Gott Nytt 2009! Årsmöte i Villaföreningen. Skriv in i almanackan redan idag!

Transkript

1 NR Årsmöte i Villaföreningen Gott Nytt 2009! torsdagen den 19 november Skriv in i almanackan redan idag! Dessutom lite om: Lågenergilampor Hundbajs Katja på biblioteket Järnvägen med mera...

2 Vice Ordförande har ordet! Välkommen till ännu ett nummer av Svanetorparen. Som du ser har vikarien ryckt in igen, här på ledarplats. Jag hoppas du kommer att finna dessa sidor läsvärda. Det är ju alltid svårt att tillfredsställa alla, men det finns ett bra sätt för dig som på något sätt känner dig missnöjd eller missgynnad, eller du som känner dig tillfreds eller glad och nöjd med något som berör vår förening, eller du som har funderat på något och undrar om det är mer än du som har funderat på just detta, att dela med dig av dessa tankar och känslor. Det är återigen dags (tänk vad fort tiden går) för årsmöte i Svanetorps villaförening. Jag vill uttrycka min förhoppning om att just du som läser detta bockar för den 19 november i almanckan och tar tillfället i akt att komma. Denna gång träffas vi nere på Dalslundsskolan och jag är rätt säker på att vi får en trevlig stund tillsammans. Välkommen! I detta nummer kan du läsa bland annat om vår utflykt till Hallands väderö som vi gjorde den 28 juni. Jag vill passa på att tacka alla som ville följa med och särkilt tack till Maj-Britt och Göran Larsson för texten om utflykten. Dessutom finner du lite om vår kräftskiva, vår tidigare ordförande Bengt Dagstam har återigen fattat pennan och gett ett generöst bidrag till tidningen, du hittar nyttig och viktig information om lågenergilampor, med mera. Håll till godo! Med vänlig hälsning Ola Göransson Vice Ordförande Var la jag nu Svanetorparen... Klicka in på under fliken Svanetorparen hittar du aktuellt nummer och tidigare nummer av Svanetorparen. Styrelsen består av: Ordförande: Annika Jönsson Kjellssons väg 14 annika.jonsson@rechon.se Vice Ordförande: Ola Göransson Päronvägen 8 ola@attentpd.se Kassör: Börje Nilsson Vallmovägen 4 borje.nilsson@lm.lrf.se Övriga ordinarie ledamöter: Marianne Tackman Svanetorpsv. 23 marianne.tackman@telia.com Jan-Eric Persson Lavendelvägen 2 jan-eric.persson@sydnet.net Martin Walder Päronvägen 23 martin@walder.se Suppleant: Anders Kronvall Päronvägen Revisorer: Jane Arildsson Erna Jönsson 2

3 Villaföreningens utflykt 28 juni gick till Hallands väderö Vi samlades en lagom stor grupp vid Kullens lekplats vid Ljungvägen på morgonen för avfärd till Torekov och båten över till Hallans Väderö. Väl på plats i hamnen på ön mötes vi av vår guide Bengt Kollberg. Han började med att berätta om öns historia, hur den bildats, varför den skånska ön heter Hallands Väderö och varför ön ägs av svenska kyrkan genom församlingen i Torekov. Därefter ställde vi av våra ryggsäckar med medhavd matsäck och började vår ca, 2 timmar långa vandring runt på ön. Vår guide Bengt gjorde många stopp under färden och berättade om tidigare bebyggelse på ön, växtligheten, djurlivet (många fågelarter) och mineralerna som vi träffade på. När vi kom över på öns västra sida kunde vi se (min höjdpunkt) sälarna ligga och sola på klippöarna i havet. Promenaden fortsatte förbi fyren på västra sidan där det även finns lägenheter i gamla fyrmästarbostaden som man kan hyra via Svenska Kyrkan. Den sista etappen på vår vandring gick genom en bok- och ekskog. Bengt berättade att när man passerade en gammal ek så skall man av vördnad för trädets långa och betydelsefulla historia lyfta på hatten. Tillbak vid starten för vår vandring lämnade vår mycket duktige guide Bengt Kollberg oss (vi tackade för en mycket inspirerande guidning med en varm applåd). Nu plockades matsäckarna fram och vi sökte till lämpliga rastplatser. Halv fem tog vi båten tillbaka till Torekov, där minibussen väntade på oss. Solen stod fortfarande högt på himlen och glittrade härligt i vågorna. På hemfärden i bussen pratade vi om, vilken härlig och intressant dag vi hade haft tillsammans