Motion till riksdagen 1988/89: Ub813 av Roland Sundgren m. fl. (s) Utbildningssituationen i Västmanlands län
|
|
- Jan-Olof Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Motion till riksdagen 1988/89: av Roland Sundgren m. fl. (s) Utbildningssituationen i Västmanlands län Mot. 1988/ Inledning Västmanlands län har minskat med ca invånare mellan 1980 och 1988 och befolkningsminskningen väntas fortsätta. Samtidigt beräknas sysselsättningen öka med 0,2% varje år under perioden fram till En förutsättning för att klara bristen på yrkesutbildad arbetskraft är att Västmanland inte bara kan erbjuda goda möjligheter till vidareutbildning för de redan välutbildade, utan att vi lyckas mobilisera de lågutbildade. För detta krävs bland annat särskilt riktade insatser med uppsökande verksamhet och motivationsarbete såväl före som under utbildning. Även behovet av yrkesrådgivning är stort. Eftersom det finns en stor grupp människor i Västmanland med endast grundskole- eller till och med folkskoleutbildning, behövs stora utbildningssatsningar under de närmaste åren för att underlätta dessa människors inträde eller vidareanställning på arbetsmarknaden. I åldersgruppen år har ca 35% av befolkningen denna lägre utbildning. I åldersgruppen år saknar drygt 50 o/o gymnasial eller högre utbildning. I åldersgrupperna däröver, som också är viktiga för Västmanlands arbetsmarknad under 90-talet, är andelen som har enbart folkskoleutbildning mellan 60 och 70%. De stora utbildningsbehoven i länet finns i dag hos lågutbildade i åldrarna över 35 år med sju- till nioårig skolutbildning. Speciellt gäller detta för kvinnor som alltså är den största dolda resursen i Västmanland. En av de mest strategiska satsningarna de närmaste t i o åren är att utbilda kvinnor för många av de viktiga arbeten som skapas under 90-talet. Enligt flera undersökningar, bland annat av statistiska centralbyrån, visar det sig att kvinnorna fortfarande utbildas för endast ett 30-tal yrken medan männens yrkesval är flera gånger bredare. Västmanlands arbetsmarknad behöver kvinnor som utbildas inom typiska mansdominerade yrkesfåll Bristen på yrkesarbetare är för närvarande ett av de främsta hindren för en vidareutveckling av Västmanlands arbetsmarknad. Utbildningsforum I Västmanland finns många olika utbildningsanordnare. För att de sammanlagda insatserna på bästa sätt skall stödja länets utveckling behövs emellertid en gemensam, långsiktig strategi för utbildningen i länet. l Riksdagen J sam!. Nr -815
2 Därför har, på initiativ av länsskolnämnden och länsstyrelsen, ett utbildningsforum inrättats. Dess uppgift är att utforma en för länet gemensam grundsyn på utbildningsutbud och samverkan på utbildningsområdet. Man skall kontinuerligt bedöma framtida utbildningsbehov och verka för att utbudet anpassas efter behoven. Dessutom skall man ta initiativ till, och stödja, verksamheter inom framför allt vuxenutbildningen samt verka för jämställdhet på utbildningsområdet. Gymnasieskolan Bergslagsdelegationen genomförde under våren l 988 en särskild undersökning på berörda gymnasieorter ("Gymnasieskolan och komvux inför l 990- talet. Planeringsunderlaget i Bergslagens gymnasieregioner"). I de mindre kommunerna inom Bergslagsdelegationens område ses gymnasieskolan som en hörnsten i ortens liv. Ungdomarna väljer helst utbildningar som finns på hemorten, och att ha en gymnasieskola är ett argument för att kunna rekrytera kvalificerad arbetskraft. Gymnasieskolan sätts in i ett regionalpolitiskt sammanhang och bygdens överlevnad kopplas till de utbildningar som kan erbjudas. Flertalet skolchefer i berörda kommuner uttryckte önskemål om ökad flexibilitet i gymnasieorganisationen. De pekade på komvux och framhöll den skolformens möjligheter att omfördela resurser mellan de olika delramarna. En liknande frihet för kommunerna att i gymnasieskolan fä flytta årselevplatser mellan olika sektorer efterlystes (en möjlighet som infördes l juli l 988). Vidare önskade skolcheferna ändring av de nuvarande fasta delningstalen genom att myndigheterna skall tillåta regionala skillnader. Det är en avgörande faktor för att kunna klara underlaget för organisationen på 90-talet, framför allt i de mindre kommunerna. Utbildningsminstern skriver i årets budgetproposition om sitt intresse för den friare resursanvändning som finns på vissa håll, och nu eftersträvas för hela gymnasieskolan. Han tillägger: "Den strukturöversyn som nu pågår beträffande gymnasieskolans linjer kan komma att ge andra förutsättningar generellt för beräkning av s. k. skolpeng osv." Mot denna bakgrund föreslår vi att Västmanlands län görs till försökslän på gymnasieskolans område. Länet skulle få möjlighet att genom en friare resursanvändning arbeta med flexiblare timplaner inom gymnasieskolan. Den friare resursanvändningen skulle innebära t. ex. regionala skillnader i delningstalen. I försöket skulle samarbete med komvux och AMU ingå, där detta kan bereda större möjligheter till utbildning. Försöket skulle ledas av länsskolnämnden i samarbete med länets gymnasiekommuner, komvux och AMU. Ett sådant försök skulle, mot bakgrund av det vikande elevunderlaget, vara av stor betydelse för länets gymnasieskolor. Dessutom har det ett visst riksintresse inför statens framtida satsningar inom gymnasieskolan. 2
