgänglig förtäring utan att för den skull bli ruinerad. Det ska vara lätt att gå till travet och träffa sina vänner. Arenorna får inte bli ett motstånd i kampen om kunderna. Uppfödarpremierna Det har diskuterats flitigt angående Jim Fricks (Tränarföreningens) inlägg gällande nivån på uppfödarpremierna där det föreslogs en höjning till 2-5 åriga hästar och ett borttagande till äldre hästar. Detta bland annat för att uppfödarna skulle få ut sina pengar tidigare och kunna omsätta dem i nya föl eller avelsston. Vid en titt på den fördelning som tillämpas idag (10% på den totala prissumma hästen springer in oavsett ålder) ses att regleringen av prispengarna som numera styrts alltmer till de yngre hästarna, redan delvis ger denna effekt. En förändring av premien skulle kanske därför inte bli direkt påtaglig för uppfödarna. Gamla system och principer ska dock alltid lyftas upp till ytan och synas med jämna mellanrum. Det är bra och kan ge nya idéer och bättre villkor för aktiva inom sporten. Här behövs noggranna beräkningar och funderingar innan några beslut kan fattas. En omfördelning av uppfödarpengarna kommer sannolikt inte heller att göras innan ett nytt system för avelsvärdering har utarbetats. En kvart-fjorton dagar Årets fölningssäsong är i full gång. Själv blev jag nyligen verkligen varse svårigheten med att kunna avgöra när ett sto ska föla. Eftersom inte en fölning har missats sedan starten av min uppfödarbana har jag känt mig säker med övervakningskamera, rörelselarm och en uthållig make (det sistnämnda har nog varit viktigast!). En förstföderska lurade oss fullständigt med att nedkomma en vecka för tidigt och dessutom inte ens ha fyllt i juvret. Kvällen innan fölningen trodde vi, både maken och jag, att det skulle dröja cirka två veckor till. Alltså ingen övervakning igång. Men på morgonen låg där ett nyfött föl. Hm det som skulle dröja fjorton dagar! Hoppas att Ni lyckas bättre än mig med årets fölvakning! Ulrika Lundberg 2 Travhästen nr

4 Tema: Hovvård God hästhållning minskar risken för fång Bild t v: Hovkapseln från en häst utan fång. Bild t h: Inflammerad hovkapsel från en häst med fång. Lamellagret har släppt och hovbenet har roterat ned mot sulan. FOTO: Mikael Westberg Fång drabbar såväl ston efter förlossning som hästar som utfodrats eller tränats fel. Symptomen varierar, läkningen tar tid och på hästägaren ställs höga krav på tålamod, lyhördhet och en uppmärksam blick. FOTO: Claes Kärrstrand. Det är vår! Solen skiner och hagarna börjar bli gröna. En tid av mörker och lera är förbi och hästarna får komma ut i beteshagarna. En härlig tid, men tyvärr också en tid som kan få ett abrupt och smärtsamt slut. Fång finns beskrivet i historisk veterinärmedicinsk litteratur ända tillbaka till disciplinens början. Orsakerna har angivits som nästan de samma genom hela historien: dåligt foder, strängt väder, hårt underlag och grönt gräs har kopplats till sjukdomen. Behandlingen har varit vila och kallt vatten, helst strömmande, över hovarna. Mer tveksamma kurer har även använts, men dem lämnar vi därhän för idag. De kunskaper vi har idag om sjukdomens utveckling är större tack vare teknikens och kemins hjälp. Vi har tillgång till mediciner och bilddiagnostiska Travhästen nr

5 Tema: Hovvård Exakt varför hästar får fång är fortfarande ännu ej helt kartlagt Ston får ibland fång i samband med förlossningen. Boven i dramat är då ofta en livmoderinfektion. FOTO: Claes Kärrstrand hjälpmedel. Men exakt varför hästar får fång är fortfarande ännu ej helt kartlagt, små pusselbitar fattas. För många är fång en hopplös sjukdom. Inte minst är det mycket smärtsamt för hästen. Men ge inte upp, för fler blir friska än som inte blir det. Det bästa sättet att bota en sjukdom är att förebygga den. Är man uppmärksam och vet vad man ska titta efter är mycket redan gjort. När hästen dock drabbas gäller samma uppmärksamhet, tillsammans med en stor portion tålamod. Den här artikeln vill visa hur sjukdomen angriper och förändrar den friska hoven, hur fång kan undvikas och hur begynnande anfall kan upptäckas. Den beskriver vad man ska göra på kort och på längre sikt. Hovens uppbyggnad Förenklat består hoven av hovkapsel och kötthov. Den är sammanlänkad med benet via senor, bindväv och hud. Hovleden är en sadelled, som framför allt rör sig i vertikalplan, men till viss del i horisontalplan. För att behålla balansen görs grovjobbet av böj- och sträckmuskulaturen, medan finliret sköts av kötthovens utsida; lamellagret. Över hovväggen ser lamellagret ut som ett dragspel. Sulan och strålen består av små, små taggar (papiller). Hovkapseln har samma utseende, men spegelvänt så att de två passar ihop. Hela lamellagret är ett membran i ett stycke och det fäster i hovkapseln med mikroskopiskt små bindningar. Om lamellagret skulle slätas ut, blir det nästan en kvadratmeter stort! I varje rörelse hästen gör - om det så bara är att vända på huvudet för att se vad som händer ute i stallgången - speglas omfördelningen av vikten i kötthovens upphängning i hovkapseln. Belastningen i var och en av bindningarna är försvinnande liten. Men tillsammans bär de hästen i varje steg och rörelse. När en häst drabbas av fång blir dessa bindningar instabila och börjar släppa. Tänk dig en hängmatta, där hampatrådarna i uppbindningsrepen är lite murkna. Du kommer garanterat fortare att hamna på backen om du gungar häftigt och rör dig en massa i hängmattan. På samma sätt tappar lamellagret greppet när en häst med akut fång springer. Inflammationssjukdom i kötthoven Fång heter på latin Laminitis, vilket betyder inflammation i lamellerna. Fång är alltså en inflammationssjukdom i kötthoven. När hovar från fånghästar studeras i mikroskop är blodcirkulationen i lamellerna förändrad eller förstörd och vävnaden är trasig. Förbindelsen med hovkapseln är bruten och utrymmet är fyllt av inflammationsvätska (serum). Inflammationen kan bli så kraftig att kronranden spricker. Om tillräckligt mycket av sambandet släpper, kan hovbenets placering i hovkapseln ändras. Vad som sätter igång inflammationen är ej helt kartlagt, men de flesta teorierna cirkulerar kring tarmflorans bakterier. Bakterierna bryter ned fodret till beståndsdelar små nog för tarmen att ta upp. Beroende på vad hästen äter, varierar florans sammansättning. Vid ett plötsligt foderbyte, ändras miljön så 6 Travhästen nr

