Seminarium 19 mars Projekt förebyggande

Transkript

1 Nationell konferens 2015 Jämlik hälsa och vård Seminarium 19 mars Projekt förebyggande Annika Sundelin, Christoffer Johansson, Anna Friberg, Matti Leijon och Shirin Bartholdson. Moderator: Lisa Österberg Värd: Rebecca Jensen

2 Citat Metoden hjälper mig att på ett respektfullt sätt närma mig dessa frågor och att göra patienten delaktig i samtalet ++++ Något jag tycker om är möjligheten att förena MI med hur jag redan jobbar idag och att det blir en fördjupning av jobbet Folkhälsa och samhällsmedicin annika.sundelin@liv.se

3 Motiverande Samtal Förändringsprat Känna igen Hämta fram Förstärka Skalfrågor Ambivalensutforskning Information i dialog Meny/Agenda Förändringsplan Rulla med motstånd Öppna frågor Reflektera Affirmationer Täta sammanfattningar Empati Samarbete Autonomi Hämta fram Efter en ide av Viv Mumby bearbetat av Utbildargruppen MI Värmland

4 Starten för MI utbildning för Landstinget i Värmland LiV 2002 Primärvården hade svårt att ta hand om alkoholpatienter, varför? Vad gör man med dem? Kunde MI vara ett sätt? Projektansökan Introduktion Motiverande intervjuteknik i Värmland Folkhälsa och samhällsmedicin annika.sundelin@liv.se

5 läkare fick två dagars utb av Astri Brandell Eklund och Sven Andreasson. Riskbruksarbete med hjälp av motiverande Samtal. Hela VC på en gång, halvdag med patientenkät före och efter utb Riskbruksprojektet i Värmland 2007 önskemål om mer MI utb. Grundkurs nr 1 startade med Karin Nylinds hjälp Representant för Karlstad kommun och LiV träffas på en TNT utbildning i Norrköping

6 Starten för MI utbildning för Karlstad Kommun Karlstad var modellkommun för missbruks- och beroendevård via regeringens satsning Mobilisering mot Narkotika. Första delen i satsningen innehöll bland annat att samtliga inom projektet erbjöds MI grundutbildning med extern utbildare. Med stöd av Socialstyrelsen och Karolinska institutet fortsatte satsningen med ett implementeringsprojekt som involverade Karlstad, Örebro och Botkyrka.. Modell från kriminalvården med träningsgrupper användes och stöd gavs från Miclab med kodning, återkoppling och kvalitetssäkring. Erfarenhetsutbyte med de andra modellkommunerna visade bland annat på betydelsen av chefernas roll i arbetet samt vikten av fortsatt träning efter grundkurs. Folkhälsa och samhällsmedicin annika.sundelin@liv.se

7 Samverkan Karlstad kommun Delvis gemensam utbildnings material samt upplägg o utbyte av utbildare Fokus på implementering med hjälp av träningsgrupper, fördjupningsdagar samt metodstödjare.

8 Utbildargruppen MI Värmland idag 11 personer varav sex har TNT utbildning Utbildare från olika yrkesgrupper Olika kön Alltid två utbildare vid grundkurserna

9 MI Introduktionsutbildningar Från en halv dag till heldag, Karlstad universitet Tandhygienistutbildningen Socionomutbildningen Distriktssköterskeutbildningen Hälsoinspiratörerna till de hälsofrämjande arbetsplatserna Kontaktsjuksköterskorna inom ca vården

10 Utveckling av MI grundkurs 2+1 dag, inklusive inspelning av samtal Blandade yrkesgrupper Olika verksamheter deltagare 2 utbildare

11 Landstingets folkhälsostrategi

12 Aktuellt 2015 Landstinget i Värmland Vissa verksamheter har krav på att samtliga ska ha MI utbildning. Hälsofrämjande arbetsplats i alla verksamheter Implementering av De Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder pågår -tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Projekt bättre levnadsvanor inom psykiatrin har permanentats Projekt standardiserad utskrivningsprocess har permanentats Projekt Rådgivning om levnadsvanor till patienter inför och under cancerbehandling i startgroparna MI -café