3 Vuxenutbildningen l inledningen till årets budgetproposition skriver utbildningsministern att "den allmänna vuxenutbildningen måste engageras for att höja den svenska arbetskraftens allmänna kompetens". Han anger fyra skäl for detta: - Utbildningsfrågorna får inte överlåtas helt till arbetslivets foreträdare, utan vi måste bibehålla ett samhälleligt och politiskt inflytande. - En väl utbyggd allmän vuxenutbildning utgör ett alternativ till en arbetsgivar-och partsstyrd personalutbildning. - Omfattningen av personalutbildningen är beroende av den enskilde arbetsgivarens ekonomiska forutsättningar. - Den allmänna vuxenutbildningens ambition att åstadkomma en utjämning av utbildningsklyftorna. Tidningen Kommun-Aktuellt redovisade den 15 december 1988 SCB:s undersökning av vuxenutbildningens fördelning i Sverige. Det framkom där att det är betydligt lättare för människor i storstäderna att få tillgång till vuxenutbildning än for människor i exempelvis Bergslagen. Västmanland får endast 80 o/o av de genomsnittliga resurserna i landet, vilket är raka motsatsen mot vad länet behöver med tanke på utbildningsbehoven. Förhållandet i Västerås pekar i samma riktning. Under läsåret 1987/88 låg kommunen 50 o/o under riksgenomsnittet för grundvux och 20 o/o under riksgenomsnittet for samtliga kurser inom komvux. l Västerås räknar man med att det krävs en utbyggnad av den kommunala vuxenutbildningen med 25 o/o för att täcka behoven. Vi ser positivt på att länsskolnämnderna nu får fördela timmarna mellan kommunerna, men samtidigt måste naturligtvis skolöverstyrelsens fördelning till länsskolnämnderna bygga på en bedömning av behoven i de olika länen. Västmanlands län har släpat efter sen reformen genomfordes. Fördelningen av vuxenstudiestöd har också en mycket stor betydelse. Vuxenutbildningsnämnden i Västmanlands län har vid ett flertal tillfållen framhållit behovet av en förändring av hur medlen for vuxenstudiestöd fordelas mellan länen. VUN anser att hänsyn bör tas till ansökningsvolymen i respektive län de närmast foregående åren. Likaså bör skillnaderna i fråga om arbetsmarknadens möjligheter beaktas i fråga om såväl regionala olikheter som markanta förändringar i samband med omfattande företagsnedläggningar. l dag blir medel outnyttjade då vissa län inte förbrukat sin tilldelning, samtidigt som andra vuxenutbildningsnämnder alltid har "hål i kassan". Det vore av stor betydelse om CSN kunde skapa en form av "pott" med vuxenstudiestöd för en senare fördelning eller omfordelning. Detta vore en enkel metod för en rättvisare fördelning, och for att komma tillrätta med den av SCB redovisade "Vuxenutbildningens orättvisa Sverigekarta". Folkhögskolorna l Västmanlands län finns tre folkhögskolor. Landstinget är huvudman för folkhögskolorna i skinnskatteberg och Tärna. Den senare har även filial i Västerås. l Strömsholm finns den nystartade hästsportens folkhögskola. 3 t l Riksdagen sam/. Nr -815
4 Skinnskattebergs folkhögskola ligger i nordvästra Västmanland och gränsar till idel Bergslagskommuner där den hårdhänta strukturrationaliseringen skapat många och komplicerade problem for människorna. För utvecklingen av Bergslagen är intensiva och breda satsningar på utbildning absolut nödvändiga. Detta gäller på alla nivåer men for de många som tvingas byta yrke är vuxenutbildning givetvis av livsavgörande betydelse. Det ingår i skolans policy att satsa på människor i närmiljön, men prioriterar också äldre och kortutbildade. Detta innebär alltid särskilda ansträngningar. Skolan har under hela 80-talet satsat på finska arbetare med dålig skolbakgrund samt särskilda grupper rekryterade via facket sedan VUN gett kollektiva utbildningsbidrag. Skolan har också genomfört speciella kurser for kvinnor. Detta är mycket betydelsefullt i en region där möjligheterna for kvinnor att få arbete eller utbildning är mycket små. Tärna folkhögskola har en liknande inriktning på sin verkamhet. Vid filialen i Västerås har man i samarbete med Handelsanställdas f6rbund, och senare även Kommunalarbetaref6rbundet, genomfort långa kurser. Dessa folkhögskolor sysslar alltså just med det som är av så stor betydelse för länet; de utbildar och vidareutbildar arbetskraften. Med tanke på länets låga utbildningsnivå är dessa insatser av största vikt for länets utveckling. Under innevarande budgetår har samtliga folkhögskolors garanterade bidragsveckor reducerats med 0,9% som en följd av "cash limit". Dessutom fick "de äldre folkhögskolorna", genom ytterligare indragningar med l%, bidraga till uppbyggnaden av de nya folkhögskolorna. (Detta innebar en minskning med 95 elevveckor for skinnskattebergs folkhögskola.) Nu säger utbildningsministern i årets budgetproposition att denna enprocentiga omf6rdelning skall fortsätta även under kommande budgetår. De nya folkhögskolorna skall komma upp i "en rimlig omfattning" på sin verksamhet och en sådan nivå föreslås ligga kring 4000 elevveckor. För skinnskattebergs del innebär det ytterligare indragningar från nuvarande elevveckor. Snart är de NERE i mini mi nivån!! Detta skapar ytterligare brist på utbildningsmöjligheter i en redan hårt drabbad region. Naturligtvis borde även folkhögskolorna ingå i de utbildningspolitiska målen. Den av regeringen tillsatta folkhögskolekommitten har fått direktiv att lägga förslag om hur den framtida fordelningen av bidragsveckor skall ske. Enligt vår mening vore det en fördel att avvakta kommittens förslag innan ytterligare om fordelning sker mellan enskilda skolor. Högskolan Högskolan i Eskilstuna/Västerås bildades 1977 på basen av det dåvarande förskoleseminariet i Västerås och den utbildningstradition och decentraliserade utbildning som fanns på orten. Högskolan ligger i en industrität del av landet med flera högteknologiska f6retag. Uppdragsutbildningen är omfattande. Mot denna bakgrund kan det synas förvånande att regionen har den lägsta andelen teknisk högskoleutbildning i landet. Högskolan i Eskilstuna/Västerås har den mest lokala rekryteringen av alla de regionala högskolorna (80% från hemlänen. Ä ven ekonomlinjen 4