6 En häst med smärta håller inte på att få fång, den fick det i förrgår mycket i grovtarmen att vissa bakteriesorter dör, medan andra växer explosionsartat. Många bakterier läcker gifter (toxiner), andra gaser och proteiner. Tarmslemhinnan läcker ut bakteriesubstanserna i blodet (endotoxinemi) och ger då en inflammationsreaktion på olika sätt, där fång kan ses som en slags överreaktion eller snedtändning. Samma sak sker i tarmen vid kolik eller diarré, därför är fång en möjlig komplikationssjukdom till dessa. Hovens blodcirkulation är ett oerhört kärlrikt nät, där de yttersta kärlen är så tunna att bara en blodkropp i taget kan passera. Det är här blodförsörjningen förstörs först vid ett fånganfall, och kryper sedan inåt. Kärlen kan då längre inte förse vävnaden med syre och näring, utan vävnaden kvävs och släpper taget. Vätska samlas utan någon borttransporterande mekanism. Det är nu det börjar göra ont. Forskning visar att de synliga tecknen på fång visar hästen först 48 timmar efter att processen i hoven börjat. En häst med smärta håller alltså inte på att få fång, den fick det i förrgår. Grupper i riskzonen Rent teoretiskt kan alla hästar som har en tarmflora få fång, det vill säga varenda en. Men vissa löper större risk än andra. Först och främst: en överviktig häst löper oerhört större risk än en häst i normalhull. Ämnesomsättningen påverkas, likaså hormoner som reglerar blodsocker och blodtryck. Det finns även hormonella sjukdomar som ökar risken. En dålig verkningsrutin med långa tår och undermålig balansering försämrar hästens utgångsläge. Lamellagret utsätts för slitningar och dragningar som skadar hovkapselinfästningen. Det händer att ston får fång i samband med förlossningen. Ofta är det då en livmoderinfektion som ligger bakom, till följd av kvarbliven efterbörd eller handgriplig förlossningshjälp. Bakterierna i livmodern producerar samma typer av substanser som de i tarmfloran. Fång innan förlossningen har samma bakgrund som fång hos icke dräktiga hästar. Emellertid är den tunga magen och dräktighetshullet försvårande faktorer. Inte minst bör det få oss att tänka minst två gånger innan vi betäcker om ett sådant sto. Det har spekulerats kring hormonella orsaker till fång i samband med dräktighet, men några vetenskapliga belägg finns inte. Denna fjording som drabbats av fång bekräftar onekligen sambandet mellan vikt och sjukdom. En överviktig häst löper betydligt större risk att drabbas av fång. FOTO: Claes Kärrstrand. Olikartade symptom Fång kan se olika ut, beroende på hur kraftig inflammationen är och vilka fötter som är angripna. Vanligen gäller det frambenen, men det kan vara alla fyra, eller bara en hov. Symptomen varierar vid ett akut anfall från ett förkortat, trippande steg till att hästen ligger platt på sidan och svettas. Skolboksexemplet är en häst som står som en sågbock utan att vilja röra sig ur fläcken och väger över på trakterna för att avlasta hovväggen. Mildare fall ses i rörelse som ett kort, stickigt steg. Hästen är tveksam att vända och ogillar hårt underlag. Om en fot gör mer ont, haltar den. En häst som står stilla ses ofta skifta vikt från ena foten till den andra för att söka avlasta. På kotans in- och utsida löper de stora kärlen (digitalkärlen) till hoven och här kan man känna pulsen. Den känns nästan alltid, men bultar riktigt hos en fånghäst. Det är bra att lära sig hitta digitalpulsen och få en uppfattning om hur det känns normalt. Många forskare menar att en förstärkt digitalpuls är det första synliga tecknet på fång. Stark digitalpuls är ett generellt tecken på smärta i hoven, så länge det bultar har hästen ont. Travhästen nr