13 Aktuellt 2015 Karlstad kommun Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Förvaltningen har fyra MI-tränare (varav två är medlemmar i MINT) och ca 30 metodstödjare. Alla medarbetare erbjuds grundkurs i MI (finns som ett mål i den övergripande utbildningsplanen att alla ska ha MIutbildning och använda MI som förhållningssätt i arbetet). Alla ska erbjudas möjlighet till fortsatt träning efter genomförd grundkurs. Metodstödjare ansvarar för träningsgrupper i sina verksamheter. Repetitionsdagar (hel eller halv) anordnas baserat på verksamheternas behov. Fördjupningsdagar minst en gång per termin (förutom den stora gemensamma fördjupningsdagen tillsammans med landstinget). Två kurser med MI för chefer har genomförts.

14 Utvärdering Efter varje kurstillfälle 2011 Rapport MI En undersökning om deltagarnas syn på grundkurs i Motiverande Samtal , Karolinska Institutet utvärdering och utveckling av utbildningar i Motiverande Samtal inom hälso- och sjukvården implementering av MI i Sverige. Forskningsrapport november 2014

15 Framgångsfaktorer? Utbildargruppen Gemensam och regelbunden utveckling Samordning/organisation/projekt Chefer Chefsutbildning Beslut/implementeringsplan/kvalitetssäkring Egen budget för MI arbete Metodstödjare Metodstödjarutbildning Träningsgrupper

16 Utmaningar Förankra ett utbildningskoncept som är mer än bara grundkurs Obligatoriskt från chefen eller ej? Kvalitetssäkring hur/på vilket sätt/för vilka? Ambitionsnivå? Träningsgrupper Tid och anpassning till olika arbetsplatser Metodstödjarrollen svår! MET utbildning

17 Friskvårdslotsen Initiera, motivera och följa upp fysisk aktivitet utifrån ordination av Fysisk aktivitet på Recept, FaR

18 Upplandsmodellen Upplands Idrottsförbund utförare sedan 2005 Upphandlat uppdrag - Uppsala län Hälsopedagoger - Motiverande samtal via telefon Flera vägledande samtal med varje individ för ökad fysisk aktivitet under 4-6 mån Aktivitetskatalog med friskvårdsaktörer i hela länet Motion i Uppland Alla åldersgrupper

19 Förskrivare av FaR All legitimerad personal inom vården Individen erbjuds kontakt med Friskvårdslotsen Samtycke till kontakt med Friskvårdslotsen En ordination inte en remiss

20 Första samtalet Information om Friskvårdslotsen Kartläggning av nuvarande situation/ orsak till recept Uppskattning av nuvarande fysisk aktivitetsnivå Vilka önskemål har patienten Målsättning Självskattad hälsa: EQ5D Vidare kontakt

21 Uppföljningssamtal Uppföljning av första samtalet Kartläggning av nuvarande situation Målsättning Framgångsfaktorer/hinder Vidare kontakt med Friskvårdslotsen

22 Avslutande samtal Uppföljning av tidigare samtal Kartläggning av nuvarande situation Framgångsfaktorer/hinder Självuppskattad hälsa: EQ5D Återrapport till Förskrivaren

23 Sammanfattningsvis - Så här arbetar vi med FaR och Friskvårdslotsning i Uppland. Legitimerad personal inom vården förskriver FaR, erbjudande om friskvårdslotsning. Hälsopedagoger hjälper till att hitta lämplig aktivitet samt ger motivationsstöd via telefon. Träning på egen hand och/eller hos förening/ träningsanläggning/ patientförening till ordinarie avgifter.

24 se se Ta en titt och låt dig inspireras!