5 och barnomsorgsutbildningarna har en utpräglat lokal rekrytering). Liksom på övriga håll hämtar dock de riksunika lokala linjerna (t. ex. fordonsteknik och dataadministrativa linjen) sina studerande utifrån. Antalet sökande till högskolans linjer är tillräckligt högt för att platserna skall fyllas. Däremot har högskolan svårt att fylla det utbildningsbehov som finns i regionen. Västmanland och Södermanland har tillsammans ca industrisysselsatta, Stockholms län har Men detta förhållande avspeglar sig inte i antalet årsstudieplatser vid tekniska högskoleutbildningar: Stockholm har ca 6 000, men Eskilstuna/Västerås har bara 350. Företagen i regionen efterfrågar tekniskt utbildad arbetskraft, och ungdomarna efterfrågar utbildningsmöjligheter. Om ingenting görs åt nuvarande situation kan resultatet bara bli ett - ungdomarna fortsätter att flytta från länet. De söker sig till andra utbildningsorter och får sedan arbete där. Det är troligtvis just dessa ungdomar som skulle behövas för att klara Bergslagen/Västmanland ur sin struktureringskris i framtiden. Lika allvarligt för regionen är del faktum att industrin söker sig bort till andra "bättre utbildade" områden. Bristande utbildningsmöjligheter har onekligen stor betydelse för den rådande situationen. Samtidigt som företagen söker arbetskraft, söker kommunerna nya invånare som kan väga upp utflyttningen. Men de måste också klara av målsättningarna för barnomsorgsutbyggnaden. Just nu finns det ett mycket stort behov av utbildade förskollärare i regionen. UH Ä har i förslag till femårig utbyggnadsplan för de "nya" högskoloma förespråkat en, som de kallar det, "relativt kraftig" utbyggnad av högskolan i Eskilstuna/Västerås. (Från 530 till 730 nybörjarplatser på linjerna, och från 227 till 500 årsstudieplatser på de enstaka kurserna.) Vi instämmer i att det krävs en kraftig utbyggnad men anser inte att den föreslagna nivån räcker till för att täcka de stora behov som finns i dessa två län! Däremot kan vi helt instämma i de tre skäl som UH Ä angett för utbyggnaden: - att bredda högskolans relativt smala kompetens - att forstärka högskolans tekniska profil ytterligare - att balansera den omfattande uppdragsverksamheten vid högskolan. Den höga andelen uppdragsutbildning har kritiserats från flera håll, och vi kan instämma i den kritiken. Uppdragsutbildningen har nått en oroande hög nivå, eftersom arbetet med att utveckla och utvidga uppdragsutbildningen tar kraft från den ordinarie verksamheten. Den höga andelen understryker i sig behovet av ytterligare utbildning i regionen. Vi anser att andelen uppdragsutbildning måste minska genom att den ordinarie högskoleutbildningen ökar. Regeringens budgetproposition Förskollärar- och fritidspedagogutbildning "Regeringens beslut om förskola till alla barn 1991 medför ett ökat utbildningsbehov. Förskollärar- och fritidspedagoglinjen ökar med 24 antag- 5
6 ningsplatser, varvid det är angeläget att även fortsättningsvis satsa på Högskolans i Eskilstuna/Västerås tvåspråksprofil". Så skrev högskolestyrelen i sin anslagsframställan. Riksdagen beslutade våren 1988 att nyetablera linjen vid universitetet i Uppsala. Vi foreslår dock att 24 av dessa platser i stället tillfors högskolan i Eskilstuna/Västerås. Energiteknisk linje, elkraftteknisk linje samt linjen for tillämpad datateknik Med hänsyn till det stora behovet av teknisk utbildning som finns i regionen vill vi foreslå en satsning på de lokala och linjerna inom teknisk sektor Västerås. Energiteknisk linje, elkraftteknisk linje (Ludvika) samt linjen for tillämpad datateknik bör utökas till 120 poäng. Dessa lokala linjer bör omvandlas till allmänna och medel tilldelas under anslaget for utbildning till tekniska yrken. Flygteknisk linje Sedan 1980 har högskolan i Eskilstuna/Västerås bedrivit flygteknisk utbildning. l Västerås finns också landets enda flygtekniska gymnasieutbildning. Ett gott skäl f6r lokalisering som också gav stora samordningsvinster. Under de år som gått har flygbranschen expanderat mycket kraftigt. Den utbildningskapacitet som finns på flygteknikernivå är helt otillräcklig både vad gäller antalet utbildningsplatser och utbildningens innehåll. Hösten 1987 flyttade såväl gymnasiala flygmekaniker- som högskolans flygteknikerutbildning in i nya lokaler vid Hässlö. Där man har mycket stora resurser och goda forutsättningar att bedriva flygteknikerutbildning på ett framgångsrikt sätt. Vi vill därfor f6reslå att nuvarande flygteknikerutbildning ersätts av en allmän linje omfattande 60 poäng och med 36 antagningsplatser varje år. Den framtida utvecklingen vid högskolan i Eskil st una/y ästerås l proposition 1987/88:166 om inrättande av högskola i Blekinge skriver utbildningsministern bland annat: "Spridning av högskoleutbildningen var ett viktigt inslag i 1977 års högskolereform... Varje högskoleenhet forutsätts härvid svara f6r utbildningsutbudet i det egna länet... Därmed kommer samtliga län att ha en egen organisation for högskoleutbildning." I Västmanlands och Södermanlands län har vi inte upplevt att vi fått tillräckliga forstärkningar for att göra den gemensamma högskolan till en stark resurs i bägge länen. Fortfarande tillhör högskolan i Eskilstuna/Västerås en av de små och många gånger har den fått stå tillbaka f6r satsningar eller f6rstärkningar på annat håll. Västmanlands och Södermanlands län har ställt stora forhoppningar till den gemensamma högskolan. Dessa forhoppningar skulle naturligtvis stärkas ytterligare med två enheter, om även dessa län hade egna högskolor. 6