7 Tema: Hovvård Om man är ponny ser det ganska dystert ut; man får lättare fång och har inte så stor chans att bli frisk skriver Jenny Liman. FOTO: Claes Kärrstrand. Om hovarna är varma, behöver det inte bara betyda att hästen har fång. De blir varma med jämna mellanrum hos alla hästar. Ofta stiger kroppstemperaturen i det akuta skedet. Febern kommer sig dels av smärtan, dels av endotoxinemin. Men den kan också bero på en bakomliggande orsak, såsom livmoderinfektion. Smärta påverkar hästens allmäntillstånd. Den blir grinig, dricker dåligt. Utspärrade näsborrar och ökad puls (<32-36 /min) och andning (normal 8-12/min) är andra tecken på smärta. Vissa kan ha problem att kissa, eftersom det gör ont att ställa sig på tå. Läkningen tar tid När hästen visar fångsymtom ska du ställa den i en box med en mjuk, djup bädd; gärna spån. Hästen ska inte röra sig mer än absolut nödvändigt, så om den befinner sig ute på bete bör du använda transport så mycket som möjligt. I den boxen ska hästen sedan stå kvar. Tumregeln är 30 dagar efter att symtomen upphört. Fång är som skogbrand, där den smärtsamma inflammationen är elden. När elden är släckt blir det tyst och stilla, men förödelsen breder ut sig. Det tar tid innan nya träd börjar växa. På samma sätt behöver de såriga lamellerna och den försvagade upphängningen tid att läka innan hästen kan röra sig igen. Sedan urminnes tider har kallt vatten använts som smärtlindring. Vetenskapliga test av metoden har givit varierande resultat. För att effektivt påverka hovens temperatur behöver benet kylas från framknäet/hasen och ned. Kyl inte längre än minuter. Effekten blir annars den motsatta när svalkan tas bort. Kroppen ogillar stora temperaturskillnader i olika kroppsdelar och försöker höja temperaturen igen så fort som möjligt. Det är den mekanismen vi känner av när vi varit utomhus barhänta på vintern. Ta bort allt foder till att börja med. Se till att hästen har bra vatten lätt tillgängligt. Rådgör med veterinär Som veterinär kan man först och främst ge smärtlindring. Ingen häst ska behöva ha mer ont än nödvändigt. Vätskebalansen kan behöva rättas till och en spänd häst kan få muskelavslappnande eller lugnande. Om anfallet är färskt och hästen visar tecken på toxisk påverkan, kan vatten och paraffinolja via en sond minska toxinupptaget. Rådgör per telefon om ett besök behövs på en gång, eller om hästen kan få natten på sig i box för att se hur det utvecklar sig. Boxvilan är den viktigaste delen av behandlingen och ibland kan det räcka, tillsammans med restriktiv utfodring. Tänkvärt vid utfodring Ett bra rättesnöre är: inga snabba förändringar och inte för mycket av det goda. Studier gjorda de senaste åren pekar ut sockerarten fruktan som startskottet i fångprocessen. Olika örter och gräs producerar olika mycket fruktan. Plantor som frodas tidigare på säsongen har en högre koncentration. När vädret är kallt, torrt och soligt är fruktanmängden i gräset som störst. Fruktan gör grödan smaklig och i en vall för nötkreatur är höga halter positiva, idisslare tillgodogör sig sockret på ett bra sätt. Men inte för våra hästar. Någon gräns för hur mycket fruktan en häst tolererar är ej fastställd och det varierar förmodligen från individ till individ. Sockerhalten anges inte specifikt i en foderanalys, utan är en del av energimängden. En häst som har eller haft fång ska alltså ha ett grovfoder med låg energimängd. När hästen ska börja arbeta igen ska den naturligtvis inte svältas. Energibehovet kan tillgodoses till viss del med fetter och en försiktig tillvänj- 8 Travhästen nr

8 ning till grovfoder av högre energikvalitet kan göras. Undvik fodermedel med mycket socker såsom melass, eller betfor i stora mängder. Så länge hästen står på boxvila bör kraftfoder undvikas. Kraftfoder innehåller mer kolhydrater än grovfoder och stimulerar tillväxten av de bakterier i tarmen som producerar farliga substanser. Successiva foderbyten gör att tarmflorans bakterier hinner anpassa sig till det nya jobbet utan att kaos och krig uppstår. Det är dessutom så, att bakterier som inte trivs producerar mer toxiner, än de som inte utsätts för stress. Hovböld vanligaste komplikationen Medicinering med antiinflammatoriska preparat botar tyvärr inte fång i sig. Ingenting garanterar att hästen är frisk när kuren är slut. Det är viktigt att komma ihåg att medicinen dämpar smärtan, men att processen fortfarande kan pågå i hovarna. När hästen inte känner att det gör ont längre vill den springa igen, men skadan är inte läkt. Vänta ut hela viloperioden. Mer allvarliga fall kan behöva symtomatisk medicinering. Börja inte räkna smärtfria dagar förrän medicinen är slut. Ibland kan hovbenet rotera; spetsen vridas ned mot sulan, eller sänkas; sjunka ned i hovkapseln. Fång är som skogbrand, där den smärtsamma inflammationen är elden Förändringarna konstateras med röntgen och innebär en längre viloperiod. Hovkapseln växer ned från kronranden och det tar cirka ett år för nytt horn att växa ned till sulan. Hornet följer kötthoven, så får det växa ifred kommer det linjera sig med hovbenet igen. Men de första månaderna är förbindelsen mellan kötthov och hovkapsel ordentligt försvagad. Därför är det bra att röntga en fånghäst. Hovbölder är den vanligaste komplikationen vid fång. Inflammationen luckrar upp vita linjens horn och inflammationsvätskan som läckt ut från kötthoven är en utmärkt tillväxtmiljö för bakterier. Hästar med hovbensrotation får inte sällan bölder i sulans tådel. En häst som börjar få ont igen en tid efter behandling kan alltså mycket väl ha en böld. Då skiljer sig behandlingen, så det är viktigt att vara säker på om det verkligen är ett fångåterfall eller inte. Återfall förekommer ju tyvärr, även om majoriteten inte får det. Särskilt tjockisar som bantas ned håller sig friska. Återfall ganska nära inpå det första beror oftast på att hästen utsatts för större påfrestning än den klarade av, eller att den fick tillgång till fel foder. Återfall längre fram i tiden än ett år anses som ett helt nytt förlopp, eftersom hovkapseln förnyats. Att - tas djupa böjsenan och på så vis minskar den separerande kraften i lamellagret. FOTO: Claes Kärrstrand. Travhästen nr