25 Vad kan regionala cancercentrum (RCC) addera till befintligt folkhälsoarbete? HFS-konferensen mars 2015 Jämlik hälsa och vård Anna Friberg, enhetschef och verksamhetsutvecklare prevention och tidig upptäckt på RCC Syd

26 Fakta Prognoser visar på en dubblering av cancerprevalensen fram till år Män, 130 % fler, kvinnor 70 % fler Ökad medellivslängd samt befolkningstillväxten är den viktigaste förklaringen till att prevalensen ökar.

27 Fakta Enligt WHO kan upp till 30 procent av all cancer förebyggas genom att minska riskbeteenden t ex ohälsosamma levnadsvanor. De som lever under sämre socioekonomiska förhållanden har större risk att insjukna och dö i cancer. Skillnaderna är till största del kopplade till samverkande faktorer, t.ex. ohälsosamma levnadsvanor och andra typer av riskexponeringar.

28 RCC Norr RCC Uppsala-Örebro RCC Stockholm-Gotland RCC Väst RCC Öst RCC Syd

29 Målsättning Minska risken att insjukna i cancer Öka kvaliteten i cancervården från ett patientperspektiv Förlänga överlevnaden och öka livskvaliteten Minska regionala skillnader i överlevnadstid Minska skillnader mellan befolkningsgrupper i sjuklighet och dödlighet

30 Utvecklingsarbete inom följande områden o Förebyggande insatser och tidig upptäckt av cancer o Vårdprocesser o Psykosocialt stöd, rehabilitering och palliativ vård o Patientens ställning i cancervården o Utbildning och kompetensförsörjning o Kunskapsstyrning o Klinisk cancerforskning och innovation o Ledningsfunktion, samverkan och uppföljning av cancervårdens kvalitet o Utvecklingsplan för cancervården i sjukvårdsregionen o Nivåstrukturering/arbetsfördelning

31 Cancerstrategin (SOU 2009:11) Ett av huvudmålen i cancerstrategin är att minska cancerinsjuknande. Strategin innehåller två huvudspår: Preventiva hälsofrämjande insatser Screening för tidig upptäckt av cancer. Därtill ska regionala skillnader i insjuknande och överlevnad minska samt skillnaden minska mellan olika befolkningsgrupper.

32 Cancerstrategin (SOU 2009:11) För sjukdomar som är svåra att bota, däribland cancer, är de befolkningsinriktade preventionsstrategierna särskilt viktiga. Dessa innebär både allmänna hälsofrämjande åtgärder riktade till hela befolkningen och strategier som siktar mot grupper med högre risk att utveckla en viss sjukdom.

33 Cancerstrategin (SOU 2009:11) Den nationella cancerstrategin fastslår att riskfaktorer för cancer såsom: Tobaksrökning, fetma, brist på fysisk aktivitet, hög alkoholkonsumtion och överdriven exponering för UVstrålning måste ges betydligt större uppmärksamhet i samhällets folkhälsopolitik. Dessutom att folkhälsopolitiken saknar de tydliga mål och strukturer som behövs för att förhindra levnadsvanerelaterat insjuknande i cancer och andra stora folksjukdomar. Möjligheterna att positivt påverka den framtida utvecklingen tas därmed inte tillvara i den utsträckning som är möjlig.

34 Cancerprevention Omfattar de samlade insatser som görs på individ, grupp och samhällsnivå för att minska risken för uppkomst av cancer. Dessa insatser inkluderar främjandet av hälsosamma levnadsvanor och stödjande miljöer som underlättar för befolkningen att göra hälsosamma val samt sjukdomsförebyggande insatser. Störst effekt erhålls vid en kombination av insatser på individ och samhällsnivå.