på Hallands Väderö. Ett stort tack till Villaföreningen och deras representanter på resan Martin och Ola för en välarrangerad utflykt. De hade också beställt ett perfekt utflyktsväder. Maj-Britt och Göran Larsson Drygt 30 festdeltagare på kräftskivan! Den 8 augusti, på självaste Drottningens namnsdag, sattes villaföreningens tält upp på tunnellekplatsen. Lite blåst i tältdukarna hindrade oss inte från att duka upp ett rejält långbord, med plats för de drygt 30 deltagare som anmält sig till årets kräftskiva. Det dukades fram härliga pajer, sallad, bröd och ost och var och en hade försökt hitta de största och mest välsmakande kräftorna i Burlövs frysdiskar. Tipsrunda, allsång, kubbspel och kräftsörplande var några av ingredienserna denna kväll. Vi som var där tyckte det var en mycket trevlig kväll, väl värd att göra till årlig tradition. Styrelsen tackar alla deltagare för all hjälp, pajbakning, tältresning, uppröjning mm. Ola Göransson 3

4 Tillbakablickar och minnesord Under vår villaförenings historia har ett antal ordföranden hållit i trådarna, för att på bästa sätt tillvarata medlemmarnas intressen. Vissa år har varit speciella, då stora frågor aktualiserats. Då har det varit en fördel för föreningen att ha en extra kunnig och engagerad ordförande. En sådan person hade vi lyckligtvis i början av åttiotalet, när det var dags att byta värmesystem och gå över från olja till naturgas, som var den energi som skulle bidra till ett miljövänligare samhälle. Dåvarande ordförande, Sven-Göran Svensson, tog tag i ärendet och fick en pilotanläggning installerad i sin villa på Vallmovägen 8. Till denna referensanläggning var alla konverterare välkomna. Många tog tillfället i akt att med egna ögon se, hur det kom att te sig hemma i grovköket efter en installation samt få klarhet i de funderingar man hade. Nästa stora projekt Sven-Göran kom att hålla i var när styrelsen bestämt sig för en anslutning till Karstorps samfällighetsförening, så även vi som var boende på andra sidan Bågevägen fick kabel-tv. Som gammal linjemästare på dåvarande Televerket var detta ett uppdrag för Sven-Göran som passade honom som hand i handske. Han ritade kartor över kabeldragningar och gjorde upp arbetsbeskrivningar, så alla som ville göra en insats var klara över vad som gällde. Slutresultatet blev en av Sveriges största enskilda kabeltv-föreningar. De som var med i styrelsen under Sven-Görans ordförandeskap minns med vattnande munnar styrelsemötena med goda pajer, Janssons frestelse och allt annat hemlagat och gott som bjöds. Riktigt festligt blev det när hembakad spettkaka kom på bordet, vilken var framställd över en egenhändigt konstruerad bakmaskin. Nu är allt detta ett minne blott. Vi minns Sven-Göran som en handlingskraftig person som verkligen på allvar engagerade sig i sina uppgifter. Nu finns han inte längre ibland oss. Den 21 juni orkade hans sjukdomsdrabbade kropp inte längre. Sven-Göran blev 77 år gammal. Nerlagd mack OK/Q8-macken nere vid gamla RUSTA, numera BRING, som vi 4 skrivit om tidigare här i SVANETORPAREN, har nu lagts ner (7 september). För flertalet av oss är detta knappast förvånande, med tanke på de literpriser som erbjudits. Vi i villaföreningen tog därför vid olika tillfällen kontaktat med ansvarig och förhållandet togs även upp på OK-stämman, med förhoppningen att få en attraktiv mack på nära håll men förgäves. Priset har oftast legat 20 till 30 öre över vad som erbjudits i Arlöv och Lund men har ibland varit mellan 50 öre till en krona högre. Den felaktiga prissättningen har säkert varit en bidragande orsak till att få kunder velat tanka där och nu är det alltså sluttankat. Hundbajs En hundbajsstation har sedan en tid funnits vid Ingelstadsvägen utmed stigen strax efter Sibirien. Här har en stolpe med sponsorernas namn angivna begåvats med bajspåsar. På motsatta sidan av stigen finns en hundbajsbehållare att lägga sina bidrag i. I skrivande stund har bajspåsarna emellertid lyst med sin frånvaro. Om det är