9 TEXT: Jenny Liman, veterinär Det finns särskilda sjukdomar där återkommande fång är en komplikation. En sådan är Cushings sjukdom. Det är en hormonell sjukdom i hypofysen som främst ses hos äldre hästar. Feta hästar utvecklar ett Cushingliknande tillstånd, som försvinner när de går ned i vikt. En gång fånghäst, alltid fånghäst? När jag gjorde mitt veterinärexamensarbete på fång vid Hästsjukhuset Strömsholm, ringde jag upp ägarna till fångpatienter som skickats hem minst 6 månader tidigare. Syftet var att få en statistisk bild av prognosen på längre sikt. I studien ingick 71 patienter. Trettionio stycken hade återgått till samma prestationsnivå som innan de fick fång. En tredjedel av patienterna var halvblod eller varmblod, resten av ponnyras. Bland halv- och varmbloden blev 75 procent helt återställda, bland ponnyerna 47 procent. Om man är ponny ser det alltså ganska dystert ut; man får lättare fång och man har inte så stor chans att bli frisk. Personligen ser jag inte fångbenägenheten som medfödd, utan som en följd av hur hästen hålls och sköts. Det är onekligen vanligt med ponnyer som är för runda om magen. Att en större del av hästarna återställdes kan mycket väl bero på en bättre vård. Ofta hamnar ansvaret för ponnyer hos barn och ungdomar som inte har det tålamod och konsekventa tänkande som krävs för en komplett eftervård av en fånghäst, eller för att upptäcka sjukdomen i tid. Flera experter har dragit slutsatsen det är en managementfråga. Hur ont hästen har är kopplat till hur stor inflammationen är, men det finns inga paralleller mellan symtom och tillfrisknande. En duktig hästägare som är uppmärksam på sin häst, håller den i rätt hull och är vaksam vid foderbyten har stor chans att slippa tampas med fång. När en duktig hästägares häst drabbas låter denne hästen vila ut hela konvalescentperioden och chansar inte på att det kanske går, hästen ser ju pigg ut. Han eller hon samarbetar med sin veterinär och sin hovslagare för bästa medicinering och verkning. Uppmärksamma ögon noterar förändringar i rörelserna och kontroll av digitalpulsen blir fortsättningsvis en del av visiteringen. På så vis kan Olle motas i grind. FOTNOT: Jenny Limans examensarbete Tillfrisknande och användning av hästar med fång finns tillgängligt på Hippocampus hemsida 10 Travhästen nr

10 Trottex Text: Sara Lennartsson / Linda Hillberg sara.l@asvt.se / linda@asvt.se Nu är det Kom till Elitauktionen och upplev auktionsspänningen på plats Du med! FOTO: Claes Kärrstrand. dags igen! Årets stora travfest, Elitloppet, närmar sig och i vanlig ordning inleds Elitloppshelgen med att Trottex anordnar årets selektauktion för svenskfödda och svenskregistrerade ettåriga travhästar. Intresset var som vanligt mycket stort bland uppfödarna att anmäla sina toppstammade ettåringar till Elitauktionen. Av de nära 200 anmälningarna som inkom valdes slutligen 93 hästar ut att delta på årets selektauktion. Auktionshästarna är fallna efter 36 olika fadershingstar, stationerade såväl i Sverige som utomlands. Funderar Du på att köpa en toppstammad unghäst ska Du absolut beställa en Elitauktionskatalog för att i förväg kunna ta del av de fina hästar som bjuds ut. Vad sägs om avkommor till prestationsstona Nealy Lobell, Queen L, Kelsea Boko, Namarra Boko, Tender Bride, Cenita Girl, Personia, Elaine Will och Ecana Nibs? Nyhet i årets Elitauktionskatalog En nyhet i årets Elitauktionskatalog är bland annat att fadershingstarna presenteras med en bild. Katalogen kan Du beställa dels genom att gå in på ASVT:s hemsida www. asvt.se och därifrån gå in under auktioner, dels genom att ringa, faxa eller maila in din beställning till ASVT: s kansli på telefonnummer /faxnummer /mail trottex@asvt. se. Du kan även välja att prenumerera på årets auktionskataloger så får du både ett bättre pris på Elit- och Kriteriekatalogen samt också kata- 12 Travhästen nr