7 I sin rapport om de "nya" högskolornas framtida struktur skriver UH Ä om betydelsen av samarbete mellan högskolorna i Bergslagen. Detta vill vi gärna instämma i. Om högskolan i Eskilstuna/Västerås delas, skulle säkerligen samarbetet fortsätta på samma sätt som i dag. Vi ser det som mycket angeläget att regeringen överväger den framtida utvecklingen vid högskolan i Eskilstuna/Västerås. Forskning Vidare- och specialistutbildning på högskolenivå förutsätter tillgång till resurser inom forskning och utveckling. Det gäller dels att i praktisk tillämpning överföra forskningsresultat som högskoleverksamheten resulterar i, dels att inom högskolan bearbeta problem som är aktuella och mera direkt angelägna verksamheter utanför högskolan. Många företag i regionen, t. ex. ABB, Seco Tool AB, Kanthal AB och FFV, har byggt upp förnämliga forsknings- och utvecklingsresurser inom speciella ämnesområden. Utifrån den vetenskapliga kompetens och de materiella resurser som finns inom näringsliv och offentlig verksamhet i regionen kan således forskningsresurser snabbt byggas upp för att utnyttjas i forskarutbildningen och civilingenjörsutbildningen. Forskningsanknytningen vid en utbyggnad av högskolan i Eskilstuna/Västerås med civilingenjörsutbildning inom några linjer bör uppfylla två kriterier: För det första: Det måste innebära en unik profilering gentemot den totala FoU-verksamheten vid redan existerande universitet och högskolor. Endast härigenom kan forskningen få en adekvat resurstilldelning och därmed förmåga att attrahera goda forskare och en möjlighet att uppfylla nödvändiga höga kvalitetskrav. För det andra: Det inom högskolans närregion verksamma näringlivet skall kunna erbjuda potentiella samarbetsmöjligheter inom de valda forskningsområdena. Härigenom underlättas tillgången på kvalificerade adjungerade forskare och handledare. Den för verksamhetens inriktning och innehåll viktiga uppdragsforskningen får också en naturlig förankring. Väges dessa synpunkter samman kan följande områden utkristalliseras: - Industriella värmeprocesser med speciell inriktning mot elvärme. - Tillämpad processtyrning och reglering. - Ytors fysikaliska och kemiska egenskaper. - Informationsteknologi. Här arbetar redan en del doktorander i Västerås. - Järnvägsteknik. I samarbete mellan ABB Traction och KT H har inrättats en tjänst som adjungerad professor med huvudsaklig uppgift att utveckla forskning inom järnvägstekn i k. 7
8 Hemställan Med hänvisning till det ovan anforda hemställs l. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anforts om att Västmanlands län som en form av forsökslän får möjlighet att genom en friare resursanvändning arbeta med nexiblare timplaner inom gymnasieskolan, 2. att riksdagen som sin meningger regeringen till känna vad som i motionen an forts om att SÖ:s fordelning av timmar for kommunal vuxenutbildning mellan länsskolnämnderna bör bygga på en bedömning av behovet i de olika länen, [att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anforts om att skapa en "pott" vid CSN for en senare fordelning av vuxenstudiestöd, 1 ] 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anforts om att avvakta folkhögskolekommittens forslag innan ytterligare omfårdelning av elevveckor sker mellan enskilda folkhögskolor, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anforts om 24 nybörjarplatser vid forskollärarutbildningen vid högskolan i Eskilstuna/Västerås, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anforts om tekniska linjer vid högskolan i Eskilstuna/Västerås. 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anforts om Oygteknikerutbildning i Västerås. 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anforts om den framtida utvecklingen vid högskolan i Eskilstuna/Västerås. 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anfårts om forskningsresurser till högskolan i Eskilstuna/Västerås. Stockholm den 24 januari 1989 Roland Sundgren (s) Berit Oscarsson (!>) Göran Magnusson (s) Yngve Wernersson (s) ' t988/89:sf408. 8
Motion till riksdagen. 1988/89: Ub763. av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) Högskoleutbyggnad i Södermanlands län
Motion till riksdagen 1988/89: Ub763 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) Högskoleutbyggnad i Södermanlands län Utbildningsfrågorna har en avgörande betydelse för utvecklingen av arbetsmarknaden i ett län. Flera
Motion till riksdagen. 1985/86: Ub815. Ing-Marie Hansson m. fl. (s) Utbildningsinsatser i Gävleborgs län
Motion till riksdagen 1985/86: Ub815 Ing-Marie Hansson m. fl. (s) Utbildningsinsatser i Gävleborgs län Insatser inom utbildningsområdet har visat sig vara mycket effektiva regionalpolitiska instrument.