35 Cancerfrågan berör fler än sjukvården SOU: 2009:11 Cancerstrategin har fokus på både primär- och sekundärprevention. Primärprevention lyfts särskilt och betonas som den mest effektiva och långsiktiga strategin för att minska cancerbördan. Då krävs samverkan mellan: Landsting/regioner Kommunerna Länsstyrelsen Universitet och högskolor Sveriges kommuner och landsting Myndigheter som: - Socialstyrelsen - Folkhälsomyndigheten - Försäkringskassan - Arbetsförmedlingen Nätverk och intresseorganisationer Näringsliv

36 RCCs preventiva uppdrag Mål: Arbeta för att förverkliga de preventiva intentionerna i den nationella cancerstrategin. Strategier: 1)Främja kunskapsstyrning för ett bättre cancerpreventivt arbete 2)Arbeta med metod- och kunskapsutveckling och stimulera till mer forskning relaterat till cancerprevention 3)Kunskapsspridning angående cancerprevention. 4)Initiera och stödja samverkan med andra aktörer i det gemensamma arbetet för en god hälsa på lika villkor i befolkningen

37 1. Främja kunskapsstyrning RCC kan t ex: Utarbeta, implementera och följa upp en cancerpreventionsplan för sjukvårdsregionen. Stödja implementeringen av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Stödja vårdprogramgrupperna. Verka för att den cancerpreventiva aspekten beaktas i remissvar för kommunala översiktsplaner. Via den nationella arbetsgruppen för prevention bedriva gemensamt utvecklingsarbete i enlighet med fastställda beslut i RCC Samverkan

38 2. Metod- och kunskapsutveckling RCC kan t ex: Stödja och följa pågående arbete inom ramen för nationell och regional epidemiologisk bevakning (ex införa solvanor i folkhälsoenkäter) Vara en aktiv länk mellan folkhälsoarbetet och cancerepidemiologisk bevakning Använda och vidareutveckla Hälsokalkylatorn för att motivera till politiska beslut till förmån för preventiva insatser. Initiera, medverka i och/eller stödja projekt avseende cancerprevention. Ta fram kunskapsöversikter för cancerpreventiva insatser Stimulera till mer forskning relaterat till cancerprevention Sammanställa och utveckla indikatorer för preventiva insatser

39 3. Kunskapsspridning RCC kan t ex: Årlig cancerpreventionsrapport inklusive indikatorer för att möjliggöra uppföljning, jämförelser samt förbättringar av det cancerpreventiva arbetet. Aktivt samarbete med Stödja användandet av kunskapsbaserade metoder t.ex Tobaksfri-duo. Använda RCC Samverkans gemensamma hemsida som en plattform för kunskapsspridning Arrangera konferenser, seminarium och workshops (nationellt, regionalt och lokalt) Samverka med patient- och närståendeföreningar Tillgängligöra den europeiska kodexen för cancerprevention

40 4. Samverkan RCC kan t ex: Initiera och stödja samverkan, medverka i strategiska nätverk och verka som länk mellan olika aktörer och organisationsnivåer där cancerprevention är relevant Verka för och tillsammans med andra aktörer belysa det viktiga i att arbeta för en god hälsa på lika villkor i befolkningen i allmänhet och för cancerprevention i synnerhet.

41 Fokusområden för strategiskt arbete Främja goda levnadsvanor; Tobaksfrihet Minska andelen med övervikt och fetma Fler fysisk aktiva och minska andelen stillasittande Goda matvanor Sunda alkoholvanor Sunda solvanor Sjukdomsförebyggande insatser: Arbete för ökad täckningsgrad HPV vaccinering, deltagande i projekt rörande Tamoxifen-behandling av kvinnor med högrisk för bröstcancer Samt främja perspektiven; Ökad jämlikhet i hälsa Tidiga insatser med fokus på barn och unga

42 Jämlikhet i hälsa Cancerprevention Tidiga insatser

43

44 Nationell konferens 2015 Jämlik hälsa och vård Tack för ert deltagande! Välkomna till ett nytt seminarium imorgon kl

45

46