11 logerna direkt hem i brevlådan så snart de är tryckta och klara. Många duktiga travare har sålts på Elitauktionen Många duktiga travhästar har sålts på Trottex Elitauktion bland annat årets 3- och 4-åring 2003, Giant Diablo och Tsar d Inverne. Först ut på Elitauktionen har även Flying Herkules och Solero Briljant varit som såldes som katalognummer 1 år 2000 respektive Var med och bjud från start och få en förhoppningsvis blivande topptravare Du med. Första utrop på årets Elitauktionen går av stapeln klockan Missa inte den organiserade visningen av auktionshästarna med start klockan Funderar du på att köpa häst på auktionen? Vi på Trottex vill här passa på att påminna om att det tyvärr inte går att betala med kontokort på våra auktioner. För er som inte vill bära med er kontanter när ni skall köpa häst finns andra både enkla och snabba sätt att i förväg ordna detta på. Dels kan ni köpa en postväxel eller så kan ni via betalningsuppdraget, som finns längst bak i auktionskatalogerna, spärra en önskad summa pengar på ert konto. För mer information om betalning på auktion tveka inte att ringa eller maila Trottex på telefonnummer , trottex@asvt.se. Auktionserbjudande på rum De senaste åren har Elitauktionen arrangerats i Scandic Infra Citys fräscha lokaler i Bredden, Upplands Nr 39 Canair såldes på 2004 års Elitauktion för kr. FOTO: Claes Kärrstrand. Väsby, så är fallet även i år. I dessa rymliga lokaler arrangeras även den mycket uppskattade branschmässan som blivit ett återkommande inslag på Trottex auktioner. Scandic Infra City har även ett fördelaktigt auktionserbjudande för de auktionsbesökare som vill förlägga sitt boende till auktionshotellet. För 915 kr/natt får du ett enkel- alternativt dubbelrum inklusive frukost och transport till och från Solvalla. Erbjudandet gäller nätterna maj 2005 och för att få detta pris uppger Du bokningskod Elitloppet. Bokar rum gör Du på telefonnummer eller faxnummer alternativt via mail till infracity.res@scandic-hotels.com. Vänta dock inte för länge med att boka, eftersom rummen är populära och går åt snabbt. Kriterieauktionen Traditionsenligt anordnas Kriterieauktionen första helgen i oktober. Årets auktion kommer att pågå i dagarna tre, torsdag den 29 september till lördag den 1 oktober. En nyhet för i år är att de anmälda hästarna kommer att lottas till respektive försäljningsdag. Trottex kommer dock att arbeta för att försäljningsmaterialet blir så jämbördigt som möjligt under de olika auktionsdagarna bland Majoriteten av Sveriges pro stränare nns på plats! Glöm inte a anmäla till Kriterieauktionen. Sista anmälningsdag: 3 Juni Travhästen nr

12 annat genom att ta hänsyn till att alla avkommor efter en viss hingst inte säljs samma dag. Sista anmälningsdag till årets Kriterieauktion är den 3 juni. Fram till och med den 14 juli finns även möjligheten att stryka anmälda hästar till låg avgift (500 kr/anmäld häst). Kriteriekatalogen beräknas vara klar i början av september och genom att beställa den redan nu är du garanterad att ha en katalog hemma i brevlådan så snart det bara är möjligt. Arrangemanget kring Kriterieauktionen Som vanligt arbetar Trottex för att hela tiden utveckla sin verksamhet. I år lägger vi dessutom extra kraft på att förbättra arrangemanget runt vår största auktion, Kriterieauktionen. Klart är i dagsläget att Stig H Johansson kommer att ge en föreläsning i intervjuform under eftermiddagen på torsdagen. Vi hoppas kunna erbjuda ett program som lockar köpare till Scandic Infra City under alla tre auktionsdagarna. Mer om detta i nästa nummer av Travhästen. Tillstånd för verksamhet Trottex vill påminna alla som tänker sälja häst på årets auktioner om att sedan den 1 januari 2005 behöver den som yrkesmässigt eller i större omfattning föder upp eller säljer sällskapsdjur tillstånd från kommunen. Tillstånd krävs bland annat för den som föder upp 4 eller fler hästar per år och för den som säljer 4 eller fler hästar per år (från egen eller annans uppfödning). Läs mer om de nya reglerna på Trottex önskar alla hjärtligt välkomna till 2005 års auktioner! Program Elitauktionen 2005 Visning i visningsringen kl Visning i boxarna från kl Första utrop kl Travhästen nr

13 Vårkänslor Defi d Aunou-dottern Tornade inledde säsongen när hon nedkom med sitt hingstföl efter Revene i slutet av mars. i Västernorrland - Full fart på Rösåsens Stuteri - - Halv två i natt rusade jag ut till stallet, men då var det hela nästan klart det här är en rutinerad dam. Per-Olov Sellén ler stort och klappar om Winnie Way som vid sin sida har ett cirka tio timmar gammalt stoföl efter Malabar Circle Ås. V åren har på allvar anlänt till Medelpad när Travhästen besöker Rösåsens Stuteri i Kovland, ett par mil nordväst om Sundsvall. Stuteriet drivs av bröderna Per-Olov och Sven-Olov Sellén. Per-Olov Sellén som möter upp ser oförskämt pigg ut trots nattens fölvak, men vem har tid att vara trött när säsongen just har startat och värmen med all tydlighet är på väg. Även om det till viss del ligger snö Travhästen nr