Motion till riksdagen. 1989/90: Ub584. av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) Högskolan i Karlstad
Motion till riksdagen 1989/90: Ub584 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) Högskolan i Karlstad Högskolan -en viktig resurs för länet Högskolan i Karlstad med ca 4 000 studerande är av utomordentligt
Motion till riksdagen 1988/89: Ub827 av Marianne Stålberg m. fl. (s) Utbildningspolitikens inriktning i nedre Norrlands inland
Motion till riksdagen 1988/89: av Marianne Stålberg m. fl. (s) Utbildningspolitikens inriktning i nedre Norrlands inland Riksdagen har med bifall till regeringens proposition 1987/88:64 till Särskilda
Positionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad
180928 justerat efter beslut i styrelsen för Regionsamverkan Sydsverige Positionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad Introduktion Regionsamverkan
Motion till riksdagen. 1989/90: Ub725. av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad. Utbyggnad av ett universitet i Karlstad
Motion till riksdagen 1989/90: av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad Utbyggnad av ett universitet i Karlstad Om inga särskilda åtgärder vidtas kommer utvecklingen i Sverige att
ETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD
ETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD POSITIONSPAPPER REGIONSAMVERKAN SYDSVERIGE ARBETSMARKNAD/KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2018 1 2 INTRODUKTION Regionsamverkan Sydsverige är ett samarbetsorgan
Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå
1 (6) 2000-09-26 230.2000-607 Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå Vision, mål och uppdrag Utbildningskommunen Eksjö ska erbjuda:. en vuxenutbildning som
Statistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå
Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås Inledning I denna artikel presenteras statistik över utbildningsnivå och studiedeltagande för befolkningen som bor i Västerås. Underlaget kommer från Statistiska
Motion till riksdagen. 1987/88:A415 av Olle Svensson m. fl. (s) om regionalpolitiska insatser inom Södermanlands län
Motion till riksdagen 1987/88: av Olle Svensson m. fl. (s) om regionalpolitiska insatser inom Södermanlands län Nyårets redovisning av befolkningsutvecklingen i Södermanlands län innehöll den positiva
Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:334 av Berit Högman m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
Motion till riksdagen 1988/89: Ub662
Motion till riksdagen 1988/89: Ub662 av Göran Engström och Birgitta Hambraeus (båda c) Idrottsinstruktörsutbildning vid högskolan Falun/Borlänge, m. m. Om inrättandeaven instruktör/tränarutbildningvid
Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,
Statistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå
Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås Inledning I denna artikel presenteras statistik över utbildningsnivå och studiedeltagande för befolkningen som bor i Västerås. Underlaget kommer från Statistiska
Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux (Ds 2015:60) Remiss från Utbildningsdepartementet
PM 2016:47 RIII (Dnr 110-2087/2015) Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux (Ds 2015:60) Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
HÖGSKOLEUTBILDNING FÖR NYA JOBB MAGDALENA ANDERSSON TALLA ALKURDI 11 AUGUSTI 2014
HÖGSKOLEUTBILDNING FÖR NYA JOBB MAGDALENA ANDERSSON TALLA ALKURDI 11 AUGUSTI 2014 STOR BRIST PÅ HÖGSKOLEUTBILDADE YRKESGRUPPER ANTAL LEDIGA JOBB I EKONOMIN 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10
Motion :2196. av Claes Elmstedt m. fl. med anledning av propositionen :93 om genomförande av totaldimensionerad högskola
lo Motion 1978179:2196 av Claes Elmstedt m. fl. med anledning av propositionen 1978179:93 om genomförande av totaldimensionerad högskola Utbildningsutskottet framhöll i sitt betänkande 1978/79:15 bl. a.:
Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad )
1 Om 50 procentmålet Inledning Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell 2005-12-18, rättad 2006-01-04) Denna rapport handlar om målet att på sikt skall 50 procent av varje årsklass ha
Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet
Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att
Gymnasieskolan och småföretagen
Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad
Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!
Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan
Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)
Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits
Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent
Högskolan Väst Kort om högskolan Högskolan Väst, som hette Högskolan i Trollhättan/Uddevalla fram till 2006, tillhör landets yngsta högskolor. Den finns idag i tre städer: Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg,
Motion till riksdagen. 1985/86: Ub836. Rune Backlund och Kersti Johansson (c) Högskoleutbildningen i J ön köpings län
Motion till riksdagen 1985/86: Rune Backlund och Kersti Johansson (c) Högskoleutbildningen i J ön köpings län J ön köpings läns industri- och sysselsättningsstruktur lönköpings län har en industri- och
KAMPEN OM KOMPETENSEN
NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.
Prop. 1997/98:62. Distansstudier inom folkbildningen
nätet SUNET till att också omfatta landets folkbibliotek och statliga museer. Utvidgningen av SUNET skapar en gemensam infrastrukturell grund för alla berörda organ. Det kommer att ställas höga krav på
Motion till riksdagen 1987 /88:Ub809 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c) om ökad utbildning
Motion till riksdagen 1987 /88: av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c) om ökad utbildning Mot. 1987/88-810 Det utbud av utbildning som finns vid Högskolan i Karlstad bör bibehållas och byggas ut. Fortsatt
Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument
Ale - målbeskrivningen är detaljerad och - ska skapa företagsförlagd utbild- - ska öka valideringsmöjligheterna - satsningar på alternativa undervisinriktar sig på verksamhetens ning/lärlingsutbildning
Från T4 till högskoleingenjörsutbildning
Från T4 till högskoleingenjörsutbildning och Hur få flera ungdomar att välja det naturvetenskapliga programmet? Ingemar Lindskoug NyIng Rapport nr 16 1999 1 Från T4 till högskoleingenjörsutbildning 1.
Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg
Kronoberg Växjö 2011-11-17 Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg Socialdemokraterna i Kronoberg Liedbergsgatan 31 352 32 Växjö T: 0470-711 772 F: 0470-711 782 www.socialdemokraterna.se/kronoberg Ojämn arbetsmarknad
Kunskapslyft ett första steg
2014-04-23 Kunskapslyft ett första steg Sammanfattning - Socialdemokraterna föreslår idag ett första steg i ett kunskapslyft - Inom ramen för det första steget föreslås 30 000 platser inom komvux, yrkesvux
Uppdrag att kartlägga behovet av och informera om högskoleutbildning av relevans för den kommunala kulturskolan
Regeringsbeslut III:8 2018-02-01 U2018/00410/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Enligt sändlista Uppdrag att kartlägga behovet av och informera om högskoleutbildning av relevans
Arbetsmarknaden kräver gymnasiekompetens
Arbetsmarknaden kräver gymnasiekompetens Stefan Löfven 31 mars 2014 AGENDA Gymnasiekompetens krävs på arbetsmarknaden Stora problem i gymnasieskolan Nytt Kunskapslyft Obligatorisk gymnasieskola Utbildningskontrakt
Kommittédirektiv. Utredning om införandet av en yrkeshögskola. Dir. 2007:50. Beslut vid regeringssammanträde den 29 mars 2007
Kommittédirektiv Utredning om införandet av en yrkeshögskola Dir. 2007:50 Beslut vid regeringssammanträde den 29 mars 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en analys av och lämna
Vägar till ny kunskap
Vägar till ny kunskap - Sacos förslag till en modern kompetensutveckling Digitaliseringen av samhället har medfört ökat fokus på livslångt lärande. Sacos utgångspunkt är att vi behöver mer utbildning fördelat
Utbildning för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Yttrande övre remissen Högre utbildning under 20 år (SOU 2015:70) Remiss från kommunstyrelsen
Arbetsmarknadsförvaltningen Staben för utveckling och utredning Tjänsteutlåtande AMN 2015 0229.01.06 Sida 1 (7) 2015-09-10 Handläggare Petra Wårstam Larnhed Telefon: 08-508 35 514 Till Arbetsmarknadsnämnden
Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 9 november 2015
PM 2015:185 RI (Dnr 110-1187/2015) Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 9 november 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar
Samverkansavtal för gymnasieskolorna i Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner
Samverkansavtal för gymnasieskolorna i Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner 2009-07-01 2013-06-30 Samverkansavtal för gymnasieskolorna i Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner 2009-07-01 2013-06-30
Yttrande - En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)
Utbildningsdepartementet Yttrande 2017-02-28 Registrator Dnr: U2016/04660/GV 103 33 Stockholm Yttrande - En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning
Yttrande över remiss av Välja yrke (SOU 2015:97) Remiss från kommunstyrelsen
Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-01-21 Handläggare Tinna Nilsson Telefon: 08-508 35 906 Till Arbetsmarknadsnämnden den 2 februari 2016 Ärende
Sverige ska vara ett land som håller ihop
Sverige ska vara ett land som håller ihop Foto: Folio Bildbyrå Återhämtning i svensk ekonomi BNP-tillväxt 8,0 % 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0 Källa: Egna beräkningar Arbetslösheten sjunker från en hög nivå
Högskolan i Jönköping
Högskolan i Jönköping Kort om högskolan Högskolan i Jönköping drivs i stiftelseform och har därmed större autonomi än de statliga lärosätena. Verksamheten bestäms genom avtal med staten. I avtalet står
Regeringen har även byggt ut lärar- och förskollärarutbildningarna under
Promemoria 2016-09-12 U2016/03765/KOM Utbildningsdepartementet Nyheter för fler lärare: Fler vägar till och tillbaka till läraryrket Nyckeln till att förbättra kunskapsresultaten i den svenska skolan är
Allt fler (kvinnor) till högskolan många har läst både i gymnasieskola och komvux
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Alltfler till högskolan Allt fler (kvinnor) till högskolan många har läst både i gymnasieskola och komvux Ewa Foss 3 Genom utbyggnaden av högskolan och ett ökat intresse
maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona
maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna
Ansökan om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning 2011
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN 1 (1) 2010-09-21 MISSIV ANNE-MARIE SKÖLIN DIREKT NR 0224-551 23 DNR 2010/85 UAN NR 10/48 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden MISSIV Ansökan om statsbidrag
Arbetsmarknadsstatistik och analys för Västsverige
Arbetsmarknadsstatistik och analys för Västsverige (Västra Götaland och Hallands län) April 2017 Innehåll Analys... 3 Statistik... 4 Arbetslösa - öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd
Stor variation i påbörjade högskolestudier beroende på bakgrund
Stor variation i påbörjade högskolestudier beroende på bakgrund Ewa Foss 8 Beroende på kön, den egna utbildningsbakgrunden och föräldrarnas utbildning har mellan 6 och 94 procent av en årskull 25-åringar
Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Komvuxutredningen (U 2017:01) Dir. 2017:125. Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Komvuxutredningen (U 2017:01) Dir. 2017:125 Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017 Utvidgning av uppdraget Regeringen beslutade den 16 februari 2017
Hotell- och turismprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019
Hotell- och turismprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i sin
SOU 2018:71 En andra och en annan chans ett komvux i tiden
1(6) 2018-12-13 Utbildningsdepartementet Åsa Odin Ekman asa.odinekman@tco.se +46725292448 SOU 2018:71 En andra och en annan chans ett komvux i tiden U2018/03652/GV TCO har getts möjlighet att yttra sig
Länsplan för Västmanland Delprojekt 3
Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Uppdraget för delprojekt 3 Syfte: att utveckla en plan för målinriktade och strategiskt långsiktiga insatser i hela länet för att samordna och matcha arbetslivets
Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det
Utbilda för framtidens välfärd
Utbilda för framtidens välfärd Kompetensförsörjning Vad säger andra? Dimensioneringen av högre utbildning inom områdena vård- och lärarutbildningarna fungerar inte tillfredsställande** 1 Antal äldre äldre,
Regeringens proposition 2005/06:74
Regeringens proposition 2005/06:74 Kvalificerad yrkesutbildning som uppdragsutbildning Prop. 2005/06:74 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Harpsund den 16 mars 2006 Göran Persson Lena
Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.