någon som glömt köpa bajspåsar och i stället skapat ett litet lager för eget bruk genom att riva av påsarna från hållaren, eller om det är många hundar som varit extra nödiga på sistone får vara osagt, men det var en fin service, så länge den fungerade. Det gäller därför att vara försedd med egna påsar och helst också en ficklampa som underlättar att finna vad hunden åstadkommit bland höstlöven, nu när höstmörkret fallit (för du som är hundägare skiter naturligtvis inte i skiten). Kaffe med Katja och lite till Vårt kommunalråd Katja Larsson har som målsättning att krympa avståndet mellan medborgare och politiker genom att lyssna på vad kommuninvånarna önskar och förväntar sig av våra folkvalda i kommunen. Alla som har frågor eller åsikter har numera möjlighet att framföra dessa på KAFFE MED KATJATRÄFFARNA på kommunens bibliotek. Katja besöker vårt bibliotek här i Åkarp onsdagen den 4 november mellan kl och Vill du träffa henne tidigare och ventilera dina tankar, finns möjlighet att göra detta på Arlövs bibliotek onsdagen den 14 oktober. Hit återvänder hon även onsdagen den 2 december mellan kl och Ta tillfället i akt och visa ditt samhällsengagemang! Vill du ge dina frågor extra tyngd så skriv ner och över-

5 lämna dem. Då är chansen större att frågorna får ett längre liv. Förhoppningsvis kommer Katjas kaffeträffar att resultera i ett bättre samförstånd mellan kommuninvånare och folkvalda, än vad som varit fallet hittills. I en omfattande medborgarundersökning som Statistiska Centralbyrån gjorde i ett antal kommuner i landet under hösten 2008 (och som kommenterats här i SVANETORPAREN nr ) visade det sig att Burlövs kommun får lägre betyg än genomsnittet på alla delområden. Mest anmärkningsvärt var att man inte nådde upp till godkänt beträffande medborgarnas möjligheter att påverka kommunpolitikerna. Detta kan inte annat än upplevas som en demokratifråga och frågan är vad som gjorts för att förbättra den, eller måste situationen först bli ännu sämre, innan en förbättring sker? Ja, frågan dök osökt upp, när vi för några dagar sedan kunde se i dagspressen, att kommunstyrelsens ordförande säger, att man efter årsskiftet inte kommer att behålla allmänhetens frågestund i samband med kommunfullmäktigemötena. Anledningen härtill är att den upplevs som ett trubbigt forum, säger han. Reaktioner har inte uteblivit och under DEBATT OMKRETSEN i Sydsvenskan har både politiker och kommuninvånare ifrågasatt ställningstagandet. I Sydsvenskan den 17 september citeras Kent Wollmèr (S) kommunfullmäktiges ordförande, där han i Burlövs Kommunguide 2009 skriver att Burlöv är ingen stor kommun, men vi vet vad vi vill och vi kämpar gärna för det; en inställning som har visat sig vara vinnande. Sorgligt nog har vi upplevt att våra politiker inte alltid vill veta vad kommuninvånarna vill. Med stor oro är det många som följer hur planeringsarbetet av markområdena mellan Arlöv och Åkarp fortskrider. Att planera för ett samhälle där inflödet av trafik ökar markant, vilket blir följden av en pendlarparkering och mässanläggning, är knappast att uppfylla de behov k o m m u n i n v å n a r n a främst behöver, nämligen en bättre livsmiljö. Att övrig mark får en bebyggelse av stadskaraktär får Burlöv att upplevas som en förstad med allt vad det innebär. Med tanke på att Burlöv är landets fattigaste beträffande allemansrättslig mark, borde det vara en självklarhet att marken här istället blir ett välbehövligt rekreationsområde som är lättillgängligt för både Arlövs- och Åkarpsbor. Kanske har man inte insett skillnaden mellan välfärd och välbefinnande. Förvånande är att kommunen inte tar kontakt med föreningar, organisationer och kommuninvånare och frågar vad de önskar sig, när kommunen står inför så här stora förändringar. Visserligen har en medborgarenkät gjorts av kommunens miljöstrateg Johan Rönnberg, vilken visade vad kommuninvånarna ville att marken skulle användas till. Av de tillfrågade ville 40 procent att marken skulle bestå av