14 Winnie Ways föl efter Malabar Circle Ås är ett av säsongens mest efterlängtade kvar i hagarna strålar solen över anläggningen och de milda vindarna andas försommar. Att nattens föl var lite extra efterlängtat råder inga som helst tvivel om. Mamman, 19-åriga Winnie Way (Mustard Wilma Way e. Shatter Way), har en alldeles speciell plats i Per-Olovs hjärta och har därtill inte gjort någon I år väntas totalt 12 föl ta sina första stapplande steg på stuteriet i Kovland besviken i fölboxen. Historien om hur stoet kom till Rösåsen är ett typexempel på hur olika händelser och tillfälligheter med slumpens hjälp kan leda fram till någonting riktigt bra. - Holger Wadell som de flesta häromkring känner till (Holger var bland annat Stig H Johanssons första lärling och har sysslat med trav i hela sitt liv, reds. anm) hade med sig ett sto hit från Mälsåker där Stig H tidigare höll till. Hästen, Hätta, valde Holger bland annat att betäcka med Shatter Way och hoppades på ett hingstföl. Ut kom till hans besvikelse ett stoföl, Wilma Way, som vi tog över, berättar Per-Olov och fortsätter: - Wilma Way startade i några lopp och segrade i ett, men gick sedan sönder. Så småningom betäcktes hon med Mustard och lämnade då Winnie Way som i sin tur som första avkomma lämnade King Of Magic King Of Magic (e. Moment Of Magic) har sprungit in drygt 2,5 miljoner kronor och bland en mängd fina resultat finns bland annat en seger i försök till Silverdivisionen samt en andraplats i Breeders Crown-final för 4-åringar. Winnie Way har även lämnat bland andra Kiptanoi (e. Nordin Hanover) 13,3aK kr, Windrew (e. Mr Drew) 14,6aK kr och 4-åriga Cathy Freeman (e. Dancer s Victory) 16,7aM kr. Tilläggas bör också att Winnie Way själv gjort 51 starter och sprungit in dryga kronor. Från kor till hästar Winnie Ways föl var Rösåsens andra för året. Tio dagar tidigare inledde Tornade (Defi d Aunou Idole De France e. Mon Tourbillon) säsongen när hon nedkom med ett hingstföl efter Revenue. I år väntas totalt 12 föl ta sina första stapplande steg på stuteriet i Kovland som fram tills 1991 bedrev en verksamhet som handlade om mjölkproduktion. - Vad som fick oss att byta inriktning? En bra häst förstås! Då åkte korna ut skrattar Per-Olov. Den häst som fick familjen Sel- 16 Travhästen nr

15 lén att sadla om var kallblodshingsten Pavjol som levde och lämnade hästar som Myson ( kr), Clarre ( kr), Sjungjola ( kr) och Lundick ( kr). - När vi bestämde oss för att börja satsa på hästar hade anläggningen 16 år på nacken och var ganska sliten. Dessutom var det redan då kärvt att vara kobonde och framförallt brorsan, Sven-Olov, hade mjölkat kor i många år det var dags att göra någonting nytt. Vi tyckte också att det på hästsidan fanns ett behov, och därmed en marknad, för avelsverksamhet här uppe, menar Per-Olov. Förutsättningarna för en nystart var därmed goda och låg rätt i tiden. Gården som tidigare endast haft några få hästboxar rustades nu helt och hållet för hästverksamhet och 1992 startade avelsverksamheten på Rösåsen. Inte långt därefter inleddes samarbetet med Avelsföreningen och i mitten av 90-talet kom den första ASVT-hingsten, Mack The Knife, till gården. Därefter har de varit hingsthållare åt bland andra Mr Drew, Confident Victory, Tamin Sandy och Staro Showbiz. - På varmblodssidan är framförallt Mr Drew den som lämnat många och bra hästar och vars resultat vid det här laget går att utvärdera. Bland annat är ju Mr Drew far till Derby- och Kriterievinnaren Drewgi. Jag tror också starkt på Confident Victorys avkommor och så ska det givetvis bli oerhört intressant med de nya hingstarna, säger Per-Olov. Helhetslösning hos Båth Med de nya hingstarna avses förstås ASVT:s kvartett Malabar Circle Ås, Luxury Ås, Everest Ås och Express Lavec. Samtliga är ännu aktiva på tävlingsbanan, samtliga tränas av Svante Båth och samtliga är därmed uppstallade på Båths träningsanläggning i Solum, knappa milen från Rösåsen. I dagsläget håller en samlingshall på att färdigställas hos Svante. Hingstarna ska därmed inte behöva transporteras till Rösåsen varje gång det är dags för samling, utan den biten kommer Per-Olov och Sven-Olov att sköta på Svantes gård i Solum. Kombinationen tävling och avel inbjuder ofta till heta diskussioner Veterinär Antti Rautalinko finns på stuteriet tre dagar i veckan. Vi har aldrig ångrat beslutet att byta verksamhetsinriktning säger Per-Olov Sellén. eftersom många som avlar på en ännu tävlingsaktiv hingst hävdar att avkommornas värde äventyras när hingsten presterar dåligt på tävlingsbanan. Per-Olov menar att han delvis kan förstå kritiken. - Visst ligger det någonting i det här resonemanget, samtidigt som den som sysslar med avel måste ha ett mer långsiktigt tänkande. Det är viktigt att vara försiktig när man startar en avelshingst. Även om saker förstås Travhästen nr