Fem frågor till riksdagspartierna inför valet 2014 1. Anser ni att de studiemotiverande folkhögskolekurserna ska få fortsätta efter 2014 och därmed också satsningen på extra folkhögskoleplatser på allmän
FOLKBILDNING 1997/98:115
FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse
En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.
I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en
Motion till riksdagen 1986/87 :A480. Andre vice talman Karl Erik Eriksson och Elver Jonsson (fp)
Motion till riksdagen 1986/87 :A480 Andre vice talman Karl Erik Eriksson och Elver Jonsson (fp) Utvecklingsinsatser Värmland och Dalsland De regionalpoliti ka problemen har förvärrats under 1980-talet.
Yttrande betr betänkande SOU 2009:27 Ta Klass Dnr 2009/27
Datum 2009-07-28 Ruth Rahkola Ordförande Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande betr betänkande SOU 2009:27 Ta Klass Dnr 2009/27 Sammanfattning Piteå kommun instämmer med att en utpräglad elitutbildning
Aktuella frågor för skolan Anna Ekström
Stockholm den 19 oktober Aktuella frågor för skolan Anna Ekström Utbildningsdepartementet 1 Kunskaperna vänder åt rätt håll Sveriges resultat i PISA Sveriges matematikresultat i TIMSS 520 550 Åk 8 510
Arbetsmarknadsstatistik och analys för Västsverige
Arbetsmarknadsstatistik och analys för Västsverige (Västra Götaland och Hallands län) April 2016 Innehåll Inledning... 3 Statistik... 4 Arbetslösa - öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd
Demografiska utmaningar för högskolepolitiken
Demografiska utmaningar för högskolepolitiken (Lars Brandell 2005-11-19) Under de närmaste fem tio åren kommer förutsättningarna för den svenska högskolepolitiken att förändras. Inte minst gäller det de
Motion till riksdagen 1985/86:246. Sivert Andersson m. fl. Vissa bestämmelser om svenskundervisning för vuxna invandrare (prop.
Motion till riksdagen 1985/86:246 Sivert Andersson m. fl. Vissa bestämmelser om svenskundervisning för vuxna invandrare (prop. 1985/86:67) Behandlingen av "svenska för invandrare" (sfi) Den 28 december
Myndigheten för yrkeshögskolan ska i ett första steg
Regeringsbeslut I:20 2009-12-17 U2009/7341/SV Utbildningsdepartementet Myndigheten för yrkeshögskolan Box 145 721 05 VÄSTERÅS Uppdrag till Myndigheten för yrkeshögskolan att utreda förutsättningarna för
Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2015
Ulbildningsstatistik Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2015 I denna promemoria beskriver vi officiell statistik om elever, kursdeltagare och studieresultat i kommunal vuxenutbildning år
Högskoleutbildning för nya jobb
2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas
Högskoleutbildningens regionala fördelning
1 Högskoleverket 26 februari 2002 Stig Forneng Högskoleutbildningens regionala fördelning Efter den utbyggnad som skett de senaste femton åren är högskoleutbildningen relativt jämnt fördelad över landet.
Uppdragsutbildning för förskollärare Skrivelse av Lotta Edholm (L)
PM 2016:203 RIV (Dnr 108-1741/2015) Uppdragsutbildning för förskollärare Skrivelse av Lotta Edholm (L) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse av Lotta Edholm (L)
Återkommande utveckling. Om behovet och utformningen av ett omställningsuppdrag till högskolan.