grönområde, 25 procent som jordbruksmark, 22 procent idrotts- och motionsanläggning, 9 procent bostäder, 3 procent handel och 0 procent som industriområde! I vilken utsträckning hänsyn har tagits till de tillfrågades önskemål i det fortsatta planeringsarbetet är en öppen fråga. Osökt uppstår frågan För vem planeras det framtida Burlöv? En satsning på ett rekreationsområde som kommer att motsvara kommuninvånarnas behov under en lång tid framöver och som bidrar till en förbättring av den biologiska mångfalden borde vara en självklarhet i ett modernt samhälle. Höginkomsttagare har krav på en närmiljö med kvalitet. Blir ESS-projektet i Lund vad många hoppas, kommer attraktiva bostadsområden att efterfrågas. Dagens planarbete i vår kommun innehåller knappast något som skapar dragningskraft för denna kategori. Var finns livskvaliteten i det framtida Burlöv? I ett EU-projekt (SAMS) som Burlöv deltog i för några år sedan ingick experter från Naturvårdsverket, Boverket, Länsstyrelsen samt experter från universiteten i Lund och Luleå. Häri drogs riktlinjerna upp för ett framtida Burlöv med livskvalitet. Svar på varför detta projekt framtaget av experter inte fått ligga som grund för planeringsarbetet har inte gått att få. Att vi inte är ensamma om att se betydelsen av grönområden och vad marken skall användas till framgår av en tjänsteskrivelse från Samhällsbyggnadsförvaltningen Område Miljö daterad underskriven av miljöchef och dåvarande miljöstrateg/ inspektör. Här står bland annat att läsa Enligt samrådshandlingen skall bostadsbebyggelse prioriteras med hänsyn till den begränsade marktillgången. Nämnden vill framhålla, att detta inte får ske till nackdel för grönstruktur 5 forts. nästa sida

6 och naturmiljöer. Sammanhängande och varierade grönstrukturer är viktig för att höja kvaliteten på den bebyggda miljön och människors och framförallt barnens välbefinnande. Området är till ytan stort, vilket ger goda möjligheter att blanda viss bebyggelse med mycket grön struktur. Här finns en del befintlig vegetation som kan utgöra en bra grund för ett större sammanhängande grönområde, vilket skulle vara en resurs för både Arlövs och Åkarps befolkning. Ett dammområde för omhändertagande av dagvatten och för rening av Alnarpsåns vatten skulle även lämpa sig bra inom området. Jämför gärna denna text med vår skrivning till kommunen och som finns på vår villaförenings hemsida (www. svanetorp.se) under rubriken skrivelse till kommunen! I vilken utsträckning hänsyn tagits till ovanstående tjänsteskrivelse är också en öppen fråga. Svaren finns förmodligen hos våra folkvalda. Att vara politiker är ju ett förtroendeuppdrag där ödmjukhet och tillit väger tungt. Hur tungt väger dessa kriterier i Burlöv? Under året har en hel del träd av olika anledningar fällts inom kommunen. Återplantering har oftast uteblivit (av ekonomiska skäl?), vilket är olyckligt med tanke på vad träd åstadkommer för att förbättra luftkvaliteten. Utmed Lundavägen syns det exempelvis tydligt var kommungränsen går mellan Staffanstorps kommun som har en allé (och bättre ekonomi?) och Burlövs kommun där inga träd finns. Vad har analysen som gjorts under året beträffande behovet av nyplantering av träd inom kommunen resulterat i? Förhoppningsvis skall vi få ett grönare samhälle, men man frågar sig hur och när? Ja, här blev det många frågor vi önskar svar på. Hoppas Katja har svar på våra funderingar. Radon Problemen med radon i bostäder dyker upp lite då och då. På sistone har frågan ventilerats en hel del i såväl TV, radio som i pressen. En av anledningarna till detta är att WHO rekommenderar att radongränsen sänks till 100 becquerel per kubikmeter. Idag kan en husägare få bidrag som är 50 procent av kostnaden eller max kronor för att sänka radonhalten till 200 becquerel, som är dagens gränsvärde i Sverige. Troligen var nyheten om sänkningen inte känd, när Burlövstidningen nr 8 (september) hade en artikel i ämnet. Här skriver man att Villaägare som inte gjort mätningar