16 kan inträffa på banan ska man vara säker på att hingsten är bra innan han tas ut i lopp, för tyvärr glöms lätt tidigare meriter. Jag På kallblodssidan har Norge alltid legat före oss eftersom de länge avlat på unga hingstar kommer ihåg när kallblodshingsten Marine Svarten kom till Rösåsen. Han hade då stått i Norge och det spekulerades om att han var i det närmaste steril eftersom han uppvisade dåliga resultat. Vi fick knappt några bokningar, tills han vann V75 på Dannero på nytt svenskt rekord. Då gick telefonen röd och han fick 126 ston så visst vet vi vad bara ett lopp kan göra, även i positiv riktning. Inga hingstar på gården Förutom de fyra hingstarna hos Svante Båth är Rösåsen hingsthållare åt kallblodet Qvadrigo som med jämna mellanrum kommer till stuteriet för samling. Sedan Staro Showbiz stod på gården under 2003 finns inte längre någon hingst stadigt uppstallad på stuteriet. - Visst är det roligt att ha en hingst på gården. I slutet av 90-talet hade vi exempelvis Bork Rigel här och det var en riktig höjdare. Honom tränade vi, och startade framgångsrikt. Samtidigt underlättar det att inte ha någon hingst här, i synnerhet när de ska tävla. Det kan kännas skönt att slippa ha ansvar för träning och så vidare, i sådana fall är det bättre att hingsten står hos en tränare, menar Per-Olov och tillägger: - En fördel med att använda tävlingsaktiva hingstar är ju annars att man därmed får in yngre hingstar vilket leder till snabbare generationsväxlingar i aveln. Jag tänker exempelvis på Everest Ås som är efter Conway Hall, och Malabar Circle Ås som är efter Malabar Man. Dessa hingstar anses moderna i aveln. Tittar man dessutom på kallblodssidan har Norge alltid I början av 90-talet åkte korna ut, och hästarna intog Rösås legat före oss eftersom de länge avlat på unga hingstar. Egenägda och leasade ston Rösåsen omfattar cirka 80 hektar åkermark (inkluderat arrenden) varav 18 Travhästen nr

17 en. 30 hektar betesmark, och därutöver 126 hektar skog. 27 boxar är fördelade på två stall, dessutom finns utedrift för 1-åringarna. Totalt finns idag cirka 35 hästar på gården varav åtta stycken är egna Telefonen gick röd och han fick 126 ston... ston. Dessutom finns ett antal leasade och lånade ston, några inackorderingar, ett tiotal 1-åringar och några enstaka hästar i ålderskategorin 2-5 år. - Vi ser gärna att det blir någon unghäst kvar men vi säljer mer nu än förut. En skillnad är också att vi tidigare mest sålde lokalt till såväl proffs som amatörer medan vi nu, sedan några år tillbaka, även säljer en del på auktion, säger Per-Olov. På stosidan köps inte nya ston in kontinuerligt, men med hjälp av lånade och leasade hästar sker ändå förnyelse. - Just nu har vi lånat två bra ston från Menhammar, ett är efter Express Ride och ett är efter Super Bowl. Dessutom har vi leasat tre intressanta ston från Finland. Vad gäller stona är härstamningen det främsta urvalskriteriet, sedan tittar vi på egna eller avkommors prestationer. Förutom tidigare nämnda Winnie Way återfinns, bland Rösåsens egenägda ston, exempelvis Working Woman (Workaholic Kimanne Marie e. Doublemint) som bland annat lämnat Breeders Crown-segrarinnan Pine Princess (e. Napoletano) med dryga fyra miljoner på kontot. Två andra fina ston är Miss Delphi (Speedy Somolli Carina Kosmos e. Super Bowl) samt Bonnie Count (Ideal Du Gazeau Erva Count e. Buckeye Count) som är dräktig med Armbro Trick. Aldrig ångrat beslutet Under vinterhalvåret sköts ruljansen på stuteriet i första hand av Per-Olov och Sven-Olov, som när Travhästen hälsar på befinner sig i fjällen. När det är säsong tas det in extrapersonal, minst en person till arbetar då på gården. För dagen finns också stuteriets veterinär, Antti Rautalinko, på plats. Han har i skrivande stund hunnit känna på tre ston, och förberedelserna inför den verkliga säsongsstar- Travhästen nr