Återkommande utveckling Om behovet och utformningen av ett omställningsuppdrag till högskolan. Behovet av ett omställningsuppdrag Utbildning skapar tillväxt genom högre produktivitet, bättre förmåga att
En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor
Bilaga Promemoria Utbildningsdepartementet 2016-08-23 U2016/03475/S En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 6 1 Författningsförslag... 12
Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010
Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis
Kultur och idrott för större gemenskap och minskat utanförskap
Kommittémotion Motion till riksdagen 2017/18:3071 av Olof Lavesson m.fl. (M) Kultur och idrott för större gemenskap och minskat utanförskap Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det
Datum Bilaga Sid Dnr 0360/06
2006-04-18 Sid 1 Förslag till yttrande över Gymnasieentreprenörsutredningens betänkande Skola & Samhälle (SOU 2006:1) Utbildningsnämnden har av stadskansliet uppmanats att senast den 10 maj 2006 lämna
En försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor
Promemoria 2013-07-03 U2013/4305/S Utbildningsdepartementet Enligt sändlista En försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor Sammanfattning Inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet)
Motion till riksdagen. 1988/89 :T534 av Hans Gustafsson m.fl. (s, m, c, vpk) Blekinge kustbana
Motion till riksdagen 1988/89 :T534 av Hans Gustafsson m.fl. (s, m, c, vpk) Blekinge kustbana Under våren 1988 fattade riksdagen beslut med anledning av regeringens proposition ( 1987/88 :50) "Trafikpolitiken
MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ
MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och
Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete
Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag 1 (6) Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete Sammanfattning
Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen
Tjänsteutlåtande Rektor 2014-11-17 Stefan Quas 08-590 976 24 Dnr: stefan.quas@upplandsvasby.se UBN/2014:232 33204 Utbildningsnämnden Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen Förslag
På organisatorisk nivå visar NNS erfarenheter på att:
D A T U M 131213 D I A R I E N R Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan, SOU 2013:74 Nationella
:22 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning :23 Linnéuniversitetet: Grundutbildning
PROP. 0/: UTGIFTSOMRÅDE 6 Tabell 8.: Härledning av anslagsnivån 0 05 0 0 0 05 Anvisat 0 59 9 59 9 59 9 59 9 5 8 805 77 7 6 Beslut -5 5-6 78-8 0-9 66 anslag 559-5 -70-8 58 Övrigt -80-80 anslag 56 76 565
EN MODERN SAMVERKANSFORM
EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.
Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 30 september 2016
PM 2016:148 RIII (Dnr 110-956/2016) Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 30 september 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Remissvar: För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)
Handläggare: Sebastian Lagunas Rosén Datum: 2017-03-22 Dnr: PA2-3/1617 Remissvar: För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) Sveriges förenade
Socioekonomisk ersättning till för- och grundskola 2017
Socioekonomisk ersättning till för- och grundskola 2017 Sandra Backlund Kristofer Fagerström Rapportnr: Bun 2016/108 Juni 2016 2016-05-11 1 (5) Innehåll 1. BAKGRUND... 2 2. UTGÅNGSPUNKTER... 2 3. FÖRSLAG
Motion :1350. av Helge Hagberg m. fl. om delning a, Kävesta folkhögskola
Il Motion 1978179:1350 av Helge Hagberg m. fl. om delning a, Kävesta folkhögskola l folkhögskoleutredningens huvudbetänkande (SOU 1976: 16) anförs att enligt utredningens uppfattning "bör de nu existerande
Sveriges bästa skolkommun 2014
2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun
Brett deltagande i högskoleutbildning
Promemoria 2017-07-18 Utbildningsdepartementet Brett deltagande i högskoleutbildning Sammanfattning Promemorian innehåller ett förslag till ändring i högskolelagen (1992:1434) som innebär att universitet
Avsiktsförklaring S2016/01389/SF. Till socialförsäkringsministern och Pensionsgruppen
Rapport 2016-09-19 S2016/01389/SF Socialdepartementet Till socialförsäkringsministern och Pensionsgruppen Avsiktsförklaring Pensionsgruppen har i en överenskommelse dels konstaterat att det behöver vidtas
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016
Enheten för gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016 I denna promemoria beskriver vi officiell statistik om elever, kursdeltagare och studieresultat
Almegas proposition 2012/ Del 1. Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet ALMEGA- Prop. 2012/1
ALMEGA- Biblioteket Almegas proposition 2012/ Del 1 Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet Prop. 2012/1 Ungdomsarbetslösheten fortsätter, trots en rad åtgärder de senaste åren, att vara ett av våra största
Mats Söderberg. Finanssektionen, sektionen för Skola o Barnomsorg
Cirkulärnr: 1995:22 Diarienr: 1995/0094 Handläggare: Sektion/Enhet: Karin Skilje Mats Söderberg Datum: 1995-01-13 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Finanssektionen, sektionen för Skola o Barnomsorg Ansvarig/a
2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola
2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför
HÖSTBUDGET. Investeringar för fler jobb
HÖSTBUDGET 2018 Investeringar för fler jobb 1 Sammanfattning Tydligare krav under etableringen 90 000 fler utbildningsmöjligheter Enkelt anställningsstöd Sänkt skatt för växande företag 2 AGENDA Läget
Kompetensförsörjningsdagarna. 25 april Christina Hassel Gymnasie- och vuxenutbildningsenheten. Utbildningsdepartementet 1
Kompetensförsörjningsdagarna 25 april 2017 Christina Hassel Gymnasie- och vuxenutbildningsenheten Utbildningsdepartementet 1 Livslångt lärande och stärkt kompetensförsörjning Möjliggöra vuxnas lärande
C3L Centrum för LivsLångt Lärande
Utvecklingsförvaltningen C3L Centrum för LivsLångt Lärande Enhetsplan 2008 Syfte Syftet på nämndnivå: Med hjälp av olika utbildningar, sysselsättningsåtgärder och effektiva insatser ge kunskaper, färdigheter
Varför Region Skåne är intresserad av att arbeta med SI
REGIONAL UTVECKLING Varför Region Skåne är intresserad av att arbeta med SI David Lindén Näringsliv och Arbetsmarknad 5 mars 2019 E-hälsostrategi för Region Skåne 2016 2010 REGIONAL UTVECKLING Det öppna
Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik oktober 2017
FAKTAUNDERLAG Västmanlands län Stockholm, 2017-11-13 Marcus Löwing Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik oktober 2017 Till arbete Antalet personer som fått arbete uppgick till 1 172 under oktober månad.