tidigare erbjuds nu radonmätning till rabatterat pris. Ett mätpaket med två detektorer kostar kr 250:- (inkl moms). Paketet sänds per post som vanligt brev till Dig. Det är lämpligt att mäta under en tvåmånadersperiod under vinterhalvåret d v s 1 oktober till den 31 mars. Beställ mätpaket hos Samhällsbyggnadsförvaltningen omr. Miljö tel eller e-post samhallsbyggnad@burlov.se Det är främst boende i Ytonghusen som kommer ifråga inom vårt område, men naturligtvis har alla som så önskar rätt att få en mätutrustning. Lyckligtvis har vi ingen markradon inom vårt verksamhetsområde som förvärrar situationen. Vill du veta mer om radon kan du gå in på kommunens hemsida skriv radon i sökrutan och klicka sedan på Radonprogram! Bengt Dagstam Järnvägen Den 7 oktober hade Sydsvenskan en artikel om järnvägsutbyggnaden genom Åkarp. Tre arkitektbyråer har fått lämna förslag som snart ställs ut på biblioteket i Åkarp och Arlöv. Tanken är att kommuninvånarna ska få lämna sina synpunkter på var stationen och övertäckningen gör störst nytta. Stadsarkitekt Mona Svensson tror inte, att något av förslagen kommer att genomföras i sin nuvarande form. Vidare säger hon: Det är ingen tävling, utan nu ska vi värdera skisserna och plocka ut det bästa ur alla. Naturligtvis tycker flertalet, att övertäckningen gör störst nytta, om den blir nära den egna bostaden. Kanske det finns möjlighet att lindra bullret ytterligare, genom att lägga ett tak över vissa delar av tråget, där järnvägen går fram. Det är inte helt lätt att se skillnaden mellan förslaget Banverket kostnadsfritt erbjöd Burlöv i samband med utredningsarbetet och det alternativ parterna slutligen enats om. Kostnaden blir nu 150 mkr, som delas mellan Burlövs kommun och region Skåne. 6 SDS 7 oktober. Grafik: Kalle Elmqvi

7 Ljus i mörkret I dessa mörka tider behöver vi lite extra ljus. Då är det trevligt att lysa upp tillvaron med lampor och belysning. Samtidigt utgör belysning 30 procent av hushållens energikonsumtion och vi måste göra energibesparingar för att komma till bukt med växthuseffekten. Som tur är har det skett en teknikutveckling på belysningsfronten. En ljusslinga i trädet eller busken är stämningsfullt. Energiförbrukningen för ljusslingor kan skilja mycket. En slinga baserad på glödlampor kan ha en effekt på 25 W men en slinga med samma antal lampor som baseras på LED (lysdioder) kan ha en effekt på 3,3 W. Största delen av energin från den glödlampsbaserade slingan blir till värme. En slinga med lysdioder kan visserligen vara lite dyrare i inköp men behöver inte vara det. När man tittar på kostnaden över slingans livstid måste man ta med elförbrukningen i beräkningen. Här är ett räkneexempel. Om ljusslingan är tänd dygnet runt hela december drar glödlamporna 19 kwh medan dioderna drar 2 kwh. Det betyder att du gör en besparing på 17 kwh eller 17 kronor (med ett elpris på 1 kr/kwh) per månad om du byter till dioder. Besparingen är inte bara för plånboken utan också för miljön. Detta är bara ett räkneexempel, det bästa är att ha slingan kopplad till timer och bara ha den tänd när det är mörkt och folk är vakna. Nu skall vi inte gå och slänga våra ljusslingor men nästa gång det är dags att köpa en ny kan det var en god idé att köpa en slinga baserad på LED. Lysdioderna håller dessutom flera gånger längre än glödlampor. När det gäller inomhusbelysning finns också LED lampor men än så länge har dessa ett omysigt ljus. Tills tekniken mognat är det bästa alternativet till glödlampor lysrörslampor så kallade lågenergilampor. Det finns många missuppfattningar om dessa lampor. Nedan följer några frågor och svar om lågenergilampor och energi. Glödlampan ger inte bara ljus utan också värme. Om jag måste skruva upp värmen blir det väl ingen besparing? Drygt 90 procent av glödlampans energi blir till värme. Men studier visar att man i bästa fall har nytta av hälften av värmen, så det är ett väldigt ineffektivt sätt att värma bostaden på. Ett problem är att värmen ofta hamnar på fel ställe: exempelvis uppe i taket istället för under fönstret, där elementen brukar sitta. Lampor lyser även sommartid, när man inte behöver uppvärmning. Det påstås att lågenergilamporna håller upp till timmar, stämmer detta verkligen? 