18 Per-Olov tittar till 1-åringarna som går på utedrift. TEXT OCH FOTO: Lotta Isacsson ten är i full gång. Under säsong finns Antti på Rösåsen tre dagar i veckan. Till stor hjälp i arbetet är också Per-Olovs barn; dels sonen Erik med sambon Angela som har seminassistentutbildning, dels dottern Linda. Linda är också den som ofta, inte utan tuffa diskussioner med övriga familjen, döper fölen. Temat är idrottsstjärnor och bland de föl som kommit till världen på Rösåsen återfinns följaktligen exempelvis tidigare nämnda Cathy Freeman samt Marlene Ottey, Ronaldinho, Marion Jones och Beckham. - Vi betjänar runt 450 ston under säsong, dels via de ston som semineras här och dels via transportsperma till övriga landet. I den siffran ingår också kall- och halvblodsston, säger Per-Olov. Han berättar att beslutet att byta verksamhetsinriktning inte är något de har ångrat för en sekund och tror att arbetet på Rösåsen framledes kommer att se ut ungefär som idag. - Vi ska däremot försöka se till att inte ha så många hästar som ska tränas eftersom vi inte blir yngre, varken brorsan eller jag. Satsningen ska Rösåsens Stuteri hingstar 2005: Inga fast uppstallade hingstar, men färsk sperma tillhandahålles från: Everest Ås (Conway Hall Evensong Ås e. Mack Lobell) Express Lavec (Ultra Ducal Traffic Jam e. Speedy Crown) Luxury Ås (Pine Chip Nobella Lobell e. ABC Freight) Malabar Circle Ås (Malabar Man Eternal Circle e. Mack Lobell) Qvadrigo (Braute Nordlilja e. Barry) inriktas mer på avelsverksamheten och på att ha riktigt bra ston här. Det lutar också åt att vi får se allt fler Rösåsen-hästar på auktionerna. Just nu funderar bröderna Sellén på att anmäla ett helt gäng till Kriterieauktionen i höst. 20 Travhästen nr

19 ASVT:s medlemstävling! Tippa vinnarna i Breeders Crown-kvalen. Alla medlemmar i ASVT kan delta i tävlingen. Obs! Följ tävlingen på Fina priser till vinnarna! Levande fölavgift i Malabar Circle Ås, Express Lavec, Armbro Trick och Fast Photo. Malabar Circle Ås Armbro Trick Express Lavec Fast Photo Tävlingsformulär hämtar du vid entrén på banan respektive kvaldag för Breeders Crown. Se tävlingsprogram nedan. Observera att du måste vara på plats för att kunna delta i tävlingen. Kvaldagar Sön 17/4 Färjestad Sön 8/5 Åby Sön 22/5 Hagmyren Lör 25/6 Rättvik Sön 3/7 Boden Sön 31/7 Bollnäs Sön 14/8 Tingsryd Sön 9/10 Mantorp Semi naler 4-åriga Sön 23/10 Kalmar h/v Tis 25/10 Gävle ston 3-åriga Sön 6/11 Örebro h/v Mån 7/11 Halmstad ston Finaler 4-åriga Lör 5/11 Bergsåker 3-åriga Lör 19/11 Eskilstuna ASVT delar ut hederspris till alla uppfödare till vinnande hästar i hela Breeders Crown-serien. Folksams satsning i Breeders Crown: Uppfödarpremierna uppgår till 20% i nalerna tack vare sponsring genom Folksam. Alla ASVT:s medlemmar får inbjudan till någon av Breeders Crown-dagarna och till en lättare förtäring. Publiktävling under samtliga kvaldagar, där förstapriset i varje nal är fondandelar för kronor.

20 Dåligt hö kartläggs Endast avmaskning otillräckligt Vikten och nyttan av såväl bra beteshygien och planering som träckprov poängteras i en ny avhandling från SLU. Författare är Eva Osterman-Lind, laboratorieveterinär vid SVA. Att endast, och slentrianmässigt, använda sig av avmaskningsmedel som enda skydd mot inälvsparasiter är i dagsläget inte tillräckligt. Framförallt är det små blodmaskar, hästens vanligaste parasit, som visat resistens mot avmaskningsmedel. Läs mer på Damklubbsstipendium delas ut i juli I höst startar Institutet för jordbruks- och miljöteknik, JTI, en undersökning för att kartlägga vilken typ av mögelsvampar som växer i lagrat hö, samt vilka hälsorisker detta medför för såväl djur som människor. Hö från tre olika gårdar ska följas upp från och med inläggningen och till och med maj nästkommande år. Bland annat kommer provtagning av mögelaktivitet, luftfuktighet och temperatur att utföras. Allt som allt beräknas utredningen ta två år, och förhoppningen är att det färdiga resultatet ska kunna ligga till grund i utvecklingen av metoder som hindrar återfuktning av lagrat hö. Läs mer på Sedan några år tillbaka delar TravSveriges Damklubbars Riksförening, TSD, ut ett årligt stipendium till en kvinnlig kusk som önskar utbilda och vidareutveckla sig inom travsporten. Fjolårets stipendiat blev Pernilla Rickardsson, Mantorp. Nu är det snart dags igen. Årets stipendium på kronor delas ut i samband med Dam-SM i Kalmar den juli. Behöriga att söka är alla kvinnor med giltig körlicens och som är medlem i en damklubb ansluten till TSD. Travhästen följer publikutvecklingen Här följer publikstatistiken för svensk travsport avseende det första kvartalet 2005 (januari-mars). Perioden innehåller 159 tävlingsdagar och i kolumnen längst till höger redovisas skillnaden jämfört med fjolåret. Källa: Statistik från STC Arrangemang Publik Publik/dag Förändring/dag Lunch-V V5-dagar (ej Lunch-V5) V65-dagar V75-dagar Totalt Bankategorier Storbanor Mellanbanor Småbanor Travhästen nr