Behandling av ulcerös kolit

Transkript

1 UCandME är en plattform med olika hjälpmedel och information som kan underlätta vardagen för dig med ulcerös kolit, Behandling av ulcerös kolit

2 INLEDNING Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), Inflammatory Bowel Disease är benämningen på en grupp sjukdomar som orsakar inflammation i tarmen. Termen används för sjukdomarna ulcerös kolit, Crohns sjukdom och obestämbar kolit. IBD är en kronisk (långvarig) sjukdom, där symtomen kommer i perioder (skov), avlöst av perioder utan några besvär (remission). Vid ulcerös kolit är endast den innersta delen av slemhinnan i tjocktarmen (kolon) drabbad. Crohns sjukdom däremot kan förekomma var som helst i magtarmkanalen, från munhålan till analöppningen, och kan omfatta hela tarmväggens tjocklek. Även om ulcerös kolit och Crohns sjukdom är olika sjukdomar har de många likheter. I upp till 10 % av alla fall har patienten symtom som stämmer med båda tillstånden. Detta kallas för obestämbar kolit. Den exakta orsaken till IBD är okänd men det finns en del teorier. Genetiska faktorer spelar in. Hos människor av olika etnisk bakgrund förekommer IBD med olika frekvens. Det finns också familjer där IBD är vanligt förekommande. Andra möjliga orsaker är viruseller bakterieinfektioner och faktorer som har att göra med immunsystemet. Immunsystemet är till för att skydda kroppen, men vid IBD verkar det vara överaktivt. Denna överaktivitet är kopplad till inflammation. Psykologiska faktorer kan orsaka akuta skov hos personer som redan har fått diagnosen IBD, men det finns inget som styrker att de orsakar IBD. BEHANDLING AV ULCERÖS KOLIT När alla undersökningar är klara och diagnosen har ställts, beslutar sig läkaren tillsammans med patienten för en lämplig behandling. Faktorer som hur svår sjukdomen är och var den sitter måste bedömas innan man väljer behandling. Läkaren tar också hänsyn till hur väl du kan hantera dina symtom. Det är viktigt att komma ihåg att ulcerös kolit påverkar olika personer på olika sätt. Det kan hända att läkaren måste prova flera behandlingar för att hitta den som passar dig.

3 LÄKEMEDEL VID ULCERÖS KOLIT AMINOSALICYLATER Denna läkemedelsgrupp omfattar mesalazin, olsasalazin och sulfasalazin. Din läkare kanske kallar dessa läkemedel för 5 ASA-läkemedel. Läkaren väljer det läkemedel som är mest lämpat för din sjukdom. 5-ASA läkemedel minskar inflammationen i tjocktarmen och underlättar läkningen av den inflammerade tarmslemhinnan. Läkemedlen är bra för behandling av lindriga till måttliga skov och används för att hålla sjukdomen i remission. Liksom alla läkemedel kan aminosalicylater/5- ASA orsaka biverkningar men alla användare behöver inte få dem. Läs bipacksedeln som medföljer förpackningen för mer information. KORTISON (STEROIDER) Kortison kan användas för att lindra skov. Det är ingen långtidsbehandling. De ges oftast i 8 veckor och börjar med en hög dos som stegvis minskas tills kuren är avslutad. Det är viktigt att man avslutar kuren enligt läkarens anvisningar och inte slutar ta kortisonet tvärt. Kortison kan vara mycket effektivt men kan ha biverkningar såsom ödem (vätska i vävnaderna) och högt blodtryck. Läs bipacksedeln som medföljer förpackningen för mer information. Om du får biverkningar som oroar dig, kontakta din läkare eller sjuksköterska för att få råd. IMMUNMODULE- RANDE LÄKEMEDEL AZATIOPRIN OCH 6-MERKAPTOPURIN Dessa läkemedel ordineras ofta om du behöver upprepade behandlingar med kortison eller om symtomen kommer tillbaka när du minskar kortisondosen. De kallas ibland immundämpande eller immunmodulerade läkemedel. Det kan ta upp till fyra månader för ett immunmodulerande läkemedel att få full effekt och därför kanske du får dem tillsammans med en kortisonkur eller kanske trots att du för tillfället mår ganska bra. Man har sett att de är bra för att förhindra återfall eller skov.