7 Det kan man inte vara säker på. Det finns dåliga produkter på marknaden som har betydligt kortare brinntid. Ett test av Råd & Rön visade att åtta av 23 testade lampor inte höll ens timmar. Men de håller fortfarande flera gånger längre än glödlamporna, och blir allt bättre. Går det inte åt mer energi att tillverka lågenergilampor? Jo, det går åt flera gånger mer energi jämfört med att tillverka glödlampor. Å andra sidan håller de längre. Den stora energivinsten ligger i att lågenergilamporna drar betydligt mindre ström i drift. Över sin livscykel blir lågenergilamporna mycket energisnålare. Lågenergilampor innehåller kvicksilver, hur kan de då vara miljövänliga? Kvicksilvret är ett allvarligt problem. En lågenergilampa innehåller upp till 5 milligram kvicksilver och måste liksom lysrör samlas in på miljöstation. Men totalt minskar faktiskt utsläppen i Europa när energiåtgången minskar, eftersom koleldade kraftverk också sprider kvicksilver. I sammanhanget måste även nämnas att särskilda åtgärder skall vidtas om en lågenergilampa går sönder. Då dessa lampor ofta har hållbarare glas än vanliga glödlampor är detta inte så vanligt men ändå värt att nämna. Kommer vi att se ut som lik därhemma i lågenergilampans sken? Det kommer allt fler varmvita lågenergilampor, men ingen ger lika bra färgåtergivning som glödlampan. Det kan skilja mycket mellan olika lampor. Kräv därför att få se hur ljuset blir redan i butiken. Då kan du även se hur lång tid det tar för lampan att tändas. Det kan ta flera minuter. De sämsta lamporna kommer dock att rensas bort från marknaden, eftersom EU ställer hårdare krav. Elen i Sverige produceras med kärn- och vattenkraft. Då behöver vi väl inte spara? Vårt elnät är hopkopplat med hela Nordeuropa. Om vi minskar vår förbrukning så kan vi exportera vår koldioxidfria el. Martin Walder Referenser:

8 Uthyrningsobjekt Villaföreningen har följande objekt till uthyrning: Högtryckstvätt Kontakta Ola Göransson, Päronv. 8, tel Häcksax Kontakta Börje Nilsson, Vallmovägen 4, tel Partytält, 3x3 m, med lösa väggar Kontakta Ola Göransson, Päronv. 8, tel Stege Kontakta Annika Jönsson, Kjellsons v. 14, Kallelse till årsmöte i Svanetorps Villaförening Härmed inbjudes alla medlemmar i Svanetorps Villaföreningen att närvara vid årsmötet torsdagen den 19 november 2009, klockan Platsen blir Dalslundsskolan, sal 12. Gå in genom huvudingången (bredvid biblioteket) och tag till vänster. Vi sätter upp skyltar så att ni hittar. Vi i styrelsen hoppas på stor uppslutning. Här har ni medlemmar möjlighet att framföra synpunkter på styrelsens arbete, framföra förslag, önskemål, etc. Vi bjuder på kaffe och kaka. Verskamhets- och Kassaberättelse kommer att läggas ut på hemsidan samt att kunna hämtas i tryckt version hos Vice ordförande Ola Göransson, Päronvägen 8, senast en vecka innan årsmötet. Varmt välkomna 19 november. Dagordning vid årsmöte torsdagen den 19 november Mötets öppnade 2 Val av ordförande att leda förhandlingarna 3 Val av sekreterare vid förhandlingarna 4 Val av två justeringsmän att jämte ordföranden justera protokollet 5 Fastställande av röstlängd 6 Fastställande av dagordning 7 Fastställande av mötets stadgeenliga utlysning 8 Styrelsens verksamhets- och kassaberättelse 9 Revisorernas berättelse 10 Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen 11 Fastställande av årsavgift 12 Fastställande av arvoden 13 Val av ordförande för en tid av ett år 14 Val av tre ordinarie ledamöter i styrelsen för en tid av två år 15 Val av två suppleanter i styrelsen för en tid av ett år 16 Val av två revisorer för en tid av ett år 17 Val av två revisorsuppleanter för en tid av ett år 18 Val av valberedning 19 Till årsmötet inkomna motioner 20 Övriga frågor 21 Mötets avslutande