4 Dessa läkemedel kan ge biverkningar som t ex illamående och lägre antal vita blodkroppar, vilket kan göra att du lättare får infektioner. Läs bipacksedeln som medföljer förpackningen för mer information. När du börjar med immunmodulerade medel måste du lämna blodprover varje vecka, sedan varje månad och slutligen var tredje månad så länge du står på denna behandling. Du kommer att få skriftliga anvisningar av läkaren eller sjuksköterskan innan du börjar ta läkemedlen. BIOLOGISKA LÄKEMEDEL Biologiska läkemedel används oftast när IBD inte kan kontrolleras av azatioprin eller 6-merkaptopurin eller du inte tål dem. Biologiska läkemedel är preparat som har producerats i eller renats fram ur material av levande celler eller vävnad (biologiskt ursprung) som t ex vacciner. Vid IBD används bland annat infliximab, adalimumab och vedoluzimab. Dessa ges som dropp eller injektion. Innan du börjar med biologiska läkemedel görs vanligen en del undersökningar som t ex röntgen av bröstkorgen och ett tuberkulostest samt ett test för hepatit. Dessutom tas några blodprover för att kontrollera om du har varit utsatt för vissa virus. Biverkningar av dessa läkemedel kan t ex vara allergiska reaktioner och infektioner, jämförbara med biverkningarna av immunmodulerade medel. Läs bipacksedeln som medföljer förpackningen för mer information.

5 FÖLJ BEHANDLINGEN Det är viktigt att ta läkemedlen enligt läkarens ordination. Det är också viktigt att du inte slutar ta medicinerna även om du mår bra, eftersom målet med behandlingen är att hålla dig besvärsfri och förhindra skov. Det kan hända att ordinationen ändras flera gånger under din sjukdom och det kan ibland kännas förvirrande. Om du är osäker på över hur du ska ta läkemedlen ska du kontakta din läkare eller sjuksköterska, som kan hjälpa dig. OPERATION Vid en operation tar man bort en del av tjocktarmen och skapar en ileostomi. Tunntarmen dras ut på buken och innehållet får tömma sig i en stomipåse. Du remitteras till en specialutbildad stomisjuksköterska som ger dig råd och stöd om hur du anpassar dig till livet med stomi. Sjuksköterskan kan ordna träffar med andra som lever bra liv med en stomi. Skapandet av en ileostomi behöver inte störa ditt vardagsliv. Kirurgen bestämmer om det bästa är att ta bort ändtarmen (den sista delen av tjocktarmen) eller om den kan lämnas kvar. Kirurgen och IBD-läkaren diskuterar om ditt fall lämpar sig för att skapa en s.k pouch (ficka). Ibland kan man forma en speciell pouch av den återstående delen av tunntarmen, som får fungera som en konstgjord ändtarm. Operationen görs ofta i flera steg för att den nyskapade pouchen ska hinna läka. När alla steg är klara slipper du ileostomin. Om man har en sådan pouch har man tre till fem tarmtömningar per dag. Ibland måste man även gå på toaletten nattetid. I Sverige görs även s.k IRA, Ileo Rektal Anastomos, vilket innebär att större delan av tjocktarmen tas bort och tunntarmen kopplas ihop med den övre delen av ändtarmen (slutet på tjocktarmen). Även denna operation görs ofta i flera steg. När man har en IRA kontrollerar man funktionen/ avföringen med sina egna muskler i ändtarmen.

6 Denna informationsbroschyr är författad av: Mary Forry, Inflammatory Bowel Disease Nurse; Dr Jan Leyden MB, MRCPI; Prof Stephen Patchett MD, FRCPI Beaumont Hospital, Dublin För svensk anpassning och översättning vill vi tacka: David Andersson, leg läkare, med dr, Stockholm Gastro Center och Susanna Jäghult, leg sjuksköterska, med dr, Stockholm Gastro Center. Tillotts Pharma AB står för tryck och distribution. Tillotts Pharma AB, Gustavslundsvägen 135, Bromma Telefon: SE FWD TILL 0002